4.2.1 Miljö
Tabell 8 - Kodningsschema kategori Miljö avseende antal nyckeltal.
Ur tabell 8 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal nyckeltal inom
respektive kod i kategorin Miljö. ICA Gruppen är det företag som rapporterat flest nyckeltal totalt för denna kategori, därefter kommer Axfood och slutligen Coop. ICA Gruppen har under tidsperioden rapporterat ett jämt antal nyckeltal medan Coop och Axfood minskat antalet rapporterade nyckeltal något. Flest nyckeltal är rapporterat inom koderna Utsläpp och Energi. Den kod inget företag rapporterat något nyckeltal inom är Vatten. Coop har heller inte rapporterat något nyckeltal inom koden Avlopp och avfall under hela tidsperioden och Axfood har endast rapporterat 2 stycken per år. Här har dock ICA Gruppen rapporterat betydligt fler nyckeltal, 6 stycken under tidsperioden 2015 – 2018 och 7 stycken år 2019. ICA Gruppen och Axfood har rapporterat nyckeltal inom 4 av 5 koder, därmed 80 procent. Coop har minskat sin andel rapporterade nyckeltal från 60 procent år 2015 – 2017 till 40 procent år 2018 – 2019.
30
4.2.2 Sociala förhållanden
Tabell 9 - Kodningsschema kategori Sociala förhållanden avseende antal nyckeltal.
Ur tabell 9 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal nyckeltal inom
respektive kod i kategorin Sociala förhållanden. Denna kategorin innehåller endast två koder. Det är enbart ICA Gruppen och Axfood som rapporterat nyckeltal inom båda koderna. Coop har inom vald tidsperiod inte rapporterat om koden Bedömning av leverantörer och år 2018 – 2019 inte heller rapporterat om koden Kundens hälsa och säkerhet. Med hänvisning till ovanstående rapporterar Coop därför bara 50 procent av kategorins koder år 2015 – 2017 och 0 procent år 2018 – 2019. Till skillnad från Coop rapporterar ICA Gruppen och Axfood 100 procent samtliga år. Axfood rapporterade totalt flest antal koder år 2019, 5 stycken, mot ICA Gruppens 3 och Coops 0. Axfood har ökat sin rapportering från 2 till 5 koder under
tidsperioden.
4.2.3 Personal
Tabell 10 - Kodningsschema kategori Personal avseende antal nyckeltal.
Ur tabell 10 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal nyckeltal inom
respektive kod i kategorin Personal. Coop är det enda företag som rapporterar nyckeltal inom samtliga koder under hela tidsperioden. De senaste åren har varken ICA Gruppen eller Axfood rapporterat några nyckeltal inom koden Säkerhet. Under tidsperioden 2015 – 2019 har Coop gällande koden Arbetsmiljö ökat sin rapportering med tre nya nyckeltal från 3 till 6 samtidigt som Axfood minskat sin rapportering med fyra från 7 till 3. ICA Gruppen är relativt
31
konstant i sin rapportering. Inom koden Jämlikhet och mångfald har alla företagen ökat sin rapportering.
4.2.4 Mänskliga rättigheter
Tabell 11 - Kodningsschema kategori Mänskliga rättigheter avseende antal nyckeltal.
Ur tabell 11 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal nyckeltal inom respektive kod i kategorin Mänskliga rättigheter. Under hela tidsperioden 2015 – 2019 rapporterar inget av företagen nyckeltal inom koderna Barnarbete och Diskriminering. Även vissa år saknas rapporterade nyckeltal om koden Samhällsengagemang där det enbart är Axfood som rapporterar koden samtliga år. Företagens procentandel varierar därmed mellan 0 och 33 procent.
4.2.5 Korruption och mutor
Tabell 12 - Kodningsschema kategori Korruption och mutor avseende antal nyckeltal.
Ur tabell 12 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal nyckeltal inom koden och kategorin Korruption och mutor. Varken ICA Gruppen eller Coop rapporterar några nyckeltal inom koden under tidsperioden. Axfood rapporterar däremot tre nyckeltal år 2018 och ett nyckeltal år 2019. Företagens procentandel varierar därför mellan 0 och 100 procent.
32 4.3 Frivillig rapportering
Nedan följer en redogörelse för den kvantitativa delen av resultatet avseende företagens frivilliga hållbarhetsrapportering.
