Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Samhällskunskap
Mattias Forsberg
”Ja, för alla blir ju exakt som sina föräldrar”
En studie om sambandet mellan högstadieelevers samhällsintresse och bildningsnivån hos deras vårdnadshavare
”Yes, because everyone will become exactly like their parents”
A study about the relationship between high school-students political interest and their custodians level of education
Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet
Datum: 2011-01-20
Handledare: Nina Thelander
Tack!
Den här uppsatsen innehåller inte endast prestationer från mig.
Jag vill speciellt tacka de elever som varit tillmötesgående och svarat på frågorna i min enkät.
Jag vill även tacka de lärare som avsatt tid för att hjälpa mig med att kopiera, komma i förbindelse med elever samt diskuterat och reflekterat kring hur de sett på mitt arbete. Tack till Emil Mörk som lät mig få använda frågor från hans enkät till min forskning.
Framförallt vill jag tacka min handledare Nina Thelander som varit ett perfekt bollplank och en föredömlig, tålmodig ”vägvisare” från första början.
Jag vill även tacka min studiekamrat Karl som orkat lyssna på mitt gnäll och medverkat till att göra min studietid uthärdlig.
Sist men inte minst vill jag tacka min sambo Hanna som vadat i mina böcker och papper, lyssnat på mina teorier och hört diverse svärord från arbetsrummet.
TACK!
Abstract
This essay investigates/explores the connections between social backround, political interest and the motivation for political studies at school in two specifik municipalities. It is a quantitive study built on a survey with 116 students 15-16 years old. By social background i mainly focused on the responders parents and their level of education and what kind of work they had. When i asked about the students political interests i mostly asked about how often they think they speak about politics or subjects that concerns the society. I also had questions about their opinions on their education in political studies. Questions concerning their
motivation, if they think they understand it and their overall interest about the subject.
The respondents answered on a survey and this essay illustrates the results with diagrams.
In my work i also included theories about social reproduction, childrens democratic status in the society and discussions about the goals in swedish political sciense and the subjects responsibility for the democratic society.
The results didn´t show any big differences between the groups political motivation. The differences was mainly: How they expressed themself with different democratic methods.
Although, i could see that the group that show small signs of having more educated parents use the more traditional and ordinary ways of democratic expression like tendenses of joining political groups or partys, . The other group showed signs of being more individualistic in their choice of expressions like contacting politicians or organizations or signing name lists.
In the end i think that many other things will depend on different types of democratic participation than the social reproduction.
Key words: Social reproduction, social classes, political interest, democratic expressions.
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om hur elever i årskurs 9 från två olika kommuner svarar på frågor om politiskt intresse, intresset för ämnet samhällskunskap samt den sociala bakgrunden. När jag skriver social bakgrund syftar jag mest på föräldrarnas bildningsnivå. Orsaken till att jag frågar om dessa tre är för att se om man kan se ett tydligt samband mellan vårdnadshavarnas bildningsnivå och det politiska intresset både i och utanför skolan.
Detta är en kvantitativ studie där jag använt mig av enkäter som besvarats av elever i ålder 15- 16 år. Datan från dessa enkäter har illustrerats i diagram och finns redovisade i detta arbete.
Resultatet visar inga större skillnader kring den politiska motivationen förutom att den grupp med respondenter som verkar ha flest föräldrar med hög utbildning ägnar sig mest åt de traditionella, organiserade, demokratiska uttryckssätten medan den andra gruppen tenderar att vara mer individualistisk i sina politiska uttryckssätt. I slutet resonerar jag en hel del kring resultaten och anser att typerna av det demokratiska engagemanget kan bero på många andra faktorer än just den sociala reproduktionen.
Sökord: Social reproduktion, sociala klasser, politiskt intresse, demokratiska uttryckssätt.
Innehåll
1. BAKGRUND ... 1
1.1 INLEDNING ... 1
1.2 FORSKNINGSOMRÅDE OCH UTGÅNGSPUNKT ... 3
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Politiskt engagemang ... 5
2.1.1 Engagemang på individnivå ... 5
2.1.2 Kollektivt engagemang ... 7
2.1.3IT I DEMOKRATIN ... 8
2.1.4SAMHÄLLSKUNSKAP I DEMOKRATIN ... 9
2.1.5BARN I DEMOKRATIN ... 11
2.1.6DEN SOCIALA REPRODUKTIONEN ... 12
3.METOD ... 14
3.1ENKÄTENS UTFORMNING ... 14
3.2BORTFALL ... 16
3.3URVAL ... 16
3.4KRITISK GRANSKNING ... 17
3.5KOMMUNERNA OCH SKOLORNA. ... 18
3.6BESKRIVNING AV RESULTATAVSNITTET ... 18
3.7AVGRÄNSNINGAR ... 19
4.RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ... 21
4.1.1BILDNINGSNIVÅ I HEMMET... 21
4.1.2SLUTSATS OCH DISKUSSION –BILDNINGSNIVÅN I HEMMET ... 24
4.2.1INTRESSET FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP ... 25
4.2.2SLUTSATS OCH DISKUSSION INTRESSET FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP ... 28
4.3.1POLITISKT ENGAGEMANG ... 29
4.3.2SLUTSATS OCH DISKUSSIONER POLITISKT ENGAGEMANG ... 38
5. Diskussion ... 39
5.1 DIDAKTISK DISKUSSION ... 39
5.2SLUTSATS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 41
REFERENSFÖRTECKNING ... 44
BILAGOR ... 47
1 1. Bakgrund
1.1 Inledning
När jag läste sociologi som en delkurs under min lärarutbildning kommer jag ihåg att min dåvarande lärare och jag diskuterade varför det inte fanns så många från vissa kommuner som valde att gå över till högre studier. Under kursens gång fick jag läsa om en fransk
konfliktteoretiker, den som fascinerat mig mest. Hans namn var Pierre Bourdieu. En sociolog som skrev om hur människor hade mer eller mindre åtkomst i samhällsstrukturen som utgörs av olika sociala fält. Övergripande kallade han den enskilda individens förmåga att röra sig bland dessa fält för ”habitus”. Åtkomsten till dessa fält är baserad på hur mycket ”kapital” den enskilde individen har inom de olika fälten. Olika människor har ett visst kapital som de agerar efter i samhället. Dock tenderar de att ärva det kapital som deras socialisationsagenter hade på grund av att människor tar intryck både språkligt och kulturellt från den omgivning de vuxit upp i.1 Samtidigt kan man utläsa i demokratiutredningens rapport från år 2000 att människor från lägre sociala skikt tenderar att inte rösta2. Enligt Pierre Bourdieu ska även den enskilde elevens sociala bakgrund och tidigare utbildning återspeglas i dennes
skolresultat.3 Jag läser därefter samhällskunskapsämnets styrdokument där jag kan utläsa att:
Utbildningen i ämnet samhällskunskap syftar till att med demokratin som
värdegrundbredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Ämnet syftar vidare till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället.4
Enligt Anders Bromans arbete Att göra en demokrat så är skolan en kompenserande demokratisk socialisationsagent åt elever som i regel inte har normdiskussioner i hemmet5 Även John Dewey har skrivit om socialt reproducerade levnadsmönster och menar att människor färgas av den omgivning där man växt upp6. Det får mig sedan att tänka på att Bourdieus teorier om att de som tillhör en bildad samhällsgruppering så även tycks inneha en högre politiskt medvetenhet och därmed en större politisk kompetens7
1 Bourdieu, Pierre Praktiskt förnuft (bidrag till en handlingsteori) 1999 Daidalos Sid.116- 117, 119-120
2 Demokratiutredningen en uthållig demokrati, 2000. Jupiter Reklam. Sid. 185
3 Bourdieu, Pierre Reproduktionen 1970. Arkiv. Sid 120
4 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap
5 Broman, Anders att göra en demokrat.2009. Universitetstryckeriet, Karlstad sid. 211
6 Dewey, John Demokrati och utbildning 2009. Daidalos AB. Sid. 52- 53
7 Bourdieu, Pierre Kultur och kritik. 1992 Daidalos. Sid. 264-265
2
Under 2010 års valrörelse i Sverige var det omöjligt att undgå massmedias bevakning av Sveriges politiker. Gator och torg färgades av valpropagandan medan valstugorna var välbesökta. Det känns då, i slutet av denna kurs, som att demokratin är trygg. Men när jag efter valet läser den offentliga valstatistiken angående valdeltagande blir jag otroligt frågvis kring eventuella orsaker till att flera svenska kommuner har ett rekordlågt deltagande. Jag funderar en hel del kring min egen umgängeskrets samt mitt eget liv och kommer i underfund med att flera av de människor som lever runt mig som fostrats i arbetarhem har samma levnadsmönster som sina vårdnadshavare. Sen kan man ställa sig frågan om det tvunget är reproducerat, men jag associerar genast dessa strukturer i mitt eget liv med teorin om den sociala reproduktionen. Kan det vara så att valdeltagandet i vissa kommuner beror på att flera inte är aktiva samhällsmedborgare, eller är det en protest? Om det nu skulle vara reproducerat, är inte då en sådan passivitet ett samhälleligt, demokratiskt misslyckande?
