2011-03-31
Strategi för energieffektivisering i Munkedals kommun
Ev. diarienummer
Samhällsbyggnadssektorn
Antagen av nämnd datum för beslut, § paragrafnr.
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 4
2. Energimål ... 4
2.1 Internationella mål... 4
2.2 Nationella och regionala mål... 5
2.3 Lokala mål... 6
2.3.1 Befintliga mål ur Munkedals kommuns energiplan ... 6
2.3.2 Befintliga mål ur Munkbos ”Strategier och mål 2009-2011” ... 6
2.4 Nya mål som antas i energieffektiviseringsstrategin... 7
2.4.1 Indikatorer för mätning av måluppfyllnad ... 7
3. Handlingsplan... 8
3.1 Åtgärder Munkedals kommun arbetar vidare med för att uppnå målen ... 8
3.2 Åtgärder enl. 3 § förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter... 9
3.2.1 Den kommunala verksamhetens fokusområden:... 9
3.2.2 Det kommunala bolaget Munkbo AB:s fokusområden:... 10
3.3 Förmedling av målen i organisationen ... 11
3.4 Rapportering till energimyndigheten ... 11
4. Uppföljning av aktiviteter 2010 ... 11
4.1 Genomförda åtgärder 2010... 11
4.2 Ekonomisk redogörelse för 2010 Munkedals kommun ... 12
Bilaga 1 Nulägesanalys ... 13
Bilaga 2 Detaljerad information om åtgärder i handlingsplan ... 25
Bilaga 3 Den kommunala verksamhetens fastigheter ... 28
1. Sammanfattning
I Munkedals kommun domineras lokalinnehavet i den kommunala organisationen av den kommunala verksamheten liksom av allmännyttan som drivs av bolaget Munkbo. Av dessa har de till ytan sett lika stor andel av fastighetsbeståndet men dess energianvändning skiljer sig stort då den kommunala verksamheten både bedriver mer energikrävande verksamheter samt innehar fastigheter som inte är fullt så energieffektiva som hos allmännyttan. Åtgärder för att skärpa energieffektiviseringskrav vid nybyggnation och ombyggnation där kommunen har rådighet är viktiga på grund av byggnaders långa livslängd och att intervallen mellan renoveringar är drygt 40 år. Ska de långsiktiga målen till 2020 och 2050 nås så måste arbetet påbörjas nu. Utbildnings- och informationsinsatser liksom incitament för brukarna är viktiga för att förstärka de byggtekniska åtgärderna. För transporterna gäller det att minimera antalet tranporter och att ställa krav på de som måste utföras. Även för transporterna kan dessa åtgärder förstärkas genom utbildning och genom att införa incitament för personalen.
Inom både byggnads- och transportsektorn finns ett behov av att kvalitetssäkra statistiken som löpande samlas in eller idag saknas för att kunna göra riktiga bedömningar och slutsatser om hur arbetet fortskrider.
2. Energimål
2.1 Internationella mål
Energitjänstedirektivet (2006/32/EG) om effektiv slutanvändning av energi samt
energitjänster innebär att medlemsstaterna i EU ska anta ett mål samt sträva efter, genom energitjänster och andra åtgärder, en förbättrad energieffektivitet. Målet är att uppnå
energibesparingar som motsvarar minst 9 % av energianvändningen i varje medlemsstat till år 2016. Direktivet utgår ifrån basåret 2008.
Från och med 31/12 2020 ska alla nya byggnader enligt ett ytterligare EU direktiv vara ”nära nollenergibyggnader”. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till ”nära nollenergibyggnader”. Byggnadens energiförsörjning ska till en betydande del komma från förnyelsebara energikällor, gärna även producerad i eller i närheten av byggnaden. Den offentliga sektorn ska gå före genom att kravet börjar gälla 31/12 2018 för denna sektor. Det innebär att nya byggnader ägda eller hyrda av kommuner och
landsting måste uppnå krav motsvarande ”nära nollenergihus”. Diskussioner pågår mellan Boverket och Energimyndigheten m.fl. om hur direktivet ska införas i Sverige.
Inom EU har vidare mål antagits om att transportsektorn år 2020 ska bestå av 10 % förnybar energi och att energisektorn till 50 % ska vara förnybar år 2020.
2.2 Nationella och regionala mål
Ovanstående EU-direktiv gäller också som nationella mål.
I svensk energi- och klimatpolitik finns mål om att till år 2020 minska utsläppen av
växthusgaser med 40 % jämfört med 1990 års nivå. (Målet omfattar alla verksamheter utom de som omfattas av europeiska utsläppshandelssystemet) Energieffektivisering pekas ut som ett sätt att nå detta mål.
Nationellt finns också målet att energieffektivisera byggnader med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 jämfört med basåret 1995.
Även de illustrerade nationella miljökvalitetsmålen nedan visar i ett flertal punkter på
energieffektiviseringens relevans. De 16 miljökvalitetsmålens syfte är att vi skall kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i landet är lösta.
Regionala Energimål
Minskade utsläpp av växthusgaser (2020)
Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 25 procent jämfört med 1990.
Ökad andel förnybar energi
År 2020 ska andelen förnybar energi i Västra Götalands län vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.
Ökad andel förnybar energi i transportsektorn
År 2020 ska andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län vara minst 10 procent.
Effektivare energianvändning
År 2020 ska energianvändningen i Västra Götalands län vara 20 procent effektivare jämfört med 2008.
2.3 Lokala mål
2.3.1 Befintliga mål ur Munkedals kommuns energiplan
Övergripande målsättning är att Munkedal ska skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med mer av livet genom effektiv och miljöanpassad energianvändning och förnybar energi.
De lokala mätbara målen som ska uppnås till år 2012 är följande:
Utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fem procent lägre än utsläppen år 1990
År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella behov vid effekttoppar).
År 2012 skall minst 60 procent av kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av miljöbilar.
Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det
kommunala bostadsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2002 minska med 10 procent till år 2012.
2.3.2 Befintliga mål ur Munkbos ”Strategier och mål 2009-2011”
Fortsatt utbyggnad av värmeåtervinning i syfte att minska energianvändningen.
Bolaget skall fortsätta sin konvertering och senast 2011 skall alla värmeanläggningar med eldningsolja vara ersatta av miljövänligare alternativ.
Under 2009 skall alla bolagets lägenheter förses med snålspolande munstycken.
Vid avtal av nya transportfordon ska fordonets miljöpåverkan vägas in i utvärderingen.
Bolagets systematiska miljöarbete ska utvecklas och dokumenteras.
