Nulägesanalys för Munkedals kommun – identifiering och översyn av
kommunens betydande energiaspekter år 2009.
Totalenergi i offentlig verksamhet Munkedals kommun 1990-2008
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
1990 1995
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 År
MWh
Nulägesanalys... 15
Inledning... 15
Nulägesbeskrivning ... 15
Uppgifter om byggnader ... 15
Total area för ägda lokaler resp. bostäder ... 15
Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder ... 16
Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet ... 16
Bränslemix, köpt fjärrvärme ... 16
Omfattning förnybar el... 16
Egen producerad förnybar el, värme (årlig) ... 17
Total sammanlagd energikostnad värme och el ... 17
Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster ... 17
Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten... 17
Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd ... 18
Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar... 18
Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik... 18
Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav ... 18
Övriga uppgifter ... 19
Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling ... 19
Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering... 19
Antagen och införd resepolicy ... 19
Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering... 19
Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering... 19
Sammanställning av åtgärder och energieffektiviseringar ... 20
Åtgärder genomförda i den kommunala verksamheten ... 20
Åtgärder genomförda i det kommunala bostadsbolaget... 21
Analys... 22
Kontinuerlig uppföljning... 22
Andel och ansvar ... 22
Krav utifrån ... 23
Potential hos den egna personalstyrkan ... 23
Effektminskning – den lönsamma besparingen... 23
Primärenergi ... 23
Hållbar energiproduktion ... 23
Policy vid upphandling... 24
Energieffektiviseringspotential i reningsverket... 24
Fordon – effektivisering med potential ... 24
Nulägesanalys Inledning
Strategin för energieffektivisering i Munkedals kommun ska innehålla en nulägesbeskrivning som identifierar och ser över kommunens betydande energiförbrukningar. Denna inventering ska ligga till grund för prioriteringar mellan energieffektiviserande åtgärder för att nå våra uppsatta mål. Statistikinsamlingen ger en nulägesbild och utgångspunkt för uppföljningar.
Basår utgörs av det år som föregår kommunens ansökan om statligt stöd till energieffektivisering. För Munkedals kommun innebär detta att basåret är 2009.
Nulägesbeskrivning
Enligt krav i förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ska nulägesbeskrivningen innehålla uppgifter enligt rubriker nedan samt ett antal frivilliga uppgifter som ges möjlighet att redovisa.
Nulägesbeskrivningen omfattar kommunägda bolag liksom kommunen som verksamhetsutövare.
Uppgifter om byggnader
Total area för ägda lokaler resp. bostäder
Den genomförda inventeringen av uppvärmda areor (Atemp) visar att den kommunala verksamheten står för 49,5 % av den totala arean medans allmännyttan Munkbo står för 50,5
%. Detta innebär att de båda bär avgörande faktorer för att lyckas med förverkligandet av uppsatt mål.
Total area för ägda lokaler samt bostäder är 96900 m2 (A-temp).
Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder
(MWh) Munkbo Kommunal
verksamhet
Totalt
Fjärrvärme 3 158 3 246 6 404
El 1 246 5 598 6 844
Pellets 892 892
Olja 610 880 1 490
Totalt 5 014 10 616 15 630
Varav drifts- och verksamhetsel 670 4 174 4 844
Totalt köpte den kommunala verksamheten samt de kommunala bolagen energi
motsvarande 15 630 MWh till sina lokaler resp. bostäder. Av den köpta elen förbrukas 4844 MWh som drift- och verksamhetsel. Gällande Munkbos bostäder betalar
hyresgästen själv sin hushållsel, vilket innebär att denna energi inte finns med i sammanställningen.