När jag sedan ser tillbaka på när jag läste samhällsprogrammet på gymnasiet så känns
reproduktionen ännu mer övertygande, då jag var den enda från min kommun i min dåvarande klass, medan de flesta av mina barndomskamrater läste mer praktiska utbildningar. Vi alla hade föräldrar som inte läst högre studier efter gymnasiet. En forskare vid namn Dennis Beach hävdar att skolans roll i den sociala reproduktionen inte kan bortses.
There is a contradiction between the image of a middle class society for everyone, in the current Swedish conception of it, and the reality of a working class society without stable work for many people who are then also forced to live out naïve beliefs about what is wrong with them. Teachers and schools play an important role as the makers and mediators of judgments about intellectual achievement.8
Jag blir förundrad över att jag personligen kan relatera till hur skolan bemöter vissa elever beroende på kunskap och prestationer. När jag började gymnasiet avslutade en mattelärare en lektion med att fråga mig om vilken kommun jag kom ifrån. Efter att jag svarat sade hon att det märktes, baserat på mina relativt låga kunskaper inom matte. Jag hävdar inte att mina okunskaper inom matte behöver vara reproducerade. Däremot kan jag säga att ingen i min familj varit duktig på matte. Större delen av min släkt består av politiskt engagerade människor och politiska diskussioner tillhör vardagen. Är människor så lätta att
8 Beach, Dennis Reproduction of social class in teacher education: The influence of scientific theories on future teachers’ implicit beliefs (http://www.jceps.com/PDFs/08-2-01.pdf) 2010 sid. 3
3
”programmera”? Under mina praktikperioder har jag fått olika handledare inom
samhällskunskap. Jag brukar fråga dem om detta stämmer, alltså om det går att bedöma prestationsmässigt vart vissa elever kommer ifrån. Samtliga har svarat ja på denna fråga. Är det då så att individen formas av sin omgivning som flera teoretiker hävdar? Då är det väll extra angeläget att skolan med samhällskunskap i spetsen beaktar sitt demokratiska uppdrag om att stimulera till ett medborgerligt engagemang? I synnerhet inför dem som inte
socialiseras till detta engagemang i hemmet? Jag menar inte att fördöma, fördumma eller tro att mina resultat bär på svaret. Jag tror dock att det är värt att undersöka. Därför gjordes denna uppsats. Titeln på detta arbete är ett sarkastiskt citat från en vän som diskuterade detta arbete med mig.
1.2FORSKNINGSOMRÅDE OCH UTGÅNGSPUNKT
I denna uppsats ska jag jämföra två elevgrupper från två olika kommuner. Det jag ska jämföra är deras syn på ämnet samhällskunskap samt deras politiska intresse och engagemang.
John Dewey framhåller att den sociala miljön formar sina yngre medlemmar9 och att dessa medlemmar så småningom utvecklar ett mentalt mönster som återspeglar traditionen från dess ursprungsgrupp10. Jag kommer därmed att utgå från elevernas sociala bakgrund i mina jämförelser. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrarnas bildningsnivå, politiskt intresse och intresset för ämnet samhällskunskap. Orsakerna till att jag undersöker just samhällskunskap är för att jag själv utbildar mig till lärare i detta ämne och för att ämnet avser att ”… stimulera till delaktighet i den demokratiska processen”11 vilket är viktigt för ett demokratiskt samhälle.
Enligt demokratiutredningen från år 2000 ska högre utbildade medborgare (mer än 13 års utbildning) ha ett högre politiskt engagemang än de medelutbildade medborgarna (10-12 år) som i sin tur deltar mer än vad de lågutbildade medborgarna med endast grundskoleutbildning (0-9 år) gör. Demokratiutredningen anger även att klass/yrkestillhörighet spelar roll i det politiska engagemanget och även i det politiska självförtroendet12.
9 Dewey 2009 s.. 47
10 Ibid. § 49
11 http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3887/titleId/SH1010%20-
%20Samh%E4llskunskap
12 Demokratiutredningen 2000. s. 218-219
4
Enligt Bourdieu så eliminerar vissa individer sig själva från det politiska systemet och skolsystemet när deras syn på de bägge präglas av ointresse. Detta ska alltså innebära att de som kommer från hem med högre utbildning då ska ha bättre förutsättningar för att klara av samhällskunskapen då det förutsätts att de ska förstå den bättre och därmed ha ett större intresse av den. Bourdieu hävdar även att det kapital som eleven tillgodogjort sig under skoltiden sedan mäts i ”skoltitlar”13 vilket jag tolkar som betyg. Han menar även att skolsystemets betygssättning inte tar hänsyn till att vissa elevers familjebakgrund inte kunnat utrusta dem med de förmågor som skolsystemet kräver.14
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan
högstadieelevers sociala bakgrund, det politiska engagemanget samt intresset för ämnet samhällskunskap. Min studie syftar till att belysa om sociala skillnader, såsom föräldrars bildningsnivå, kan ha ett samband med samhällsintresse. Detta för att jag som blivande samhällskunskapslärare bör ha den typen av orsaker i beaktande om jag ska stimulera de elever som har svårt att ta till sig av min undervisning. Jag ämnar föra en didaktisk diskussion kring mina resultat utifrån didaktiska teorier och styrdokument i slutet av detta arbete.
Går det utläsa stora skillnader om vårdnadshavarnas utbildning mellan skolklasserna?
Finns det skillnader kring intresset av ämnet samhällskunskap hos skolklasserna?
Går det utläsa skillnader i politiskt intresse och engagemang hos skolklasserna?