2.4 Nya mål som antas i energieffektiviseringsstrategin
2014
2020
Mål för energieffektivisering % MWh % MWh
Byggnader 8 1161 20 2903
Transporter 8 59 20 146
Ovan visad besparing gällande byggnader baseras på den totala förbrukningen för bestånden hos kommunala verksamheten samt kommunala bolag, vilken för basåret 2009 slutade på 14 513 MWh.
Redovisade målsättningar för transporter bygger på en totalförbrukning baserad på den konterade kostnaden för drivmedel, vilken kan skilja sig en aning från den verkliga. Detta innebär att den redovisade summan drivmedel för 2010 inte blir jämförbar med år 2009 då man fr.o.m. årsskiftet 2010 började skriva ner antalet mil per bil.
2.4.1 Indikatorer för mätning av måluppfyllnad
Indikatorer Byggnader
Basår 2009 Målår 2014 Målår 2020
Inköpt energi totalt/total yta lokaler Atemp
194,9 kWh/m2,år 179,3 kWh/m2,år 155,9 kWh/m2,år
Inköpt energi
totalt/total yta bostäder Atemp
120,4 kWh/m2,år 110,8 kWh/m2,år 96,3 kWh/m2,år
Inköpt el
totalt/total yta Atemp
70,6 kWh/m2,år 65,0 kWh/m2,år 56,5 kWh/m2,år
Basår 2009
Egenproducerad solel + vindel/inköpt el totalt
-
Egenproducerad solvärme/inköpt värme totalt
-
Inköpt fossil
värme/inköpt värme totalt (exkl. el)
13,9 %
Indikatorer Transporter
Basår 2009 Målår 2014 Målår 2020
Total mängd bränsle som förbrukas/ antalet årsanställda
0,914 MWh/årsanställda 0,841 MWh/årsanställda 0,73 MWh/årsanställda
Antal miljöklassade personbilar/totalt antal personbilar
36 % 60 % 100 %
Inköpt fossil energi/inköpt energi totalt
100 % 80 % 60 %
3. Handlingsplan
3.1 Åtgärder Munkedals kommun arbetar vidare med för att uppnå målen
Åtgärd Kopplat till mål…. Tidsplan Uppföljning Ansvar
1. Totalprojekt
”Belok” i utvalda byggnader
Energieffektivisering byggnader
2011-2014 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo
2. Informationsinsats för brukare
Energieffektivisering byggnader
Genomförs 2012
Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo, Välfärdssektorn 3. Energikrav vid
nybyggnation och ombyggnad
Energieffektivisering byggnader
2011- Årsvis Sammhällsbyggnadssektorn, Munkbo
4. Utbildning av drifttekniker, fastighetsskötare
Energieffektivisering byggnader
Genomförs 2011
Efter utbildning Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo, Välfärdssektorn
5. Energikartläggning av reningsverket samt möjlighet till rötning av slam
Energieffektivisering reningsverk
2012 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, VA-enheten
6. Skärpta krav vid upphandling
Energieffektivisering byggnader/transporter
2011- Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo,
Upphandlingsenheten 7. Kvalitetssäkra
energistatistiken
Energieffektivisering byggnader/transporter
2012 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn, Munkbo
8. Körjournaler Energieffektivisering transporter
2011-2014 Årsvis Samhällsbyggnadssektorn
9. Ecodriving för personal
Energieffektivisering transporter
2012 Efter
genomförande
Respektive chef
10. Översyn av rutiner för ett minskat
Energieffektivisering transporter
2011 Årsvis Respektive chef
Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5
Handlingsplan
9 § En handlingsplan för arbetet med energieffektivisering enligt 4 § förordning om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ska baseras på nulägesanalysen och syfta till att kommunens eller landstingets mål för
energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 uppnås. Handlingsplanen ska innehålla följande uppgifter.
1. Åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds
genomförande.
2. Minst två av de åtgärder som framgår av 3 § förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds genomförande.
transportbehov 11. Förbättra statistiken gällande personalens resor i tjänsten
Energieffektivisering transporter
2012 Årsvis Respektive chef
12. Web-konferenser Energieffektivisering transporter
2012 Årsvis Stödsektorn
3.2 Åtgärder enl. 3 § förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter
3.2.1 Den kommunala verksamhetens fokusområden:
Den kommunala verksamheten har, genom sin arbetsgrupp, valt att arbeta handlingskraftigt inom två av de sex punkterna, helt enligt direktiven av uppdraget för
energieffektiviseringsstrategin. De utvalda är:
5) Utnyttja energibesparingar och göra rekommendationer i dessa.
Åtgärden innebär att de förslag som getts i samband med en besiktning ska genomföras, i synnerhet när de vid besiktningsutlåtandet bedömts som lönsamma. Minskningen av energianvändningen vid större ombyggnad har visat sig kunna bli minst 50 %. De
åtgärdsförslag som följer av en inventering av en verksamhet kan om de genomförs också innebära en betydande minskning av verksamhetsel. Fastighetsägare har rådighet över en stor del av de åtgärdsmöjligheter som står till buds t.ex. att vid större förändringar av byggnad eller verksamhet genomföra flera åtgärder i paket där mycket lönsamma åtgärder stödjer mer investeringstunga åtgärder.
6) Köpa in och hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.
Ur förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Åtgärder
3 § Varje myndighet ska genomföra minst två av följande åtgärder:
1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om
energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning,
3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller
6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.
Åtgärderna ska genomföras fortlöpande. Vid inköp av fordon gäller förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.
En ”energieffektiv byggnad” innebär att vid ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar för en låg energianvändning, såväl när det gäller byggnaden som ingående verksamheters
energianvändning. Kommuner och landsting ska sträva efter att beakta Energimyndighetens föreslagna energiprestandanivåer beskrivna i denna åtgärd. I åtgärden inryms aktiviteter där hyresgäster och fastighetsägare och/ eller –förvaltare enskilt, eller hellre i samverkan, systematiskt arbetar för att effektivisera byggnaden, dess system och den/de verksamheter som inryms. Exempel på aktiviteter är brukarsamverkan, incitamentsavtal eller andra former av avtal för energieffektiva byggnader. Vidare inryms också upphandlingskrav i samband med av ny- eller ombyggnad.
Åtgärder kan omfatta driftoptimering av energianvändning. Driftoptimering innebär att de tekniska installationerna i byggnaden fås att samverka på så effektivt sätt som möjligt. Utifrån behovet i en fastighet justerar man parametrar såsom temperaturer, drifttider, tryck och
flöden. I processen ingår en dialog med hyresgäster, både före och efter justeringar. Syftet med driftoptimering är förutom förbättrad energieffektivitet även bra klimat med nöjda hyresgäster.
3.2.2 Det kommunala bolaget Munkbo AB:s fokusområden:
Munkbo har, genom sin repressentant Lars Johansson, konstaterat att de mest gynnande insatserna för bolaget är:
1) Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav.