Gällande den kommunala organisationens energianvändning i kolumnen ovan så innefattar den även förbrukningar på sådana fastigheter som inte skall redovisas i denna
sammanställning. Dessa är bl.a. lokaler som hyrs ut med kallhyra, vilka kommunen då inte anses ha tillräckligt lönsamhet för då det gäller energieffektiviseringar. Det gäller också verksamheter där kommunen inte är majoritetsägare och då inte har möjlighet att själva styra över åtgärder, såsom brandstationerna. Med tanke på detta har en sammanställning gjorts över de lokaler och bostäder som faktiskt tillhör denna granskning. Sammanställning visar den kommunala verksamhetens totalt förbrukade år 2009, vilken är 9 499 MWh. Det är även denna mängd som kommer användas som bas för de uppsatta målen för denna
energieffektiviseringsstrategi. Den totala mängden energi för lokaler och fastigheter blir därför 14 513 MWh för kommunal verksamhet och bolag sammantaget.
Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet
Utöver den energi som förbrukas i lokaler och bostäder finns det ytterligare verksamheter som är mycket energikrävande. De största här är vatten- och avloppsverksamheten som
förbrukade 1281 MWh elenergi under året samt gatubelysning 863 MWh elenergi.
Bränslemix, köpt fjärrvärme
Fjärrvärmeverket drivs av Uddevalla energi och värmen distribueras framför allt till kommunens fastigheter. Bränslemixen är 92 % briketter (skogsavfall) och 8 % bioolja.
Omfattning förnybar el
I de avtal som såväl Munkbo som kommunen som verksamhet skrivit ingår inga krav på miljömärkt el eller specifik energikälla. Däremot garanterar leverantören ett ursprung med 99
% vattenkraft och 1 % vindkraft.
Egen producerad förnybar el, värme (årlig)
Kommunala verksamheten och bolagen producerar ingen förnybar el. Ej heller värme från solen.
Total sammanlagd energikostnad värme och el
Kommunala verksamheten köpte energi för 9 627 000 kr Munkbo köpte energi för 5 358 000 krKommunala verksamheten Munkbo
Den kommunala verksamhetens och det kommunala bolagets sammanlagda kostnader för fjärrvärme, el, pellets och olja i berörda fastigheter var 2009 14 985 000 kr.
Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster
I Munkedals kommun har man valt att arbeta med sina brukare/hyresgäster på ett sådant vis att förvaltandet och ägandet ligger hos samhällsbyggnadssektorn men kostnader för värme och verksamhetsel betalas av hyresgästen, exempelvis skolan. Detta i hopp om att varje verksamhet skall se en större anledning till att minska sin energianvändning
I Munkbo finns inget direkt samarbete med hyresgästerna då hushållselen betalas av hyresgästen själv. Däremot uppmärksammas beteenden som innebär energiförluster.
Uppgifter om transporter
Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten
I denna sammanställning är typen av fordon begränsade till personbilar, minibussar samt lastbilar upp till 3,5 ton. Arbetsfordon och tunga fordon räknas alltså bort.
Den kommunala verksamheten har 66 fordon med ett uppskattat antal körda fordonskm till 785 700km.
Munkbo har 6 fordon, med ett uppskattat antal körda fordonskm till 71 430km.
Totalt antal fordon samt antal körda fordonskm i tjänsten i kommunal verksamhet och kommunala bolag är 72 stycken, 857 100 km
Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd
Finns ingen kommunägd kollektivtrafik.Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar
För detta ändamål har det inom den kommunala verksamheten utbetalats 592 260 kr, vilket motsvarar 195 619 km. Gällande Munkbo är nyttjandet av personbil i tjänsten försumbart.
Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik
Bränsleförbrukningen i den kommunala verksamheten är omöjlig att precisera då kommunen saknar uppföljningssystem. Den enda siffra som går att följa upp är den konterade kostnaden för bränsle men även denna anses ej vara tillförlitlig då det är troligt att drivmedel till viss del även bokförs på annat vis. Dock är detta den enda källa att bygga redovisningen på gällande år 2009. För att få fram mängden drivmedel i m3 antar vi att hälften av det köpta drivmedlet är diesel och andra hälften är bensin (utifrån antalet fordon av vardera typ). Vi använder oss även av ett genomsnittligt literpris för 2009, vilket var 12 kr/liter för diesel samt 12,50 kr/liter för bensin. Jämfört med kommande år kan denna siffra vara missvisande, då man under2010 började dokumentera antalet mil/fordon.