13 Bourdieu 1992 s. 264-265
14 Ibid. § sid. 291- 292
5 2. Tidigare forskning
I tidigare forskning är det relevant att presentera teorier om den sociala reproduktionen och demokratiteorier där jag speciellt lägger fokus på uttryckssätt och ungdomars roll i samhället.
2.1 Politiskt engagemang
Adrienne Sörbom skriver i sin forskningsrapport ”när vardagen blir politik” om hur det politiska deltagandet förändrats under 1900- talet. Där skriver hon om hur det politiska engagemanget mer förflyttats från kollektiva organiserade sammanslutningar till politiskt medvetna ageranden i vår vardag, bl.a. som konsumenter. Alltså att vi agerar mer enskilt istället för organiserat då vi vet att samhällsstrukturen är sammanhängande och att just våra vardagliga ageranden kan bidra till samhällsutvecklingen15.
Sörbom avvisar däremot inte de organiserade politiska rörelsernas betydelse. Sörbom menar att det ligger mer styrka i dem än i enskilda individers ageranden16. Torgny Klasson hävdar också att det i den partipolitiska debatten i slutet av 1900-talet talades om en politisk passivisering av den Svenska befolkningen och att vår ökade brist på tilltro gentemot makthavare har ökat. Enligt Demokratiutredningen från år 2000 ska resursstarka, högutbildade medborgare visa ett större samhälleligt engagemang än lågutbildade och resurssvaga17. Samtidigt kommer människor ständigt på nya uttrycksmedel i demokratin.
Parallellt med denna utveckling har det partipolitiska intresset reducerats avsevärt18. Det är baserat på dessa resonemang som jag anser att det är relevant att beakta bredden av människors politiska ageranden då formerna av dessa är många.
2.1.1 Engagemang på individnivå
Enligt Klasson ska idealbilden av en demokrati vara just en indirekt, representativ demokrati där den enskilda individen har rätten att i återkommande val rösta på det alternativ som denne känner mest tilltro till19. På individnivå ska däremot den demokratiske medborgaren vara både fri och ”aktiv” i sina ageranden20.
15 Sörbom. Adrienne När vardagen blir politik Atlas. 2005. sid. 127-129
16 Ibid. § sid. 134-137
17 Demokratiutredningen 2000 s.218
18 Klasson, Torgny Demokrati i praktiken, Studentlitteratur 2000 sid. 34-36, 96-97
19 Ibid. § sid.102
20 Roth, Klas. Demokrati och lärande. Studentlitteratur 2003. Sid. 177
6
Det skrivs även i den svenska demokratiutredningen från år 2000 att folkets engagemang snarare finns i horisontella nätverk än i organisationer med en vertikal maktstruktur. De menar även att denna omvandling av organisationsengagemang har ökat den civila olydnaden som är mer aktionsbaserad. Demokratiutredningen menar däremot att man alltid bör se till de moraliska motiv som skapar civil olydnad21.
Enligt Klaus Engell- Nielsen (m.fl.) är det snarare sunt med civil olydnad då en oreflekterad lydnad är farligare. Han menar att människor i samhället litar mer på auktoriteter än vad de tror22. Engel- Nielsen menar även att ungdomar utgör en stor del av de som utför aktioner baserade på civil olydnad23
Ett av de mest utbredda uttryckssätten bland yngre är musiken. Ungdomar ska enligt demokratiutredningen i högre utsträckning vara mer musikaliskt aktiva som både lyssnare och kreatörer. Det innebär alltså att de förmedlar sina åsikter rent musikaliskt och då faktiskt utgör en del av det civila samhället.24
Sörbom hävdar att vi i dagens samhälle befinner oss i ett ”Socialt kretslopp” där vi i våra vardagliga ageranden påverkar politiskt, till exempel när vi köper ekologiska varor eller produkter som garanterar att produktionen av varan skett på ett etiskt eller politiskt korrekt sätt vilket räknas som just ett politiskt agerande på individnivå.25.Enligt Michelle Micheletti har medborgarnas medvetna konsumtion ökat26
Flera exempel på individuellt engagemang anges i demokratiutredningen27: Bland de olika individuella uttryckssätten är underskift till en namninsamling som även är det vanligaste.
Dessutom anses ekonomisk delaktighet i form av bidrag, insamling eller bojkott av varor vara något som många gör. Kontakt med politiker, tjänstemän, rättsliga instanser, organisationer eller föreningar för att få information är en demokratisk aktivitet som i regel sker på eget initiativ. Att dessutom visa sin tillhörighet eller åsikt via symboler räknas också som ett
21 Demokratiutredningen 2000 s.. 202- 203
22 Engell, Nielsen, Klaus ickevåld 2008. Karneval Förlag. Sid. 33-35
23 Ibid. § sid. 29
24 Demokratiutredningen Demokratins estetik 1999 Jupiter Reklam. Sid. 107-108
25 Sörbom 2005. S. 31
26 Micheletti, M. Axess, en tidskrift inom humaniora och samhällsvetenskap
[http://axess.se/svenska/arvik/2003/nr9/aktuellt/tema_shopping.php] Shopping som politiskt uttryckssätt, sid.2
27 Demokratiutredningen 2000. S. 211-212
7
demokratiskt agerande. 28 Då spelar det inte heller någon roll om symboliken är exkluderande, mästrande eller reflekterande29.
