Kommunen och dess organisation
Nynäshamn kommun hade under perioden 1992–94 23 000 invånare.121 Nynäs-hamn var en kommun med lång socialdemokratisk tradition.122 Under perioden 1992–94 hade Socialdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige tillsammans
120
Enkätsvar från informant A, 05-03-03, B, 05-03-04 och C, 05-03-23 från Täbys folkbibliotek.
121
1992: 22387 inv; 1993: 22536 inv; 1994: 22728 inv. Se Statistiska centralbyråns hemsida
http://www..scb.se 05-03-21.
122
I alla fall sedan kommunsammanslagningen på 1970-talet. Se mail från Ulf Hanspers, kommunarkiva-rie i Nynäshamn kommun, 05-05-04.
med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med sammanlagt 23 mandat. Oppositionen bestod av Moderaterna, Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna samt Pensio-närspartiet som tillsammans hade 19 mandat.123 Kultur- och fritidsnämnden, som under den här perioden hade hand om biblioteksfrågorna, bestod av tre socialdemokrater, en vänsterpartist, en miljöpartist, två moderater, en folkpar-tist samt en ledamot från Ny Demokrati.124
Biblioteksfrågorna låg under den här perioden under kultur- och fritids-nämnden som hade bildats 1991 genom en sammanslagning av kulturfritids-nämnden och fritidsnämnden.125 Från och med 1993 gällde också ett nytt ekonomistyr-ningssystem som byggde på målstyrning och decentralisering av befogenheter. Nämnderna blev balansräkningsenheter som skulle följa de mål som kommun-fullmäktige angav, samt utse egna ansvarsenheter som de skulle formulera mål för. Argumenten var att detta skulle underlätta för de olika verksamheterna att tillgodose medborgarnas behov samt att politikerna skulle slippa hålla på med detaljfrågor. 126
Hur gick det för folkbiblioteksverksamheten?
Kultur- och fritidsnämndens fick börja sin verksamhet med att fundera ut hur man kraftigt skulle kunna dra ned på kostnaderna inom alla verksamheter. Ny-näshamn behövde nämligen spara, kommunen måste dra ned sina utgifter med 10 procent under 1993–95. Från och med 1992 fram till 1995 minskade succes-sivt bidraget från kommunen till nämnden med 46 procent, vilket innebar att kraftiga neddragningar krävdes. Redan 1991 började dock besparingarna inom kultur- och biblioteksverksamheten. Nynäshamns kommun hade som mål att med folkbiblioteksverksamheten erbjuda alla kommuninvånare ett allsidigt och bra urval av medier och skulle kännetecknas av mångsidighet, objektivitet och kvalitet.127 Folkbiblioteksverksamheten i Nynäshamn bestod av huvudbibliote-ket, ett integrerat skol- och folkbibliotek samt två filialbibliotek.128
123
Mail från Hans Cederlund, barn- och utbildningsnämndens ordförande i Nynäshamn kommun, 05-03-14. S hade 17 mandat, mp 3, v 3, m 11, kd 1, c 3,fp 3, pensionärspartiet 1. Se Nynäshamn kommuns hemsida: http://www.nynashamn.se, 05-03-11.
124
Mail från Agneta Jonsson, på sektretariatet i Nynäshamn kommun, 05-04-11.
125
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1991-1992, F1:27, Ekonomisk översikt 1991.
126
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992, F1:28, Mål och riktlinjer för verksamheten samt resursfördelning 1993-96 s. 3-9.
127
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992, F1:28, Budget 1993.
128
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992-1993, F1:30, Förslag till kultur-, park- och fritidsplan för Nynäshamns kommun 1995-1997 s. 31-32.
