I NTRESSET FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP

Baserat på ett fältarbete gjort av Paul Willis 1977 så ska de elever som inte förstår skolans språkliga koder ha ett avsevärt mindre intresse för skolan. Deras distans till skolvärlden berodde på att de helt enkelt inte passade in på grund av deras sociala bakgrund (se. s.13).

Bourdieu formulerar problemet med att språket blir en form av ”distanseringsgsteknik”

mellan läraren och elever, just för att läraren ska kunna hävda sin auktoritet . Distansen mellan lärare och elev är baserad på elevens habitus (sid. 12) Jag valde därför att ställa frågor om motivation och förståelse kring samhällskunskapen som ämne. Resultatet kan ses i diagram 5

26

Diagram 5. Tycker du samhällkunskapen som ämne är lätt att förstå?

Kommun A

Fler respondenter i kommun A anser att ämnet ”absolut” är lätt att förstå (10 %). I kommun B är det endast 2 % som anser att ämnet är lätt att förstå. Men det är 55% i kommun B som tycker sig förstå ”det mesta” jämfört med antalet respondenter i kommun A där 45% svarade på detta alternativ .

Titta sedan på hur många som svarat ”till viss del”, där är det procentuellt identiskt. I kommun A är det 10 % som anser att de förstår ”lite” av ämnet medan det endast är 5% av kommun B:s respondenter som väljer det alternativet. Däremot är det 2% av eleverna i kommun A som svarar ”nej” på frågan. Ställer man det mot kommun B:s 5% så är inte skillnaderna rent kvantitativt otroligt stora. Titta sedan på diagram 6:

Diagram 6. Hur intressant skulle du vilja säga att samhällskunskap är som ämne?

Kommun A

Däremot är skillnaderna jämfört med hur många som valt att svara ”intressant” på frågan. Här visar respondenterna i kommun B att det finns fler som anser att ämnet är ”intressant” än i kommun A. Skillnaden bland antalet respondenter som svarar ”varken eller” är 5% där fler respondenter i kommun B valt att svara via detta alternativ än i kommun A.

27

Det är däremot inga större skillnader bland dem som anser att samhällskunskap räknas som

”inte så intressant”. Dock går det se att att dubbelt så många i kommun A anser att ämnet räknas som ”inte ett dugg intressant” än i kommun B.

Överlag går det se att fler respondenter i kommun A har valt de alternativ som påvisar ett mindre intresse för samhällskunskapen. Dock är det fler i kommun A som anser att ämnet är

”mycket intressant” än i kommun B. I kommun B, däremot, är det avsevärt många fler som valt att svara att ämnet är ”intressant”. Generellt tolkar jag det inte som att skillnaderna är stora.

Enligt Bernstein ska vissa elever besitta språkliga koder där till exempel elever från arbetarhem skulle ha haft en ”begränsad språklig kod” (Restricted code) och elever från medelklass ska, enligt Bernstein ha en mer ”utvecklad kod” (elaborated code). De med en utvecklad språklig kod ska därmed ha lättare att förstå utbildningen (se. s. 12). Även Bourdieu hävdar att de språkliga koderna inom skolan begränsar de med ”begränsad kod” och skänker fler möjligheter för de med en ”utvecklad kod” (se.s.12). Detta, menar både Bernstein och Bourdieu, bidrar till den sociala reproduktionen. Dewey skriver att elever lär sig mest om språk i vanliga livet och inte i skolan. Dewey menar att språket är en följd av individens sociala behov och kontext. (se s.12) Jag frågade sedan om respondenterna ansåg sig lära sig något viktigt av samhällkunskapen.

Diagram 7 Anser du att du lär dig något viktigt av samhällskunskapen?

Kommun A

46% 42%

6% 0% 6%

Inget Lite Till viss del Det mesta Absolut

Kommun B

2% 7%

27%

51%

13%

Det går att konstatera att diagrammen innehåller skillnader. Tittar sedan på hur många som

”Absolut” anser sig lära sig något viktigt av samhällskunskapen så går det se att kommun B:s respondenter i mycket högre utsträckning svara på detta sätt. Tittar man sedan på alternativet

28

där respondenterna ansåg att ”det mesta” var viktigt i samhällskunskapen går det att även här konstatera att kommun B:s respondenter i högre utsträckning svarade på detta alternativ.

Resultatet av hur många som ansåg att de ”till viss del” lärde sig något viktigt av samhällskunskapen visar att fler bland Kommun A:s respondenter kände att detta alternativ passade bättre in i deras uppfattning. Det är i princip jämställt jämfört med hur många som anser sig lära sig ”lite” eller ”inget” viktigt på samhällskunskapen.

Anledningen till att jag ställde denna fråga var för att jag läste i Bromans arbete där jag kunde utläsa att skolan är en kompenserande socialisationsagent där samhällskunskapen är viktig för de om inte har ”normdiskussioner” i hemmet. (se. s..10). Enligt Bernstein och Bourdieu så exkluderades just dessa elever i skolan på grund av språkliga distanser. (se. s.12)

Bourdieu hävdar att skolan till och med konserverar dessa skillnader (se. s.11) Det blir därför intressant att resonera kring dessa diagram då jag tolkar det som att Bromans teori skulle ha framställt kommun B:s respondenter som individer utan normdiskussioner i hemmet.

Bourdieu och Bernstein skulle förmodligen ha ansett att dessa i högre utsträckning besatt mer utvecklade språkliga koder.

4.2.2SLUTSATS OCH DISKUSSION INTRESSET FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP

Jag anser inte att resultaten behöver ge uttryck för sociala skillnader mellan respondenterna i varje kommun. I synnerhet inte då jag inte lyckats konstatera dessa via tidigare diagram och kunnat se något givet samband. Däremot är likheterna desto fler. Resultaten som anges i sista diagrammet (hur viktig respondenten anser att samhällskunskap är, diagram 7) är en av de få diagram där det går att hitta klara skillnader. När jag ställer frågor om intresse och uppfattningar kring ämnet samhällskunskap bör läsaren även betänka att mycket är baserat på hur undervisningen är utformad.

Jag menar absolut inte att kritisera lärare jag inte sett i undervisningssituation, däremot menar jag att elevens uppfattning om undervisningen eventuellt kan inverka i dennes uppfattningar kring samhällskunskapen. Dessutom har jag formulerat en av frågorna på ett sätt som ger ett

29

väldigt stort tolkningsutrymme. Detta kan minska precisionen enligt Denscombe¹¹⁴. ”Anser du att du lär dig något viktigt av samhällskunskapen?”. Ordet ”viktigt” anser jag är mycket öppet för individuella tolkningar. I synnerhet på en fråga där respondenten kanske kan välja att svara negativt på grund av att det är klart preferensbaserat. Vad är viktigt för respondenten och inte?