2.1.2 Kollektivt engagemang
Enligt Sörbom ska medlemskap i ett politiskt parti vara något som är viktigt trots att
majoriteten av medlemmarnas makt blir indirekt och framförd av utvalda representanter. Hon formulerar det som att ”[d] et är våra kanaler till medbestämmande.”30 Klasson menar dock att demokratin och dess uttrycksformer är under ständig förändring parallellt med
samhällsutvecklingen. Detta har så även yttrat sig i minskat partipolitiskt deltagande bland yngre.31 Däremot så kvarstår även mer organiserade former som bl.a. anges i
demokratiutredningen som:
Arbetat i organisation Deltagit i demonstration Arbetat i politisk parti
Deltagit i olaglig protestaktivitet
Robert D. Putnam menar att ett välfungerande demokratiskt samhälle har ett visst mått av
”socialt kapital”. Med socialt kapital avser han organiserade nätverk i samhällsorganisationen som förbättrar den samhälleliga effektiviteten i olika samarbetsformer. Med andra ord utgör så även föreningar en del av ett samhälles sociala kapital32. Axel Hadenius betonar också vikten av socialt kapital och definierar det som de nätverk som finns mellan individens familj och staten. Han menar att dessa organisationer kan kategoriseras utefter tre olika sfärer som påverkar varandra och han anger dem som: en social sfär, ekonomisk sfär samt en politisk sfär. Dessa tre tillsammans utgör ”det civila samhället”. Deras inflytande stärks av
organisation och samhälleligt engagemang som även främjar demokratin33 Enligt
demokratiutredningen så är dessa organisationer det som utgör det demokratiska samhällets
”grundbult” och är en viktigt ventil för medborgarnas möjlighet att påverka34. Att det ska råda balans mellan dessa tre är viktigt då en utökad politisk sfär skulle inkräkta i
28Ibid. § sid. Sid. 211-212
29 Demokratiutredningen. sid. 4-5
30 Sörbom 2005 s. 11
31 Klasson, Torgny 2000 s. 96- 97
32 Putnam, Robert. D Den fungerande demokratin SNS förlag 2000 Sid. 201
33 Hadenius, Axel Demokrati- En jämförande Analys Liber. 2005 Sid. 41- 42
34 Demokratiutredningen 2000. s. 196
8
medborgarnas autonomi35. Enligt Anthony Giddens finns det skillnader mellan människors sociala kapital där sociala orättvisor oftast återspeglas. Han menar att fattiga och lågutbildade har ett lägre socialt kapital än rika och välutbildade36 Demokratiutredningen vill hävda att svenska folket är väldigt aktiva inom samhällslivet. 37. Däremot framgår det även att
välutbildade, resursstarka medborgare är de som framstår mest inom samhällslivet till skillnad från lägre utbildade och mindre resursstarka. De menar kort och gott att sambandet mellan samhällsengagemang, klass och utbildningsnivå är mycket klara. De har även i sina
undersökningar lyckats fastställa att människor med arbete är mer aktiva i samhällslivet än vad arbetslösa är. 38 Dessutom kan man utläsa i Stefan Wagnssons doktorsavhandling
föreningsidrott som socialisationsmiljö att yngre från familjer med låg socioekonomisk status tenderar att inte delta i idrottsföreningar i lika hög utsträckning som barn från familjer med hög socioekonomisk status.39 I Hadenius bok Demokrati en jämförande analys är ett demokratiskt deltagande ett bevis på tilltro till sin egen politiska förmåga40
2.1.3IT I DEMOKRATIN
Informationsteknologins samhälleliga funktion har diskuterats ur både positiva och negativa aspekter. Många menar att människors liv på nätet bara är ett krasst substitut till ett ”riktigt”
liv.41 Detta har skadat relationer mellan människor i fysiska världen. I gengäld menar vissa att man har man lättare att hålla förbindelser med de man vill ha kontakt med. Dessutom har man möjlighet att diskutera det som man anser är intressant på nätet. Med andra ord vidgar man sitt sociala nätverk och stimuleras i olika diskussioner. Sociologer som Putnam menar dock att Internet kommer resultera i ökad isolering och minskat socialt stimuli och socialt kapital.
Dock skapar detta nya former av samhälleligt engagemang, men faktum kvarstår, samhället fragmentiseras.42 Andra ser tillgängligheten till information som en modern klassfråga då tillgängligheten till olika kunskaper är lägre hos vissa samhällsgrupperingar och högre hos andra43 Enligt demokratiutredningen har däremot IT medverkat till att människor lättare
35 Ibid. § Sid. 198
36 Giddens, Anthony Sociologi 2007 Studentlitteratur sid. 515- 516
37 Demokratiutredningen 2000 s.210- 213
38 Ibid. § Sid. 218, 219
39 Wagnsson, Stefan 2009 Föreningsidrott som socialisationsmiljö Universitetstryckeriet Karlstad sid. 222
40 Hadenius 2005 s. 157
41 Ibid. § Sid. 154
42 Ibid. § 461- 462
43 Demokratiutredningen 2000. s. 100- 101
9
kunnat organisera sig och haft bättre förutsättningar för opinionsbildning44 Men, användandet av IT påverkas också av skriv- och läskunnighet, samt allmänbildning och språkliga kunskaper45 Enligt Magnus Andersson är bruket av medier viktigt för individualiseringsprocessen då människor selektivt skaffar sig ”råmaterial” för att förverkliga sig själva46 Medveten medieanvändning är enligt Andersson en aspekt av social reproduktion där TV representerar en dålig smak medan bruket av böcker ses som kultiverat.47 Samtidigt anger Lee D. Millar Bidwell så är det en klar skillnad på att växa upp i hem med utbildningsresurser och ett hem utan48 Demokratiutredningen hävdar att medialiseringen av samhället är viktig för demokratin då det påverkar befolkningens uppfattningar. Däremot kritiseras massmedias brist på perspektiv och källkritik. De nämner även att ”resursstarka grupper” försöker påverka våra mediers reportage och att detta måste tas i beaktande i framtiden. Man bör även ha i åtanke att det är individen själv som måste granska och värdera nyheter i dagens samhälle49. Enligt sociologen Jürgen Habermas så är massmedia vinstbaserat och är en industrigren som systematiskt manipulerar befolkningen och inte låter dem ta intryck av öppna och stimulerande demokratiska samtal50
2.1.4SAMHÄLLSKUNSKAP I DEMOKRATIN
Enligt styrdokumenten för samhällskunskap är ämnets funktion att ”ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället.”51. Men enligt teoretiker som Gunnar Sundgren så är undervisningens
grundstruktur att eleven tillgodogör sig fakta som sedan ska användas för att återges med hjälp av lärare och litteratur. Detta är dock missvisande enligt Sundgren, då han menar att kunskap är något subjektivt som handlar om tolkningar och reflektioner om den fakta vi förvärvat .52 I styrdokumenten för samhällskunskap kan man utläsa detta:
I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt bidrar ämnet samhällskunskap med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att
44 Ibid. § sid 103
45 Ibid. § sid 101
46 Andersson 2006. 272
47 Ibid. § 90-91
48 Millar Bidwell, Lee D. Vander Mey Brenda J.. Sociology and family 2000 Allyn & Bacon sid: 169
49 Demokratiutredningen 2000 s. 76, 88
50 Giddens 2007 s. 464
51 http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap
52 Sundgren, Gunnar Kunskap och demokrati Studentlitteratur 2000. Sid. 13
10
utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor och medier samt kunna formulera sig och dra slutsatser.53
Detta anser jag är helt förenligt med Sundgrens text där det tydligt framgår att självständighet, reflektion och en kritisk självständig informationssökning är det som krävs för att skapa aktiva demokratiska medborgare i dagens samhälle. Detta för att förbereda eleverna inför det livslånga lärandet.54 Svårigheten är att på ett didaktiskt sätt låta elever som läser
samhällskunskap att överge sin syn på omvärlden för att låta vetenskapliga fakta inverka på deras omvärldsuppfattning.55
För att Samhällskunskapsämnet ska kunna stimulera fram ställningstaganden och kritiska förhållningssätt måste det vara tvärvetenskapligt och samtidigt tillåta reflektioner56. Enligt styrdokumenten ska ”… eleven även övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt”. Detta överensstämmer med Sundgrens teorier om en demokratisk fostran.
Sundgren förespråkar även att man som elev i deliberativa samtal måste få pröva sina
föreställningar om omvärlden. Klas Roth hävdar att deliberativa diskussioner stimulerar till en djupare förståelse men att dessa samtal inte konkret står med i kursplanerna57. Samtidigt anger styrdokumenten för samhällskunskap att ”[u]tbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram…”58. Det framgår även i Bromans studie om elevers
demokratiuppfattning före och efter kursen Samhällskunskap-A att deras demokratiska orientering förändrats, dock kan man inte hävda att det är själva kursen som förändrat dem.
