7.4 Avslutande reflektioner
7.4.1 Ny kunskap och vidare forskning
Trots begränsat antal informanter anser jag att resultatet bidrar med mycket värdefull empiri. I min kombination av forsknings- och teorikapitel har jag gett inblick i den kunskapslucka som tidigare funnits och pekat på hur samverkan mellan syv och vårdnadshavare kan förbättras. Studien tillför mycket ny kunskap om syvs allmänna perspektiv på föräldrasamverkan samt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar en god relation.
För att ytterligare fylla kunskapsluckan hade vidare forskning inom samma område, med fler informanter, eventuellt bidragit till ökad inblick. Det hade varit intressant att se om det framkommit likheter eller skillnader mellan resultaten. Som kompletterande forskning skulle det ge intressanta insikter att studera hur föräldrasamverkan som en uttrycklig del av syvs arbetsbeskrivning skulle mottas av syv. Vidare hade en mer praktiskt inriktad studie angående syvs förslag på innehåll och upplägg av
föräldrasamverkan “på schemat” – med syfte att kartlägga hur arbetsbeskrivningen kan implementeras – varit intressant att undersöka.
Referenslista
Aakvaag, Gunnar. 2011. Modern sociologisk teori. Lund: Studentlitteratur
Bouakaz, Laid & Taha, Rehan. 2014. ”Det är deras dröm – inte min!” Om en tonårings kamp i en mångkulturell miljö. I: Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.). En bra
början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
Bouakaz, Laid. 2018. Föräldraengagemang i mångkulturella kontexter. I Kästen Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.). En god fortsättning: Nyanländas fortsatta väg i
skola och samhälle uppl. 1.1 Lund: Studentlitteratur
Bourdieu, Pierre. 1984. “Distinction: A social critique of the judgement of taste”. I
Harvard University Press Cambridge, Massachusetts
https://monoskop.org/images/e/e0/Pierre_Bourdieu_Distinction_A_Social_Critique_of_
the_Judgement_of_Taste_1984.pdf (Hämtad: 2020-04-15)
Bourdieu, Pierre. 1990. The Logic of Practice, Cambridge: Polity Press
Bourdieu, Pierre. 1986. “The Forms of Capital” I Richardson, John G. (edit.) Handbook
of Theory an Research for the Sociology of Education. Connecticut; Westport, CT:
Greenwood:
http://www.socialcapitalgateway.org/sites/socialcapitalgateway.org/files/data/paper/201 6/10/18/rbasicsbourdieu1986-theformsofcapital.pdf
(Hämtad: 2020-04-27)
Bourdieu, Pierre. 1989. “Social Space and Symbolic Power”. I Sociological Theory 7 (1) John Wiley & Sons Ltd.
https://www.d.umn.edu/cla/faculty/jhamlin/4111/Readings/BourdieuPower.pdf (Hämtad: 2020-04-01)
Bryman, Allan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber Danermark, Berth. 2000. Samverkan - Himmel Eller Helvete? En Bok Om Den Svåra
Konsten Att Samverka. Gleerups förlag
Dresch, James & Lovén, Anders. 2010. “Vägen efter grundskolan”. I Lundahl, Lisbeth (red), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och
politiskt perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Epstein, Joyce L. 2001. School, family and community partnerships: preparing
educators and improving schools. Boulder, Colorado: Westview Press
Epstein Joyce L. & Van Voorhis, Frances. 2018. School Counselors’ Roles in Developing Partnerships with Families and Communities for Student Success I Sage
Journals. American School Counselor Association 1-14.
Erikson, Lars. 2004. Föräldrar och skola. Örebro Studies in Educational, 10. Universitetsbiblioteket
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:137381/FULLTEXT01.pdf (Hämtad:
2020-02-17)
Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor- om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan. Lic. Avh. Stockholms universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196956/FULLTEXT01.pdf ( Hämtad:
2020-03-25)
Lareau, Annette. 2000. Home Advantage. Social Class and Parental Intervention in
Elementary Education. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers.
Larsen, Ann Kristin. 2012. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 2 [rev.] uppl. Malmö: Gleerups.
Larsson, Sam. 2005. Kvalitativ metod – en introduktion. I Larsson, Sam/Lilja,
John/Mannheimer, Katarina (red). 2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Uppl. 1:5 Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grund skolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet (Hämtad 2020-03-05)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf (Hämtad 2020-03-05)
Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin. 1993. Samarbete mellan hem och skola Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Oomen, Annemarie. 2016. Parental involvement in career education and guidance in secondary education. I Journal of the National Institute for Career Education and
Counselling, Issue 37: 39-46
https://www.researchgate.net/publication/309598728_Parental_involvement_in_career_
education_and_guidance_in_secondary_education (Hämtad: 2020-04-03)
Paulson, Barbara L.; Edwards, Mark H. 1997. Parent Expectations of an Elementary School Counsellor: A Concept-Mapping Approach.Canadian Journal of Counselling, v31 n1: 67-81
https://cjc-rcc.ucalgary.ca/article/view/58569/44059 (Hämtad: 2020-04-06)
Region Kronoberg. 2015. Vad påverkar ungas gymnasieval?
http://blogg.regionkronoberg.se/kompetens/wp-content/uploads/sites/4/2015/09/Vad-p%
C3%A5verkar-ungas-gymnasieval-2015-04-30.pdf (Hämtad 2020-03-15)
Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrap
port/Kvalitetsgranskning/Studie--och-yrkesvagledning-i-grundskolan/ (Hämtad:
2020-02-01)
Skollagen. SFS 2019:801 Lag om ändring i skollagen (2010:800).