Finansieringsinstrument är ett brett begrepp som kan innefatta en rad olika styrmedel och stödverktyg. Syftet är att stimulera aktörer till förbättrad energieffektivitet. Här definieras finansieringsinstrument främst som olika typer av avtal om energitjänster. Detta används vanligen av fastighetsägare som på relativt kort tid vill effektivisera en stor del av sina fastigheter, samtidigt som en modernisering görs av de tekniska systemen.
Den möjliga energieffektiviseringspotentialen varierar kraftigt beroende på fastigheternas nuvarande energiprestanda. I en inventering som gjordes under 2007 var den genomsnittliga energieffektivisering som hade uppnåtts vid EPC-projekt i lokaler drygt 20 %. Energitjänster kan vid rätt ställda krav på utföraren också innebära en utfästelse och garanti om bra
inomhusmiljö och minskad klimatpåverkan. Den senare posten är direkt relaterad till och tas ofta upp i form av minskad energianvändning och val av energikälla.
Energitjänsteavtal kan användas i samband med renovering, ny- eller ombyggnad. Avtal kan omfatta en blandning av åtgärder såsom driftoptimering, värmeåtervinning, ersätta fossila bränslen, modern styr- och reglerutrustning, energiuppföljning, modern belysning,
tilläggsisolering, byte fönster mm.
6) Köpa in och hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.
Se beskrivning 3.2.1.
3.3 Förmedling av målen i organisationen
De mål som antas i energieffektiviseringsstrategin kommer att förmedlas till ansvariga för respektive förvaltning och det kommunala bolaget. Dessa mål kommuniceras sedan ut i samband med arbetsplatsträffar för att alla medarbetare ska få kännedom om dem.
3.4 Rapportering till energimyndigheten
Projektledaren ska varje år sammanfatta arbetet med energieffektivisering, enligt
energimyndighetens föreskrifter och lämna en rapport, dels till energimyndigheten och dels till kommunstyrelsen/kommunala nämnder.
4. Uppföljning av aktiviteter 2010
Under 2010 har en nulägesanalys sammanställts (se bilaga 1)
4.1 Genomförda åtgärder 2010
Informationsinsats: Energieffektiviseringsseminarium
Målgrupp: Beslutsfattare och tjänstemän inom fastighetsföretag och fastighetsförvaltningar
Fokus för informationsinsatsen har varit att sprida kunskap om ekonomiska och
organisatoriska verktyg och visa exempel på hur de tillämpats i Västsverige. Exempel på Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till
energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5
3. Angivande av hur kommunens eller landstingets mål för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 ska förmedlas inom den egna förvaltningen samt hel och majoritetsägda bolag.
Ur Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, STEMFS 2010:5
11 § Kommuner och landsting som har beviljats stöd ska de efterföljande åren, avseende respektive föregående år till Statens energimyndighet redovisa hur stödet har använts, genomförda åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 respektive vilka åtgärder enligt förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter som har genomförts innehållande exempel på hur sådant genomförande har skett, samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Rapporteringen ska varje år ha ingivits till Statens energimyndighet senast den 31 mars. Redovisningen av hur stödet har använts ska innefatta en redogörelse avseende kostnader för kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten. Rapportering av effekter ska utgöras av de uppgifter som anges i 7 § andra stycket punkterna 1, 2 och 3.
rubriker från seminariet. Hur får man lönsamhet och energieffektivisering att gå hand i hand?
Samverkan med hyresgäster för minskade energikostnader. Hur ser morgondagens styrmedel ut i EU och i Sverige?
4.2 Ekonomisk redogörelse för 2010 Munkedals kommun
Munkedals kommun har under 2010 upparbetat 140 000 kr av erhållet stöd på 280 000 kr.
Kostnaden utgörs av lönekostnader för kommunens strategiska arbete med 255 h a´550 kr/h.
Resterande del av erhållet stöd 140 000 kr överförs till år 2011 och kommer att användas för utbildningsinsatser för personal samt energikartläggningar under år 2011.
Arbetet har bedrivits parallellt i 3 kommuner (Munkedal, Uddevalla och Strömstad) med en total arbetstid på 764 h. Arbetstiden har sedan fördelats lika mellan kommunerna i den ekonomiska redovisningen.
Bilaga 1 Nulägesanalys
Nulägesanalys för Munkedals kommun – identifiering och översyn av
kommunens betydande energiaspekter år 2009.
Totalenergi i offentlig verksamhet Munkedals kommun 1990-2008
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
1990 1995
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 År
MWh
Nulägesanalys... 15
Inledning... 15
Nulägesbeskrivning ... 15
Uppgifter om byggnader ... 15
Total area för ägda lokaler resp. bostäder ... 15
Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder ... 16
Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet ... 16
Bränslemix, köpt fjärrvärme ... 16
Omfattning förnybar el... 16
Egen producerad förnybar el, värme (årlig) ... 17
Total sammanlagd energikostnad värme och el ... 17
Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster ... 17
Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten... 17
Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd ... 18
Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar... 18
Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik... 18
Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav ... 18
Övriga uppgifter ... 19
Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling ... 19
Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering... 19
Antagen och införd resepolicy ... 19
Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering... 19
Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering... 19
Sammanställning av åtgärder och energieffektiviseringar ... 20
Åtgärder genomförda i den kommunala verksamheten ... 20
Åtgärder genomförda i det kommunala bostadsbolaget... 21
Analys... 22
Kontinuerlig uppföljning... 22
Andel och ansvar ... 22
Krav utifrån ... 23
Potential hos den egna personalstyrkan ... 23
Effektminskning – den lönsamma besparingen... 23
Primärenergi ... 23
Hållbar energiproduktion ... 23
Policy vid upphandling... 24
Energieffektiviseringspotential i reningsverket... 24
Fordon – effektivisering med potential ... 24
Nulägesanalys Inledning
Strategin för energieffektivisering i Munkedals kommun ska innehålla en nulägesbeskrivning som identifierar och ser över kommunens betydande energiförbrukningar. Denna inventering ska ligga till grund för prioriteringar mellan energieffektiviserande åtgärder för att nå våra uppsatta mål. Statistikinsamlingen ger en nulägesbild och utgångspunkt för uppföljningar.
Basår utgörs av det år som föregår kommunens ansökan om statligt stöd till energieffektivisering. För Munkedals kommun innebär detta att basåret är 2009.
Nulägesbeskrivning
Enligt krav i förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ska nulägesbeskrivningen innehålla uppgifter enligt rubriker nedan samt ett antal frivilliga uppgifter som ges möjlighet att redovisa.
Nulägesbeskrivningen omfattar kommunägda bolag liksom kommunen som verksamhetsutövare.
