VÅRD I LIVETS SLUTSK EDE
3.1 A NSVAR
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS)
MAS är ansvarig för att det inom kommunens särskilda boendeformer finns Regler gällande palliativ vård och vård i livets slutskede.4
3 Överläkare Barbro Beck – Friis, 1982.
4 Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård SOSFS 1997:10.
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners taden
Verksamhetschef
Verksamhetschef för hälso- och sjukvård5 ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens för sitt yrkesutövande.
Verksamhetschefen ska säkerställa att legitimerad personal har de förutsättningar som krävs för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Verksamhetschefen ska se till att det finns lokala rutiner utifrån MAS Regel.
Hälso- och sjukvårdspersonal
Enligt patientjournallagen och patientsäkerhetslagen6 har legitimerad personal skyldighet att utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan har huvudansvaret för att en vårdplan upprättas vid vård i livets slutskede
3.2 Palliativ vård i livets slutskede
British Geriatrics Society, Palliative and End of Life Care of Older People har tagit fram 11 grundregler för en bra död7 1. Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta.
2. Att behålla kontrollen över vad som händer.
3. Att få behålla värdighet och integritet
4. Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom.
5. Att ha valmöjligheter och kunna bestämma var man ska dö, det vill säga hemma eller på sjukhus.
6. Att få andliga och religiösa behov tillgodosedda.
7. Att ha rätt till palliativ vård, inte bara på sjukhus.
8. Att ha kontroll över vem eller vilka som är närvarande på slutet.
9. Att ha möjlighet att sätta upp direktiv som garanterar att önskningar respekteras.
10. Att ha tid att ta farväl och få bestämma andra viktiga tidpunkter.
11. Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening.
5 Allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård, SOSFS 1997:8.
6 Patientsäkerhetslagen (2010;659) 6 kap 1§.
7British Geriatrics Society, Palliative and End of Life Care of Older
People (publicerad 2004, reviderad september 2006) BGS Compendium Document 4.8
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners taden
3.2.1 Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta.
Läkaren ansvarar för att bedöma och informera den boende och närstående när vården övergår från att vara behandlande till vård i livets slutskede (brytpunktsamtal). Sjuksköterskan ansvarar för att dokumentera läkarens beslut i journalen. I dokumentationen ska det framgå vilken läkare som fattat beslutet (namngiven) och tidpunkten när beslutet togs.
Sjuksköterskan ansvarar för att sammankalla till gemensam vårdplanering.
Definition enligt Socialstyrelsens termbank: Samtal mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och patient om
ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål.
3.2.2 Att behålla kontrollen över vad som händer.
För att ha möjlighet att behålla kontrollen över vad som händer behöver den boende få information om hur sjukvården kommer att utformas och hur vardagen kommer att gestalta sig under den närmaste tiden. Ett sätt att få behålla kontrollen är att själv få vara med vid vårdplaneringen så att de egna önskemålen blir kända av personalen. Vården ska vara utformad så att den boendes självbestämmande och
självständighet främjas. Vårdplanen ska ge en samlad bild av vården samt följas upp.
3.2.3 Att få behålla värdighet och integritet
Den boende behöver få hjälp att känna att de fortfarande finns till och är en del i ett sammanhang samt bemötas med respekt och värdighet. Tala inte över den boendes huvud. Genom ett respektfullt bemötande ger man möjlighet för den döende att behålla sin integritet och människovärde. Personalen ska i handling visa att den döende personen är lika värdefull nu som tidigare.
Den boende ska känna sig försäkrad om att dennes önskningar respekteras, säkerställs och följs till exempel vem eller vilka som ska vara närvarande på slutet samt att få tid till att ta farväl.
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners taden
3.2.4 Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom.
Den boende ska så långt som möjligt ha möjlighet att själv ansvara för sin läkemedelsbehandling till exempel
smärtstillande läkemedel. I det fall sjuksköterskan övertagit ansvaret för läkemedelsbehandlingen är det extra viktigt att bestämda tider hålls för att den boende inte ska bli otrygg samt att sjukvården föregriper förväntade symptom.
3.2.5 Att ha valmöjligheter och kunna bestämma var man ska dö, det vill säga hemma eller på sjukhus.
Den palliativa vården utövas inom alla former av hemsjukvård och inte bara på sjukhus. Där det är möjligt ska den boende ha rätt att kunna välja mellan olika vårdnivåer beroende på den boendes kliniska behov och personliga preferenser.
3.2.6 Att få andliga och religiösa behov tillgodosedda.
I den palliativa vården ingår att tillgodose om den boende har andliga och religiösa behov. Personalen måste ha kunskap och medvetenhet om olika kulturella och religiösa traditioner och vanor samt följa dessa. Denna fråga ska alltid behandlas vid vårdplaneringen.
3.2.7 Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening.
Den boende har rätt att själv bestämma.