Tabell 13 - Kodningsschema frivillig hållbarhetsrapportering.
Ur tabell 13 erhålls ICA Gruppens, Coops och Axfoods redovisade hållbarhetsarbete i form av frivillig hållbarhetsrapportering avseende kategorierna GRI, UNGC och SDG under tidsperioden 2015 – 2019. Från år 2015 rapporterar samtliga företag enligt GRI och UNGC. Från år 2018 och framåt väljer däremot ICA Gruppen att redovisa enligt egna
redovisningsprinciper. År 2019 ges ingen förklaring till om Coops hållbarhetsrapport är upprättad enligt GRI eller inte. Det finns inte heller någon förklaring till varför GRI inte används, om så nu är fallet.
Inom kategorin SDG representerar varje globalt mål en enskild kod. Coop är det första företaget att rapportera för SDG:s 17 globala mål följt av Axfood och ICA Gruppen. År 2015 rapporterar Coop att de arbetar mot mål 12 hållbar konsumtion och produktion samt mål 14 hav och marina resurser. I Coops hållbarhetsrapporter från år 2016 - 2019 står det istället att Coop främst jobbar mot mål 12 hållbar konsumtion och produktion, men att alla mål
påverkas indirekt. Axfood presenterar de mål företaget aktivt jobbar med, under år 2016 – 2017 redovisar Axfood att de arbetar mot tio av målen vilket ökar år 2018 – 2019 då mål 3
33
God hälsa och välbefinnande och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald läggs till. Under samtliga år som företaget rapporterar om SGD ges en förklaring kring på vilket sätt företaget arbetar med respektive mål. År 2016 börjar även ICA Gruppen att rapportera om SDG. År 2016 rapporterar ICA Gruppen att de jobbar mot mål 13 bekämpa klimatförändringar. År 2017 – 2019 rapporterar sedan ICA Gruppen att de fokuserar på 5 av de 17 globala målen, men att samtliga mål påverkades indirekt.
4.4 Meningar
Nedan följer en redogörelse för den kvalitativa delen av resultatet avseende företagens
redovisade meningar både i form av antal och dess innehåll. Alla tabeller avser ICA Gruppen, Coop och Axfood och tidsperioden 2015 – 2019. Önskas en djupare förståelse av insamlade data hänvisas läsaren till bilaga 2 där ett exempel på ICA Gruppens poängsatta meningar år 2015 visas.
4.4.1 Miljö
Tabell 14 - Kodningsschema kategori Miljö avseende antal meningar.
Ur tabell 14 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av meningar inom kategorin Miljö. Axfood är det enda företaget som rapporterat om samtliga koder under hela
tidsperioden. Koderna Utsläpp och Biologisk mångfald har företagen rapporterat flest meningar om. År 2017 och 2019 rapporterar ICA Gruppen inte om koden Vatten. År 2019 rapporterar Coop varken om Vatten eller Energi. Totalt rapporterar Coop överlägset minst meningar år 2019 och har minskat sin rapportering avseende tidsperioden 2015 - 2019 från totalt 19 till 4 poäng. Axfood har istället ökat sin rapportering under samma tidsperiod från 16 till 26 poäng och rapporterar flest meningar under hela tidsperioden och betydligt fler än ICA Gruppen år 2019.
34
4.4.2 Sociala förhållanden
Tabell 15 - Kodningsschema kategori Sociala förhållanden avseende meningar.
Ur tabell 15 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av meningar inom kategorin Sociala förhållanden. Under hela tidsperioden rapporterar ICA Gruppen och Axfood inom båda koderna. Coop rapporterar inget om koden Kundens hälsa och säkerhet år 2019. Annars rapporterar även Coop om båda koderna. Under hela tidsperioden är företagen relativt
konsekventa i sitt rapporterande förutom Coop som från år 2015 till år 2019 minskar sina totala poäng från 9 till 5.
4.4.3 Personal
Tabell 16 - Kodningsschema kategori Personal avseende meningar.