Uppgifter om byggnader
Total area för ägda lokaler resp. bostäder
Den genomförda inventeringen av uppvärmda areor (Atemp) visar att den kommunala verksamheten står för 49,5 % av den totala arean medans allmännyttan Munkbo står för 50,5
%. Detta innebär att de båda bär avgörande faktorer för att lyckas med förverkligandet av uppsatt mål.
Total area för ägda lokaler samt bostäder är 96900 m2 (A-temp).
Köpt energi avseende ägda lokaler resp. bostäder
(MWh) Munkbo Kommunal
verksamhet
Totalt
Fjärrvärme 3 158 3 246 6 404
El 1 246 5 598 6 844
Pellets 892 892
Olja 610 880 1 490
Totalt 5 014 10 616 15 630
Varav drifts- och verksamhetsel 670 4 174 4 844
Totalt köpte den kommunala verksamheten samt de kommunala bolagen energi
motsvarande 15 630 MWh till sina lokaler resp. bostäder. Av den köpta elen förbrukas 4844 MWh som drift- och verksamhetsel. Gällande Munkbos bostäder betalar
hyresgästen själv sin hushållsel, vilket innebär att denna energi inte finns med i sammanställningen.
Gällande den kommunala organisationens energianvändning i kolumnen ovan så innefattar den även förbrukningar på sådana fastigheter som inte skall redovisas i denna
sammanställning. Dessa är bl.a. lokaler som hyrs ut med kallhyra, vilka kommunen då inte anses ha tillräckligt lönsamhet för då det gäller energieffektiviseringar. Det gäller också verksamheter där kommunen inte är majoritetsägare och då inte har möjlighet att själva styra över åtgärder, såsom brandstationerna. Med tanke på detta har en sammanställning gjorts över de lokaler och bostäder som faktiskt tillhör denna granskning. Sammanställning visar den kommunala verksamhetens totalt förbrukade år 2009, vilken är 9 499 MWh. Det är även denna mängd som kommer användas som bas för de uppsatta målen för denna
energieffektiviseringsstrategi. Den totala mängden energi för lokaler och fastigheter blir därför 14 513 MWh för kommunal verksamhet och bolag sammantaget.
Köpt energi avseende övrig kommunal verksamhet
Utöver den energi som förbrukas i lokaler och bostäder finns det ytterligare verksamheter som är mycket energikrävande. De största här är vatten- och avloppsverksamheten som
förbrukade 1281 MWh elenergi under året samt gatubelysning 863 MWh elenergi.
Bränslemix, köpt fjärrvärme
Fjärrvärmeverket drivs av Uddevalla energi och värmen distribueras framför allt till kommunens fastigheter. Bränslemixen är 92 % briketter (skogsavfall) och 8 % bioolja.
Omfattning förnybar el
I de avtal som såväl Munkbo som kommunen som verksamhet skrivit ingår inga krav på miljömärkt el eller specifik energikälla. Däremot garanterar leverantören ett ursprung med 99
% vattenkraft och 1 % vindkraft.
Egen producerad förnybar el, värme (årlig)
Kommunala verksamheten och bolagen producerar ingen förnybar el. Ej heller värme från solen.
Total sammanlagd energikostnad värme och el
Kommunala verksamheten köpte energi för 9 627 000 kr Munkbo köpte energi för 5 358 000 krKommunala verksamheten Munkbo
Den kommunala verksamhetens och det kommunala bolagets sammanlagda kostnader för fjärrvärme, el, pellets och olja i berörda fastigheter var 2009 14 985 000 kr.
Samverkan fastighetsägare - brukare/hyresgäster
I Munkedals kommun har man valt att arbeta med sina brukare/hyresgäster på ett sådant vis att förvaltandet och ägandet ligger hos samhällsbyggnadssektorn men kostnader för värme och verksamhetsel betalas av hyresgästen, exempelvis skolan. Detta i hopp om att varje verksamhet skall se en större anledning till att minska sin energianvändning
I Munkbo finns inget direkt samarbete med hyresgästerna då hushållselen betalas av hyresgästen själv. Däremot uppmärksammas beteenden som innebär energiförluster.
Uppgifter om transporter
Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten
I denna sammanställning är typen av fordon begränsade till personbilar, minibussar samt lastbilar upp till 3,5 ton. Arbetsfordon och tunga fordon räknas alltså bort.
Den kommunala verksamheten har 66 fordon med ett uppskattat antal körda fordonskm till 785 700km.
Munkbo har 6 fordon, med ett uppskattat antal körda fordonskm till 71 430km.
Totalt antal fordon samt antal körda fordonskm i tjänsten i kommunal verksamhet och kommunala bolag är 72 stycken, 857 100 km
Antal resor avseende kollektivtrafik kommunägd
Finns ingen kommunägd kollektivtrafik.Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar
För detta ändamål har det inom den kommunala verksamheten utbetalats 592 260 kr, vilket motsvarar 195 619 km. Gällande Munkbo är nyttjandet av personbil i tjänsten försumbart.
Årsförbrukning av drivmedel för personbilar resp. kollektivtrafik
Bränsleförbrukningen i den kommunala verksamheten är omöjlig att precisera då kommunen saknar uppföljningssystem. Den enda siffra som går att följa upp är den konterade kostnaden för bränsle men även denna anses ej vara tillförlitlig då det är troligt att drivmedel till viss del även bokförs på annat vis. Dock är detta den enda källa att bygga redovisningen på gällande år 2009. För att få fram mängden drivmedel i m3 antar vi att hälften av det köpta drivmedlet är diesel och andra hälften är bensin (utifrån antalet fordon av vardera typ). Vi använder oss även av ett genomsnittligt literpris för 2009, vilket var 12 kr/liter för diesel samt 12,50 kr/liter för bensin. Jämfört med kommande år kan denna siffra vara missvisande, då man under2010 började dokumentera antalet mil/fordon.
Mängd diesel i den kommunala verksamheten: 30,72 m3 Mängd bensin i den kommunala verksamheten:32 m3
Inte heller Munkbo följer upp årsförbrukningen av drivmedel. Däremot har de en mer säkerställd siffra på kostnaden för drivmedel under året. Dock gäller denna även drivmedel för redskap och andra arbetsfordon som ej ingår i denna sammanställning, vilket gör att mängden till Munkbos fordon fick uppskattas.
Mängden diesel i Munkbos verksamhet: 5 m3
Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökrav
( Utifrån förordning 2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor)
I den kommunala verksamheten finns det 24 bilar som uppfyller kraven, vilket motsvarar 39%. Av dessa är 7 stycken anpassade för att kunna drivas på såväl bensin som etanol.
Ytterligare ett fordon är en s.k. elhybrid.