Han hävdar däremot att undervisningen kan agera som en kompenserande demokratisk socialisationsagent för till exempel de elever som inte har så kallade ”normdiskussioner”
hemma och att socioekonomiska faktorer inverkar i elevens demokratiska orientering59. Dewey skriver däremot att skolan som social institution gör utbildningen till en social process, att eleverna i interaktion med varandra återskapar samhället i skolan60
53 http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap
54 Sundgren, 2000 s. 17
55 Ibid. § sid. 20
56 http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh%E4llskunskap
57 Roth 2003. s. 20-21
58 http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3887/titleId/SH1010%20-
%20Samh%E4llskunskap
59 Broman 2009 sid. 211
60 Dewey, John Individ, skola och samhälle 2004 Natur och kultur. Sid. 49-50
11 2.1.5BARN I DEMOKRATIN
Robert A. Dahl skriver att man enligt en jämställdhetsprincip utgår från att vuxna kan hantera rättigheten att få rösta och att de som inte är berättigade att göra detta förpliktigas att följa gruppens regler. Därmed ingår inte dessa fult ut i den demokratiska församlingen och kan därmed inte kvalificeras som fullmyndiga medborgare.61
Man kan utläsa i barnrättskonventionens tolfte artikel att ”…[k]onventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa…” och i den trettonde artikeln kan man utläsa att barn har rätt till yttrandefrihet i alla dess former så länge inte budskapet eller metoden för ett framförande bryter mot nationella lagar.62 Barn innehar även rätten till föreningsfrihet63 .
Men i Sverige har ungdomsstyrelsen rapporterat om hur föreningsdeltagandet har krympt bland landets ungdomar. De anser att det är kommunernas ansvar att stimulera fram ungdomars deltagande64. Barn tillskrivs alltså vissa medborgerliga rättigheter som är
anpassade efter ett demokratiskt samhälle. Dahl hävdar att just dessa rättigheter är viktiga för mänsklig utveckling65. Dock framgår det i demokratiutredningen att de flesta ungdomar känner maktlöshet över politiken. Det behöver inte innebära att de är ointresserade av samhällsfrågor66
61 Ibid. § sid 53
62 Hammarberg, Thomas Konventionen om barnets rättigheter Edita Norstedts tryckeri AB 2006 Sid. 38 (art 13)
63 Ibid. § sid 39 (art 14)
64 Ungdomsstyrelsens skrifter 2010: Ung idag 2010 Elanders Sverige AB 2010. Sid 222
65 Dahl A. Robert Demokratin och dess antagonister Ordfront& DemokratiAkademin. 2007 sid 145-146,96
66 Ibid. § Sid. 185
12 2.1.6DEN SOCIALA REPRODUKTIONEN
Bourdieu menar att den enskilda individen ackumulerar vissa värderingar och olika former av
”kapital” i sin kontakt med sina socialisationsagenter. Familjeenheter överför sociala mönster till sina medlemmar. Förhållningssättet till utbildning och skolsystem är också socialt
reproducerade.67 Bourdieu menar att skolan via sitt betygssystem hjälper till att reproducera sociala skillnader genom att individens förhållningssätt till skola och utbildning är socialt betingat68
Bourdieu menar då att skolan medverkar till ett symboliskt våld där vissa elever exkluderas och andra inkluderas i skolvärlden.69 Bourdieu menar även språket inom skolan är en distanseringsteknik där läraren med sitt språk förstärker sin auktoritära roll gentemot
eleverna70. I skolan är den språkliga förståelsen delvis baserad på elevens sociala bakgrund71. John Dewey hävdar att ”[g]rundläggande språkformer och ordförrådets omfattning bildas i livets vanliga gemenskap, inte genom någon bestämd undervisningsmetod, utan till följd av tvingande sociala behov”72. Bourdieu menar att skolan till och med konserverar dessa skillnader73Även sociologen Basil Bernstein var intresserad av utbildningens reproducerande orättvisor i samhället. Bernstein såg mer till språkliga koder vars utveckling och färdigheter är baserade på den sociala bakgrunden. Enligt honom ska människor från lägre skikt ha en begränsad kod (Restricted code) och att detta inte stimulerar abstrakt tänkande. Medelklassens barn får däremot lära sig en utvecklad kod (elaborated code). Denna utveckling är baserad på kommunikationen mellan individen och dess socialisationsagenter. Barn med utvecklad språklig kod stimuleras genom att föräldern är mer diskuterande och informativ. Barn med begränsad kod uppfostras i själva verket mest via ”beröm och klander”74 . Även Bourdieu belyser de språkliga klyftornas som ett resultat av delvis en individs sociala
bakgrund.75Individer med en begränsad kod har en mer objektiv form av kommunikation där man inte resonerar så mycket. De med utvecklad kod är i själva verket motsatt där t.ex.
föräldrar med sina barn diskuterar orsak och verkan för att stimulera ett mer abstrakt tänk.
67 Bourdieu 1999.s. 120- 121
68 Bourdieu 2008 s. 202- 203
69 Ibid. § sid. 50-53
70 Bourdieu 1970 s.
71 Ibid. § sid 119
72 Dewey 2009 s. 53
73 Bourdieu 1999 s. 32-33
74 Giddens, 2007. 532- 533
75 Bourdieu 1970 s. 120
13
Detta abstrakta tänk är viktigt för inlärningen i skolan76. Enligt Lee D. Millar Bidwell så blir förälderns uppfostransteknik baserad på vilken typ av arbete denne har. Föräldrar med fria jobb som inte har så mycket rutiner, alltså jobb där det krävs självdisciplin, tenderar att stimulera och uppmärksamma just självdisciplin hos sina barn. Föräldrar som jobbar med monotona och mer övervakade arbeten belönar konformitet och lydnad inför auktoriteter hos sina barn.77
I en analys av kulturell reproduktion kallad ”learning to labour” gjord av Paul Willis så
upplever de elever han följer skolan som en främmande värld. En värld där man opponerar sig mot auktoriteter och den tydliga maktstrukturen vilket resulterade i att de elever som Willis följde blev utåtagerande. De riktade inte heller in sig på att klara skolan utan var mer
fokuserade på att få ett jobb.78 Bourdieu menar att en människas yrkestitel återspeglar dennes bildningsnivå 79 Bourdieu menar även att ”maktens fält” i samhället domineras av de med högst kulturellt och ekonomiskt kapital. De som inryms i detta fält är de som behärskar byråkratiska instanser och blir därtill kapabla att administrera samhället utifrån dessa80
76 Giddens, 2007. s. 532- 533
77 Millar Bidwell, Lee D. Vander Mey Brenda J.. Sociology and family 2000 Allyn & Bacon sid: 171
78 Giddens, 2007 s.533- 534
79 Bourdieu 1992. s.280
80 Bourdieu 1999 s. 45-47
14 3.METOD
3.1ENKÄTENS UTFORMNING
För att möta mina frågeställningar valde jag att genomföra en enkätundersökning då jag ville se om det fanns stora skillnader mellan respondenternas grupper. Undersökningen är
kvantitativ. Till att börja med så förankrade jag delvis enkäten i min egen frågeställning och delvis i den litteratur jag läst. En enkät kändes angelägen då jag ville få många respondenter från flera olika ställen att svara på den..