Ur tabell 16 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal meningar inom
kategorin Personal. Koden Arbetsmiljö rapporterar företagen flest meningar om. Totalt under hela tidsperioden rapporterar Axfood flest meningar följt av Coop och sist ICA Gruppen. ICA Gruppen rapporterar ingen mening enligt koden Säkerhet under åren 2015 – 2017. Något Axfood också missar år 2016 – 2017. Coop rapporterar ingen mening enligt koden Jämlikhet och mångfald år 2019. Företagens procentandel varierar därmed mellan 67 till 100 procent.
35
4.4.4 Mänskliga rättigheter
Tabell 17 - Kodningsschema kategori Mänskliga rättigheter avseende meningar.
Ur tabell 17 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal meningar inom kategorin Mänskliga rättigheter. Det är enbart ICA Gruppen under hela tidsperioden som rapporterar meningar inom samtliga koder. Inom koden Samhällsengagemang rapporterar företagen flest meningar. Inom koden Barnarbete rapporterar Coop och Axfood minst
meningar. Totalt rapporterar ICA Gruppen flest meningar under hela tidsperioden. Företagens snitt varierar mellan 33 till 100 procent.
4.4.5 Korruption och mutor
Tabell 18 - Kodningsschema kategori Korruption och mutor avseende meningar.
Ur tabell 18 erhålls det rapporterade hållbarhetsarbetet i form av antal meningar inom
kategorin och koden Korruption och mutor. Under hela tidsperioden har företagen fått mellan 0 och 3 poäng. Coop är det enda företaget som missar att rapportera om koden, vilket
36 4.5 Sammanställning
Nedan visas en sammanställning över företagens rapporterade nyckeltal och meningar under tidsperioden 2015 – 2019. Sammanställningen visar en överblick av kategoriernas totala antal nyckeltal och totala mängd poäng avseende meningar.
Tabell 19 - Totalt antal nyckeltal per kategori och år.
Tabell 20 - Totalt antal poäng avseende meningar per kategori och år.
När det gäller antal nyckeltal så rapporterar ICA Gruppen flest, därefter Axfood och slutligen Coop. Antalet poänggrundade meningar är däremot mer jämt fördelat mellan de tre företagen. Här sticker dock Axfood ut de två senaste åren då antalet poänggrundade meningar överstiger 50 poäng.
Det är tydligt att Miljö är den största kategorin med både flest rapporterade nyckeltal och poänggrundade meningar. Samtidigt som Mänskliga rättigheter och Korruption och mutor är de kategorier det rapporterats minst om. Vad gäller Miljö kan det noteras att ICA Gruppen redovisar betydligt fler nyckeltal än de övriga medan Coop och Axfood istället valt att redovisa mer av sitt hållbarhetsarbete i text, här så kallat meningar.
37
5. Analys
___________________________________________________________________________ Det femte kapitlet innehåller en analys av studiens resultat. Inledningsvis presenteras en analys av respektive företag. Därefter presenteras en analys utifrån en jämförelse företagen emellan för att utröna om eventuella likheter eller skillnader föreligger i deras sätt att hållbarhetsrapportera. Som grund för analysen ligger studiens syfte och frågeställning samt den insamlade empirin och den teoretiska referensramen.
___________________________________________________________________________ 5.1 ICA Gruppen
ICA Gruppen med sina 52 procent av marknadsandelarna år 2019, är den största aktören inom dagligvaruhandeln. ICA Gruppen är också det företag av de tre företag som undersökts, som hållbarhetsrapporterat under längst period med start redan år 1995. Som resultatet visar under punkt 4.3 har ICA Gruppen från åtminstone år 2015 också upprättat sin
hållbarhetsrapport enligt de två frivilliga ramverken GRI och UNGC. År 2016 började de också rapportera sitt arbete avseende SDG:s 17 globala mål.
Under datainsamlingen uppmärksammades att ICA Gruppen från år 2018 började hållbarhetsrapportera enligt egna redovisningsprinciper istället för GRI:s ramverk. Anledningen till det framgår inte av empirin. Meningen med GRI:s ramverk är att öka öppenheten och transparensen (Frostenson & Helin, 2018). Att ICA Gruppens egna redovisningsprinciper skulle påverkat öppenheten och transparensen är däremot inget som kan fastställas genom empirin. ICA Gruppens rapportering, se punkt 4.5, ökade dessutom i omfattning år 2018, då de redovisade enligt egna redovisningsprinciper. Det året rapporterade företaget betydligt mer poänggrundade meningar jämfört med tidigare, en ökning med cirka 38 procent från år 2015. År 2019 minskade däremot rapporteringen igen och ökningen från år 2015 är nu cirka 18 procent.
