Nulägesanalys

Nedan följer en beskrivning av dagens materialförsörjning och flöde.

4.1. Flödet

Nuläget av flödet ser ut enligt figur 1 i föregående avsnitt. Efter tvätten transporteras materialet med truck till ett lager i form av pallställ. När artiklarna ska monteras transporteras materialet återigen med truck till monteringsavdelningen där materialet flyttas till en kittningsvagn, som i sin tur förflyttas till en av de fyra stationerna. En av huvudkomponenterna flyttas till en separat vagn där enbart denna komponent finns. Efter monteringen transporteras materialet med truck vidare till lackeringen. Idag har företaget ett tryckande flöde. Med det menas att materialet trycks igenom flödet från maskinen till monteringen. På monteringen blir materialet liggandes för att det inte hinner att monteras i samma takt som det produceras.

Tvätt-stationen

Till tvätten kommer idag artiklar som är producerade i tidigare processer i fabriken. Tvätten har en körplan att följa, men som inte följs för att den inte stämmer överens med det material som kommer till tvätten. Personalen som arbetar på tvätten tvättar allt det material som kommer till stationen och lägger sedan de tvättade artiklarna i en pall. Pallen körs sedan med truck till pallställen som finns mellan tvätt-stationen och monteringsavdelningen, samt till de pallställ som finns inne på monteringsavdelningen (Intervju med anställd på tvätten, 2020).

För att tvätta artiklarna finns det särskilda fixturer beroende på vad för artiklar som ska tvättas. Det är fem olika komponenter för varje rotator-modell som passerar tvätt-stationen. Vanligtvis är fixturerna fyllda till maxgränsen. Beroende på artikel ryms det olika många artiklar i en pall. Om personalen är medvetna om att det är fler artiklar av samma sort som tvättas eller ska tvättas snarast, väntar de med att köra bort pallen och fyller den med nästkommande artiklar. Om så inte är fallet körs pallen till pallstället enbart med det antal som tvättades. Det innebär att personalen ibland får åka och hämta pallar med få antal i och fylla på dessa. Antalet truckkörningar under en dag kan därför bli många (Intervju med anställd på tvätten, 2020).

För att markera att en pall är full sätts ett rött kort på framsidan av pallen. Det innebär att personalen på monteringen först ska leta efter en pall med samma artikelnummer utan röd lapp, för att motverka att det tas från två olika pallar. Då det finns flera pallställ innebär det att plockaren på monteringen kan få leta en stund innan rätt pall hittas. Den röda lappen stämmer heller inte alltid. Ibland tas lappen inte bort trots att artiklar har plockats ut. Det förekommer också att det plockas från två pallar med samma artikelnummer. Det innebär att personalen på tvätten får åka och hämta två pallar med ett fåtal artiklar i för att fylla på (Intervju med anställd på tvätten, 2020).

Tvätten arbetar idag i två skift och kommer att fortsätta med det även efter att den nya ”Smart-monteringen” är implementerad (Bergqvist, 2020).

Truckkörning mellan tvätten och lagret på monteringen

När artiklarna är tvättade förmonteras en del av produkterna med proppar. Efter det flyttas artiklarna till en pall med lock, som sedan körs med truck till en ledig plats i pallställen. Det finns pallställ på flera ställen mellan tvätten och monteringsavdelningen, se bild 9. Det gör att det blir många vändor med trucken. Personalen på tvätten lämnar fulla pallar, hämtar

tomma pallar och hämtar halvfulla pallar. Inne på monteringen ställer de pallarna under den produktfamilj de hör till och på den plats där det är ledigt. Däremot vid pallstället närmare tvätt-stationen ställs det bara in där det finns plats. De orangea pilarna i bild 9 visar flödet för tvättens truck. När personalen på tvätten skriver ut lapparna som ska sitta på pallen, vilken artikel det är, att den är tvättad m.m. får de enbart indikationen att de ska levereras till monteringen. De får ingen vidare information om var på monteringen pallen ska lagras. Ibland får personalen åka och hämta pallar för att lasta om för att det är brist på plats i pallställen. Det kan vara i fallet då det är många pallar som är halvfulla. Pallar med samma artikelnummer slås då ihop för att frigöra platser i pallställen.