I det kommunala bolaget finns det inga fordon som uppfyller kraven.
Totalt antal fordon som uppfyller miljökraven är 24.
Övriga uppgifter
Policy eller riktlinjer med krav på energieffektivitet vid upphandling
Munkedals kommun samarbetar med Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum i sitt arbete med upphandlingar. Kommunerna har en gemensam policy där ett visst utrymme ges till
miljöaspekter såsom energieffektiva val. Detta markeras framförallt i ett av policyns syften, nämligen att ”Upphandling ska ge en god totalekonomi med beaktande av hälso- och miljöhänsyn”.
Aktivt arbete för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering
Kommunen verkar för en hållbar exploatering och är aktiva i detta arbete genom att kräva utredningar kring möjligheten att använda närvärmecentraler när nya områden planeras. Det sker också ett arbete i samband med detaljplanering för att hänsyn ska tas till placering av byggnader utifrån möjlighet att använda solenergi samt mikroklimat på platsen. Energiplanen är bilaga till översiktsplanen.Antagen och införd resepolicy
En resepolicy finns antagen sedan 2008-03-03. I denna tas som huvudriktningar att kommunens anställda väljer kommunikationer utifrån en sammanvägning av ekonomi, miljöhänsyn, tidsåtgång, säkerhet och arbetsmiljö för den som reser. Som ”anställd” räknas den som uppdragstagare, förtroendevalda, elever och andra som gör resor i anslutning till kommunens uppdrag. Genom aktiva och medvetna val ser man möjlighet att minska den negativa påverkan på miljön. Vidare fastställs det att kommunstyrelsen bär ansvaret för att policyn följs upp så att utfall på bl a kostnader, bränsleförbrukning och skador på fordon redovisas.
Genomförda internutbildningar för att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering.
2009 genomförde energi- och klimatrådgivningen ett projekt, energieffektivisering i
kommunala fastigheter med finansiering från Munkedals kommun och energimyndigheten.
Projektet fokuserade på att energieffektivisering av byggnader med personaltät verksamhet där ett förändrat beteende är avgörande för att uppnå besparingar. Efter en kartläggning för att få en bild av nuläget gjordes en energiutbildning i form av en teaterföreställning för
kommunens personal. Samtliga kommunala förvaltningar erbjöds att delta utöver personalen från den specifika verksamhet där energikartläggningen gjorts.
Vid uppföljning och slutredovisning av projektet kunde en elenergibesparing på 16,8 % konstateras i verksamheten men då hade också andra åtgärder genomförts som sannolikt bidragit mer till besparingen än den genomförda utbildningen.
Internt och externt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering
Arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi genomförs med en styrgrupp av tjänstemän med nyckelroller i olika verksamheter både i den kommunala verksamheten och i det kommunala bolaget. Länsstyrelsen samordnar arbetet regionalt medenergieffektiviseringsprogrammen och därför ingår energistrateger m.fl. i ett regionalt nätverk för att sprida kunskap och goda exempel sinsemellan.
Munkedal kommuns energi- och klimatrådgivare har sedan länge ingått i ett nätverk som samordnas av Hållbar Utveckling Väst (det regionala energikontoret) för att bredda kunskaper och kontaktnät.
I kommunhuset Forum har även en energigrupp funnits i ett antal år för att uppmärksamma energifrågan i den egna organisationen. I denna grupp ingår personal från spridda delar av den kommunala verksamheten.
Kommunen har även valt att delta i projektet Energilotsen, framtaget av företaget Etik och energi, men där projektägandet står hos Dingle naturbruksgymnasium. Projektets syfte är att lotsa företag till att ta nya grepp om det strategiska arbetet med energieffektiviseringar för att sedan driva ett handlingskraftigt åtgärdsprogram. Kommunens deltagande består av en energigranskning av Hällevadsholms skola där energilotsens arbetssätt blir styrande för genomförandet.
Sammanställning av åtgärder och energieffektiviseringar
I Munkedal kommunala verksamhet samt bolag har det de senaste åren genomförts arbete för att minska energianvändningen, dels med anledning av miljöaspekter men också med
anledning av ny teknik och lönsamma investeringar. Bland annat har ett fjärrvärmenät byggts i centrala Munkedal vilket försörjs av en förbränningspanna med biobränslen som enda bränslekälla.
Åtgärder genomförda i den kommunala verksamheten
Mellan 2005 och 2007 gjordes ett omfattande installationsarbete av ett fjärrvärmenät där flera storförbukande fastigheter ingick. Dessa hade tidigare värmts upp med olja.
Ägandet av fjärrvärmeverket står Uddevalla energi för. Inkopplingen har inte minskat fastigheternas värmebehov men det varit både ekonomiskt lönsamt och ekologiskt gynnsamt. Till de konverterade fastigheterna hör bl.a. Kungsmarksskolan,
Munkedalsskolan, Allégården, Ekebacken, Forum och Komvux
Ishallen som är en stor energislukare har försetts med en ny energieffektiv luftavfuktare. Dessutom har anläggningen optimerats med drifttider och lägre istemperatur.
Värmepumpar har installerats i Önnebacka Förskola samt Hedekas skola.
2009 genomfördes en konvertering från olja till pellets i några av de fastigheter som inte hade möjlighet att anslutas till fjärrvärmenätet. Dessa är Bruksskolan,
Centrumskolan samt Värsegårdens äldreboende.
Kommunhuset Forum samt Dingle sporthall försågs år 2010 med nya styr- och reglersystem. Till en låg kostnad visade man här att det ändå var möjligt att sänka energianvändningen i hög grad.
F.d. brandstationen i Dingle försågs under 2010 med nya fönster samt tätning vid gamla portar.
Åtgärder genomförda i det kommunala bostadsbolaget
Munkbo har sedan 2005 konverterat ett stort antal av sina fastigheter från oljeeldning till fjärrvärme. Detta har resulterat i en reducering av oljeanvändningen från 7150 MWh år 2004 till 610 MWh år 2009.
I de fall fastigheter med oljeeldning inte kunde anslutas till det nya fjärrvärmenätet p.g.a. placering installeras idag bergvärmepumpar för att få bort hela beroendet av olja.
Munkbos fastigheter i Jonsäng, bestående av 150 lägenheter blev år 2005 utrustade med frånluftsvärmepumpar. Detta för att återvinna energi på ett effektivt sätt och på så vis minska behovet av inköpt fjärrvärme.
2009 tilläggsisolerades även ett antal vindar i området Jonsäng.
Fönsterrenoveringar gjordes år 2004 i samtliga lägenheter på Jonsäng och Brudås, vilket motsvarar halva Munkbos lägenhetsbestånd. I renoveringen ingick byte av ett av de två glasen och förbättringar i karm och båge samt i vissa fall att öppningsbara fönster gjordes om till fasta.
