Nytillkomna frågor

Som redan nämnts så har examinationer införts i omvårdnads­ handledningen för termin 2, 4 och 6 då dessa är de terminer då omvårdnadshandledningen ladokförs. Dessa examinationer har legat utanför omvårdnadshandledningen och på så sätt inte stört processen. Examina torn var annan än omvårdnadshandledaren. Detta har föranlett att ytterligare frågor ställts i syfte att utvärdera examinationen.

Fråga 2 (för studenter i termin 2) ”I examinationsuppgiften som du skrev, tyckte du att du fick kunskap om och kunde reflektera kring sjuksköterskans kunskap­ och kompetensutveckling?”

0   10   20   30   40   50   60   70  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  2    

2015  

Diagram 9. Resultat fråga 2, endast för 2015.

Resultatet visade att 78% av studenterna markerat en 3 eller 4 på skalan.

Fråga 3 (termin 2) ”I examinationsuppgiften som du skrev, tyckte du att du fick kunskap om och kunde reflektera kring din egen kunskap­ och kompetensutveckling?”

0   10   20   30   40   50   60  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  3  

Diagram 10. Resultat fråga 3, endast för 2015.

Resultatet visade att studenterna till 76% markerat en 3 eller 4. Fråga 12 (termin 4) ” I din examinationsuppgift ombads du att kri­ tiskt bearbeta och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till sjuksköterskans yrkesfunktion. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Resultatet visade att studenterna markerat en 3 eller 4 till 86%. Fråga 13 (termin 6) ” I din examinationsuppgift ombads du att kritiskt värdera och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till sjuksköterskans profession. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Diagram 12. Resultat fråga 13, endast för 2015.

Resultatet visade här att studenterna nu markerat en 3 eller 4 till 100%!

Fråga 14 (termin 6) ”I din examinationsuppgift ombads du också att kritiskt värdera och relatera till din egen kunskaps­ och kompetens­ utveckling. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Diagram 11. Resultat fråga 14, endast för 2015

Till sist visar resultatet att studenterna markerat en 3 eller 4 till 98,1%.

Avslutningsvis fick studenterna svara på frågorna om de hade ytter­ ligare synpunkter som inte framkommit ovan och om de hade några förslag till förändring av omvårdnadshandledningen som kan höja dess kvalitet. Det framgick med all tydlighet att studenterna ville att omvårdnadshandledningen d.v.s. gruppträffar skulle börja redan i termin 2. En annan tydlig signal är att studenterna vill ha fler träffar under sina VFU placeringar och färre under de teoretiska terminerna. Några röster höjdes där studenterna menade att omvårdnadshand­ ledningen borde vara frivillig och att handledaren borde ha med sig fall eller diskussionsunderlag när det finns ”torka” i grupperna.

DISKUSSION

Efter att nu utvärderat omvårdnadshandledningen för fjärde gången är trenden tydlig. Med tiden tycks studenterna värdera detta inslag i utbildningen högre och högre. Hur kan då detta tolkas? En rimlig tolkning måste vara att handledarna med åren blivit mer och mer kompetenta i sitt uppdrag. Kanske har studenterna också mer behov eller i alla fall större förståelse för behovet av reflektion. Handledarna har också i manga år deltagit i egen handledning på handledning vilket ytterligare kan ha höjt kompetensen hos dem.

Den teoretiska introduktionen till omvårdnadshandledningen tycks studenterna i stora drag vara nöjda med. Vid förra utvärderingen 2006 framkom det att introduktionen låg för lång tid före det att själva grupperna kom igång, men detta korrigerades och det tycks ha gett ett gott resultat.

Omvårdnadshandledningen förefaller vara ett bra forum för studen­ terna för reflektion och bearbetning av upplevelser vilket är mycket glädjande. Att studenterna reflekterar är säkerligen en naturlig utveckling och en viktig grund för kritiskt tänkande då kritiskt tänkande lyfts i Högskolelagens (1992:1434) inledande bestäm­ melser kapitel 1. 8 § och sjuksköterskeprogrammet under många år arbetat hårt med att realisera möjligheterna för studenterna till detta. Omvårdnadshandledningsträffarna är ett av de få tillfällen i utbildningen där studenterna inte bedöms, vilket säkert kan främja förmågan och viljan till reflektion och kritiskt tänkande.

Integration av teoretisk och praktisk kunskap har varit det moment i omvårdnadshandledingen som studenterna genom åren har haft svårast att se ta sig uttryck i handledningen. Kanske är det uttryck för att frågan är felställd eller är det faktiskt så att det inte sker. Berg och Kisthinios (2007) visade på problemet när de intervjuade omvårdnadshandledare som visade sig vara osäkra i sin teoretiska grund. Det kan också vara ett uttryck för att studenterna inte känner att de fullt ut kan knyta teori och praktik i handledningen eftersom professionen förhållandevis sent kommit igång med sin teori bildning och även handledarna kan vara bärare av den tradition som ser profes sionen som ett ”praktiskt” yrke. Ytterligare en förklaring kan vara att studenterna själva inte ser anknytningen till teori men att den faktiskt sker.

Glädjande nog visar resultatet att färre och färre studenter ser att omvårdnadshandledningens innehåll riktar sig mer till utbildning­ ens innehåll än vad den verkligen skall rikta sig till dvs. problem/ dilemman och möjligheter i olika omvårdnadssituationer. Detta är en mycket positiv utveckling som visar på att både handledare och studenter tar uppdraget på allvar. Vanligtvis inleds varje träff med en stund med allmänt prat för att gruppen skall få tid att landa. Kanske det är då gruppdeltagarna talar om utbildningen vilket i sådana fall är helt i sin ordning. Det är kanske det som t.o.m. faller sig naturligast. De allra flesta studenterna kan se att omvårdnadshandlednigen ger möjlighet till reflektion och granskning av egna värderingar och atti- tyder vilket är en mycket positiv utveckling. Enligt Carper (1978) finns det fyra kunskapsformer varav den personliga handlar om vår kunskap och våra attityder avseende självkännedom och empati. Att studenterna i omvårdnadshandledningen ges möjlighet till detta är en framgång då även denna form av kunskap är betydelsefull utöver den empiriska som säkert tydligare syns för studenterna.

Hela 75% av studenterna kunde se att omvårdnadshandledningen var en hjälp till utveckling i yrkesrollen. Resultatet kan tyckas för­ vånansvärt högt men hänger troligen samman med att omvårdnads­ handledarna höjt kompetensen och blivit tydligare i sin handledning.

Självklart är sakkunnighet i omvårdnadshandledningen en väsentlig del av studenternas positiva upplevelse av omvårdnadshand ledningen. Om inte omvårdnadshandledaren upplevs som sak kunnig kommer detta att påverka gruppen på ett djupgående sätt. Att omvårdnads­ handledaren uppfattas som kunnig leder till ett tryggare klimat där studenterna kan se innehållet på ett seriöst sätt. Så mycket som 94% av studenterna menar att omvårdnadshandledningen leds på ett sak­ kunnigt sätt. Inga kommentarer har heller framkommit som visat på att Lindells (2014) modell inte används, vilket kan vara en förklaring till den höga procentsatsen. Vid förra utvärderingen framgick det att sakkunnighet och användning av modellen hade ett samband. Även handledningen på omvårdnadshandledning som omvårdnadshand­ ledarna får kan ha gett resultat i det att handledaren känner sig trygg i sin roll.

Studenterna i termin 5 och 6 ställde sig mycket positiva till att själva handleda. Alla hade inte gjort det, men de som hade, tyckte det var ett bra sätt att lära sig leda samtidigt som studenterna upplevde det spännande. Förberedelsen för omvårdnadshandledning i yrkeslivet är en viktig del av omvårdnadshandledningen då vi vet omvårdnads­ handledningens positiva effekter för yrkesverksamma sjuksköterskor (Brunero och Stein­Parbury, 2008).

En mer omfattande analys av studenternas tankar kring situationer där omvårdnadshandledningen varit till hjälp gjordes. Analysen visar att framförallt den stödjande funktionen verkar komma till uttryck i omvårdnadshandledningen. Därefter kommer den formativa som handlar om studenternas lärande och sist den normativa funktionen som handlar om studenternas vilja till att ”göra rätt och riktigt” dvs. handla utifrån de teoretiska ”rätta” utgångspunkterna (Proctor, 2001; Lindells, 2014). Resultatet är intressant då det framkommer att förmodligen förekommer teorianknytning i högre grad än vad både studenterna och kanske handledarna själva är medvetna om. Gläd­ jande är att studenterna ser detta som ett forum där de framförallt kan få stöd men också utveckla sitt lärande.

Nytt för denna utvärdering var att också examinationerna evalu­ erades. Studenterna verkar tycka att examinationerna i stora drag uppfyller lärandemålen. I synnerhet termin 6 studenterna som mar­ kerat en 3 eller 4 till 98,1 och 100%!

Under ytterligare synpunkter framkommer att studenterna vill att omvårdnadshandledningen skall införas redan termin 2 och att de kan tänka sig färre träffar under teoretiska terminer. Detta ligger helt i enlighet med framtida planer för sjuksköterskeprogrammets utveckling där handledarutbildning kommer att vara ett givet inslag. Slutligen en reflektion kring Carpers (1978) kunskapsformer. Under många år har vi läst och begrundat hennes artikel och på olika sätt även undervisat om innehållet. Vid närmare granskning av denna utvärderings resultat vågar jag nog nu påstå att Carpers kunskaps­ former faktiskt också tar sig uttryck i omvårdnadshandledningen. Studenterna visar prov på att de reflektera över aspekter som rör den personliga, estetiska och den etiska kunskapen. Även om den empiriska kunskapen inte är den kunskap som framförallt bearbetas i omvårdnadshandledningen så är det ändå lyckosamt eftersom den i högre utsträckning behandlas i resten av sjuksköterskeprogrammet vilket man kan anta inte alltid gäller för de andra kunskapsformerna!

SLUTSATSER

• Omvårdnadshandledningen bör fortsätta på inslagen väg. • Gruppträffarna i omvårdnadshandledningen bör påbörjas

redan i termin 2.

• Omvårdnadshandledningen bör vara tätare under terminer med VFU och färre under terminer med teori.

• Utvärdering av handledning på omvårdnadshandledning har aldrig gjorts och kommer nu att genomföras.

• Fortsatt arbete med att lyfta anknytningen mellan den teoretiska undervisningen och praktik i omvårdnads­ handledningen. Detta kommer att lyftas vid nästa “Omvårdnadshandledningens dag”.

REFERENSER

Arvidsson B, (2000) Group Supervision in Nursing Care – A longitudinal study of psychiatric nurses´ experiences and conceptions. Doctoral Thesis. Department of Educational and Psychological Research Malmö School of Education.

Arvidsson B; Skärsäter I, Oijervall J, Fridlund B, (2008) Process­ oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions 1 year after their nursing degree. Journal of Nursing Management, 16 (7) 868-75.

Berg A, Kisthinios M, (2007) Are supervisors using theoretical perspectives in their work? A descriptive survey among Swedish­ approved clinical supervisors. Journal of Nursing Management, 15 (8) 853–861.

Brunero S, Stein­Parbury J, (2008) The Effectiveness of Clinical Supervision in Nursing: An Evidenced Based Literature Review. Australian Journal of Advanced Nursing, 25 (3) 86-94.

Carper B, (1978) Fundamental patterns of knowing in nursing. Advanced Nursing Science. Oct;1(1):13-23.

Gjems L, (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Holm AK, Severinsson E, Lantz I, (1998) Nursing students’ experiences of the effects of continual process­oriented group supervision. Journal of Nursing Management, 6 (2) 105-13. Högskolelag (1992:1434) Kapitel 1. 8 §

Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning – Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1.

Lindgren B, Brulin C, Holmlund K, Athlin E, (2005) Nursing students’ perception of group supervision during clinical training. Journal of Clinical Nursing, 14 (7) 822-9.

Proctor B, (2001) Group Supervision: A Guide to Creative Practice. London: Sage Publications.

Severinsson E I, (2001). Confirmation, meaning and self­awareness as core concepts of the nursing supervision model. Nursing Ethics 8(1) 36-44.

Severinsson E I, Lindström J, (1993). Handledning i vårdarbete – I ljuset av tillämpad hermeneutik. Lund: Studentlitteratur. Severinsson E, Sand Å, (2010) Evaluation of the clinical supervision

and professional development of student nurses. Journal of Nursing Management, 18, 669-677.

Stölten C, Kisthinios M, (2006) Omvårdnadshandledning i sjuksköterskeutbildningen vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola – kvalitetsmätning vårterminen 2006. Rapport 2006:1. Tveiten S, (2010) Yrkesmässig handledning – mer än ord. Lund:

MALMÖ HÖGSKOLA isbn 978-91-7104-702-1 (print) isbn 978-91-7104-703-8 (pdf) PED A GOGISK R APPORT FR ÅN F AKUL TETEN FÖR HÄL S A OC H S AMHÄLLE 20 1 6:1