Utifrån att ICA gruppen haft en omfattande rapportering redan år 2015 och att ingen märkbar förändring sker år 2017 kan ingen förändring på rapporteringen utläsas som kan bero på lagstiftningen. År 2018 börjar ICA Gruppen redovisa enligt egna redovisningsprinciper men inte heller det kan ses som en förändring på grund av lagstiftningen. Den förändring som kan utläsas gällande de frivilliga ramverken är ICA Gruppens val att från år 2016 börja redovisa ett av SDG:s 17 globala mål för att sedan från år 2017 redovisa samtliga mål.
38
ICA Gruppens omfattande hållbarhetsrapportering år 2015 – 2019 samt ökade rapportering gällande antal poängrundade meningar under perioden kan vara ett tecken på strävan efter legitimitet. Att ICA Gruppen länge haft omfattande hållbarhetsrapportering kan kopplas till Bachmann och Ingenhoff (2016) som säger att företag för att skapa legitimitet gentemot sina intressenter kommunicerar sitt hållbarhetsarbete utåt. ICA Gruppens ökade rapportering gällande poänggrundade meningar har framförallt skett inom området Miljö, se punkt 4.4.1. Samtidigt har också intresset för hållbarhet ökat hos konsumenterna och krav på insyn gäller numera också varornas generella klimatavtryck och branschens arbete med hållbarhetsmålen (Svensk Dagligvaruhandel, u.å). Den ökade rapporteringen av poänggrundade meningar skulle därmed kunna bero på att företaget har anpassat sig till den ökade efterfrågan på information och på så sätt lever upp till intressenternas förväntningar. Deegan, Rankin och Tobin (2002) beskriver att kraven för bibehållen legitimitet förändras över tid vilket gör att anpassning efter intressenterna är av stor vikt. Genom att rapportera om sådant som
intressenterna är intresserade av visar ICA Gruppen att de följer det sociala kontraktet
gentemot samhället vilket i sin tur tenderar att öka företagets legitimitet (Deegan & Unerman, 2011).
5.2 Coop
Coop har hållbarhetsrapporterat sedan år 2009 och är således det företag som
hållbarhetsrapporterat under kortast period. Coop har under tidsperioden 2015 – 2019 upprättat sin hållbarhetsrapport i enlighet med UNGC. Under tidsperioden 2015 – 2018 har Coop också upprättat sin hållbarhetsrapport enligt GRI. År 2019 framkommer ingen
information kring huruvida Coop använder sig av GRI eller inte. I årsredovisningen år 2015 påbörjar Coop sitt arbete att rapportera om SDG:s 17 globala mål genom att beröra två av målen och från och med år 2016 beskriver Coop att samtliga 17 globala mål påverkas indirekt av företagets hållbarhetsarbete.
Det går inte att utläsa någon markant skillnad avseende hur Coops hållbarhetsrapporter har förändrats sedan lagen implementerades 1 januari 2017. Som nämnts i resultatet ses en förändring i rapporteringen år 2019. År 2019 rapporterar Coop generellt totalt färre meningar och nyckeltal än tidigare år. Denna skillnad beror på det faktum att företagets rapport för år 2019 inte håller samma standard gällande utseende och längd som företagets föregående rapporter. Trots den generellt minskade rapporteringen år 2019 utökar Coop sin rapportering gällande nyckeltal inom kategorin Personal från 9 nyckeltal år 2015 – 2018 till 13 nyckeltal år 2019. I bilaga 1 framgår att Coop ökat fokus på bland annat “medelantal anställda kvinnor
39
och män”, “medlemmar ledningsgrupp” och “könsfördelning tillsvidareanställda”. Utöver denna ökning och den annars överlag minskade rapporteringen år 2019 är Coop relativt konsekventa i sin hållbarhetsrapportering vilket medför ökad möjlighet till jämförelse över tid (Michelon, Pilonato & Ricceri, 2015).
Coops val att både innan och efter lagstiftningen hållbarhetsrapportera, och då enligt de frivilliga ramverken GRI och UNGC samt SDG:s 17 globala mål kan tänkas bero på företagets strävan efter legitimitet. Enligt Hahn och Kühnen (2013) har GRI en legitim ställning i samhället som medför ökad transparens och tillförlitlighet. Då UNGC och SDG, likt GRI, är välkända kan även de tänkas ha en legitim ställning i samhället.
