VÅRD OCH OMSORG VID VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Vård vid livets slutskede kännetecknas av symtomatisk vård då man på olika sätt söker lindra kroppsliga besvär och ger större utrymme för psykologiska omvårdnadsåtgärder. Det finns även diagnosspecifika åtgärder vid symtomlindring i livets slutskede⁸. I vården ingår alla sådana åtgärder som kan öka den boendes välbefinnande och befrias från smärta obehag, dålig lukt mm.

Tänk på att hörseln är bland det sista som försvinner hos många, informera de närstående om detta. Om närstående

8 Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014, Kapitel 13 sid 28.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga

Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

www.stockholm.se/masmarinners taden

planerar att gå hem kan vi råda dem att stanna hos den döende.

Ingen ska dö ensam

4.1 Hygien och omvårdnad

För att öka den boendes välbefinnande är det extra viktig att vara noga med den personliga hygienen och därför behöver den boende byta kläder och tvättas av ofta samt ofta få rena lakan i sängen. Rummet bör ofta vädras pga. olika dofter och utsöndringar som den boende och närstående kan besväras av.

Ordna maximal sängkomfort och bädda efter den boendes önskemål. Det är viktigt att munvården sköts på ett bra sätt eftersom en torr mun med sår och spruckna läppar är mycket smärtsamt. Se även text om munvård under mat och dryck.

4.2 Förebyggande av trycksår

För att förebygga trycksår och kontrakturer kan en speciell madrass anskaffas genom sjuksköterskan. Om den boende har mycket ont vid vändning, ska man endast ändra läge i sängen.

Den boende vändes efter individuell bedömning.

4.3 Nutrition

Önskemål om speciell mat och dryck ska uppfyllas så långt det går, även önskemål om alkoholhaltiga drycker. Det är viktigt att den äldre får dricka det de önskar och att vätskeintaget inte styrs tidsmässigt av vätskeschema. Den egna personens önskningar ska vara avgörande. Kalla soppor och mixade fruktdrycker är exempel på mat som äldre brukar tycka om. Mugg med pip eller sugrör är bra hjälpmedel. Om den döende inte kan äta själv, ska personalen hjälpa till att mata den boende men aldrig med tvång. Mata ofta och i små portioner.

Födo- och vätskebehovet minskar under döendet och det finns sällan skäl att sätta dropp. Sugreflexen är en av de reflexer som finns kvar längst och förväxlas ofta med törst. I slutet kanske endast vatten kan ges teskedsvis. Döende personer besväras sällan av törst när de inte längre orkar svälja en tesked vatten.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga

Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

www.stockholm.se/masmarinners taden

4.4 Munvård

Munvård behöver utföras när den sjuke inte längre orkar sköta sin munhygien, borsta tänderna eller har sänkt medvetande.

Sjuksköterskan gör ett aktuellt munstatus⁹ och gör sedan kontinuerliga inspektioner av munhålan och ordinerar god munvård.

I de fall den boende upplever törst så kan den lindras effektivt med en ordentlig och ofta utförd munvård. Denna uppgift kan gärna närstående hjälpa till med. Munvården innebär att munnen torkas ur ofta, ca 1 gång/timma eller efter behov. Det föreligger en ökad risk att den döende får sår och infektioner i munnens slemhinnor på grund av minskad salivproduktion.

Använd tork och peang, vatten, munvatten eller vichyvatten (även bra mot svampinfektioner i munnen), Cerat och glycerol för att pensla läppar och tunga. Konstgjord saliv i spray eller tablettform från apoteket kan lindra muntorrhet.

4.5 Blåsa och tarm

Kontrollera urinfunktionen och dokumentera resultatet. I vissa fall kan den boende eventuellt behöva tappas eller få en urinkateter. Kvarliggande urinkateter bör dock undvikas pga.

den ökade risken för kristallbildning som ofta skadar slemhinnan i blåsa och urinvägar. I slutet produceras nästan ingen urin. Det är viktigt att ha kontroll på den boendes tarmfunktion eftersom det finns stor risk med förstoppning pga. av olika läkemedelsbehandlingar. I de fall förstoppning föreligger ska efter läkarordination vanliga tarmreglerande medel användas.

4.6 Andnöd

Andningsbesvär kan ge ångest och dämpas genom att den boende ändrar läge. Andningen underlättas om huvudändan höjs något så att bröstkorgen lättare kan utvidgas.

Ibland kan kraftig saliv och slemproduktion förekomma. Detta kan dämpas av antikolinergika som både hämmar

salivsekretion och slembildning. Detta läkemedel minskar även eventuellt illamående. Behandling med antikolinergika bör initieras redan i tidigt skede då den boende visar tecken på

9 Bedömningsinstrument munstatus i Vodok.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga

Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

www.stockholm.se/masmarinners taden

slemansamling i bröstkorgen eller vid upphostningar som är svåra att hosta upp. Vid dessa tillstånd räcker det inte med andningsgymnastik eftersom problemet är att den boendes krafter inte räcker till för att hosta. Att försöka suga rent i luftvägarna är inte heller något lämpligt alternativ då det orsaka mekanisk retning och ofta medför ökad slemproduktion och ibland kvävningskänsla. I de fall den boende är vid

medvetande kan rosslingarna orsaka ångestframkallande andnöd. 95 % av alla döende människor får cheyne - stokes andning (mycket oregelbunden andning) sista dygnet.

4.7 Smärt- och ångestlindring

Smärtlindring måste alltid ges till de människor som vårdas i livets slutskede. Förutom den smärtstillande effekten får den boende i regel också en effektiv ångestlindring. Även i de fall som personen inte är kontaktbar är det viktigt att man ger lindring i preventivt syfte. Smärtlindring ska ges för att

förebygga smärta och på ett för individen anpassat sätt. Smärta skapar även ångest, oro och otrygghet och det gör vården av en döende människa onödigt svår både för närstående och personal.

Viktig vid behandling av smärta.

 Att vårdtagaren inte har ont.

 Analysera och identifiera när den boende uppvisar smärta tex. vid lägesändringar. Använd något

bedömningsinstrument exempelvis VAS skalan eller Abbey Pain Scale.

 Observera också hur snart värken kommer tillbaka efter smärtlindringen.

 Individualiserad behandling. Ofta ska mediciner tas med jämna tidsintervaller. Viktigt att dessa tider hålls.

 Information till patienten, närstående och vårdpersonal om behandlingens mål, förväntade biverkningar etc.

 Att smärtstillande läkemedel finns hemma till vårdtagaren.

 Lämpliga preparat som underlättar administrering av läkemedlet t.ex. stolpiller mot illamående.

Viktigt att personal som sköter den döende observerar symtom för att rapportera till sjuksköterskan.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Medicinskt Ansvariga

Sjuksköterskor på stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

www.stockholm.se/masmarinners taden