Frågorna kunde formuleras på ett lättförståeligt sätt. Detta var nödvändigt då ett akademiskt språk eller frågor med svåra ord kan bli vilseledande för en yngre respondent81. Dessutom bad jag om tillstånd från varje skola att få använda deras kopiator samt en dator för att säkerställa att jag hade resurser nog att utföra undersökningen. Innan jag använde enkäten bad jag min handledare samt några som deltar i samma kurs som mig att granska enkäten och ge
konstruktiv och värdefull kritik. Dessutom använde jag en klass på 14 respondenter för att utföra en pilotundersökning innan jag började göra undersökningen på ”riktigt”.82 Under denna pilotundersökning fick jag fram ungefär hur lång tid som fordrades för att svara på enkätfrågorna. Jag bad dessutom eleverna att konstruktivt kritisera enkäten, såväl skriftligt som muntligt. Framförallt ville jag se om enkäten var lätt att förstå, om layouten var tydlig och acceptabel samt om eleven hade synpunkter på frågor som denna ansåg saknades.83 När första gruppen prövat min enkät var det ingen som framförde muntliga eller skriftliga frågor eller kritik. Däremot noterade jag otydliga formuleringar som jag ändrade på. Därefter analyserades enkäterna för att se så att eleverna hade förstått systematiken och inget kunde tolkas som oklart eller vagt. För att bibehålla ordning i mina enkäter valde jag att kategorisera varje klass genom att skriva en kod på första sidan. Betydelsen av denna känner endast jag till, detta för att förenkla kategorisering och ordning. Detta försvårar även spårning av respondenten84. I min utformning av frågorna gjorde jag först upp en disposition på tre avsnitt. Dessa avsnitt var just:
1. Social bakgrund
2. Intresse för samhällskunskap 3. Samhällsengagemang
81 Denscombe, Martyn Forskningshandboken. 2000. Studentlitteratur. Sid 119
82 Ibid. §.Sid 112
83 Bell, Judith Introduktion till forskningsmetodik 2007 Studentlitteratur sid. 150
84 Denscombe, 2000 s. 114
15
Detta för att ge mina respondenter en sammanhängande röd linje vilket, enligt Judith Bell, gör ett bra intryck på respondenten85Baserat på dessa tre överskrifter skrev jag ned frågor i syfte att få relevanta svar angående elevens ställning inom de ovannämnda kategorierna. Frågorna utformades speciellt med hänsyn till mina respondenter, i synnerhet språkligt. Jag försökte att inte göra några omotiverade antaganden vilket märks då jag väljer att kalla vårdnadshavare för just vårdnadshavare i enkäten istället för att hänvisa till föräldrar86 Frågorna kan dessutom kategoriseras som ”fasta” då jag formulerat frågor och svarsalternativ. För att låta
respondenten komma med frivilliga inlägg i min undersökning så avslutades enkäten med att de fick göra dessa skriftligen.87 Enkäten innehåller även alternativfrågor där respondenten får en fråga och jag har ställt upp alternativ som eleven ska förhålla sig till.88. Enkäten består av fyra sidor där ”social bakgrund” och intresse för ”samhällskunskap” utgjorde en sida vardera medan ”samhällsengagemang” utökades till två sidor. Innan jag åkte ut till de undersökta elevgrupperna tog jag kontakt med deras lärare och bad om tid och tillstånd. Jag valde att åka till mina respondenter och själv informera om min undersökning varpå jag berättade om mig själv, syftet samt deras rättigheter i sammanhanget i form av anonymitet och frivillighet samt mina skyldigheter att garantera och hålla detta.
Det gäller att vara extra noga med att poängtera att de inte var förpliktigade att svara på denna enkät utan att det snarare sågs som en tjänst som jag var tacksam för.89
Efter att ha frågat om alla fyllt femton år och inte mött några större invändningar berättade jag om enkäten och beskrev frågor och svarsalternativ för att instruera90. När jag utformade frågorna om social bakgrund inspirerades jag av Emil Mörks enkät från hans arbete ”Killar, klass och kulturell reproduktion” (Gymnasiekillars förhållande till klass, maskulinitet och studier). Jag bad om Emils tillstånd att få använda vissa frågor och jag beviljades skriftligen.
Frågorna om intresset för samhällskunskap formulerade jag själv. I tredje avsnittet om olika former av politiskt engagemang inspirerades jag av demokratiutredningens rapporter (se. s 5- 6). Utefter dessa förutsättningar skapade jag egna frågor. Under utformningen la jag ned
85 Bell, 2007 Studentlitteratur sid. 146- 147
86 Denscombe 2000 s. 119
87 Ibid. § 122
88 Bell 2007 s. 139
89 Denscombe, 2000 s. 107
90 Ibid. §. 114
16
mycket tid på att försöka få enkäten att se estetiskt tilltalande ut, vilket är viktigt om man vill att enkäten ska tas på allvar91 (enkäten är bifogad som bilaga 1)
3.2BORTFALL
Jag har inte noterat något bortfall i de enkäter som lämnades ut. Min enkät tycks ha besvarats korrekt av samtliga 116 respondenter. Däremot var det en elev som tveklöst inte kände sig manad att göra enkäten före jag ens lämnat ut den. Bortfall är ett problem då denne tilltänkte respondent förmodligen skiljer sig avsevärt från de andra enlig Bell. Bortfallet blev däremot inte mer än en person (av 117 möjliga) vilket inte bör inverka i slutresultatet nämnvärt.92 3.3URVAL
Mitt urval är, förutom geografiska faktorer, baserat på att jag i Statistiska Centralbyråns statistik kan se att att kommun A:s vuxna invånare har en lägre bildningsnivå än kommun B:s.
Då har man i den offentliga statistiken utgått från vilken kommun som har högst andel eftergymnasialt utbildade i befolkningen93. Det går även utläsa att majoriteten av invånarna i kommun A högst har en gymnasial utbildning94. Jag har dessutom haft skillnaderna i
valdeltagande (valet till riksdag, kommun och landsting 2010) i åtanke där kommun A visade sig tillhöra en av de kommunerna med lägst valdeltagande i hela landet. I tabellen nedan anges valdeltagandet för år 2010 angivet i procent.95
Tabell 1. Valdeltagande i kommun A och B Kommun A 66,99%
Kommun B 78,06%
Sverige (Medel) 84,63%
När jag även kan utläsa de stora skillnader som föreligger i respektive kommuns bildningsnivå bestämmer jag mig för att se hur betygsstatistiken i just ämnet samhällskunskap ser ut hos de undersökta skolorna 2010.96
91 Bell 2007 s. 146
92 Ibid. §. 151- 152
93 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/XXXXXXX-lan/XXX/?var=2642
94 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/XXXXXXX-lan/XXX/?var=2643
95 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/lan/17/index.html
96http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_verksamhetsar=2010&p_hm_kod=0 1&report=gr9betam&p_lan_kod=17&p_kommun_kod=1784&p_skol_id=&p_komminv_kod=&p_kgrupp_kod=
&p_rapport=gr9betyg_amne&p_verksform_kod=11&p_info_omrade=betyg Samt:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_verksamhetsar=2010&p_hm_kod=01
&report=gr9betam&p_lan_kod=17&p_kommun_kod=1784&p_skol_id=&p_komminv_kod=&p_kgrupp_kod=
&p_rapport=gr9betyg_amne&p_verksform_kod=11&p_info_omrade=betyg
17
Tabell 2. Betyg i samhällskunskap hos skolorna i kommun A och B
Kommun: G VG MVG Ej nått målen
A Skola 1 och 2
50,5% 33,0% 3,9% 12,6%
B Skola 3 och 4
38,5% 40,3% 16,9% 4,3%
Riket (medel): 43,5% 33,5% 15,3% 7,7%
Siffrorna visar i procent att fler tenderar att inte nå målen i kommun A än i kommun B år 2010. I varje kommun finns det två högstadieskolor där jag utfört min undersökning. Jag har därmed varit på fyra olika högstadieskolor där respondenterna genomför sin utbildning. Jag kommer kalla kommun A:s skolor för 1 och 2, kommun B:s för 3 och 4.
