Utvärdering av omvårdnadshandledning i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola : kvalitetsmätning HT15

MARIANNE KISTHINIOS

UTVÄRDERING AV

OMVÅRDNADSHANDLEDNING

I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

VID MALMÖ HÖGSKOLA

Kvalitetsmätning HT15

U T V Ä R D E R I N G A V O M V Å R D N A D S H A N D L E D N I N G I S J U K S K Ö T E R S K E P R O G R A M M E T V I D M A L M Ö H Ö G S K O L A

Pedagogisk rapport från Fakulteten för hälsa och samhälle

2016:1, Malmö högskola

© Marianne Kisthinios 2016 Omslagsfoto: Marianne Kisthinios ISBN 978-91-7104-702-1 (print) ISSN 978-91-7104-703-8 (pdf) Holmbergs, Malmö 2016

MARIANNE KISTHINIOS

UTVÄRDERING AV

OMVÅRDNADSHANDLEDNING

I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

VID MALMÖ HÖGSKOLA

Kvalitetsmätning HT15

Malmö högskola, 2016

Fakulteten för hälsa och samhälle

Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep

INNEHÅLL

FÖRORD

Den här rapporten är en utvärdering av den omvårdnadshandledning som sedan år 1993 är ett mycket viktigt moment i sjuksköterske­ utbildningen vid institutionen för Vårdvetenskap. Omvårdshand­ ledning är en del av institutionens vårdpedagogiska arbete i frågor som rör lärande, undervisning och handledning i olika vårdande samman hang. Vårdpedagogik som ämne syftar till att utveckla pedagogik inom hälso­ och sjukvården. Inom vårdpedagogik studeras frågor som berör yrkesprofessioner, studenter samt patienter/klienter och deras närstående, på individ­, grupp­ och samhällsnivå. Dessa frågor kan handla om utbildning, undervisning, handledning, profes­ sionens kompetensutveckling samt ledarskap.

Rapportens författare, universitetsadjunkt Marianne Kisthinios är utbildad omvårdnadshandledare och ansvarar för struktur och organisation av omvårdnadshandledning för såväl studenter som handledning på handledning för institutionens omvårdnadshand­ ledare. Strukturen bygger på en modell för handledning som infördes av lektor Lisbeth Lindell år 1993 och som nu utvärderas för fjärde gången.

Handledning som begrepp och aktivitet är varken enkelt eller en tydigt. Det är snarare komplext och flerdimensionellt. Rapporten har sitt fokus på yrkesmässig handledning i omvårdnad vilken syftar till att stötta och utveckla yrkesutövarens professionella kompetens. Omvårdnadshandledning är, i likhet med pedagogisk handledning under verksamhetsförlagd utbildning, en interaktiv process i en trygg och tillitsfull relation mellan handledare och studentgrupp.

Omvårdnadshandledning kan därmed förstås som etisk handling i mellanmänskliga möten. Detta har stor betydelse för den kom­ mande yrkesutövaren då värderingar kan lyftas fram, reflekteras och förstås inom ramen för omvårdnadshandledning och diskuteras utifrån professions etiska grunder. Inom de vårdande professionerna blir därmed omvårdnadshandledning ett sätt att bearbeta etiska och moraliska frågeställningar som uppkommer i patient­ och klientnära arbete och där inte minst möjligheten till reflektion skapar förut­ sättningar för fördjupad förståelse av kliniska omvårdnadssituationer. Malmö den 13 juni, 2016

Elisabeth Carlson Docent och lektor

Institutionen för Vårdvetenskap Fakulteten Hälsa och samhälle Malmö högskola

INLEDNING/BAKGRUND

Omvårdnadshandledning har varit en del av sjuksköterske programmet vid Malmö högskola sedan 1993. I dagens sjuksköterskeprogram deltar alla studenter i obligatorisk, kontinuerlig omvårdnadshand­ ledning från och med termin 3 till och med termin 6. Redan i termin 2 introduceras studenterna till modellen som används (Lindell, 2014). Studenterna träffar sin omvårdnadshandledare och deltar i omvårdnadshandledningen 4 gånger per termin (Lindell, 2014). Omvårdnadshandledarna får i sin tur kontinuerligt handledning på sin omvårdnadshandledning 2 gånger per termin sedan 2005. Omvårdnadshandledning är en kompetensutveckling med utgångs­ punkt i de behov av kunskap och kompetens som deltagarna själva definierar. Det är en inlärningsprocess där deltagarna använder både intellekt och känslor för att utveckla sin kompetens. Innehållet i omvårdnadshandledningen genereras ur aktuella teman och situa­ tioner som deltagarna yrkesmässigt står mitt uppe i (Gjems, 1997). Tveiten (2010) menar att innehållet i omvårdnadshandledningen grovt kan beskrivas på två sätt. Det första sättet rör de erfarenheter, upplevelser, utmaningar, dilemman och problem i relation till den egna yrkesfunktionen eller praxis som deltagarna tar upp i omvårdnads­ handledningen. Det andra sättet rör samspelet i omvårdnadshand­ ledningsgruppen. Genom omvårdnadshandledningsprocessen blir de som deltar uppmanade att reflektera och teoretisera kunskaper, praktiska erfarenheter och sambandet dem emellan (a a).