Besparingarna innebar att man fick dra ned mycket kraftigt på inköp av media.129 Man minskade också på personal, bland annat i Ösmo med 0,5 tjänst från och med hösten 1993 vilket innebar reducerade öppettider.130 Man började också diskutera att man skulle integrera Ösmos bibliotek med Vanstaskolans skolbibliotek samt göra samma sak med Sorundas bibliotek (integreras med Sunnerbyskolans bibliotek) för att dra in på lokalkostnaderna samt i viss mån även personal, integrerade man folkbiblioteken med skolbiblioteken kunde skolan också ta kostnadsansvar.131 Både majoriteten och moderaterna uttryckte dock önskemål om att bibliotek måste finnas i alla kommundelar.132
Trots besparingar råkade inte biblioteksverksamheten lika mycket ut för neddragningar som resten av kultur- och fritidsnämndens verksamheter, som stödet till föreningsverksamhet och vissa idrottsanläggningar som helt för-svann. All kulturverksamhet för vuxna förutom biblioteksverksamheten lades ned från och med hösten 1992, eller var tvungna att drivas ideellt eller kunde täckas med intäkter.133 Kultur- och fritidschefen skriver i ett budgetförslag att ”man förlorar självförtroendet och överhuvudtaget tron på en framtid för vår verksamhet”.134 En undersökning som hade gjorts 1992 i kommunen visade att av kommunens invånare besökte 68 procent biblioteken, vilket var det högsta besöksvärde som kultur- och fritidsnämndens verksamheter kunde uppvisa. Biblioteksverksamheten fick också högsta snittbetyg, 4,1 av 5.135
Oppositionen i nämnden var någorlunda tyst vad gällde neddragningar inom kultur- och fritidsverksamheterna, mellan budgetförslagen var det inte stora skillnader.
Bibliotekariernas åsikter
Min informant från Nynäshamn ansåg att det nog inte fanns annat att göra än att spara på personal och media, men att man ska akta sig för att dra in på
129
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1993, F1:31, Budget 1994 för Nynäs-hamns bibliotek.
130
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1994, F1:33, Årsredovisning 1993 för kultur- och fritidsnämnden.
131
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992-1993, F1:30, Förslag till kultur-, park- och fritidsplan för Nynäshamns kommun 1995-1997 s. 31-32.
132
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1994, F1:34, Kultur-, park och fritids-förvaltningens verksamhet 1994 från Moderaterna i Nynäshamn.
133
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992, F1:28, Mål och riktlinjer för verksamheten samt resursfördelning 1993-95 s. 3.
134
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1993, F1:31, 1994-01-27 Förslag till åtgärder för att balansera 1994-1996 års budget.
135
Nynäshamns kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 1992-1993, F1:30, Förslag till kultur-, park- och fritidsplan för Nynäshamns kommun 1995-1997 s. 10.
sonal på mindre filialer (som Ösmo) för att det ofta ändå finns för lite personal där.
Sammanslagningen till barn- och utbildningsnämnden, gjorde att bibliote-ken åkte på besparingar och att ingen har kunnat påverka politikerna, tyckte informanten och ansåg också att politikerna saknar kunskap om hur ett biblio-tek fungerar.136
Sammanfattning
Nynäshamn behövde spara mycket pengar under 1992–94. Samtidigt gick man igenom en omorganisation som gjorde att kultur- och fritidsnämnden samman-fördes (vilket min informant ansåg gjorde att biblioteken råkade ut för bespa-ringar) samt att ansvaret blev mer decentraliserat, med mål- och resultatstyr-ning.
Nämndens bidrag från kommunen minskade med 46 procent mellan 1992 och 1995. Kraftiga besparingar krävdes, bland annat lade man ned all kultur-verksamhet för vuxna förutom biblioteken, där man dock också fick spara. Medieinköpen råkade värst ut, men man drog också ned på en bibliotekaries halvtidstjänst vilket drog ned öppettiderna på Ösmo bibliotek. Informanten tyckte att besparingarna nog var befogade, men att man ska akta sig för att dra ned på personal på filialer. Diskussioner fördes om integrering av Ösmo och Sorundas bibliotek med skolbiblioteken. Oppositionen verkade vara överens med majoriteten om besparingarna inom biblioteksverksamheten. Informanten tyckte inte att man kunde påverka politikerna och att de saknar kunskap om hur ett bibliotek fungerar.
Sundbyberg
Kommunen och dess organisation
Sundbyberg kommun hade under perioden 1992–94 31 000 invånare.137 Sund-byberg var en kommun som länge hade styrts av Socialdemokraterna.138 Perio-den 1992-94 delade dock Socialdemokraterna majoriteten i kommunfullmäkti-ge med Folkpartiet med 27 mandat. Oppositionen som bestod av Moderaterna, Centern, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Ny Demokrati
136
Enkätsvar från informant från Nynäshamns folkbibliotek 05-03-14.
137
1992: 30719 inv; 1993: 31074 inv; 1994: 31404 inv. Se Statistiska centralbyråns hemsida
http://www..scb.se 05-03-21.
138
hade 25 mandat.139 Ungdoms- och utbildningsnämnden, som under den här perioden hade hand om folkbiblioteksfrågorna, bestod av fem socialdemokra-ter, två folkpartissocialdemokra-ter, fyra moderasocialdemokra-ter, en vänsterpartist samt en ledamot från Centerpartiet.140
Kultur- och fritidsfrågorna hade 1992 slagits ihop med ungdoms- och ut-bildningsnämnden.141 Man hade ändrat också den ekonomiska styrningen i Sundbyberg genom att man hade börjat införa målstyrning och bestäl-lar/utförarsystem där nämnderna beställde tjänster av resultatenheter (till exem-pel skolor och bibliotek) och mål, utvärderingar och decentralisering var vikti-ga komponenter i politiken. Vissa verksamheter privatiserades.142
Hur gick det för folkbiblioteksverksamheten?
Biblioteksverksamheten hade verksamheten koncentrerad till två bibliotek, hu-vudbiblioteket och kommundelsbiblioteket i Hallonbergen, uppsökande verk-samhet för barn, handikappade och äldre, samt svarade för sjukhusbiblioteket. Målet för biblioteksverksamheten var bland annat att ställa media till allmänhe-tens förfogande på tillgängligaste sätt och att verka läsfrämjande genom att till-handahålla ett brett utbud.143
I samband med det nya beställar/utförarsystemet gjorde man också, efter en omfattande biblioteksutredning utförd av bland annat bibliotekschefen, en omorganisation som gjorde att stadsbiblioteket tog över skolbiblioteket på ent-reprenad och skolorna köpte tjänster från Bibliotek/Kulturverksamheten. Om-organisationen innebar att skol- och stadsbiblioteken fick gemensam katalog vilket blev mer effektivt. Men den innebar också samtidigt att man drog ned på öppettiderna på huvudbiblioteket och minskade antalet nyförvärv för vuxna låntagare. Ett av målen med biblioteksutredningen var nämligen att den skulle medföra rationaliseringar både på personalsidan och den tekniska sidan.144
139
S hade 21 mandat, fp 6, m 13, c 2, v 4, Mp 2, Kds 2, NyD 2. Se mail från Nathalie Sundesten Landin, barn- och ungdomsnämndens ordförande i Sundbyberg, 05-03-11.
140
Mail från Nathalie Sundesten Landin, barn- och ungdomsnämndens ordförande i Sundbyberg, 05-04-04.
141
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1994, 1600, Verksamhetsbe-rättelse 1993.
142
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1994, 1994-02-10 Målstyrning i Sundbyberg stad.
143
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1992, 621-880, 1992-11-25 Bibliotek för utbildning och utveckling i Sundbybergs stad: mål och resurser för en samordnad biblio-teksverksamhet 1993- s. 6.
144
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1992, 1880, Direktiv till ut-redning av samordnad biblioteksverksamhet i Sundbybergskommun – förutsättningar och förslag.
Den största besparingen innebar att man flyttade Hallonbergsbiblioteket till Hallonbergsskolan 1993 och istället för ett folkbibliotek skapade ett integrerat skol- och folkbibliotek, med en minskning av lokalytorna med ca 35 procent och mindre bestånd.145 Detta trots protester från de boende, som ansåg att bib-lioteket borde finnas kvar i centrum istället för att flyttas till en skola.146 Protes-ter i denna fråga hördes även från VänsProtes-terpartiet och Miljöpartiets ledamot.147
Besparingarna och den nya sammanslagningen gjorde också att man behövde dra ned på personalen, inom stadsbiblioteket drogs tjänsterna ned under 1991– 93 från 21,50 helårsarbeten till 19,25.148
Bibliotekariernas åsikter
Både informant A och B var involverade både i skolbiblioteken och i stadsbib-lioteket. Informant A ansåg att integrationen med stadsbiblioteket av skolbibli-oteken inte fungerade så värst bra. Samordningen blev sämre.
Besparingarna gjorde allmänt att allt blev mer stressigt, särskilt indrag-ningarna på personalen, enligt A. Informant B kände sig inte tillräckligt insatt för att kunna besvara besparingsfrågan. Enligt informant A blev flyttandet av Hallonbergsfilialen inte lyckad för kommunen, lokalen stod tom och kostade pengar länge. Informant B berättade att integrationen av Hallonbergsfilialen ledde till en kraftig minskning av besök på folkbiblioteken, och att det integre-rade folk- och skolbiblioteket lades ned tio år senare.
Informant A trodde att det nog gick att påverka politikerna, men att detta blev svårare med integrationen mellan skolbiblioteket och stadsbiblioteket, det blev längre till besluten och att hopslagningen av nämnderna gjorde att intres-set för biblioteket minskade. Informant B tyckte inte att det gick att påverka politikerna och visste inte om nämndsammanslagningen förändrade någonting. Angående det nya beställar/utförarsystemet ansåg informant A att det blev en massa extraarbete varje år, att det inte gjorde någon skillnad för verksamheten och att tiden kunde ha lagts på något bättre. Informant B ansåg att det nya sy-stemet var både bra och dåligt. Det bra var att man fick större frihet att
145
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1992, 1880, Sammanträdes-protokoll från kommunfullmäktige blad 68-69.
146
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1992, 1992-03-09 Samman-trädesprotokoll från kommunstyrelsen blad 85.
147
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1994, 1600, Verksamhetsbe-rättelse 1993.
148
Sundbybergs kommunarkiv, ungdoms- och utbildningsnämndens arkiv, 1992, 1992-05-06, Förslag principorganisation av biblioteksverksamheten i Sundbyberg (delredovisning i nämnden Biblioteksutred-ning 1992)
stämma över verksamheten, det dåliga var det stora arbete med anbud som en gång per år irriterade personalen.149
Sammanfattning
Sundbyberg hade genomgått en stor organisatorisk förändring, med samman-slagning av kulturfrågorna med skol- och fritidsfrågor till ungdoms- och utbild-ningsnämnden. Sammanslagningen av nämnderna gjorde enligt informant A att intresset för biblioteket minskade. Samtidigt hade målstyrningssystemet och beställar/utförarsystemet börjat tillämpas mer, vilket mina informanter hade olika åsikter om. Informant A tyckte att det bara tog upp en massa tid vilket informant B höll med om men också anser att personalen fick större inblick i arbetet.
En stor biblioteksutredning gjordes där det beslutades att skolbiblioteken skulle köpa tjänster från ungdoms- och utbildningsnämnden som ett led i den nya ekonomiska styrningen, vilket enligt informant A gjorde att samordningen fungerade sämre. Sammanslagningen gjorde att rationaliseringar kunde ske inom folkbiblioteksverksamheten, detta var nämligen ett av målen för biblio-teksutredningen, Sundbyberg behövde spara ned på sina biblioteksutgifter. De största förändringarna var flyttandet av Hallonbergsbiblioteket till Hallon-bergsskolan samt personalminskningar. Ingen av mina informanter tycker att flyttningen blev lyckad.
Danderyd
Kommunen och dess organisation
Danderyd kommun hade under perioden 1992–94 28 000 invånare.150 Dande-ryd hade länge varit en utpräglad borgerlig kommun.151 Under perioden 1992– 94 hade Moderaterna 19 mandat, och samarbetade framför allt med Folkpartiet som hade sju mandat (men några konstellationer fanns inte).152 Oppositionen bestod av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centern, Miljöpartiet samt
149
Enkätsvar från informanter A, 05-03-11 och B, 05-03-11 från Sundbybergs folkbibliotek.
150
1992: 27809 inv; 1993: 28245 inv; 1994: 28635 inv. Se Statistiska centralbyråns hemsida
http://www..scb.se 05-03-21.
151
Iallafall sedan kommunsammanslagningen 1971 (antagligen längre). Se mail från Ann-Marie Bratt, chef för Uppdragskontoret i Danderyd kommun, 05-01-25.
152
Ny Demokrati som tillsammans hade 19 mandat.153 Kultur- och fritidsnämnden, som under den här perioden hade hand om biblioteksfrågorna, bestod av sex moderater, två folkpartister, två ledamöter från Centerpartiet samt en socialde-mokrat.154
1992 slogs kulturnämnden och fritidsnämnden ihop och bildade kultur- och fritidsnämnden.155 Samtidigt började också den ekonomiska styrningen i Dan-deryd att ändras genom att man började införa målstyrning och bestäl-lar/utförarsystem där nämnderna beställde tjänster av resultatenheter (till exem-pel skolor och daghem) från och med mitten av 1993. Målet var att ansvaret skulle delegeras, nämnderna skulle ha ansvar för sina fristående resultatenheter som skulle följa de mål som nämnden satte upp. Danderyd ville ha ökad kon-kurrens och valmöjligheter. Vissa verksamheter privatiserades och kommunalt ekonomiskt stöd gavs till privata alternativ som privata musikskolor.156 Även folkbiblioteken fick i viss mån utökad självständighet med avseende på budget-, personal- och verksamhetsansvar.157
Hur gick det för folkbiblioteksverksamheten?
Kommunen behövde spara under 1992-94. Liksom andra av kommunens kultu-rella verksamheter (bland annat kraftig minskning av bidraget till utställningar och barnkulturverksamheten)158 behövde man dra in på folkbibliotekens verk-samhet.
Folkbiblioteksverksamheten i Danderyd bestod av fyra kommundelsbiblio-tek som var ”fristående men samarbetande”. Målet för Danderyds folkbibliokommundelsbiblio-tek var att det skulle erbjuda invånarna bästa möjliga möjlighet att skaffa sig kun-skap samt att ta del av samhällsdebatten, stötta insatser för läsutveckling samt att utveckla och effektivisera biblioteksverksamheten.159
Förutom tidigare besparingar som neddragning av personal och lokal-minskningar på huvudbiblioteket innebar besparingarna under den här perioden för folkbibliotekets del att man 1993 beslutade om en minskning av bidraget
153
M hade 19 mandat, fp 7, c 8, s 6, kds 2, mp 1, Nyd 2. Se mail från Sonja Öhlin, registrator på led-ningsstaben, Danderyd kommun, 05-04-11.
154
Mail från Sonja Öhlin, registrator på ledningsstaben, Danderyd kommun, 05-04-11.
155
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 16/94, 1994-01-19 Översyn av kultur- och fritidsnämndens förvaltning.
156
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 12/94, 1993-03-22 Förutsättningar för arbetet med budget 1994 och verksamhetsplan 1994-1996.
157
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 6/91, 1993-02-25 Kommentarer till bokslut och verksamhetsplan 1992, protokoll.
158
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 6/91, 1993-02-25 Kommentarer till bokslut och verksamhetsplan 1992, protokoll.
till inköp av media med 250 000 till en miljon kronor, och 1994 ytterligare en besparing med 45 000.160
Trots att kultur- och fritidsnämnden behövde spara så mycket råkade Dan-deryds folkbibliotek inte så illa ut. Man var i nämnden mycket angelägna om att behålla alla kommundelsbibliotek. De olika kommundelarnas bibliotek hade också vänföreningar som var mycket aktiva.161
Oppositionen var tyst om neddragningarna inom biblioteksverksamheten, förutom en reservation som kom från Socialdemokraterna om det neddragna medieanslaget på 45 000, då man tyckte att de luckor som uppstår i inköpen av ett års bokutgivning nästan var omöjliga att fylla i efterhand.162 Socialdemokra-terna var framförallt oroad över de stora neddragningarna av anslagen till stu-dieförbunden, man ansåg att istället för att ge kommunala bidrag till de privata musikskolorna borde man satsa på studieförbunden.163
Bibliotekariernas åsikter
Enkätsvaren från de biblioteksanställda i Danderyd var ovanligt utförliga. In-formant A ansåg att det var rätt att dra ned på lokalytorna på huvudbiblioteket, men att minskningen av personal som hade skett successivt märktes, då de an-ställda fick sämre möjlighet till kompetensutveckling och ledighet. Informant B höll med om detta, att besparingarna gjordes rätt då faktiskt ingen filial lades ned, men att bibliotekets ekonomi vad gällde medieinköp verkligen var slim-mad.
Informant A tyckte inte att det från de biblioteksanställdas håll att påverka nämnden i biblioteksfrågor, men skriver att det förekom protestmöten med bib-liotekens vänföreningar. Informant B menade att det var vänföreningarna och bibliotekschefen som kan påverka nämnden, och att vänföreningarna i Dande-ryd är mycket starka och säkert har påverkat att besparingarna inte blev värre än vad de var. Det höll informant C med om och menade att den enda anled-ningen till att biblioteken har överlevt är att det finns ett så starkt
160
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 12/94, 1993-03-22 Drift och invester-ingsbudget i sammandrag 1994-1996 och 81/93, 1993-09-15 Informations och frågestund, sammanträ-desprotokoll och 1992-06-12 Missivskrivelse till kommunfullmäktige, Kultur- och fritidsnämndens bud-get för år 1993, protokoll och 12/94, 1993-06-09 Kultur- och fritidsnämndens budbud-get 1994-.
161
Danderyds kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 6/91, 1993-02-25 Kommentarer till bokslut och verksamhetsplan 1992, protokoll
162
Danderyd kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 12/93, 1993-06-14 Reservation (s) till kultur- och fritidsnämndens budget 1994.
163
Danderyd kommunarkiv, kultur- och fritidsnämndens arkiv, 50/94, 1994-11-28-29 Reservation från Socialdemokratsiska fullmäktigegruppen gällande 1995-års budget.
stöd i Danderyd. Alla fyra bibliotek har jättestora vänföreningar som bevakar respektive biblioteks intressen. Fram till 1992 hade nämnden varit mycket in-tresserad av biblioteksfrågor, men efter det året var det tvärtom enligt C, ordfö-randena var tillsatta för att genomdriva eller försöka genomdriva ned-skärningar. De politiker som satt i nämnden efter hopslagningen var mest in-tresserad av fritidsfrågor, enligt C, faktiskt var det fritidschefen som fick slå vakt om biblioteksfrågorna ibland. Informant A satt med som samordnare i den sammanslagna nämnden och tyckte inte att det diskuterades särskilt mycket biblioteksfrågor där, men kunde inte, lika litet som B, avgöra om sammanslag-ningen av kulturnämnden och fritidsnämnden hade någon betydelse för folk-biblioteksverksamheten.
Det nya systemet med målstyrning och beställar/utförarsystemet var posi-tivt på det sättet att målstyrningen ökade den ekonomiska medvetenheten hos de biblioteksanställda, menade A. Personalen blev mer inriktad på att de hade ett uppdrag att följa och krav på att resultaten skulle redovisas. A ansåg att det är bra med stor självständighet för resultatenheterna och att de får stort profes-sionellt stöd från produktionskontoret (utföraren), det stödet fanns inte innan beställar/utförarorganisationen infördes. Det negativa, enligt A, var att politi-kerna kom längre ifrån den dagliga verksamheten än tidigare och att de admi-nistrativa uppgifterna har ökat utan att antalet tjänster har gjort det. Informant B tyckte också att det kanske har blivit mer tungrott efter införandet av det nya systemet, men har annars inga åsikter om saken. C skrev att det har ökat folk-bibliotekets självständighet men också gjort att det har tappat sin politiska för-ankring, att nämnden nu bara har en beställarroll och helt har tappat kontakten med verksamheten, produktionskontoret har mest ekonomiska intressen och inte politiska.164
Sammanfattning
1992 slogs kulturnämnden och fritidsnämnden i Danderyd kommun ihop och bildade kultur- och fritidsnämnden. Informant C ansåg att innan sammanslag-ningen hade nämnden varit intresserad av biblioteksfrågor, men att det ändra-des med sammanslagningen, A höll med om att intresset var litet. Informant A skrev att det inte gick att påverka från biblioteksanställdas håll, B menade att