Det här arbetet har fått oss att undra varför murarna mellan forskning, lärare och läromedel är så höga. Undersökningen visar att teorier om funktionell grammatik och funktionaliserad syn på grammatikundervisning, har cirkulerat inom forskningen i cirka 30 år, men den kunskapen har inte nått ut till de verksamma lärarna. Ännu mindre har den förankrats i de läromedel vi hört talas om eller observerat, även om ett par av dessa gjort ett lyft under senare tid.
Att döma av forskningen, bl a Nilssons (Brodow m fl, 2000) tankar om grammatikdrill, kan vi konstatera att elever behöver vistas i en studiemiljö där de får befästa teoretiska och praktiska färdigheter, annars förloras deras insikter om språket. Lärarna måste fokusera mer på språklig medvetenhet och funktionell grammatik för att göra eleven införstådd med språkets grundläggande delar.
Det är viktigt att undervisningens största mål är att eleverna tillägnar sig en förståelse för språket, genom att undersöka sitt eget språk. Det är då som de verkligen utvecklas till nästa språkliga nivå, förberedda och intresserade av att använda sig av sina kunskaper i språket. Vi anser att det hade varit bättre att arbeta mer med språklig medvetenhet på tidigare nivå för att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter. Likaså att det är av vikt att arbeta med funktionell grammatik på högre nivåer, både beträffande tal och skrift. Det ökar elevernas medvetenhet om språkets uppbyggnad och ger dem möjlighet att bearbeta sina skrivna texter. De behöver t ex kunskap om att vissa formuleringar fungerar bättre än andra beroende på vilken textgenre de skriver i. Genom analys av texter blir eleverna medvetna om hur de kan förbättra sina texter.
Den funktionella grammatiken har även, mer än andra inriktningar inom grammatik, möjlighet att undersöka det talade språket; hur det skiljer sig från det skriftliga, hur vi i vårt tal identifierar oss med sociala grupper, hur vi använder språket för att tillgodose vissa behov, etc. Genom att studera talat språk får eleverna förståelse för att människor är olika och även hur man kan förändra sitt språk för att nå vissa mål.
6.4 Avslutning
Det här examensarbetet påbörjades med intentionen att problematisera begrepp som grammatik, grammatikundervisning och språklig medvetenhet. Det har varit en intressant och lärorik process som vänt ut och in på ovanstående begrepp. En del nya insikter har berikat vårt intresse för grammatik, samtidigt som en del chockartade upptäckter väckt frågor som hade haft behov av fördjupning. Det finns tungt vägande skäl till att fortsätta problematiseringen
kring detta traditionsbundna ämne. Till exempel är det värt att ställa frågorna: Är kursplanernas formuleringar för diffusa? Är kursplanerna tillräckligt tydliga och informativa? Varför har vi funnit så lite forskning som behandlar området grammatikundervisning inom grundskolans tidigare år? Har forskningen medvetet lagt fokus på grundskolans senare år? Mycket av den forskning som finns utgår från hur eleverna uppfattar grammatikundervisningen, mindre fokus ligger på lärarnas kompetens och metoder.
Avslutningsvis vill vi förtydliga vår egen ställning och föra ett par frågor vidare till läsaren. Efter alla intryck vi fått genom examensarbetet har vi kommit fram till att språklig medvetenhet och funktionell grammatik är nödvändiga för att elever i grundskolans tidigare år ska tillägna sig värdefulla kunskaper om språket. Vi lever i ett samhälle som ser ut på ett annat sätt än när de gamla folkskolorna fanns kvar. Därav följer att pedagoger måste lyfta fram språket i moderna, funktionella sammanhang. Det innebär bl a att ta fasta på att vi idag lever närmare varandra, vår vardag är stressad, kulturer och etniciteter är blandade, tempot accelererar ständigt, och att vi ställs inför ny information vart vi än vänder oss. Ett barn eller en ungdom har idag förmågan att skriva i ett dokument, samtidigt som hon pratar med en kamrat över nätet och tittar på bilder samt laddar ner musik, allt pågående samtidigt. I en sådan värld, med så mycket information, med så mycket kultur och kunskap och framför allt möten, spelar inte den traditionella grammatikens beskrivning av språket en lika stor roll. Däremot tror vi att den funktionella grammatiken kan göra det. Den kan bl a göra eleverna medvetna om språkets olika skepnader och språkets makt i det moderna samhället. Som Teleman (1987) sa så handlar grammatik om att göra eleverna medvetna om sig själva som språkvarelser. Lärare måste belysa språkets makt, rörlighet och tillämpning i vardagen.
Litteraturlista
Boström, Lena & Josefsson, Gunlög, 2006, Vägar till grammatik. Studentlitteratur: Lund.
Brodow, Bengt & Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof, 2000, Retoriken kring grammatiken. Studentlitteratur: Lund.
Dahl, Karin, 1999, Från färdighetsträning till språkutveckling. I: Thavenius, Jan, 1999, Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Ekvall, Ulla, 1997, Grammatik, textanalys och skrivundervisning. I: Ut med språket. Stockholm: Svensklärarföreningens årsskrift 1997.
Holmberg & Karlsson, 2006, Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hultman, Tor G, 2000, Att växa eller krympa med grammatik. I: Att växa med språk och litteratur. Stockholm: Svensklärarföreningens årsskrift 2000.
Hultman, Tor G, 2003, Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006, Examensarbetet i lärarutbildningen, 4:de uppl. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Kroksmark, Tomas & Strömqvist, Göran & Strömqvist, Sven, 1993, Fem uppsatser om grammatik. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran, 1996, Svenskundervisning i grundskolan, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla, 1996, Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål, 1993, Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rogström, Lena, 2004, Långt borta och nära – om grammatik och läraridentitet. I: Det meningsfulla ordet är det mänskliga medvetandets mikrokosmos. Stockholm: Svensklärarföreningens årsskrift 2004.
Strömqvist, Siv, 1999, Uppsatshandboken, 2:a uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Teleman, Ulf, 1987, Grammatik på villovägar. Stockholm: Liber AB.
Teleman, Ulf & Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999, Svenska Akademiens grammatik.Stockholm: Svenska Akademien.
Teleman, Ulf 1991, Lära Svenska. Lund: Studentlitteratur.
Tornéus, Margit, 2000, På tal om språk –en bok om språklig medvetenhet hos barn, 2:a uppl. Stockholm:Liber.
Internetkällor
Skolverket, 2000: Kursplanen för svenska. (2007-12-06)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087
Intervju med Nils-Erik Nilsson och Sten-Olof Ullström:
Duregard, Lannvik, Maria, 2003:Ompröva grammatiken. Lärarnas Tidning. (2007-11-10).