Termostater har bytts ut till moderna elektroniska i fastigheterna på Brudås, vilket motsvarar 80 lägenheter.
Ett nyinköpt område i Hedekas hade stort renoveringsbehov då det köptes upp.
Åtgärder såsom konvertering från olja till bergvärme, tilläggsisolering samt fönsterbyte genomfördes.
I syfte att strukturera det fortsatta förvaltandet samt visa upp strategier för framtiden publicerade Munkbo 2009 dokumentet ”strategier & mål 2009-2011”. I detta redovisas bl.a. arbetet med hållbar utveckling och däri hushållande med energi. Idag kan vi se att så gott som alla bolagets målsättningar för perioden är genomförda.
Analys
Kontinuerlig uppföljning
Efter framtagandet av denna nulägesbeskrivning ser vi att ett antal av de uppgifter som vi hade i uppdrag att samla in saknas hos kommunen och andra uppgifter var tvungna att sammanställas specifikt för denna granskning. Det visar på att kommunen i nuläget inte bedriver en kontinuerlig uppföljning utav sin energianvändning där indikatorer och nyckeltal jämförs från år till år, såsom kWh/m2 eller fordonskm/anställd. En viktig åtgärd, både för det femåriga energieffektiviseringsprojektet och för kommunens egen vinning, är att ett sådant arbete byggs in i den egna organisationen samt i de årliga rutinerna. Detta blir då en konkret motiverande handling för att driva på energieffektiviseringsarbetet, men också en
förutsättning för att kunna visa uppföljning och säkra resultat.
Andel och ansvar
Samhällsbyggnadssektorns lokalinnehav är i samma storlek som allmännyttan till ytan men om man ser till mängden energi (MWh) som köps in är det hela 64,2 % som tillhör den kommunala verksamheten. Detta kan till viss del förklaras med att verksamhetselen är medräknad för den kommunala verksamhetens lokaler medans hushållselen i Munkbos bestånd betalas av hyresgästen. Det skiljer sig även med tanke på de olika verksamheter som de två fastighetsbestånden hyser. Dock kan det konstateras att åtgärder gällande lokaler för den kommunala verksamheten är viktiga att prioritera i handlingsplanen för att uppnå uppsatta mål för energieffektivisering. Förskolor, idrottsanläggningar och skolor är kategorier som ofta lyfts fram som lämpliga objekt att energieffektivisera. Det bör dock göras en grundlig
genomgång av lokalinnehavet för att prioritera rätt i arbetet. Kommunen har redan tagit fram underlag för en sådan prioritering i form av en komplett energiutredning samt
energideklarationer vilka genomförts 2001 resp. 2009. Flera faktorer kan ha betydelse för var det är lämpligast att börja genomföra åtgärder, exempelvis i samband med större
renoveringar, då det finns flera likartade byggnader som alla bär förutsättningar för samma typ av åtgärd, byggnadens energiprestanda i jämförelse likvärdiga objekt etc. Det är viktigt att de större insatserna görs med en helhetssyn och helst i form av totalprojekt för att undvika ineffektiva punktinsatser där endast enstaka lönsamma åtgärder görs med i slutändan dålig lönsamhet, eftersom åtgärderna inte utgår ifrån byggnaden som system och där samma byggnad inom kort kräver nya punktinsatser.
Det kommunala bostadsbolaget Munkbo har förstås även det en viktig roll för att vi sammantaget skall nå vårt mål. Munkbo står för 35,8 % av den totala energianvändningen mätt i MWh, gällande fastigheter. Munkbos ursprungsläge skiljer sig dock lite från den kommunala verksamheten då de redovisar en lägre energianvändning per kvadratmeter för år 2009, vilket kan innebära lägre potential till energieffektiviseringar. Hyresgästerna står här själva för sin hushållsel och till 6,6 % även för värmen. I dessa fall är det svårare att påverka och redovisa minskad energianvändning. I övrigt gäller det för Munkbo, precis som för den kommunala verksamheten att fokusera på minskat värme-, samt varmvattenbehovet. Gällande bostäder såväl som lokaler är det viktigt att se brukarens/hyresgästens roll och påverkan på systemet och utifrån det arbeta med information och incitament. Här bör det sökas efter möjligheter att arbeta med incitament som skapar lönsamhet för såväl hyresgästen som för bolaget/kommunala verksamheten.
Krav utifrån
Det finns ett behov av skärpta krav på energieffektivisering vid nybyggnation och ombyggnad eftersom kommunen som offentlig verksamhet kommer omfattas redan 2018 av kravet på att alla byggnader vid nybyggnation ska vara ”nära nollenergihus” vilket enligt direktivets definition motsvarar ett energibehov på 40 kWh/m2. Vid ombyggnad kommer motsvarande krav vara 75 kWh/m2. Vi ska också nå nationella mål som säger att vårt byggnadsbestånd ska energieffektiviseras till ett energibehov som är 50 % av 1995 års nivåer till 2050. Det vi bygger idag ska stå kvar även om 80. Vi måste därför göra rätt från början. Större
renoveringar sker också med långa mellanrum, runt 40 år, vilket innebär att börjar vi inte energieffektivisera nu så kommer det bli mycket svårt att nå uppsatta mål. Det innebär också att de insatser som görs idag måste hålla hög prestanda för att räcka till då vi inte får en ny chans innan ca 2050. I åtgärdsplanen föreslås därför skärpta krav på energieffektivisering vid nybyggnation och ombyggnad som minst motsvarar kravet för ”nära nollenergihus”
alternativt krav som motsvarar den regionala överenskommelsen kring energieffektiva byggnader ”Smart energi”.
Potential hos den egna personalstyrkan
Som komplement till teknisk uppgradering föreslås en utbildning avsedd för driftpersonal och fastighetsskötare för att maximera resurserna som redan finns ute i verksamheterna och som har möjlighet att driftoptimera det befintliga systemet. Den bör också kompletteras med en informationsinsats riktad mot brukarna samt framtagande av incitament att spara exempelvis i skolor i form av informationstavlor i entréer där eleverna kan följa sina framgångar och ev.
själva kan föreslå hur det ekonomiska utrymme som frigörs till en viss del kan användas för verksamheten.
Effektminskning – den lönsamma besparingen
Den köpta energin orsakar kommunala verksamheten och kommunala bolag höga
energikostnader, vilket ger verksamheterna ytterligare skäl att energieffektivisera vid sidan av behovet av en minskad miljöpåverkan från verksamheten. För vissa energibärare utgörs den största delen av energikostnaden av fasta avgifter baserat på effektuttag. Detta gäller
fjärrvärme och el. Det kostar leverantören mycket att ha kapacitet nog att klara effekttopparna och därför är kostnaderna konstruerade så att ett lägre effektuttag i verksamheten är mer lönsamt än ren besparing i KWh. Strävan efter lägre effektuttag går dessutom ofta hand i hand medåtgärder som minskar den totala energianvändningen, vilket gör det än mer lönsamt för verksamheten.