BILD 9. LAYOUT FÖR TVÄTT-STATIONEN OCH MONTERINGSAVDELNINGEN. DE GRÖNA LÅDORNA MOTSVARAR DE PALLSTÄLL DÄR GV/AV- ROTATORERNA LAGRAS. DE ORANGEA STRECKEN ÄR TRUCKKÖRNINGEN FRÅN TVÄTTEN TILL PALLSTÄLLEN. DE BLÅA STRECKEN ÄR TRUCKKÖRNINGEN FRÅN MONTERINGEN TILL PALLSTÄLLEN OCH TILL LACKERINGEN.

Mätning av truckkörning tvätten – monteringen

Sammanlagt pågick truckkörningen i 1381 sekunder eller motsvarande 0,38h. Det totala avståndet som uppmättes under samma timmar uppgick till 0,597km.

Totalt antal minuter truckkörning per timma beräknades enligt ekvation 3 och per arbetspass räknades ut enligt ekvation 4, se avsnitt 3.0. Det totala avståndet beräknades med hjälp av ekvation 5.

0,384

2,833× 60 = 8,133 min/h

8,133 × 6,8 = 55,303 min/arbetspass

Det totala avståndet per arbetspass beräknades enligt ekvation 5. 0,587

Trucktiden mättes även från tvätten till lastpallarna mellan tvätten och monteringen och inne på monteringen. Medeltiden för att lämna pallar i pallställen uppgick till 1,58 minuter per gång, se Appendix 4, figur 22. I Appendix 4 figur 25 visas medelavståndet som truckkörningen motsvarar varje gång de transporterar material till pallställen.

Truckkörning monteringen

Eftersom allting lagras i höga pallställ mellan tvätten och monteringsavdelningen samt inne på monteringsavdelningen, måste plockaren köra truck för att komma åt alla artiklar, se bild 9 och de blåa pilarna för en förenklad bild av hur trucken kör. Enligt körplanen är modellerna sammanslagna för att uppnå en effektivare plockning. Det plockas ungefär 12 stycken modeller åt gången för att fylla vagnarna. Ibland är det ett mindre antal av en modell och då mixas det flera modeller på samma vagn. Eftersom varje modell innehåller fem stora artiklar blir det 60 stycken stora artiklar som plockas vid påfyllning av varje vagn. För plockaren innebär det många tunga lyft, förmontering och mycket truckkörning. Det är dessutom trångt inne på monteringen och många truckar och vagnar som kan krocka med varandra. Det förekommer att truckföraren måste flytta på kittningsvagnarna för att det är för trångt att svänga runt med trucken och komma åt pallställen på en del platser. Vid en del pallställ är det så trångt att plockaren måste fälla in fotstödet på trucken för att kunna svänga runt. Trängsel är en säkerhetsfråga, men det är också slöseri av tid och leder till dubbelarbete att behöva flytta på vagnar två gånger.

Plockaren inne på monteringen ansvarar för att köra fulla pallar till lackeringen, se bild 9 blå pil. Det är en ganska lång sträcka som är tidskrävande. Vid tillfällen då det är få antal av en modell i varje pall blir det mycket truckkörning, då modellerna inte får mixas i samma pall. Anledningen till att olika modeller inte ska mixas i samma pall beror på att individmärkningen av modellerna sker med hjälp av en streckkod som är fastsatt med en magnet. Det finns då en risk att streckkoden kan ramla av och ökar risken för att blanda ihop modeller (Intervju med anställd på monteringen, 2020).

Det är även många vändor med trucken för att hämta nya pallar till de fyra stationerna, fylla vagnar, köra iväg fulla pallar och försörja stationerna med tomma pallar. Plockaren ansvarar även för att lasta rotorerna på separata vagnar, vilket kräver att plockaren kör truck runt stationerna och rullställaget inne på monteringsavdelningen. Det både är trångt och tidskrävande.

Mätning av truckkörning inom monteringen – tvätt

Truckkörningen inom monteringen mättes under samma tidsspann som truckkörningen för tvätten. Den totala trucktiden under 2h och 50 minuter uppgick till 1420 sekunder eller motsvarande 0,394 timmar. Beräkningen av den totala trucktiden i minuter per timma beräknades enligt ekvation 3, i avsnitt 3.0. Antal minuter per arbetspass beräknades enligt ekvation 4.

0,394

2,833× 60 = 8,353

8,353 × 6,8 = 56,803 min/arbetspass

Medeltiden för att hämta eller lämna en pall i pallställen uppgick till 50,37 sekunder. I Appendix 4 figur 21 visas medeltiden att köra en full pall till lackeringen. Det tar dryga 2 minuter att transportera produkterna till lackeringen. Medelavståndet som monteringen kör med trucken uppgick till 27,98 m och syns i figur 26 i Appendix 4.