Mängd diesel i den kommunala verksamheten: 30,72 m3 Mängd bensin i den kommunala verksamheten:32 m3
Inte heller Munkbo följer upp årsförbrukningen av drivmedel. Däremot har de en mer säkerställd siffra på kostnaden för drivmedel under året. Dock gäller denna även drivmedel för redskap och andra arbetsfordon som ej ingår i denna sammanställning, vilket gör att mängden till Munkbos fordon fick uppskattas.
Mängden diesel i Munkbos verksamhet: 5 m3
Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav
( Utifrån förordning 2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor)
I den kommunala verksamheten finns det 24 bilar som uppfyller kraven, vilket motsvarar 39%. Av dessa är 7 stycken anpassade för att kunna drivas på såväl bensin som etanol.
Ytterligare ett fordon är en s.k. elhybrid.
I det kommunala bolaget finns det inga fordon som uppfyller kraven.
Totalt antal fordon som uppfyller miljökraven är 24.
Övriga uppgifter
Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling
Munkedals kommun samarbetar med Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum i sitt arbete med upphandlingar. Kommunerna har en gemensam policy där ett visst utrymme ges till
miljöaspekter såsom energieffektiva val. Detta markeras framförallt i ett av policyns syften, nämligen att ”Upphandling ska ge en god totalekonomi med beaktande av hälso- och miljöhänsyn”.
Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering
Kommunen verkar för en hållbar exploatering och är aktiva i detta arbete genom att kräva utredningar kring möjligheten att använda närvärmecentraler när nya områden planeras. Det sker också ett arbete i samband med detaljplanering för att hänsyn ska tas till placering av byggnader utifrån möjlighet att använda solenergi samt mikroklimat på platsen. Energiplanen är bilaga till översiktsplanen.Antagen och införd resepolicy
En resepolicy finns antagen sedan 2008-03-03. I denna tas som huvudriktningar att kommunens anställda väljer kommunikationer utifrån en sammanvägning av ekonomi, miljöhänsyn, tidsåtgång, säkerhet och arbetsmiljö för den som reser. Som ”anställd” räknas den som uppdragstagare, förtroendevalda, elever och andra som gör resor i anslutning till kommunens uppdrag. Genom aktiva och medvetna val ser man möjlighet att minska den negativa påverkan på miljön. Vidare fastställs det att kommunstyrelsen bär ansvaret för att policyn följs upp så att utfall på bl a kostnader, bränsleförbrukning och skador på fordon redovisas.
Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering.
2009 genomförde energi- och klimatrådgivningen ett projekt, energieffektivisering i
kommunala fastigheter med finansiering från Munkedals kommun och energimyndigheten.
Projektet fokuserade på att energieffektivisering av byggnader med personaltät verksamhet där ett förändrat beteende är avgörande för att uppnå besparingar. Efter en kartläggning för att få en bild av nuläget gjordes en energiutbildning i form av en teaterföreställning för
kommunens personal. Samtliga kommunala förvaltningar erbjöds att delta utöver personalen från den specifika verksamhet där energikartläggningen gjorts.
Vid uppföljning och slutredovisning av projektet kunde en elenergibesparing på 16,8 % konstateras i verksamheten men då hade också andra åtgärder genomförts som sannolikt bidragit mer till besparingen än den genomförda utbildningen.
Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering
Arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi genomförs med en styrgrupp av tjänstemän med nyckelroller i olika verksamheter både i den kommunala verksamheten och i det kommunala bolaget. Länsstyrelsen samordnar arbetet regionalt medenergieffektiviseringsprogrammen och därför ingår energistrateger m.fl. i ett regionalt nätverk för att sprida kunskap och goda exempel sinsemellan.
Munkedal kommuns energi- och klimatrådgivare har sedan länge ingått i ett nätverk som samordnas av Hållbar Utveckling Väst (det regionala energikontoret) för att bredda kunskaper och kontaktnät.