Omvårdnadshandledning är en kontinuerlig och systematisk gransknings process av vårdsituationen (Severinsson & Lindström, 1993), där resultatet är växande insikt i omvårdnadens substans (Severinsson, 2001). Omvårdnadshandledning kan också ses som ett sätt att förstärka deltagarnas yrkesidentitet och självtillit och att vidareutveckla kvaliteten i omvårdnaden (Arvidsson, 2000).

Omvårdnadshandledning kan enligt Tveiten (2010) definieras som en pedagogisk process där klargörande och systematisering av kliniska upplevelser sätts in i ett yrkesmässigt sammanhang. Den övergripande målsättningen med omvårdnadshandledningen är att utveckla en kvalitativ bättre patientvård, utifrån patienternas och yrkesutövarnas egna förutsättningar (a a).

Effekter av omvårdnadshandledning i

sjuksköterskeutbildningen

Studier har visat att sjuksköterskestudenter som deltagit i omvårdnads­ handledning starkt utvecklat sin yrkesidentitet och förmågan att göra korrekta kliniska bedömningar (Severinsson & Sand, 2010; Arvidsson m.fl. 2008). Lindgren m.fl. (2005) visade att omvårdnads­ handledningen utgjort ett viktigt stöd för sjuksköterskestudenterna under utbildningen. De flesta sjuksköterskestudenter hade inför omvårdnadshandledningen varit positivt inställda men 25 % av studenterna ställde sig tveksamma inför att delta. Efter deltagandet i omvårdnadshandledningen var majoriteten positivt inställda och ville fortsätta delta även som yrkesverksamma sjuksköterskor (a.a.). Vidare visade Holm m.fl. (1998) att omvårdnadshandledning av sjuk­ sköterskestudenter ledde till en ökad patientuppmärksamhet, ökad empatisk förmåga, ökad insikt och säkerhet i omvårdnadsarbetet samt en förbättrad förmåga att kommunicera. Till sist har Holmlund m.fl. (2010) visat att omvårdnadshandledning av studenter kan bidra till studenternas både professionella och personliga utveckling.

Effekter av omvårdnadshandledning för

yrkesverksamma sjuksköterskor

Utöver effekterna av omvårdnadshandledningen på sjuksköterske­ studenter har man även tittat på effekterna hos redan yrkesverk­ samma sjuksköterskor. Brunero och Stein­Parbury (2008) gjorde en litteratur studie och kom fram till att omvårdnadshandledningen haft tre funktioner; den normativa, den formativa och den stödjande. Den normativa (eng. normative) funktionen visade på effekter som kan betecknas som normgivande eller som ger riktlinjer för omvårdnads­ arbetet. Den formativa (eng. formative) funktionen visar på effekter som utvecklar lärandet hos sjuksköterskorna och den stödjande (eng. restorative) visar på effekter som verkar stödjande för sjuksköterskor.

Figur 1. Effekterna av omvårdnadshandledning kategoriserade efter Proctors (1991) modell för omvårdnadshandledningens tre funktioner:

Normative: Professional accountability

Formative: Skill and knowl-edge development Restorative: Colleague/social support Change of action Moral sensitivity Problem solving Commitment affirmation Confirmation of actions and role Identify solutions Improve nursing practice Increase understanding of professional issues Professional identity Confirming uniqueness of role Change organization of nursing care Improve individual’s nursing care Critiquing practice Improving practice Risk taking Job satisfaction Professional solidarity Confirmation of nursing interventions Nurse patient cooperation Less patient resistance Improved patient relationship New learning Improved knowledge Professional development (deeper knowledge) Self confidence Self‑awareness of thoughts and feelings Improved knowledge of human rights Recognizing family needs more

Listening and being supportive Improved coping at work Accessing support

Better relationship amongst staff Engagement in the workplace Safe group environment Sense of security Satisfaction with nurses Competence and creativity Professional development Confirming patient uniqueness Gaining knowledge

Competence

Trust in self‑Knowledge

Insight into therapeutic use of self when relating to patients

Lower perceived anxiety Understanding colleagues Increased interest

Relief (discuss thoughts and feelings)

Relief of thoughts and feelings Empathy

Sense of community Catharsis Self‑understanding

Improved idea time Idea support

Creativity and innovation Communication skills

Improved relationship with nurses Trust Reduced conflict Reduced tedium Reduced burnout Personal accomplishment Personal development Coping

Omvårdnadshandledning i sjuksköterskeprogrammet

vid Malmö högskola

Omvårdnadhandledningsmodellen som tillämpats sedan 1993 vid Malmö högskola har utarbetats av Lisbeth Lindell (2014). Få änd­ ringar har gjorts sedan den infördes.

I korthet skulle omvårdnadshandledningen som bedrivs vid Malmö högskola kunna beskrivas som ett forum där studenter (ca 8­9) till­ sammans med sin omvårdnadshandledare reflekterar i grupp enligt en given turordning och där det uttalade syftet och målet är att:

”Integrera praktisk och teoretisk kunskap, beakta den emo­ tionella delen av vårdarbetet som benämns att vårda vårdarna samt att stödja och utveckla personlig och empirisk professions­ kunskap. Målet med omvårdnadshandledning är att bevara och vidare utveckla yrkeskunnande som en viktig del att kvalitets­ säkra och utveckla omvårdnadsarbetet” (Lindell, 2014).

Innehållet och de teman som tas upp i omvårdnadshandlednings­ gruppen har fokus på omvårdnadssituationer som deltagarna behöver reflektera över. Deltagarna bestämmer själva vilka dessa är. Situationerna är aldrig av privat karaktär. Inget av innehållet lämnar gruppen såvida detta inte är ett gemensamt beslut (Lindell, 2014). Enligt ovanstående modell kan syftet således delas upp enligt följande (Lindell, 2014):

• Integrering mellan teori och praktik

• Att vårda vårdarna (den emotionella uppgiften) • Kunskapsutveckling (personlig och kollektiv)

Kunskap kan ses på olika sätt, Carper (1978) beskrev följande kunskaps former; den empiriska som framförallt rör faktakunskapen i omvårdnad, den andra kunskapsformen dvs. den estetiska handlar om hur vi utövar omvårdnad eller på ett enklare sätt hur vi är i mötet med den andre. Den tredje kunskapsformen ger uttryck för den per-sonliga kunskapen som snarare uttrycker ”hur vi känner oss själva” dvs självkännedom och hur det inverkar på mötet med våra patienter.

Den sista och fjärde kunskapsformen berör den etiska dimensionen och handlar om ”att göra det som bör göras” på ett etiskt vis.

Lärandemål för omvårdnadshandledningen i

sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola

I takt med utbildningens utveckling har det skett en del förändringar. Under 2009 ändrades omvårdnadshandledningen från att omfatta 5 terminer till att i stället omfatta 4 terminer. I stället för att stu­ denterna deltog fr.o.m. termin 2 ändrades detta till att studenterna började med omvårdnadshandledning i termin 3. Numera finns det moment av omvårdnadshandledning i termin 2 men dessa är på teoretisk basis och innehåller ingen grupphandledning. Ytterligare en förändring som infördes var att omvårdnadshandledningen fick sina egna uttalade mål angivna i utbildningens kursplaner. Detta skedde 2014. I samband med detta började studenterna examineras. Lärandemålen är följande:

Lärandemål för termin 2: reflektera kring och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till studentens egen kunskaps­ och kompetensutveckling samt sjuksköterskans profession

Lärandemål för termin 4: kritiskt bearbeta och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till studentens egen kunskaps­ och kompetensutveckling samt sjuksköterskans profession

Lärandemål för termin 6: kritiskt värdera och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till studentens egen kunskaps­ och kompetensutveckling samt sjuksköterskans profession.

Utvärdering av omvårdnadshandledning i

sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola

Omvårdnadshandledningen har utvärderats vid tre tillfällen; år 1998, 2002 och 2006. De dimensioner som då utvärderades var följande (Stölten & Kisthinios, 2006):

• Teoretisk introduktion till omvårdnadshandledningen • Reflektion och bearbetning av upplevelser

• Integration av teoretisk och praktisk kunskap • Omvårdnadshandledningens innehåll

• Reflektion och granskning av egna värderingar och attityder • Utveckling i yrkesrollen

• Sakkunnighet i omvårdnadshandledningen • Omvårdnadshandledningen i alla kurser

• Förberedelse för omvårdnadshandledning i yrkeslivet • Situationer där omvårdnadshandledningen varit till hjälp

PROBLEMOMRÅDE

Oavsett vilken metod eller process som används för att utvärdera högre utbildning och i detta fall omvårdnadshandledning, så driver dessa utvärderingar på förändringar på lärosätet. Förändringar som kan tänkas bidra till en ökad kvalitet eller förändring av utbildningens innehåll i något avseende. Nu står vi inför behovet av att åter utvärdera omvårdnadshandledningen.

SYFTE

Att för fjärde gången sedan införandet av omvårdnadshandledning 1993, utvärdera omvårdnadshandledningen på sjuksköterske­ programmet vid Malmö högskola.

METOD

Samma frågeformulär som använts vid föregående utvärderingar låg till grund för enkäten. Resultaten från de tidigare under­ sökningstillfällena kunde därmed jämföras. Vissa frågor kring examinations uppgiften tillkom i termin 2, 4 och 6 varför enkäterna i de olika terminerna såg något olika ut. Dimensionen som berörde omvårdnadshandledning i alla kurser utgick eftersom den inte längre var relevant. Vid konstruktion av enkäten var utgångspunkten de syften som Lindell (2014) formulerat för omvårdnadshandledningen i sjuksköterskeprogrammet. För enkelhetens skull har frågornas nummer ändrats i jämförelse med enkäten, detta för att underlätta inmatningen i SPSS.

Flertalet frågor i enkäten konstruerades som en fråga som studen­ terna kunde besvara enligt följande:

Inte alls

 





1 2 3

4

Deskriptiv statistik användes för att analysera de dimensioner i enkäten som kunde besvarades på den fyrgradiga skalan, de öppna frågor som följde på en del av dessa analyserades med hjälp av en mycket enkel innehållsanalys där utsagor kategoriserades i kluster. En fråga numer 12 krävde ytterligare analys och en kategorisering gjordes utifrån Proctors (2001) antagande om att omvårdnadshand­ ledningen har en tredelad funktion; den normativa, den formativa och den stödjande samt Lindells antagande om att omvårdnadshand­ ledningen har tre syften; att integrera teori och praktik, kunskaps­ utveckling samt att vårda vårdarna.

Tabell 1. Deltagande i undersökningarna 1998, 2002, 2006 och 2015.

