Ett nytt system

Trots att övergången till digitalisering med tiden ökat inom vårdverksamheter, använder fortfarande väldigt många boenden papper för hantering av läkemedelsinformation. Att 21 % av samtliga PAS i studien använder endast pappersform vid hantering av olika

läkemedelsinformation anses vara en hög andel i ett samhälle som Sverige som hävdar att övergå helt till digitalisering. Utvecklingen av mobila hälsoteknologier (mHealth) har ökat sedan början av 2000-talet, användningen av dessa apparater har visat ökad involvering av patienter i sjukvården samt minskad sjukvårds kostnader och gett bättre resultat (25).

I denna studie använder 52 % av samtliga PAS både digital och pappersbaserad läkemedelsinformation i deras boenden. Oftast skrivs ursprungligen digitala läkemedelsordinationer ut där papper sätts i patientpärmar som används i

läkemedelsutdelning. Det innebär hög risk att information missas vid denna överföringsväg. Att helt övergå till digitalisering kommer säkerligen ge säkrare och bättre vård (26). Detta kommer även leda till att sjukvårdspersonal kan ägna mer tid åt patienterna och tillgodose

35

deras behov än att förlora mycket tid på att reda ut informationsproblem inom läkemedelsbehandlingen för patienter.

Resultat i denna undersökning visar att mer än 65 % av samtliga PAS lägger ned mindre än en halv timme för att hämta fram information de behöver för sina patienter. Detta är

oberoende av vilket läkemedelssystem de använder. Påvisat resultat kan bland annat bero på att majoriteten av alla deltagare har många års yrkeserfarenhet och är därmed vana med det system de använder vilket gör att de enkelt och snabbt kan få fram aktuell information de behöver. Resultat visar även ingen skillnad i nöjdhetsgrad hos samtliga PAS oberoende av vilket system de använder, vilket också stärker teorin att deltagare är ganska nöjda med det de har till följd av goda erfarenheter av systemet de använder.

Resultatet speglar däremot inte helheten då frågans formulering kunde uppfattas på olika sätt. En av deltagarna noterade att det borde framkomma tydligare om tiden som efterfrågas är genomsnittlig per dygn eller till exempel per vecka för respektive patient.

Pascal till skillnad från NPÖ har stor användning inom särskilda boende då de flesta patienterna är så kallade dospatienter. Pascal används av cirka 95 % av deltagarna som en läkemedelslista. Detta går egentligen emot hälso- och sjukvårdslagen som finns på

Socialstyrelsens föreskrifter (7). Enligt bestämmelser i HSLFFS2017:37 bör sjuksköterskor utgå från läkemedelsordinationer vid läkemedelsutdelning för samtliga patienter och inte från recept som t.ex. finns i Pascal. Pascal används således på grund av avsaknad av ett annat tillgängligt system med aktuella läkemedelslistor för kommuner.

Studiens resultat visar ett tydligt behov av ett digitalt gemensamt läkemedelssystem för samtliga kommuner och regioner i Sverige som innehåller en aktuell läkemedelslista för samtliga patienter, erbjuder goda sökfunktioner och annan läkemedelsinformation. Över 90 %

36

av alla PAS vill ha det. Detta skulle ge säkrare vård för patienter (ca 90 % av alla PAS menade detta) samt underlätta hantering av läkemedelsinformation, spara tid för samtliga PAS och övriga vårdpersonal (90 % av alla PAS).

En studie utförd i nio olika län i Sverige om övergångar mellan sluten vård och öppen vård och omsorg har visat att stora problem påverkar äldre patienters hälsa på grund av bristfällig informationsöverföring mellan vårdpersonal. Totalt skrevs mer än 1 miljon patienter ut från sjukhus år 2014, av dessa fick 334 420 patienter fortsatt vård av kommuner och 221 221 av dem fick omsorgsinsatser. Av dessa sköra äldre patienter återinskrevs cirka 48 % på sjukhus inom en månads period. Olika svårigheter har rapporterats, bland dessa förekom stora problem med informationsöverföringen och primärvårdens bristande delaktighet som ett huvudsakligt systemhinder (27).

Sedan 2016 har Sveriges regering som mål att bli det bästa landet i världen inom e-hälsa och myndigheterna är på rätt väg (28). En litteraturstudie om digitalisering av hälso- och sjukvård har även påvisat att detta förutom att ge bättre kvalité på vården även kan leda till mycket besparingar för samhället (28). En studie i USA på 119 000 patienter i 32 olika sjukhus visade att digitalisering har minskat dödligheten i intensivvården till följd av att mer medicinsk data var lättillgänglig i elektroniska journaler (28).

Min undersökning visar att PAS möter problem vid specifika arbetsmoment i hantering av läkemedelsinformation på grund av avsaknad av ett gemensamt system. Mer än hälften av samtliga deltagare stöter på problem när patienter för första gången kommer in på boendet samt för patienter som kommer tillbaka efter besök hos andra vårdgivare. Cirka 90 % av samtliga PAS möter problem när patienter från ett sjukhusbesök kommer tillbaka till boendet.

37

Detta sker eftersom patienter vanligtvis inte har med sig en aktuell läkemedelslista då andra vårdgivare använder ett annorlunda system än det som används på boendet.

Alla patienter ska få den medicinering de behöver och administrativa problem ska inte påverka patienternas hälsa eller säkerhet. Att vissa patienter inte får sina läkemedel till följd av att läkemedelslistor inte har kommit fram till boenden är oacceptabelt. Många PAS i studien har beskrivit att de inte får aktuella läkemedelslistor för patienter som till exempel sätts in på boendet på helgdagar eller kvällar, att de inte kan beställa aktuella läkemedel till följd av att regioner och kommuner inte har sammankopplade system, samt dröjsmål vid läkemedelslistor i pappersformat på grund av posten eller andra mänskliga faktorer. Att läkare på sjukhus inte ofta uppdaterar läkemedelslistor i Pascal men endast gör ändringar i sina regionala system som PAS inte har tillgång till, medför att patienter kan få

felmedicinering och leda till onödiga biverkningar, något som kan undvikas om ett gemensamt system skulle användas.

5.2 Läkemedelsinformation

Det nya systemet som PAS önskar sig ska omfatta all information vårdpersonalen behöver för att erbjuda patienter så god och säker vård som möjligt. Systemet ska bland annat innehålla samtliga aktuella läkemedelsordinationer för dos- och icke-dospatienter inklusive specifika läkemedel som insulin eller Waran. Även en tydlig tidsplan när läkemedel ska ges samt dess indikation är viktiga informationsuppgifter som påpekades av PAS. Annan

läkemedelsinformation såsom lättåtkomlig information om biverkningar, interaktioner, kontraindikationer, olämpliga läkemedel för äldre, bilder på tabletterna, del-/krossbarhet och restnoteringar är viktiga att finnas med.

38

Systemet skall vara snabbt, enkelt och lättillgängligt för all vårdpersonal för att på bästa sätt utnyttja digitaliseringen och erbjuda patienterna en god och säker vård. För att detta ska vara möjligt behöver all vårdpersonal få en utbildning och god förståelse i hur systemet fungerar så att inga administrativa problem kan leda till negativa effekter på patienterna. