Genom att använda nyinstitutionell teori kan organisationen; myndigheten Arbetsförmedlingen och de processer som uppstår, både inom myndigheten och i samverkan med andra myndigheter, vid införandet av en ny reform studeras på ett djupare plan.
5.2.1 Definition av nyinstitutionell teori
Nyinstitutionell teori utvecklades i mitten av 1970-talet i USA inom organisationsanalysen och med detta nya perspektiv infördes en ny syn på förhållandet mellan organisationer och deras omgivningar80. Organisationer ses inte som slutna och målinriktat rationella utan som öppna med ett kulturellt och socialt beroende av dess omgivningar vilket gör dem känsliga för rådande normer och samhällstrender81. I Sverige fick teorin först fäste i företagsekonomisk forskning82 och först på senare år har teorin börjat vinna mark inom forskning i socialt arbete. I den svenska kontexten är det främst processer och dynamik som studerats med hjälp av teorin83. Nyinstitutionell teori talar i termer av organisationer, här har jag valt att istället använda begreppet myndighet då studien är av en sådan.
79 Hill, Michael. Ibid. 2007:194-195 80
Grape, Blom, Johansson, Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. 2006:17
81 Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:98 samt s. 203 82
Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:25
25 Nyinstitutionell teori hävdar att myndigheter har en begränsad handlingsfrihet, och att denna begränsade handlingsfrihet är en följd av institutionella regler och krav84. När institutionella krav ställs, från bland annat politiska makthavare eller genom lagstiftning, har de en sådan effekt på myndigheter att deras struktur anpassar sig efter ställda krav som förväntas bli bäst utförda i just den myndigheten. Denna anpassning, och strävan efter att uppfylla omgivningens institutionella krav, sker därför att myndigheter (i synnerhet människobehandlande myndigheter) tävlar med varandra om resurser och kunder85 samt belönas för sin följsamhet som leder till en ökad legitimitet. En hög grad av legitimitet är viktigt för att myndigheten överhuvudtaget ska överleva86.
5.2.1.1 Organisatoriskt fält
Nyinstitutionell teori har gjort en utveckling från att intressera sig för relationen mellan myndighet och omgivning samt legitimitetsaspekten kopplad till denna relation, till att även fokusera på organisatoriska fält87. Förespråkarna för organisatoriska fält; DiMaggio och Powell, menar att det är mer intressant att studera myndigheter inom samma fält än enskilda myndigheter var för sig. DiMaggio och Powell menar att myndigheter inom samma fält utvecklas allt mer likartat och börjar likna varandra, så DiMaggio och Powell intresserar sig för vad som kan ligga bakom denna homogeniseringsprocess88. De urskiljer tre olika former av institutionell isomorfism (likformning) som sker i de organisatoriska fälten; tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism och normativ isomorfism. Den tvingande isomorfism är en följd av det tryck och krav om anpassning som starkare myndigheter, exempelvis staten, utsätter svagare myndigheter för genom regleringar och reformer. Sådana krav om anpassning är ett utslag av en förändrad omvärldsbild som uttrycks genom till exempel ny lagstiftning. Med mimetisk isomorfism menas att mindre framgångsrika myndigheter inom ett visst fält tar efter de mer framgångsrika; man härmar, och med normativ isomorfism menas att personal med likartad utbildning kommer att utforma och inrikta sina myndigheter på likartade sätt.89 Dessa isomorfismer bidrar till att skapa organisatoriska fält, där olika myndigheter som arbetar kring samma saker bildar ett fält. Att ett sådant här fält bildas kan vara en följd av
84 Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:17-18 85
Appelqvist, M Mottagningens integration? Flyktingintroduktion som ett organisatoriskt fält. 2006:19
86 Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:19-20 87 Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:17-21 88
Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:17-21
26 statlig reglering, där samarbete över myndighetsgränser inom ett visst område efterfrågas och erfordras.
I de organisatoriska fälten uppstår en ordning inom och mellan de olika myndigheterna, och denna ordning har förklarats genom begreppet institution. Begreppet institution har ett flertal definitioner och är väldigt mångtydligt. Den definition som används här är inspirerad av Scott som menar att institutioner består av tre element. Dessa tre element ger mening och stabilitet åt socialt beteende, och alla tre elementen behöver inte återfinnas i varje enskild institution utan en institution kan bestå utav ett eller flera. Det första elementet är det regulativa där sociala beteenden styrs och anpassas via reglerande övervakning, regler och lagar. Det normativa elementet är vilka mål som ska uppnås i institutionen, vilka förväntningar som ställs på olika roller inom institutionen och så vidare, genom skyldigheter, rättigheter och värderingar. Det tredje elementet är det kognitiva som innebär att institutioner ses som system som kontrollerar sociala beteenden där rutiner följs och människor agerar som de alltid gjort90.
Samtidigt som myndigheter har en begränsad handlingsfrihet utifrån de regler och krav som ställs, så har även de människor som är verksamma inom myndigheter ett ram- och regelverk av institutionella strukturer att handla utifrån. Individen måste agera utifrån den position och det uppdrag som personen innehar inom myndighetens institutionella struktur samt inom ramen för en politisk kontext91.
Denna studies syfte är inte att undersöka huruvida ett organisatoriskt fält finns eller ej bildat runt försöksverksamheten med etableringssamtal för nyanlända. Men tankegången bidrar med viktiga aspekter när samarbete, samspel och samverkan mellan myndigheter inom området redovisas. Det är i samarbetet med andra myndigheter som både de egna samt andra myndigheters institutionella förutsättningar, hinder och begränsningar blir tydliga92 och det är främst dessa som fokuseras i denna studies analys.
90 Scott, W Richard 1995. Institutions and organisations, i Grape, Blom, Johansson Ibid. 2006:180 91
Appelqvist, M Ibid. 2006:16
27
6 Resultatanalys
Under de två intervjuerna med framstående personer i försöksverksamheten i Malmö, en områdessakkunnig samt en chef i försöksverksamheten, framkom information och fakta om Arbetsförmedlingens organisation och uppdrag samt samarbete med andra myndigheter i reformen. Genom intervjuerna inhämtades även en större förståelse samt ny kunskap om reformen i stort. Information och fakta som nedan redovisas är hämtad från intervjuerna med personer verksamma i försöksverksamheten i Malmö. Alla citat som framträder i resultatanalysen är också de hämtade från intervjuerna och kommer hädanefter att benämnas Int.1 eller Int.2 för att kunna urskilja under vilken intervju som citatet är hämtat och samtidigt upprätthålla anonymiteten. I resultatanalysen görs samtidigt även en djupare analys utav intervjuernas resultat som kopplas till de för studien relevanta (och i tidigare kapitel behandlade) teorierna implementerings teori samt nyinstitutionell teori.