Som kan utläsas av resultatet under punkt 4.4.1 är Biologisk mångfald och Utsläpp de koder Coop rapporterat flest poänggrundade meningar för under hela tidsperioden 2015 – 2019. Koden Biologisk mångfald behandlar exempelvis varans ursprung, djuromsorg och
ekologiska varor. Koden Utsläpp behandlar i sin tur exempelvis företagets koldioxidutsläpp, transport och plastanvändning. Ett samband kan här ses med moralisk legitimitet som innebär att företagets verksamhet ligger i linje med samhällets normer och värderingar (Frostenson, 2015). Detta eftersom konsumenternas intresse för dagligvaruhandelns varor har ökat, där konsumenter numera är mer engagerade i frågor gällande varans ursprung, innehåll, förpackning och dess klimatavtryck (Svenska dagligvaruhandeln, u.å). Genom att Coop rapporterar mer frekvent om de koder som konsumenterna är mest intresserade av kan hållbarhetsrapporterna ses som ett medium som används för att visa att de följer det sociala kontraktet gentemot samhället (O’Donovan, 2002). Genom att Coop visar att de driver sin verksamhet inom de ramar som samhället konstruerar och därmed följer det sociala kontraktet upplevs företaget som legitimt (Deegan & Unerman, 2011).
5.3 Axfood
Axfood har hållbarhetsrapporterat sedan år 2008. Som resultatet visar under punkt 4.3 har Axfood under samtliga undersökta år upprättat sin hållbarhetsrapport enligt GRI och UNGC. År 2016 börjar även Axfood rapportera om 10 av SDG:s 17 globala mål. Från år 2018 utökar Axfood sin rapportering och berör då 12 mål. De redovisar alltså inte samtliga 17 globala mål under något av åren under tidsperioden 2015 – 2019.
Det går att se tydliga skillnader på sättet som Axfood upprättat sina hållbarhetsrapporter, före och efter att lagstiftningen implementerades 1 januari 2017. En skillnad är att Axfood innan år 2017 upprättade sin hållbarhetsredovisning skild från årsredovisningen. År 2017
40
integrerades istället hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen vilket var en del av kraven enligt lagstiftningen. Dock återfanns företagets hållbarhetsinformation på flera ställen i årsredovisningen och inte samlat. År 2018 – 2019 presenterades istället företagets
hållbarhetsarbete i årsredovisningens sista kapitel samlat under rubriker i likhet med GRI 200, 300 och 400.
Som visas i resultatet, se punkt 4.3, utökar Axfood år 2018 sitt arbete med SDG:s 17 globala mål genom att också börja arbeta mot mål 3 God hälsa och välbefinnande och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Ett samband kan ses mellan dessa två mål och begreppet moralisk legitimitet (Frostensson, 2015) eftersom val av varor blivit allt viktigare för
konsumenterna (Svensk dagligvaruhandel, u.å). Genom att Axfood väljer att arbeta med mål 3 och 15 som kan kopplas mot ekologiska produkter och varumärken så som Fairtrade så ligger företaget i linje med samhällets normer och värderingar. Genom att verka enligt samhällets normer och värderingar ökar Axfoods legitimitet (Suchman, 1995) eftersom företaget med hjälp av sin hållbarhetsrapport visar att de arbetar för att följa det sociala kontraktet gentemot samhället (O’Donovan, 2002). För att upprätthålla sin legitimitet måste företag följa med i konsumenternas förändrade beteende (Deegans, Rankins &Tobins, 2002) vilket Axfood gör genom att utöka sin rapportering om SDG:s 17 globala mål.