Tabell 3. Kommun och skolor Kommun A = Skola 1 Skola 2 Kommun B = Skola 3 Skola 4
3.4KRITISK GRANSKNING
De brister som finns i en kvantitativ studie som denna är, som i flera surveyundersökningar, att data saknar detaljer och djup som kan vara viktiga. Framförallt kan man inte säkerställa precisionen i svaren från respondenterna. Man kan dessutom inte fastställa huruvida respondenten varit ärlig eller inte.97 Att ställa frågor kring elevens föräldrars utbildningsnivå eller elevens intresse för skolämnet samhällskunskap kan vara frustrerande för respondenten vilket givetvis bör tas i beaktande.98 Respondenten kan rent av uppfatta dessa frågor som stötande.99Att min enkät innehåller en del förkodade svar kan också vara frustrerande då detta kan begränsa respondentens möjlighet att svara på ett sätt som representerar denne.
Förutsättningarna skapar därmed svar av begränsad karaktär. 100 När jag dessutom har en del rangordningsfrågor bör man även betänka att de ord jag använder för att låta respondenten bedöma sig själv med är individuellt tolkade, alltså kan ha olika betydelse beroende på person. Vissa frågor där jag ber respondenten återge tidigare utförda aktiviteter kan även vara till nackdel då det är frågor som förutsätter att respondenten minns korrekt.101
97 Denscombe 2000 s. 39
98 Ibid. §. Sid 119
99 Bell 2007 s. 145- 146
100 Denscombe 2000 s.127-128
101 Bell, 2007 s 140, 142
18 3.5KOMMUNERNA OCH SKOLORNA.
Kommun A
Kommunens antal invånare är ca 8600. Kommunen består av tre tätorter samt fem småorter.102.
Skola 1 (Tätort)
Skola 1 är den nyaste av de skolor jag har med i denna undersökning och har en mycket påkostad arkitektur och välarbetad inredning. Skolan är belägen i en tätort men har olika upptagningsområden och tar därmed emot elever från kringliggande små och tätorter. 103
Skola 2 (Småort)
Skolan är belägen i en småort men har upptagningsområden från kringliggande tät- och småorter. Ca 20 elever i varje klass.104
Kommun B
Antalet invånare är ca 26 100 105. Kommunen består av 7 tätorter och 24 småorter.
Skola 3 (tätort)
Skolan ligger nära centrum till en småstad/tätort men har ett upptagningsområde som även omfattar småorterna runt omkring. 106
Skola 4 (tätort)
Skolan ligger avsides från centrum i samma ort som skola 3. Även denna skola har ett upptagningsområde som omfattar kringliggande orter
3.6 Beskrivning av resultatavsnittet
När jag redovisar mina resultat kommer jag presentera dem i diagramform då jag tror detta sätt är bäst, både för min presentation samt läsarens förståelse av de data jag kommer att presentera. Parallellt kommer jag i löpande text beskriva diagrammens resultat och skriva vad
102 http://www.XXX.se/kommunen/om-XXX-kommun__527
103 http://www.XXX.se/XXXXXXXXXskolan
104 http://www.XXX.se/XXXXXXskolan
105 http://www.XXXXXX.se/omkommunen/statistik.4.394659b511f7f653d1d800019360.html
106http://www.XXXXXX.se/levabo/barnutbildning/grundskola/XXXXXXXskolan.4.41bc345d121cf671c488000 497.html
19
den litteratur jag läst säger om resultaten107 Då jag jämför två grupper med olika mängd respondenter kommer jag presentera och illustrera skillnaderna i procentform. Läsaren kommer själv att kunna se i olika typer av diagram hur värdena presenteras. Jag kommer att presentera resultaten i cirkeldiagram samt stapeldiagram. Anledningen till att jag valde cirkeldiagram är för att de är ”visuellt kraftfulla” och ”visar proportioner mellan de andelar som utgör hela cirkeln” 108. Jag valde även stapeldiagram för att det ska bli lättare att jämföra de värden som illustreras i staplar och sätts bredvid varandra för att lättare utläsa eventuella skillnader109 Då jag har tre olika avsnitt i resultatredovisningen (1.Bildningsnivå i hemmet 2.
Intresset för samhällskunskap 3.Politiskt engagemang) har jag valt att avsluta varje avsnitt med en kort diskussion och analys.
3.7AVGRÄNSNINGAR
Till att börja med så valde jag de två kommunerna dels på grund att det skulle underlätta både geografiskt, ekonomiskt och därmed praktiskt. Jag har dessutom god kännedom om de båda kommunerna och därmed lättare att få tillträde.
Enligt Martyn Denscombe är dessa begränsningar och möjligheter något en forskare måste ha i sitt beaktande.110 Framförallt har jag tagit hänsyn till kriterierna för en social lokalisering när jag utgått från tillförlitliga statistiska källor om skillnaderna mellan kommunerna där respondenterna är bosatta111. Därmed anser jag att mitt ”bekvämlighetsurval” inte bör påverka mitt syfte.
Jag anser dock att det skulle ha känts mycket mer tillförlitligt att jämföra elever i kommuner med mycket större statistiska skillnader i valdeltagande och bildningsnivå. Jag har valt att undersöka på högstadiet på grund av att många inte läser sin gymnasieutbildning i sin hemkommun. Därmed är högstadiet mest önskvärt då eleverna med största sannolikhet läser i sin hemkommun.
Den största begränsningen jag ser i mitt val av respondenter är att intresset för politik kanske inte växt för vissa individer då det är några år kvar tills de får rösträtt. Enligt
107 Bell s.227- 228
108 Bell 2007 s. 222
109 Ibid. § sid. 218
110 Denscombe, 2000 s. 46
111 Ibid. § 49
20
demokratiutredningen är det viktigt att se politiskt engagemang i ett åldersperspektiv både i graden av politisk aktivitet samt former av aktivitet112. Däremot menar Axel Hadenius att ungdomar idag har en väsentligt mindre politisk medvetenhet än ungdomar från förr och han hävdar att det är under ständig försämring.113
Läsaren bör därför vara på det klara med att jag är ute efter att lokalisera tendenser och givna skillnader mellan de jämförda grupperna, därför har jag även valt att göra en kvantitativ studie som ska inrymma en någorlunda representativ mängd respondenter.
Orsaken till att jag fokuserar så mycket på respondenternas sociala bakgrund och återkopplar det till deras politiska intresse och medvetenhet är just för att se om jag kan hitta ett mönster och möjligen illustrera en sambandsbild baserad på den litteratur jag utgått från.
112 Demokratiutredningen 2000. Sid. 216- 217
113 Hadenius, 2005 s. 153
21 4.RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
4.1.1BILDNINGSNIVÅ I HEMMET
Jag börjar med att jämföra elevernas svar på frågan: ”Vilken utbildning har din/dina vårdnadshavare?”
Diagram 1. Vilken utbildning har din/dina vårdnadshavare?