I kommunhuset Forum har även en energigrupp funnits i ett antal år för att uppmärksamma energifrågan i den egna organisationen. I denna grupp ingår personal från spridda delar av den kommunala verksamheten.
Kommunen har även valt att delta i projektet Energilotsen, framtaget av företaget Etik och energi, men där projektägandet står hos Dingle naturbruksgymnasium. Projektets syfte är att lotsa företag till att ta nya grepp om det strategiska arbetet med energieffektiviseringar för att sedan driva ett handlingskraftigt åtgärdsprogram. Kommunens deltagande består av en energigranskning av Hällevadsholms skola där energilotsens arbetssätt blir styrande för genomförandet.
Sammanställning av åtgärder och energieffektiviseringar
I Munkedal kommunala verksamhet samt bolag har det de senaste åren genomförts arbete för att minska energianvändningen, dels med anledning av miljöaspekter men också med
anledning av ny teknik och lönsamma investeringar. Bland annat har ett fjärrvärmenät byggts i centrala Munkedal vilket försörjs av en förbränningspanna med biobränslen som enda bränslekälla.
Åtgärder genomförda i den kommunala verksamheten
Mellan 2005 och 2007 gjordes ett omfattande installationsarbete av ett fjärrvärmenät där flera storförbukande fastigheter ingick. Dessa hade tidigare värmts upp med olja.
Ägandet av fjärrvärmeverket står Uddevalla energi för. Inkopplingen har inte minskat fastigheternas värmebehov men det varit både ekonomiskt lönsamt och ekologiskt gynnsamt. Till de konverterade fastigheterna hör bl.a. Kungsmarksskolan,
Munkedalsskolan, Allégården, Ekebacken, Forum och Komvux
Ishallen som är en stor energislukare har försetts med en ny energieffektiv luftavfuktare. Dessutom har anläggningen optimerats med drifttider och lägre istemperatur.
Värmepumpar har installerats i Önnebacka Förskola samt Hedekas skola.
2009 genomfördes en konvertering från olja till pellets i några av de fastigheter som inte hade möjlighet att anslutas till fjärrvärmenätet. Dessa är Bruksskolan,
Centrumskolan samt Värsegårdens äldreboende.
Kommunhuset Forum samt Dingle sporthall försågs år 2010 med nya styr- och reglersystem. Till en låg kostnad visade man här att det ändå var möjligt att sänka energianvändningen i hög grad.
F.d. brandstationen i Dingle försågs under 2010 med nya fönster samt tätning vid gamla portar.
Åtgärder genomförda i det kommunala bostadsbolaget
Munkbo har sedan 2005 konverterat ett stort antal av sina fastigheter från oljeeldning till fjärrvärme. Detta har resulterat i en reducering av oljeanvändningen från 7150 MWh år 2004 till 610 MWh år 2009.
I de fall fastigheter med oljeeldning inte kunde anslutas till det nya fjärrvärmenätet p.g.a. placering installeras idag bergvärmepumpar för att få bort hela beroendet av olja.
Munkbos fastigheter i Jonsäng, bestående av 150 lägenheter blev år 2005 utrustade med frånluftsvärmepumpar. Detta för att återvinna energi på ett effektivt sätt och på så vis minska behovet av inköpt fjärrvärme.
2009 tilläggsisolerades även ett antal vindar i området Jonsäng.
Fönsterrenoveringar gjordes år 2004 i samtliga lägenheter på Jonsäng och Brudås, vilket motsvarar halva Munkbos lägenhetsbestånd. I renoveringen ingick byte av ett av de två glasen och förbättringar i karm och båge samt i vissa fall att öppningsbara fönster gjordes om till fasta.
Termostater har bytts ut till moderna elektroniska i fastigheterna på Brudås, vilket motsvarar 80 lägenheter.
Ett nyinköpt område i Hedekas hade stort renoveringsbehov då det köptes upp.