Lager

Tillverkningen följer inte körplanen till punkt och pricka och monteringen hinner inte med att montera allting som tillverkas och tvättas, då det finns en maxkapacitet på monteringen. Det leder till ett stort lager på monteringen, som binder upp mycket kapital. Det leder även till att en stor yta tas upp av pallställen. Eftersom tillverkningen produceras utifrån ett minsta antal artiklar på fixturen, tillverkas det artiklar som inte har någon kundorder och de blir liggandes i lagret mellan tvätt-stationen och monteringsavdelningen (Intervju med anställd, 2020).

Inne på monteringsavdelningen finns det ett rullställage med bingar där artiklarna som köps in förvaras. Idag är det många bingar för varje artikel. Vid varje monteringsstation förvaras det också material. Där finns det material som det är hög förbrukning av. Montörerna fyller på dessa bingar själva. Materialet är fördelat runt om stationen och resulterar i mycket vridningar. En del material är placerat en bit bort, vilket innebär att montören måste gå iväg för att hämta materialet.

Det material som inte ryms i rullställaget eller på monteringsstationen förvaras i materialhissen. Påfyllningen till rullställaget och monteringsstationerna sker från materialhissen.

Problemet med ett flytande lagersystem och inte ett datorsystem som håller koll på artiklarna, är att det är svårt för nyanställda att veta var materialet finns. Det gör att det alltid måste finnas en i personalen som har arbetat en längre tid som kan berätta var materialet finns.

Det är idag ett stort lager mellan tvätt-stationen och monteringsavdelningen. Eftersom det inte finns något system från vilken pall det ska plockas först och i vilken ordning innebär det att FIFO inte är möjligt att följa.

Lageryta

Idag finns det pallställ på flera olika ställen mellan tvätt-stationen och monteringsavdelningen samt inne på monteringsavdelningen, se bild 9. Det finns 29 pallställ som har fem våningar, se bild 10. 12 pallställ som har sju våningar och tre pallställ som har fyra våningar. Varje pallställ har måtten 1,30 × 2,88 m. I varje ytterhörn tillkommer även 10cm för fästpunkter.

BILD 10. PALLSTÄLL INNE PÅ MONTERINGSAVDELNINGEN.

Den totala golvytan som pallställen tar upp är (21,22 + 17,68 + 10,19)𝑘𝑣𝑚 = 49,09 kvm. Det är dock inte enbart ytan som pallställen tar upp som begränsas. Det är även ytan framför och bredvid som tar upp plats för att truckar ska kunna köra där. Golvytan som tas upp är

Rullställaget som idag är placerat i mitten på monteringsavdelningen tar upp en golvyta på 7,01 kvm, se bild 11. I bild 11 syns också rotor-vagnen som är 0,5 × 0,85 m. Det ryms 15 stycken rotorer på en vagn. Idag används sju stycken sådana vagnar. Totalt tar de upp en yta på ca. 3 kvm.

BILD 11. RULLSTÄLLAGET SOM ÄR PLACERAT I CENTRUM AV MONTERINGSAVDELNINGEN. LÄNGST NED I BILD SYNS ROTOR-VAGNEN.TILL HÖGER I BILD SYNS KITTNINGSVAGNEN.

Idag finns det åtta stycken kittningsvagnar, se bild 11. Vagnarna är 80 cm breda och 120 cm djupa. Vagnarna tar upp knappt 1 kvm styck. (8 × 0,8 × 1,2) 𝑘𝑣𝑚 = 8 kvm.

Totalt sett innebär det att pallställen och vagnarna tar upp en yta på (3 + 8 + 7,01 + 49,09 = 64,1 kvm.

Plockning

Personalen som arbetar inne på monteringsavdelningen turas om att agera plockare. Plockarens jobb är att kitta materialvagnarna till de fyra stationerna. Plocklistan skrivs ut via en dator inne på monteringsavdelningen. Plocklistan är bestämd av arbetsledaren inne på monteringen, som har satt ihop en körplan för dagen. En materialvagn rymmer ungefär 12 rotatorer, beroende på modell. Därför är körplanen sammanslagen för att få ihop 12 stycken av samma modell. Det görs för att effektivisera plockningsarbetet eftersom pallarna innehåller samma artiklar.

Trots att plockningen är effektiviserad tar det lång tid att kitta en vagn. Det material som kittas är de fem huvudkomponenterna till varje modell. Köpkomponenterna finns vid varje station eller i rullställaget inne på monteringsavdelningen. Plockarens jobb är även att fylla på material vid varje station. Till vissa modeller finns inte allt material vid stationerna. Då är det även plockarens jobb att kitta materialvagnen med det udda-material som ingår i den modellen.