https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2019/800-899/d_3799532-sfs-2019_801-lag-
om-andring-i-skollagen-2010_800 (Hämtad: 2020-03-02)
Skolverket. 2014. Skolan och hemmet– exempel och forskning om lärares samarbete
med elevernas vårdnadshavare. Stockholm: Skolverket
Skolverket. 2012. Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659dbc/1553964420602/pd
f2818.pdf ( Hämtad: 2020-03-16)
Skolverket. 1998. Vårdnadshavare i skolan - är det nåt att ha? Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.1678!/Menu/article/attachment/vårdnadshavare. pdf (Hämtad: 2020-02-20)
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ac01/1553965361681/pd
Spak, David. 2019. Vi måste vägleda vårdnadshavarna – inte bara eleverna. Skolvärldern. 7 oktober. https://skolvarlden.se/bloggar/david-spak (Hämtad: 2020-02-28) Sveriges Riksdag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skol lag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad: 2020-03-02)
Svenskt Näringsliv. 2018. När föräldrarna själva får välja - Attityder och åsikter om
barnens gymnasieval.
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet-i-grund-och-gymnasiet/nar-foraldrarna-
sjalva-far-valja-attityder-och-asikter-om-barnens_726462.html (Hämtad-03-04)
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad: 2020-03-09)
/40
Bilaga 1: Intervjuguide
Inledande frågor
● Allt väl?
● Har du något du vill fråga om innan vi börjar?
Om anställning och skolan du arbetar på
● Kan du berätta om dig själv som studie- och yrkesvägledare? ● När tog du examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen? ● Hur länge har du arbetat arbetat som studie- och yrkesvägledare? ● Kan du berätta lite om skolan/skolorna du arbetar på?
● Hur upplever du skolans arbetsklimat i allmänhet?
● Vad tycker du om samverkan mellan dig och annan personal ● Vad skulle du säga att du har för arbetsuppgifter som syv? ● Skulle du vilja se några förändringar? (Varför?/Varför inte?)
Samverkan mellan hem och skola
● Vad är din allmänna syn på hem och skola som gemensamt ansvariga för elevernas utveckling?
● Hur upplever du att samverkan med elevernas vårdnadshavare fungerar här? ● Varför tänker du så?
Samverkan mellan syv och vårdnadshavare
● Vad tror du syftet är med samverkan mellan syv och vårdnadshavare? ● Tror du vårdnadshavarena är medvetna om varför ni samverkar? ● Nämns samverkan med vårdnadshavare i din arbetsbeskrivning? ● (Om: På vilket sätt? Om inte: Varför inte tror du?)
Samverkan i praktiken
● Hur ser kontakten med elevernas vårdnadshavare ut? ● Vilken typ av möten har ni?
● Hur ofta träffas ni?
● Vad får du ut av er samverkan?
● Känner du att du och vårdnadshavarna utnyttjar varandras kompetens? (Ge gärna exempel!)
● Känner du att du finns tillgänglig för vårdnadshavarna? ● Är de tillgängliga för dig?
● Vad tror du detta beror på? Ge gärna exempel!
Relation och påverkansfaktorer
● Beskriv din relation med elevernas vårdnadshavare? ● Hur upplever du att du fungerar tillsammans med dem? ● Vad tror du det beror på?
● Vilka faktorer påverkar samverkan mellan dig och elevernas vårdnadshavare? ● Något mer?
Eleverna i samband med samverkan mellan syv och föräldar
● Upplever du att eleverna påverkas av en samverkan mellan syv och vårdadshavare?
● Hur har du fått den uppfattningen, tror du? (Ge gärna exempel!)
Föräldrasamverkan tillsammans med annan personal
● Har du några tankar kring hur du tillsammans med annan personal kan bidra till en bättre samverkan med vårdnadshavarna?
Avslutande frågor
● Något du vill tillägga?
Bilaga 2: Informanter
Kim Har jobbat inom grundskolan i 25 år, varav 2 som syv. Just nu är hen 50%
anställd på två olika skolor. Den ena beskrivs som socioekonomiskt och etniskt mer homogen och den andra som “en skola med väldigt bra blandning..där eleverna har olika bakgrund och olika förutsättningar”. Hen är utbildad syv.
Sam Är en utbildad syv som varit verksam inom yrket i 20 år. Hen är 80% anställd på
en 7-9 skola, med många olika etniciteter och 20% på en 1-9-skola, som enligt Sam “är mer integrerad”. Båda skolor är belägna på landsorter.
Rey Arbetar på två högstadieskolor; 80% på en och 20% på en annan. Båda i en
stadskommun, men i små orter utanför staden. På en av skolorna är det, enlig Rey “mest svenskfödda” och på den andra är det “arbetarklass och betydligt mer blandat.” Hen är utbildad syv och har arbetat som syv inom skolan i tre år.
Alex Arbetar, sedan två år tillbaka, som syv på en 4-9 skola i en storstad. Hen arbetar
heltid och är utbildad syv. Skolans elever har olika etnicitet och olika socioekonomiska förhållanden.
Chris Är utbildad syv och har jobbat heltid inom yrket i sju år. Just nu på två olika
skolor i en storstad, varav 50% på den ena och 50% på den andra. Båda skolor har, enligt Chris, “klasser på 7-9-elever med olika socioekonomiska hemförhållanden och blandad bakgrund”.
Lee Arbetar, sedan tre år tillbaka på en 7-9 förortsskola där eleverna har blandade