Vid en jämförelse av Axfoods hållbarhetsrapporter avseende hela tidsperioden 2015 – 2019 kan ingen större förändring gällande totala antal nyckeltal utläsas. En märkbar förändring inom kategorin Personal går däremot att utläsas. Under åren 2015 – 2017 rapporterar Axfood 3 nyckeltal inom koden Jämlikhet och mångfald samt 7 nyckeltal inom koden Arbetsmiljö. År 2018 – 2019 förändras rapporteringen inom dessa koder, Jämlikhet och mångfald
redovisas istället med 8 respektive 9 nyckeltal och Arbetsmiljö redovisas med 3 nyckeltal, se tabell 10. I bilaga 1 framgår att Axfood under de senare åren skiftat till att redovisa mer om könsfördelningen på hela arbetsplatsen istället för enbart inom ledande positioner samt börjat redovisa hur stor andel av de anställda som har utomnordisk bakgrund. Gällande koden Arbetsmiljö skiftar fokus från bland annat frisknärvaro, genomsnittlig anställningstid och utbildningsdagar till att enbart redovisa personalomsättning och anställningsform.
När det gäller totala antalet poäng gällande meningar har en ökning skett, från 39 poäng år 2015 till 55 poäng år 2019, en ökning på cirka 40 procent. Den största förändringen har skett i koden Miljö där Axfood år 2015 fick 16 poäng jämfört med 26 poäng år 2019, en ökning på cirka 60 procent. Vad Axfoods ökning avseende antal meningar under tidsperioden 2015 –
41
2019 beror på är inget som kan fastställas i empirin. Den största förändringen ses åren 2018 – 2019 vilket är då Axfood förändrar sitt sätt att presentera sitt hållbarhetsarbete. Vidare kan den ökade rapporteringen bero på konsumenternas ökade krav på insyn i dagligvaruhandelns varor samt konsumenternas ökade intresse för branschens arbete för att nå de uppsatta hållbarhetsmålen (Svensk dagligvaruhandel, u.å). Detta eftersom företagets anpassning efter intressenternas efterfrågan på information är nödvändigt för att bibehålla sin legitimitet (Deegan, 2014).
5.4 Jämförelse företagen emellan
Samtliga tre undersökta företag har hållbarhetsrapporterat under en längre tid. ICA Gruppen var först med att hållbarhetsrapportera år 1995, följt av Axfood år 2008 och Coop år 2009. Alla tre företagen har därmed valt att upprätta hållbarhetsrapporter redan innan lagstiftningen trädde i kraft vilket kan bero på att företagen vill verka enligt de normer och värderingar som finns i samhället (Suchman, 1995). Genom att hållbarhetsrapportera visar företagen att de utöver finansiella mål, även är medvetna kring miljömässiga och sociala frågor.
Som kan utläsas i resultatet, se punkt 4.3, har alla tre företagen dessutom valt att upprätta hållbarhetsrapporterna i enlighet med de frivilliga ramverken GRI och UNGC under samtliga år alternativt majoriteten av åren. Företagens val att följa de rekommenderade ramverken kan bero på strävan efter legitimitet. GRI:s ramverk anses ha en legitim ställning och användandet av ramverket kan därför användas som ett medel för att öka företagens tillförlitlighet och transparens (Hahn & Kühnen, 2013). Det kan även bero på att företagen vill redovisa sitt hållbarhetsarbete på ett öppet och transparent sätt eftersom det är tanken med de frivilliga ramverken. En avvikelse är att ICA Gruppen från och med år 2018 hållbarhetsrapporterar enligt egna redovisningsprinciper (ICA årsredovisning, 2018). År 2019 saknas det även information från Coop om de valt att hållbarhetsrapportera enligt GRI eller inte.
En utveckling som kan ses är att från år 2017 och framåt har samtliga tre företag valt att redovisa antingen alla eller majoriteten av SDG:s frivilliga 17 globala mål, framtagna av FN. FN, likt GRI, har en legitim ställning i samhället och att använda sig av de 17 globala målen kan även här ses som ett medel för företagen att öka sin legitimitet (Deegan & Unerman, 2011). Coop var först med att redovisa ett fåtal mål redan år 2015. År 2016 hade både Coop och Axfood en relativt omfattande redovisning av målen samtidigt som ICA Gruppen enbart nämnde ett mål. Från och med år 2017 redovisade dock ICA Gruppen alla av målen liksom Coop. Axfood däremot har fem mål som de inte redovisar något om under tidsperioden.
42
Som kan utläsas i empirin har alla tre företagens hållbarhetsrapporter varit relativt omfattande redan år 2015 och förändringen har därmed inte varit så stor under femårsperioden förutom att informationsutgivningen, i form av meningar, ökat något. Empirin kan därmed inte