Kommun A (100 st) 15%
33%
27%
25% Grundskola Gym nasium
Högskola/
Universitet Vet ej
Kommun B (110 st)
29%
26%
38%
7%
Till att börja med går det konstatera att fler i kommun B inte kan svara på vilken utbildning deras vårdnadshavare besitter, alltså är det 29% av vårdnadshavarna i kommun B som det inte går att fastställa bildningsnivå på, jämfört med 15% i kommun A. Däremot går det säkerställa att ca 25% av respondenternas målsmän i kommun A besitter högst en grundskoleutbildning.
Jämför man det med de 7% som anges i kommun B hade det gått se den offentliga statistiken från den Statistiska Centralbyrån som klart representativ där kommun B ska ha flest högutbildade vuxna.
Tas sedan hänsyn till antalet med en högst gymnasial utbildning går det att utläsa stora skillnader även här där kommun B utmärker sig genom att ha ett högre värde. Jämför man nivån högutbildade är inte skillnaderna markanta, dock går det redovisa att det är fler respondenter i kommun A som kan ange att de har högutbildade vårdnadshavare än i kommun B.
Jag valde även att fråga om hur mycket böcker som funnits på den plats där de huvudsakligen varit bosatta under de senaste tio åren.
22
Diagram 2 .Om du skulle gissa. Hur många böcker finns det på den plats där du huvudsakligen bott under de senaste tio åren?
Kommun A (61 st)
31%
25%
23%
21%
0-50 st 51-100 st 101-200 st 200- st
Kom m un B (55 st)
34%
24%
18%
24%
Andersson hävdar att föräldrar med ett högre socialt och kulturellt kapital fostrar och därmed reproducerar bruket av böcker. Denna form av medier anses vara mer kultiverad enligt honom (se s.9) Enligt Millar Bidwell så är det stor skillnad på att växa upp i ett hem fullt med lärande material och ett hem utan, rent bildningsmässigt. (sid. 9)
Jämförs kommunerna är det fler i kommun A som uppskattar sig ha 0-50 böcker i hemmet än i kommun B. Det är däremot fler i kommun B som uppskattar att de har 51- 100 böcker och skillnaden är relativt stor (9%).
Skillnaderna i resterande värden är inte så stora, däremot vill fler av eleverna i kommun A uppskatta att de har 101- 200 st böcker i sina hem än eleverna i kommun B. Skillnaden är dock endast 3% .De som anser sig ha 200 stycken böcker eller fler skiljde sig inte nämnvärt mellan kommunerna.
I min enkät frågade jag vad respondenternas vårdnadshavare jobbade med. Svaren blev inte så uttömmande, ibland nämndes arbetsplatser och beskrivningar som var svårkategoriserade och somliga visste inte vad deras yrkesverksamma föräldrar arbetade med. Eftersom vissa respondenter skrev företagsnamn som kan avslöja ort har jag valt att skriva ”företag angivet”
inom parentes. Jag har inte gjort några tillägg eller egna tolkningar förövrigt. (Se bilaga 2 och 3).
När jag läser vad respondenternas vårdnadshavare arbetar med tycker jag mig inte kunna se några mönster där någon specifik yrkesgrupp skulle vara överrepresenterad. Framförallt är det svårt att avgöra om vissa respondenter fått vissa befattningar via utbildning eller om de har fått dem på annat sätt. Däremot syns det tydligt se att många vårdnadshavare i kommun A är
23
placerade på industrier och inom vårdsektorn. Bourdieu menar att en människas yrke är något samhället och dess institutioner använder som måttstock på utbildning och ”titlar” (se s.13) vilket jag i detta sammanhang tolkar som kvalifikationer. Jag kan inte utläsa någon överrepresentation av vissa yrken i kommun B heller. Jag tycker mig däremot kunna utläsa fler beskrivningar som tenderar att vara tjänstemannaämbeten hos kommun B. Mest i form av pedagogiska ämbeten med titlar som förekommer inom skolvärlden. Det går även se att antalet sjukvårdsanställda inte skiljer sig nämnvärt från kommun A.
Eftersom antalet böcker i hemmet är kopplat till bildningsnivån så har jag även frågat hur ofta de anser sig diskutera politiska frågor med sin familj. Detta för att barn, enligt Bernstein, utvecklar olika språkliga koder i sin kontakt med sina föräldrar. Bland annat färgar kunskapsnivån i hemmet av sig på barnet då hem med lägre kunskapsnivå tenderar att inte kunna överföra lika mycket kunskap till sina barn som hem med högre kunskapsnivå (sid. 12)
Dessutom ska föräldrar med högre utbildning resonera mer med sina barn istället för att endast ange direktiv och regler (se. s.12,13).
Diagram 3. Hur ofta pratar du politik/politiska nyheter med din familj?
Kommun A
41%
10%
46%
3%
0%
Aldrig Sällan Ibland Ofta Varje dag
Kommun B 0%
17%
44%
33%
6%
Resultaten i diagram 3 visar hur ofta eleverna ur varje kommun anser sig diskutera politik med sin familj. Då går det se att väsentligt många fler i kommun B anser att de aldrig pratar politik med sin familj (7 % fler). Enligt demokratiutredningen har resurssvaga och mindre utbildade ett lägre samhällsengagemang och intresse än välutbildade resursstarka individer (se s.5). Däremot har jag bett respondenterna att kryssa i vart de anser lära sig mest om samhället.
Resultatet ter sig paradoxalt jämfört med hur ofta de anser sig prata politik med sina vårdnadshavare (diagram 4). Med detta menar jag att det är skillnad på att diskutera något och att lära sig något. Här framgår det tydligt vilka som inverkar mest i respondenternas inlärda
24
kunskaper om samhället. Ser man då till hur de svarat om hur ofta de pratar politik med sin familj går det se vart de anser lära sig mest.
Diagram 4
Om du skulle säga vart lär du dig mest om samhället, vilket av alternativen skulle du ta då? Var vänlig och kryssa i ett alternativ.
Det finns tydliga skillnader att utläsa där en mycket större del av respondenterna från kommun B tycks lära sig om samhället från sin familj än i kommun A. I diagrammet framgår det vart flest respondenter anser lära sig mest via massmedia. Det är tydligt att kommun A har avsevärt många fler respondenter som svarat på detta alternativ än kommun B. Enligt Andersson är bruket massmedier viktigt för
Individualiseringsprocessen, däremot anses bruket av bl.a. TV som förenat med dålig smak och är okultiverat. Bruket av medier ser Andersson som socialt reproducerade (sid.9) Samtidigt anser demokratiutredningen att medialiseringen av samhället har ett demokratiskt värde då information är lättare att tillgå samtidigt som det underlättar för befolkningens åsiktsbildning. Däremot är det viktigt att vara kritisk mot massmedia och de uppgifter som förmedlas (se. s.8) Putnam hävdar att bruket av massmedia reducerat det sociala kapitalet, till och med att informationstekniken överlag har reducerat detta kapital (se. s 8)
4.1.2SLUTSATS OCH DISKUSSION –BILDNINGSNIVÅN I HEMMET
Det går inte att konstatera den generella bildningsnivån hos vårdnadshavarna bland respondenterna i kommun B. Konfliktteoretiker som Bourdieu eller Bernstein skulle se skillnaderna i föräldrars inverkan som en indikation på att vårdnadshavarna i kommun B är mer bildade än i kommun A, i enlighet med den offentliga statistiken (sid.12, 13)