Primärenergi
Primärenergibegreppet har diskuterats i både byggnads och transportdelen av
nulägesanalysen, eftersom det är avgörande för helheten att man ser på energibärarens totala belastning på vår miljö och den energimängd som förloras vid varje omvandling av energi från en form till en annan. El som energibärare bör användas där energi av riktigt hög kvalitet krävs, exempelvis i industriella tillämpningar och för mekaniskt arbete och det innebär att el för uppvärmning bör undvikas i möjligaste mån. Primärenergibegreppet bör finnas med i arbetet med energieffektivisering och framförallt under revideringen av energiplanen.
Hållbar energiproduktion
I Munkedals kommun utgörs bränslemixen i fjärrvärmeproduktionen enbart av förnybar energi och tillsammans med fjärrvärmeverkets höga verkningsgrad i jämförelse med enskilda anläggningar så gör det fjärrvärmen fördelaktig för kommunen. I inrapporteringen till
Energimyndigheten efterfrågas det även särskilt efter egen elproduktion från solceller, vindkraft samt solvärmeproduktion. Av detta finns det i dagsläget inget av i den kommunala verksamheten eller kommunala bolaget. Åtgärder för att öka denna del bör finnas med, förslagsvis i en reviderad energiplan för att öka mängden egenproducerad el och värme från sol och vind.
Gällande köpt elenergi har såväl Munkbo som den kommunala verksamheten idag kontrakt med elleverantören Kraft och Kultur. I detta avtal ingår inga krav på miljömärkt el. Däremot garanterar elleverantören själv att ursprunget kommer från vattenkraft (99 %) och vindkraft (1
%). Då förnybar el inte finns med som kriterium i kontraktet innebär detta att man inte fullt ut använt sin möjlighet att skapa efterfrågan på förnybar el genom ett aktivt val. Dock kan man se att ursprunget ändå varit en fråga som ställts vid upphandlingen. I en reviderad energiplan bör möjligheten att ställa krav på andel förnybar el vid upphandling ses över.
Policy vid upphandling
Det finns inom upphandlingen ingen införd policy eller riktlinjer avseende krav på
energieffektivitet vid upphandling av tjänster, utrustning, inte heller energieffektivitetskrav vid upphandling av verksamhet på entreprenad. I handlingsplanen föreslås därför åtgärder avseende krav på energieffektivitet. Upphandlingsavdelningen har dock meddelat att en ny policy är under arbete där energiprestanda och miljöpåverkan skall ges större plats.
Energieffektiviseringspotential i reningsverket
Vatten- och avloppsverksamheten bedöms generellt ha en god energieffektiviseringspotential i de flesta kommuner, framför allt när det handlar om mindre reningsverk vilket Munkedals bedöms vara. Därför bör en utredning på detta genomföras. Munkedal bör även aktivt arbeta för att få tillgång till en rötningsanläggning för det slam som bildas och på så vis leverera tillbaka energi från sin egen process i form av biogas. Det talas bland annat om en ny
rötningsanläggning i Uddevalla där det finns möjlighet för Munkedal att bidra med slammet.
Här bör kommunen ta ställning i om det är önskvärt alternativt se på andra möjligheter till rötning.
Fordon – effektivisering med potential
Gällande transporter bör ett helhetsgrepp göras vad gäller redovisning och uppföljning av sträcka och bränsleförbrukning, exempelvis genom digitala körjournaler. Man bör också se på möjligheterna för kommunen att sätta krav vid upphandling för att främja biobränsle.
Webbaserade konferenser och Eco Drivingutbildning för personal är ytterligare konkreta exempel på åtgärder för att energieffektivisera transporterna. Ytterligare förslag till åtgärder är att göra en översyn av rutiner för ett minskat transportbehov, exempelvis en revidering av resepolicy eller ruttplanering.
Bilaga 2 Detaljerad information om åtgärder i handlingsplan
1. Totalprojekt ”Belok” i utvalda byggnader
I ett totalprojekt genomför man alla energibesparande åtgärder i en fastighet - på en gång.
Åtgärderna skall tillsammans uppfylla bestämda lönsamhetsvillkor. Genom att lägga samman samtliga identifierade åtgärder i ett paket, får man med sig satsningar som på egen hand hade varit olönsamma. Tillsammans med övriga åtgärder blir de lönsamma och man får en väsentligt större energibesparing i fastigheten än vad man fått på traditionellt sätt. Beräkningar pekar mot att Totalprojekt halverar behovet av el och värme i de berörda fastigheterna. Detta bekräftas i den första helt färdiga analysen från mars 2010, gällande fastigheten Getholmen i Skärholmens centrum. Vid implementeringen av totalprojektet kommer Länsstyrelsen tillsammans med Fyrbodal ge information och stöttning till kommunerna då de ser totalprojektet som gynnande i deras arbete för en hållbar framtid.
Totalprojekt genomförs i tre etapper:
Etapp 1: Analys av fastigheten för att hitta alla de energibesparingar som är möjliga att genomföra.
Etapp 2: Genomförande av det samlade åtgärdspaket som konstaterats vara ekonomiskt hållbart i internränteverktyget.
Etapp 3: Uppföljning av utfallet genom månatliga mätningar av energiförbrukningen i fastigheten under minst ett år.
2. Informationsinsats för brukare
En informationsinsats riktad mot skolorna för att förstärka byggtekniska lösningar för
energieffektiviseringen. Informationsinsatsen ska bidra till ett bättre energibetéende. Förslagsvis genomförs informationsinsatsen genom att tavlor monteras i skolentréer som visar
energianvändning över tid. Särskilt med syfte att visa framsteg i form av minskad energianvändning.
Insatsen kan kompletteras med incitament som gör att en viss del av besparingen kommer verksamheten tillgodo.
3. Energikrav vid nybyggnation och ombyggnad
Skärpta krav på energieffektivisering vid nybyggnation och ombyggnad eftersom kommunen som offentlig verksamhet redan 2018 kommer omfattas av kravet på att alla byggnader vid nybyggnation ska vara ”nära nollenergihus”. Enligt direktivets definition motsvarar detta ett energibehov på 55 kWh/m2 för icke eluppvärmda hus samt 30 kWh/m2 för eluppvärmda hus. Vid ombyggnad kommer motsvarande krav vara 75 kWh/m2 resp. 40 kWh/m2 . Detta är att jämföra med vårt årliga snitt som idag är 194,9kWh/m2 gällande lokaler och 120,4 kWh/m2 gällande bostäder.