Åtgärder såsom konvertering från olja till bergvärme, tilläggsisolering samt fönsterbyte genomfördes.
I syfte att strukturera det fortsatta förvaltandet samt visa upp strategier för framtiden publicerade Munkbo 2009 dokumentet ”strategier & mål 2009-2011”. I detta redovisas bl.a. arbetet med hållbar utveckling och däri hushållande med energi. Idag kan vi se att så gott som alla bolagets målsättningar för perioden är genomförda.
Analys
Kontinuerlig uppföljning
Efter framtagandet av denna nulägesbeskrivning ser vi att ett antal av de uppgifter som vi hade i uppdrag att samla in saknas hos kommunen och andra uppgifter var tvungna att sammanställas specifikt för denna granskning. Det visar på att kommunen i nuläget inte bedriver en kontinuerlig uppföljning utav sin energianvändning där indikatorer och nyckeltal jämförs från år till år, såsom kWh/m2 eller fordonskm/anställd. En viktig åtgärd, både för det femåriga energieffektiviseringsprojektet och för kommunens egen vinning, är att ett sådant arbete byggs in i den egna organisationen samt i de årliga rutinerna. Detta blir då en konkret motiverande handling för att driva på energieffektiviseringsarbetet, men också en
förutsättning för att kunna visa uppföljning och säkra resultat.
Andel och ansvar
Samhällsbyggnadssektorns lokalinnehav är i samma storlek som allmännyttan till ytan men om man ser till mängden energi (MWh) som köps in är det hela 64,2 % som tillhör den kommunala verksamheten. Detta kan till viss del förklaras med att verksamhetselen är medräknad för den kommunala verksamhetens lokaler medans hushållselen i Munkbos bestånd betalas av hyresgästen. Det skiljer sig även med tanke på de olika verksamheter som de två fastighetsbestånden hyser. Dock kan det konstateras att åtgärder gällande lokaler för den kommunala verksamheten är viktiga att prioritera i handlingsplanen för att uppnå uppsatta mål för energieffektivisering. Förskolor, idrottsanläggningar och skolor är kategorier som ofta lyfts fram som lämpliga objekt att energieffektivisera. Det bör dock göras en grundlig
genomgång av lokalinnehavet för att prioritera rätt i arbetet. Kommunen har redan tagit fram underlag för en sådan prioritering i form av en komplett energiutredning samt
energideklarationer vilka genomförts 2001 resp. 2009. Flera faktorer kan ha betydelse för var det är lämpligast att börja genomföra åtgärder, exempelvis i samband med större
renoveringar, då det finns flera likartade byggnader som alla bär förutsättningar för samma typ av åtgärd, byggnadens energiprestanda i jämförelse likvärdiga objekt etc. Det är viktigt att de större insatserna görs med en helhetssyn och helst i form av totalprojekt för att undvika ineffektiva punktinsatser där endast enstaka lönsamma åtgärder görs med i slutändan dålig lönsamhet, eftersom åtgärderna inte utgår ifrån byggnaden som system och där samma byggnad inom kort kräver nya punktinsatser.
Det kommunala bostadsbolaget Munkbo har förstås även det en viktig roll för att vi sammantaget skall nå vårt mål. Munkbo står för 35,8 % av den totala energianvändningen mätt i MWh, gällande fastigheter. Munkbos ursprungsläge skiljer sig dock lite från den kommunala verksamheten då de redovisar en lägre energianvändning per kvadratmeter för år 2009, vilket kan innebära lägre potential till energieffektiviseringar. Hyresgästerna står här själva för sin hushållsel och till 6,6 % även för värmen. I dessa fall är det svårare att påverka och redovisa minskad energianvändning. I övrigt gäller det för Munkbo, precis som för den kommunala verksamheten att fokusera på minskat värme-, samt varmvattenbehovet. Gällande bostäder såväl som lokaler är det viktigt att se brukarens/hyresgästens roll och påverkan på systemet och utifrån det arbeta med information och incitament. Här bör det sökas efter möjligheter att arbeta med incitament som skapar lönsamhet för såväl hyresgästen som för bolaget/kommunala verksamheten.