Idag utför plockaren en del förmontering. Det görs i dagsläget i pallarna på trucken. I den nya monteringen som håller på att utformas ska dock all förmontering ske på monteringslinan istället.

Att plocka ihop materialvagnarna innebär en del letande. På monteringsavdelningen använder de sig av ett flytande lagersystem, men det är på en del ställen sorterat utifrån produktfamiljerna. Lagersystemet är inte kopplat till ett datorsystem, vilket leder till att personalen får leta utifrån artikelnummer efter de rätta pallarna. Om en pall i pallstället inne

på monteringsavdelningen har en röd lapp på framsidan, ska istället plockaren åka till de pallställ som är placerade närmare tvätten. Pallarna där är oftast inte helt fulla. Anledningen till att de återfinns vid tvätten är dels för att det är platsbrist inne på monteringen och dels för att när tvätten ska fylla på halvfulla pallar behöver de inte åka in på monteringsavdelningen, för att slippa trängsel där inne. Det finns alltså ett flertal ställen för plockaren att leta på. Tanken är också att det ska plockas från en och samma pall tills den är tom, men eftersom det ibland finns flera pallar med samma artikelnummer, innebär det att det kan plockas från två pallar. För tvätten innebär det att de måste hämta två halvfulla pallar och lasta över, för att frigöra pallplatser.

Materialet hanteras många gånger mellan tvätten och monteringen. Dels gör tvätten en del förmontering. De lastar ner i pallar som sedan körs till en ledig plats i pallställen. Därifrån plockar plockaren ner pallen, gör en del förmontering och lastar sedan över på materialvagnen. Därefter plockar montören materialet till monteringsstubben. Ibland hämtas pallen av tvätten igen för påfyllning. Då hanteras materialet ytterligare flera gånger. Om det tillverkas enbart två produkter av en modell, lastas den i en pall och körs sedan till lackeringen. Det innebär att det blir mycket truckkörning när det är få antal av varje modell. Enligt personal på monteringsavdelningen (Intervju, 2020) görs det för att det inte är tillåtet att mixa olika modeller i en pall. Det beror troligtvis på att produkterna får sitt individnummer vid testningen, men lappen som scannas sätts fast på rotatorn med en magnet, vilket innebär att det finns en risk att denna lossnar och risken för att blanda ihop olika rotatorer ökar.

Plockeffektiviteten är låg då det inkluderar både truckkörning mellan olika pallställ samt letande efter rätt pall. Mätningarna visade att det beror på vem som plockar hur lång tid det tar att kitta en vagn, men ett medelvärde för plockningstiden blev 36,4 minuter, se Appendix 4 figur 24. I den tiden ingick det även en del förmontering samt icke värdeskapande tid för att gå och hämta material i rullställaget. Alla de klockade modellerna innehåller samma antal huvudkomponenter och tidsskillnaden kan snarare hänvisas till effektiviteten hos plockaren samt var materialet har varit placerat. Till exempel är allt material till A placerat inne på monteringen och avståndet är därför betydligt kortare jämfört med de andra två modellerna som har sitt material utspritt både i pallställen inne på monteringen och i pallställen mellan monteringen och tvätten. Den första plockningen som klockades innehöll bara 8 stycken rotatorer och där kan tidsskillnaden förklaras mellan den första och andra plockningen eftersom det var samma montör.

Förmonteringen upptar lång tid av den totala plocktiden. Ibland tog letandet efter material lång tid och ibland kunde en del artiklar vara slut, vilket då innefattar att plockare måste beställa nytt material av godsmottagningen. I plockarens jobb ingår det också att ta ut plastinlägg som delar av pallarna och ta bort träreglar som en del artiklar står på. De ska även ta bort den översta delen av pallen om det är en hög pall och gå iväg med denna, samt slänga skräp eller pallar som är trasiga.

Mätning av plocktid kittningsvagn

Plocktiden för en kittningsvagn innefattar även förmontering, truckkörning samt annan materialhantering.

Första plockningen som klockades var 8 stycken av modell F. Det tog totalt 37.14 minuter. Det som tar längst tid är förmonteringen. Därefter är det truckkörningen och letandet efter material som är tidskrävande. Att behöva lasta alla rotorer till rotor-vagnen tar också tid,

samt den förmontering som ska göras på dessa. Att lasta över materialet till kittningsvagnen går relativt snabbt.