Under sökningsår Antal registrerade studenter termin 2-6 Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % 1998 311 212 68 2002 390 276 71 2006 466 359 77 2015 511 371 73

Utvärderingen 1998

Vårterminen 1998 genomfördes en enkätundersökning bland stu­ denterna i sjuksköterskeprogrammet. De studenter, som påbörjat sin utbildning nämnda termin ingick inte i studien då det bedömdes att deras erfarenhet av omvårdnadshandledning var för liten. Enkäterna lämnades till kursansvariga lärare, som fick i uppgift att bjuda och insamla enkäterna bland studenterna under lämpligt schemabundet tillfälle. Enkäter delades ut till 311 studenter. Av dessa besvarade 212 enkäterna vilket innebär en svarsfrekvens på 68% (Stölten & Kisthinios, 2006).

Utvärderingen 2002

Vårterminen 2002 genomfördes enkätundersökningen igen bland stu­ denterna i sjuksköterskeprogrammet. Liksom tidigare ingår studenter i termin 2 – 6. Enkäterna lämnades till kursansvariga lärare, som fick i uppgift att bjuda och insamla enkäterna bland studenterna under lämpligt schemabundet tillfälle. Enkäter delades ut till 390 studenter. Av dessa besvarade 276 enkäterna vilket innebär en svarsfrekvens på 71% (Stölten & Kisthinios, 2006).

Utvärderingen 2006

Vårterminen 2006 genomfördes enkätundersökningen återigen bland studenterna i sjuksköterskeutbildningens termin 2 – termin 6. Liksom tidigare ansvarade kursansvarig lärare för att enkäten bjöds och samlades in vid lämpligt schemabundet tillfälle. Vid undersöknings­ tillfället fanns totalt 466 studenter registrerade i kurserna. Av dessa besvarade 359 enkäten. Svarsfrekvens vid detta undersökningstillfälle var 77% (Stölten & Kisthinios, 2006).

Utvärderingen 2015

Vårterminen 2015 genomfördes enkätundersökningen återigen. Studenter i termin 2­6 ingick. Kursansvariga lärare och i några fall omvårdnadshandledarna själva delade ut enkäterna vid lämpligt tillfälle. 371 av 511 möjliga studenter besvarade enkäten. Svars­ frekvensen var 73%.

RESULTAT

Teoretisk introduktion till omvårdnadshandledningen

I enkäten som bjöds studenterna 2002, 2006 och 2015 ställdes frågan huruvida den teoretiska introduktionen till omvårdnadshand­ ledningen som gavs var tillräcklig. Frågan ställdes till alla studenter.

Diagram 1. Resultat avseende fråga 1, 2002, 2006 och 2015.

Resultatet visade att majoriteten av studenterna tyckte att introduk­ tionen var tillräcklig. Utvärderingen 2006 visade att 79 % markerade 3 eller 4 på skalan. 2015 var andelen 93,3 % som markerade 3 eller 4 på skalan. I följdfrågan som ställdes framkom att fyra studenter i termin 2 inte tyckte att introduktionen behövdes förläggas vi två till­

fällen. Av förklarliga skäl minns några studenter inte introduktionen, dessa studenter går i senare delen av utbildningen. Två studenter i termin 2 ville att introduktionen skulle läggas alldeles innan start av gruppträffarna.

Reflektion och bearbetning av upplevelser

Enkätens fjärde fråga berör möjligheten att reflektera och bearbeta yrkesrelaterade problem och lyder: ”Ett av syftena med omvårdnads­ handledning är att du ska ges möjlighet att reflektera och bearbeta upplevelser/yrkesrelaterade problem. I vilken utsträckning uppfylls detta mål?”

Diagram 2. Resultat fråga 4, 1998, 2002, 2006 och 2015

Resultaten visar att mellan 82­88% av studenterna mellan 1998 och 2006 markerat med en 3:a eller 4:a. År 2015 har studenterna mar­ kerat en 3:a eller 4:a till 93 %. Vid närmare granskning visade det sig att 2015 markerade studenterna som börjat med sin omvårdnads­ handledning i grupp (d.v.s. termin 3 studenterna) till 100 % 3 eller 4 på skalan medan det från termin 4 t o m termin 6 var runt 89­90 % av studenterna som markerat 3 eller 4 på skalan.

Den femte frågan till studenterna berörde nyttan med omvårdnads­ handledningen och lydde: ”Har omvårdnadshandledningen varit till hjälp för dig i att reflektera och bearbeta vad du upplevt under studier på referensavdelning eller under klinisk utbildning?”

0   10   20   30   40   50  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  5  

1998   2002   2006   2015   Diagram 3. Resultat fråga 5, 1998, 2002, 2006 och 2015

Resultaten från åren 1998, 2002 och 2006 visar inte några stora skillnader. Studenterna har markerat 3 eller 4 på frågan dvs. 65% år 1998, 77% år 2002 och 73% vid undersökningstillfället 2006. 2015 hade däremot 81,3% av studenterna markerat en trea eller fyra.

Integration av teoretisk och praktisk kunskap

Ytterligare ett syfte med omvårdnadshandledning är att omvårdnads­ handledningen ger möjlighet till integration av teori och praktik. Enkätens fråga 6 berör detta: ”Ett annat syfte med omvårdnadshand­ ledningen är att du ska ges möjlighet till att integrera teoretisk och praktisk kunskap. I vilken utsträckning uppfylls detta mål?”