Krav utifrån
Det finns ett behov av skärpta krav på energieffektivisering vid nybyggnation och ombyggnad eftersom kommunen som offentlig verksamhet kommer omfattas redan 2018 av kravet på att alla byggnader vid nybyggnation ska vara ”nära nollenergihus” vilket enligt direktivets definition motsvarar ett energibehov på 40 kWh/m2. Vid ombyggnad kommer motsvarande krav vara 75 kWh/m2. Vi ska också nå nationella mål som säger att vårt byggnadsbestånd ska energieffektiviseras till ett energibehov som är 50 % av 1995 års nivåer till 2050. Det vi bygger idag ska stå kvar även om 80. Vi måste därför göra rätt från början. Större
renoveringar sker också med långa mellanrum, runt 40 år, vilket innebär att börjar vi inte energieffektivisera nu så kommer det bli mycket svårt att nå uppsatta mål. Det innebär också att de insatser som görs idag måste hålla hög prestanda för att räcka till då vi inte får en ny chans innan ca 2050. I åtgärdsplanen föreslås därför skärpta krav på energieffektivisering vid nybyggnation och ombyggnad som minst motsvarar kravet för ”nära nollenergihus”
alternativt krav som motsvarar den regionala överenskommelsen kring energieffektiva byggnader ”Smart energi”.
Potential hos den egna personalstyrkan
Som komplement till teknisk uppgradering föreslås en utbildning avsedd för driftpersonal och fastighetsskötare för att maximera resurserna som redan finns ute i verksamheterna och som har möjlighet att driftoptimera det befintliga systemet. Den bör också kompletteras med en informationsinsats riktad mot brukarna samt framtagande av incitament att spara exempelvis i skolor i form av informationstavlor i entréer där eleverna kan följa sina framgångar och ev.
själva kan föreslå hur det ekonomiska utrymme som frigörs till en viss del kan användas för verksamheten.
Effektminskning – den lönsamma besparingen
Den köpta energin orsakar kommunala verksamheten och kommunala bolag höga
energikostnader, vilket ger verksamheterna ytterligare skäl att energieffektivisera vid sidan av behovet av en minskad miljöpåverkan från verksamheten. För vissa energibärare utgörs den största delen av energikostnaden av fasta avgifter baserat på effektuttag. Detta gäller
fjärrvärme och el. Det kostar leverantören mycket att ha kapacitet nog att klara effekttopparna och därför är kostnaderna konstruerade så att ett lägre effektuttag i verksamheten är mer lönsamt än ren besparing i KWh. Strävan efter lägre effektuttag går dessutom ofta hand i hand medåtgärder som minskar den totala energianvändningen, vilket gör det än mer lönsamt för verksamheten.
Primärenergi
Primärenergibegreppet har diskuterats i både byggnads och transportdelen av
nulägesanalysen, eftersom det är avgörande för helheten att man ser på energibärarens totala belastning på vår miljö och den energimängd som förloras vid varje omvandling av energi från en form till en annan. El som energibärare bör användas där energi av riktigt hög kvalitet krävs, exempelvis i industriella tillämpningar och för mekaniskt arbete och det innebär att el för uppvärmning bör undvikas i möjligaste mån. Primärenergibegreppet bör finnas med i arbetet med energieffektivisering och framförallt under revideringen av energiplanen.
nulägesanalysen, eftersom det är avgörande för helheten att man ser på energibärarens totala belastning på vår miljö och den energimängd som förloras vid varje omvandling av energi från en form till en annan. El som energibärare bör användas där energi av riktigt hög kvalitet krävs, exempelvis i industriella tillämpningar och för mekaniskt arbete och det innebär att el för uppvärmning bör undvikas i möjligaste mån. Primärenergibegreppet bör finnas med i arbetet med energieffektivisering och framförallt under revideringen av energiplanen.