Den andra plockningen som klockades var 12 stycken av modellen C. Det tog totalt 38,59 minuter. Den tredje plockningen var 12 stycken A, det tog 33,36 minuter. Den fjärde plockningen var 12 stycken modell G, det tog totalt 35,47 minuter. Den femte plockningen var 12 stycken B, det tog totalt 36,34 minuter. Den sjätte plockningen var 12 stycken modell A, det tog totalt 37,23 minuter. Medeltiden för plockningen är 36,35 minuter, se Appendix 3 figur 24.

I Appendix 3 och tabell 26 visas vilka moment som ingår vid plockning till materialvagnen. Tabell 27 visar en pivot-tabell som sammanställer tiden som de olika momenten tar. Där går det att se att av totalt 33 minuter stod truckkörningen för totalt 11 minuter.

Montering

Idag sker monteringen på fyra stationer. Materialflödet ska därmed försörja fyra stationer, med material både från tvätt-stationen och godsmottagningen eller materialhissen. Plockarens jobb är att se till att det finns material på alla fyra stationer, samt köra iväg färdiga rotatorer till lackeringen. Vid högt tryck blir det stressigt för plockaren, speciellt om flera stationer är klara samtidigt. Eftersom det oftast tillverkas 12 stycken av varje modell monteras minimineras ställtiden mellan modellerna. Är det inte möjligt att få ihop 12 stycken av samma modell, plockas det en likartad modell med samma fixtur för att minimera ställtiden.

Monteringen arbetar idag i tvåskift, men målet är att övergå till ett skift när den nya ”Smart-monteringen” är implementerad.

Medeltiden för att montera en rotator uppgick till 19,41 minuter och återfinns i figur 27 i Appendix 4.

Pallkragar

De pallkragar som används är gjorda i trä. I en del pallar finns det också träreglar som artiklarna står på. Från dessa pallkragar och reglar ramlar det av flisor som hamnar på och i materialet. Ibland måste plockaren göra rent materialet från dessa flisor som kan ha satt sig i hålen på materialet (Intervju med anställd på monteringen, 2020).

Körplan

I början av processen tillverkas materialet utifrån prognos. Det beror på att det är mycket material som är egentillverkning och ska bearbetas under en längre tid. Kundordern kommer in vid flerop-maskinerna (Bergvist, 2020). Maskinerna tillverkar dock mer än vad kundordern säger. Anledningen är att programmen är anpassade efter att det tillverkas ett minimalt antal för att få korrekta mätvärden. Det leder till att tvätt-stationens körplan inte helt stämmer överens med det material som kommer från maskinerna. Tvätt-stationen utgår därför inte från körplanen, utan tvättar undan de artiklar som levereras från tidigare steg i processen. Produkten blir en individ först efter testningen är gjord efter monteringen.

4.2 Skogsrotatorer

Avgränsningen är gjord till sju specifika rotatorer. Den gemensamma nämnaren för dessa sju rotatorer är att de alla innehåller fem större komponenter och alla passerar genom tvätten. Gällande de mindre köpkomponenterna skiljer det en del mellan produkterna.

Som det syns i tabell 3 tillverkades det totalt 7867 rotatorer av dessa sju specifika modeller. Totalt producerades det XXX rotatorer av GV/AV - modellerna år 2019. Det innebär att de sju specifika modellerna motsvarar XXX% av det totala antalet producerade modeller år 2019.

I tabell 4 syns det totala medellagret för de fem huvudkomponenterna per dag.

TABELL 2. DE SJU ROTATORERNA MED ARTIKELNUMMER OCH NAMN.

Modell Artikelnr Artikelnamn

Visas ej av sekretesskäl.

TABELL 3.SNITT PRODUCERAT PER MODELL, PER VECKA ÅR 2019.

TABELL 4. TOTALT MEDELLAGER PER DAG FÖR HUVUDKOMPONENTERNA FÖR DE SJU ROTATORERNA.

4.3 Kapitalbindning år 2019

I Appendix 3 i tabellerna 21–25 visas den totala kapitalbindningen för huvudkomponenterna och för köpkomponenterna per dag under 2019. De första sex kolumnerna är värdena för artikeln baserad på alla de modeller som innehåller den artikeln. I sjunde kolumnen är en andel beräknad. Den andelen visar hur stor andel av de sju specifika rotatorerna som artikeln har gått till.

I Appendix 3 tabellerna 21–25 visas hur många komponenter som tillverkades eller köptes,