0   10   20   30   40   50  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  6  

1998   2002   2006   2015   Diagram 4. Resultat fråga 6, 1998, 2002, 2006 och 2015

Över åren så har studenterna markerat tre eller fyra på skalan enligt följande: 1998: 47%, 2002: 43%, 2006: 51% och 2015: 67,2%

Omvårdnadshandledningens innehåll

Omvårdnadshandledningen har ibland kritiserats av studenterna därför att innehållet vid vissa tillfällen mer handlat om utbildnings­ frågor än om upplevda omvårdnadsproblem.

Följande fråga ställdes: ”Ibland kritiseras omvårdnadshand­ ledningen därför att det handlar mer om frågor kring utbildningens innehåll, uppläggning och examinationer än om kliniska upplevda omvårdnadsproblem. Tycker du att det överensstämmer med din upplevelse.”

0   10   20   30   40   50   60  

Inte  alls   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  7  

1998   2002   2006   2015   Diagram 5. Resultat fråga 7, 1998, 2002, 2006 och 2015

Resultatet visar här att 1998 tyckte studenterna endast till 36 % att omvårdnadshandledningen handlade mer om frågor kring utbild­ ningens innehåll, uppläggning och examinationer än om kliniska upplevda omvårdnadsproblem, 2002 var det 41%, 2006 24% och nu vid mätningen 2015 var det endast 17,4% som markerat en 3 eller 4.

Reflektion och granskning av egna värderingar

och attityder

Följande fråga berör studenternas uppfattning om omvårdnadshand­ ledningen varit till hjälp när det gäller bearbetning och reflektion kring egna attityder och värderingar för den personliga yrkesutvecklingen: ”I vilken utsträckning tycker du att omvårdnadshandledningen har hjälpt dig att reflektera och kritiskt granska egna värderingar och attityder för din personliga yrkesutveckling?”

0   10   20   30   40   50   60  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  8  

1998   2002   2006   2015   Diagram 6. Resultat fråga 8, 1998, 2002, 2006 och 2015

Resultaten visar att majoriteten studenter till 64% år 1998, 60% år 2002, 73% år 2006 och 78,9% år 2015, upplevt att omvårdnads­ handledningen varit till hjälp för att reflektera och kritiskt granska egna värderingar och attityder för den personliga yrkesutvecklingen.

Utveckling i yrkesrollen

Fråga 9 berör huruvida studenterna uppfattar att omvårdnadshand­ ledningen varit till hjälp för att utvecklas i yrkesrollen som sjuk­ sköterska: ”I vilken utsträckning tycker du att omvårdnadshand­ ledningen har varit till hjälp när det gäller din utveckling i yrkesrollen som sjuksköterska?”

0   10   20   30   40   50  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  9  

1998   2002   2006   2015   Diagram 7. Resultat fråga 9, 1998, 2002, 2006 och 2015

Resultaten visar att det sakta men säkert är fler studenter som markerar en 3:a eller 4:a på frågan ovan. 1998 är det 58%, 2002 är det 59%, 2006 67% och 2015 är det hela 75,1 som anser att omvårdnads handledningen har varit till hjälp när det gäller utveck­ lingen i yrkesrollen som sjuksköterska.

Sakkunnighet i omvårdnadshandledningen

För att kartlägga vad studenterna anser om sakkunnigheten hos de omvårdnadshandledare som handleder grupperna ställdes följande fråga: ”Leds din omvårdnadshandledningsgrupp på ett sakkunnigt sätt?”

Diagram 8. Resultat avseende fråga 10, 2002, 2006 och 2015.

Av diagrammet framgår att majoriteten studenter både år 1998, 2002 och 2006 anser att omvårdnadshandledningsgrupperna leds på ett sakkunnigt sätt. Åren 1998 och 2002 markerade 76 respektive 73% av studenterna med en 3:a eller 4:a och år 2006 hade motsvarande siffra ökat till 87 %. 2015 är andelen som markerat en trea eller fyra hela 94%.

Förberedelse för omvårdnadshandledning i yrkeslivet

I termin 5 och 6 ställdes frågan om studenterna själva hade provat på att handleda sin grupp och hur detta upplevdes. I utvärderingen för 2006 hade 67 studenter givit kommentarer varav 55 ställde sig positiva till det. Av de 59 studenter som svarat på frågan 2015 var 52 positivt inställda, 4 negativt och ytterligare 3 studenter kunde inte se vitsen med det. Studenterna såg att detta var ett bra träningstillfälle inför att leda i framtiden, de upplevde det också som spännande.

Situationer där omvårdnadshandledningen varit till hjälp

Studenterna ombads att svara på frågan om de kunde beskriva en situation då handledningen varit till hjälp. År 2006 utkristalliserades fyra teman, 170 studenter besvarade frågan. Temana var följande 1) allmänna ordalag kring omvårdnadshandledningens fördelar, 2) bemötande av patient, etiska problem, reaktioner inför dödsfall, 3) personal/studentkonflikter, 4) student­ och sjuksköterskerollen.

År 2015 beskriver studenterna generellt hur omvårdnadshand­ ledningen varit till hjälp. Resultatet presenteras i tabell. Det yttrandet som studenterna angett flest gånger kommer högst upp.