Nationella mål anger att vårt byggnadsbestånd ska energieffektiviseras till ett energibehov som är 50 % av 1995 års nivåer till 2050. Det vi bygger idag ska stå kvar även om 80 år och större renoveringar sker med långa mellanrum, cirka 40 år. Detta innebär att om vi inte börjar nu så kommer det bli mycket svårt att nå uppsatta mål till 2050.
4. Utbildning av drifttekniker, fastighetsskötare
Utbildning av driftspersonal som med kompetensutveckling kan stärkas i arbetet med att driftoptimera befintliga anläggningar. Utbildningen bör ge metoder och struktur för arbetet. Av erfarenhet vet man att även inomhusmiljön normalt förbättras som följd av ett bättre organiserat driftarbete.
Besparingsexempel: 15 % av totala energianvändningen Kostnad: Kursavgifter från 3000 kr/dag
5. Web-konferenser
Distansarbete där onödiga resor undviks med hjälp av IT lösningar. Bokningsbara konferensrum iordningställs på exempelvis Forum. Programvara för web-möten i mindre skala erbjuds personal som på det sättet kan välja bort resan.
Bränslebesparing: Svårbedömt. Beror på vilken resa som ersätts.
Kostnad: låg eller ingen om IT-lösningarna redan är tillgängliga.
6. Energikartläggning av reningsverket samt möjlighet till rötning av slam
Reningsverkets energieffektivitet hänger mycket ihop med dess storlek. Större reningsverk visar generellt upp bättre siffror än mindre. Potential för effektivisering finns dels i ny teknik men också i att producera energi i processen genom att röta slammet och på så vis utvinna biogas.7. Kvalitetssäkra energistatistiken
En förutsättning för lyckat energieffektiviseringsarbete är att det finns en utvecklad och korrekt energistatistik med rutiner och regelbunden analys och rapportering.
Besparingsexempel: indirekta besparingar genom att energifrågan får ökat fokus och genom att korrekta bedömningar och slutsatser görs.
8. Digitala körjournaler
Med digital körjournal underlättas uppföljning och statistikinsamling. Körningen registreras automatiskt och dessutom kan man gå tillbaka i efterhand och se vad som hänt. Det ger
transportintensiva verksamheter möjlighet att premiera förare som kör energieffektivt och håller hastigheter.
Bränslebesparing: upp till 10 %
9. EcoDriving för personal
EcoDriving är ett utbildningspaket för att köra sparsamt och ekonomiskt och samtidigt värna om miljön. Bränslebesparing upp till 10 % kräver dock repetition med viss regelbundenhet för att effekten inte ska avta.
10. Översyn av rutiner för ett minskat transportbehov
Genom att regelbundet revidera antagna riktlinjer ex. rese- och mötespolicy, samordna transporttjänster och arbeta med ruttoptimering i transportintensiva verksamheter göra en genomgång av fordonsinnehav/behov så kan transporternas energibehov minska och riktlinjer hållas aktuella.
11. Förbättra statistiken gällande personalens resor i tjänsten
Insamling av statistik över genomförda resor i tjänsten avseende val av färdmedel, drivmedel, sträcka och ärende liksom övriga uppgifter som bedöms relevanta för att bedöma resans syfte och att energi- och miljöaspekter vägts in.
12. Web-konferenser
Distansarbete där onödiga resor undviks med hjälp av IT lösningar. Bokningsbara konferensrum iordningställs på exempelvis Forum. Programvara för web-möten i mindre skala erbjuds personal som på det sättet kan välja bort resan.
Bränslebesparing: Svårbedömt. Beror på vilken resa som ersätts.
Kostnad: låg eller ingen om IT-lösningarna redan är tillgängliga.
Bilaga 3 Den kommunala verksamhetens fastigheter
Objekt Fastighet Namn Yta, m²
Fjärrv.
kWh
Pellets kWh
Olja kWh
Elvärme kWh
Drift och verksamhet kWh
El, total kWh
Skolor
13101 Foss 11:1 Munkedalsskolan LM 3709 358708 22900 238765 261665
13102 Foss 10:94 Kungsmarksskolan 6948 685672 485950 485950
13103 Munkedal 1:27 Bruksskolan 2629 433920 60000 42950 118651 161601
13104 Foss 10:330 Lilla Foss Herrgård 368 54930 17437 17437
13105 Dingle 8:1 Centrumskolan 2152 95000 246720 136793 136793
13106 Vässje 3:1 Hällevadsholms skola 2449 442000 167936 167936
13107 Fisketorp 1:28 Fisketorps skola 780 81000 54000 61816 115816
13108 Sandåker 1:16 Hedekas skola 2755 21000 239579 239579
13401 Foss 7:13 Skattemyndigheten 1576 101108 109725 109725
Totalt 21790
Daghem
13109 Foss 12:16 Kungshöjdens daghem 555 91184 61212 61212
13110 Foss 2:55 Barnkullens förskola 215 31390 13115 44505
13112 Foss 10:208 Lilla Foss daghem 334 14897 67318 20984 88302
13113 Munkedal 1:8 Önnebacka daghem 436 53095 26596 79691
13114 Dingle 4:33 Dingle daghem 647 166618 39467 206085
13115 Krokstad 1:98 Hedekas förskola 442 75133 26962 102095
Totalt 2629
Idrottsfastigheter
13601 Foss 10:94 Munkedals sporthall 1980 84815 9431 260030 269461
13602 Foss10:1 Ishall 2800 51000 562011 562011
13603 Dingle 4:1 Dingle sporthall 1411 92448 80427 172875
Totalt 6191
Kontorsbyggnader
13504 Foss 7:89 Kommunförrådet 331 28755 32438 61193
13407 Foss 7:94 Forum 3522 344196 466588 466588
Totalt 3522
Övriga lokaler
13302 Foss 7:89 Fd pipfabriken 897 106346 45274 45274
13304 Foss 7:74 Fd "sotarvillan" 120 10628 10628 21257
13505 Munkedal 1:2 Hembygdsmuseum 485 41258 19400 60658
Totalt 1502
Totalt 35 634 1936856 680640 655000 695924 3241784 3937709
Vårdboende
13201 Foss 12:20 Ekebacken 3 406 403500 265820 265820
13203 Foss 10:95 Allègården 5 733 607470 393813 393813
13204 Vässje 1:89 Vässjegården 2 456 192960 80000 212702 212702
13206 Foss 10:312 Munkåsen & Fossgården 776 72572 60373 132945
Totalt 12371 1010970 192960 80000 72572 932708 1005280