Tabell 2. Normativ funktion (integrera teori och praktik ”att göra det som är rätt och riktigt”) (n=46)

Få tips och råd 12 Få hjälp i att avgöra om man gjort rätt eller fel 12 Lösa etiska dilemman 7 Bli stärkt i yrkesrollen 5 I framtiden hantera omvårdnadssituationer 5 Få feedback 5

Totalt antal svar 46

Tabell 3. Formativ funktion (kunskapsutveckling) (n=75)

Kunna reflektera 36 Se och få olika perspektiv, att tänka i nya banor

och se alternativa lösningar 20 Lära sig av andra 5 Få ökat självförtroende och styrka som sjuksköterska 3 Ge verktyg i att själv kunna handleda 3 Känna säkerhet 2 Lära sig konflikthantering 2 Sätta ord på tankar 1 Ökad kunskap 1 Kritiskt granska 1 Lära sig lyssna 1

Tabell 4. Stödjande funktion (att vårda vårdarna) (n=106)

Ventilera/lätta på trycket/prata ut 29 Få hjälp med bearbetning 19 Få stöd och förståelse 18 Få bekräftelse 10 Jag inte är ensam om mina upplevelser 7 Känna trygghet 5 Få hjälp att släppa situationer/gå vidare 4 Känna igen mig i andras situation 4 Stilla oro/rädslor 3 Stärka samhörigheten 3 Få till stånd en personlig utveckling 2 Stöd när det gått fel 1 Hur man bemöter 1

Totalt antal svar 106

Ytterligare synpunkter som inte framkommit ovan

Studenterna fick slutligen också frågan om de hade synpunkter som inte framkommit i enkäten. Vid utvärderingen 2006 svarade studenterna att det var viktigt att modellen följdes, några ville få möjlighet att tala mer fritt och att återtagningen av frånvaro inte fungerat fullt ut. Vid senaste utvärderingen påtalar studenterna åter­ igen att omvårdnadshandledningen borde börja redan i termin 2 (dvs. regelrätta gruppträffar inte bara introduktion). Vidare var det några studenter som tyckte att under de teoretiska delarna av program­ met kunde det vara färre träffar. Någon tyckte att gruppen var för stor. Ytterligare några menade att omvårdnadshandledningen kunde vara frivillig och någon enstaka att handledningen är onödig. Vidare var det någon student som tyckte att modellen var för strikt och någon tvärt om att den var bra. Många studenter hyllade i allmänna ordalag både sin grupp och även handledaren. Slutligen menade några studenter att artikeln (Carper, 1978) som legat till grund för examinationsuppgiften i termin 2 varit för svår.

Nytillkomna frågor

Som redan nämnts så har examinationer införts i omvårdnads­ handledningen för termin 2, 4 och 6 då dessa är de terminer då omvårdnadshandledningen ladokförs. Dessa examinationer har legat utanför omvårdnadshandledningen och på så sätt inte stört processen. Examina torn var annan än omvårdnadshandledaren. Detta har föranlett att ytterligare frågor ställts i syfte att utvärdera examinationen.

Fråga 2 (för studenter i termin 2) ”I examinationsuppgiften som du skrev, tyckte du att du fick kunskap om och kunde reflektera kring sjuksköterskans kunskap­ och kompetensutveckling?”

0   10   20   30   40   50   60   70  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  2    

2015  

Diagram 9. Resultat fråga 2, endast för 2015.

Resultatet visade att 78% av studenterna markerat en 3 eller 4 på skalan.

Fråga 3 (termin 2) ”I examinationsuppgiften som du skrev, tyckte du att du fick kunskap om och kunde reflektera kring din egen kunskap­ och kompetensutveckling?”

0   10   20   30   40   50   60  

Inte  alls  1   2   3   I  hög  grad  4  

Fråga  3  

Diagram 10. Resultat fråga 3, endast för 2015.

Resultatet visade att studenterna till 76% markerat en 3 eller 4. Fråga 12 (termin 4) ” I din examinationsuppgift ombads du att kri­ tiskt bearbeta och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till sjuksköterskans yrkesfunktion. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Resultatet visade att studenterna markerat en 3 eller 4 till 86%. Fråga 13 (termin 6) ” I din examinationsuppgift ombads du att kritiskt värdera och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till sjuksköterskans profession. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Diagram 12. Resultat fråga 13, endast för 2015.

Resultatet visade här att studenterna nu markerat en 3 eller 4 till 100%!

Fråga 14 (termin 6) ”I din examinationsuppgift ombads du också att kritiskt värdera och relatera till din egen kunskaps­ och kompetens­ utveckling. I vilken utsträckning tyckte du att du gjorde det?”

Diagram 11. Resultat fråga 14, endast för 2015

Till sist visar resultatet att studenterna markerat en 3 eller 4 till 98,1%.

Avslutningsvis fick studenterna svara på frågorna om de hade ytter­ ligare synpunkter som inte framkommit ovan och om de hade några förslag till förändring av omvårdnadshandledningen som kan höja dess kvalitet. Det framgick med all tydlighet att studenterna ville att omvårdnadshandledningen d.v.s. gruppträffar skulle börja redan i termin 2. En annan tydlig signal är att studenterna vill ha fler träffar under sina VFU placeringar och färre under de teoretiska terminerna. Några röster höjdes där studenterna menade att omvårdnadshand­ ledningen borde vara frivillig och att handledaren borde ha med sig fall eller diskussionsunderlag när det finns ”torka” i grupperna.

DISKUSSION

Efter att nu utvärderat omvårdnadshandledningen för fjärde gången är trenden tydlig. Med tiden tycks studenterna värdera detta inslag i utbildningen högre och högre. Hur kan då detta tolkas? En rimlig tolkning måste vara att handledarna med åren blivit mer och mer kompetenta i sitt uppdrag. Kanske har studenterna också mer behov eller i alla fall större förståelse för behovet av reflektion. Handledarna har också i manga år deltagit i egen handledning på handledning vilket ytterligare kan ha höjt kompetensen hos dem.

Den teoretiska introduktionen till omvårdnadshandledningen tycks studenterna i stora drag vara nöjda med. Vid förra utvärderingen 2006 framkom det att introduktionen låg för lång tid före det att själva grupperna kom igång, men detta korrigerades och det tycks ha gett ett gott resultat.

Omvårdnadshandledningen förefaller vara ett bra forum för studen­ terna för reflektion och bearbetning av upplevelser vilket är mycket glädjande. Att studenterna reflekterar är säkerligen en naturlig utveckling och en viktig grund för kritiskt tänkande då kritiskt tänkande lyfts i Högskolelagens (1992:1434) inledande bestäm­ melser kapitel 1. 8 § och sjuksköterskeprogrammet under många år arbetat hårt med att realisera möjligheterna för studenterna till detta. Omvårdnadshandledningsträffarna är ett av de få tillfällen i utbildningen där studenterna inte bedöms, vilket säkert kan främja förmågan och viljan till reflektion och kritiskt tänkande.

Integration av teoretisk och praktisk kunskap har varit det moment i omvårdnadshandledingen som studenterna genom åren har haft svårast att se ta sig uttryck i handledningen. Kanske är det uttryck för att frågan är felställd eller är det faktiskt så att det inte sker. Berg och Kisthinios (2007) visade på problemet när de intervjuade omvårdnadshandledare som visade sig vara osäkra i sin teoretiska grund. Det kan också vara ett uttryck för att studenterna inte känner att de fullt ut kan knyta teori och praktik i handledningen eftersom professionen förhållandevis sent kommit igång med sin teori bildning och även handledarna kan vara bärare av den tradition som ser profes sionen som ett ”praktiskt” yrke. Ytterligare en förklaring kan vara att studenterna själva inte ser anknytningen till teori men att den faktiskt sker.

Glädjande nog visar resultatet att färre och färre studenter ser att omvårdnadshandledningens innehåll riktar sig mer till utbildning­ ens innehåll än vad den verkligen skall rikta sig till dvs. problem/ dilemman och möjligheter i olika omvårdnadssituationer. Detta är en mycket positiv utveckling som visar på att både handledare och studenter tar uppdraget på allvar. Vanligtvis inleds varje träff med en stund med allmänt prat för att gruppen skall få tid att landa. Kanske det är då gruppdeltagarna talar om utbildningen vilket i sådana fall är helt i sin ordning. Det är kanske det som t.o.m. faller sig naturligast. De allra flesta studenterna kan se att omvårdnadshandlednigen ger möjlighet till reflektion och granskning av egna värderingar och atti-tyder vilket är en mycket positiv utveckling. Enligt Carper (1978) finns det fyra kunskapsformer varav den personliga handlar om vår kunskap och våra attityder avseende självkännedom och empati. Att studenterna i omvårdnadshandledningen ges möjlighet till detta är en framgång då även denna form av kunskap är betydelsefull utöver den empiriska som säkert tydligare syns för studenterna.

Hela 75% av studenterna kunde se att omvårdnadshandledningen var en hjälp till utveckling i yrkesrollen. Resultatet kan tyckas för­ vånansvärt högt men hänger troligen samman med att omvårdnads­ handledarna höjt kompetensen och blivit tydligare i sin handledning.

Självklart är sakkunnighet i omvårdnadshandledningen en väsentlig del av studenternas positiva upplevelse av omvårdnadshand ledningen. Om inte omvårdnadshandledaren upplevs som sak kunnig kommer detta att påverka gruppen på ett djupgående sätt. Att omvårdnads­ handledaren uppfattas som kunnig leder till ett tryggare klimat där studenterna kan se innehållet på ett seriöst sätt. Så mycket som 94% av studenterna menar att omvårdnadshandledningen leds på ett sak­ kunnigt sätt. Inga kommentarer har heller framkommit som visat på att Lindells (2014) modell inte används, vilket kan vara en förklaring till den höga procentsatsen. Vid förra utvärderingen framgick det att sakkunnighet och användning av modellen hade ett samband. Även handledningen på omvårdnadshandledning som omvårdnadshand­ ledarna får kan ha gett resultat i det att handledaren känner sig trygg i sin roll.

Studenterna i termin 5 och 6 ställde sig mycket positiva till att själva handleda. Alla hade inte gjort det, men de som hade, tyckte det var ett bra sätt att lära sig leda samtidigt som studenterna upplevde det spännande. Förberedelsen för omvårdnadshandledning i yrkeslivet är en viktig del av omvårdnadshandledningen då vi vet omvårdnads­ handledningens positiva effekter för yrkesverksamma sjuksköterskor (Brunero och Stein­Parbury, 2008).

En mer omfattande analys av studenternas tankar kring situationer där omvårdnadshandledningen varit till hjälp gjordes. Analysen visar att framförallt den stödjande funktionen verkar komma till uttryck i omvårdnadshandledningen. Därefter kommer den formativa som handlar om studenternas lärande och sist den normativa funktionen som handlar om studenternas vilja till att ”göra rätt och riktigt” dvs. handla utifrån de teoretiska ”rätta” utgångspunkterna (Proctor, 2001; Lindells, 2014). Resultatet är intressant då det framkommer att förmodligen förekommer teorianknytning i högre grad än vad både studenterna och kanske handledarna själva är medvetna om. Gläd­ jande är att studenterna ser detta som ett forum där de framförallt kan få stöd men också utveckla sitt lärande.

Nytt för denna utvärdering var att också examinationerna evalu­ erades. Studenterna verkar tycka att examinationerna i stora drag uppfyller lärandemålen. I synnerhet termin 6 studenterna som mar­ kerat en 3 eller 4 till 98,1 och 100%!

Under ytterligare synpunkter framkommer att studenterna vill att omvårdnadshandledningen skall införas redan termin 2 och att de kan tänka sig färre träffar under teoretiska terminer. Detta ligger helt i enlighet med framtida planer för sjuksköterskeprogrammets utveckling där handledarutbildning kommer att vara ett givet inslag. Slutligen en reflektion kring Carpers (1978) kunskapsformer. Under många år har vi läst och begrundat hennes artikel och på olika sätt även undervisat om innehållet. Vid närmare granskning av denna utvärderings resultat vågar jag nog nu påstå att Carpers kunskaps­ former faktiskt också tar sig uttryck i omvårdnadshandledningen. Studenterna visar prov på att de reflektera över aspekter som rör den personliga, estetiska och den etiska kunskapen. Även om den empiriska kunskapen inte är den kunskap som framförallt bearbetas i omvårdnadshandledningen så är det ändå lyckosamt eftersom den i högre utsträckning behandlas i resten av sjuksköterskeprogrammet vilket man kan anta inte alltid gäller för de andra kunskapsformerna!

SLUTSATSER

• Omvårdnadshandledningen bör fortsätta på inslagen väg. • Gruppträffarna i omvårdnadshandledningen bör påbörjas

redan i termin 2.

• Omvårdnadshandledningen bör vara tätare under terminer med VFU och färre under terminer med teori.

• Utvärdering av handledning på omvårdnadshandledning har aldrig gjorts och kommer nu att genomföras.

• Fortsatt arbete med att lyfta anknytningen mellan den teoretiska undervisningen och praktik i omvårdnads­ handledningen. Detta kommer att lyftas vid nästa “Omvårdnadshandledningens dag”.

REFERENSER

Arvidsson B, (2000) Group Supervision in Nursing Care – A longitudinal study of psychiatric nurses´ experiences and conceptions. Doctoral Thesis. Department of Educational and Psychological Research Malmö School of Education.

Arvidsson B; Skärsäter I, Oijervall J, Fridlund B, (2008) Process­ oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions 1 year after their nursing degree. Journal of Nursing Management, 16 (7) 868-75.

Berg A, Kisthinios M, (2007) Are supervisors using theoretical perspectives in their work? A descriptive survey among Swedish­ approved clinical supervisors. Journal of Nursing Management, 15 (8) 853–861.

Brunero S, Stein­Parbury J, (2008) The Effectiveness of Clinical Supervision in Nursing: An Evidenced Based Literature Review. Australian Journal of Advanced Nursing, 25 (3) 86-94.

Carper B, (1978) Fundamental patterns of knowing in nursing. Advanced Nursing Science. Oct;1(1):13-23.

Gjems L, (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Holm AK, Severinsson E, Lantz I, (1998) Nursing students’ experiences of the effects of continual process­oriented group supervision. Journal of Nursing Management, 6 (2) 105-13. Högskolelag (1992:1434) Kapitel 1. 8 §

Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning – Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1.

Lindgren B, Brulin C, Holmlund K, Athlin E, (2005) Nursing students’ perception of group supervision during clinical training. Journal of Clinical Nursing, 14 (7) 822-9.

Proctor B, (2001) Group Supervision: A Guide to Creative Practice. London: Sage Publications.

Severinsson E I, (2001). Confirmation, meaning and self­awareness as core concepts of the nursing supervision model. Nursing Ethics 8(1) 36-44.

Severinsson E I, Lindström J, (1993). Handledning i vårdarbete – I ljuset av tillämpad hermeneutik. Lund: Studentlitteratur. Severinsson E, Sand Å, (2010) Evaluation of the clinical supervision

and professional development of student nurses. Journal of Nursing Management, 18, 669-677.

Stölten C, Kisthinios M, (2006) Omvårdnadshandledning i sjuksköterskeutbildningen vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola – kvalitetsmätning vårterminen 2006. Rapport 2006:1. Tveiten S, (2010) Yrkesmässig handledning – mer än ord. Lund:

MALMÖ HÖGSKOLA isbn 978-91-7104-702-1 (print) isbn 978-91-7104-703-8 (pdf) PED A GOGISK R APPORT FR ÅN F AKUL TETEN FÖR HÄL S A OC H S AMHÄLLE 20 1 6:1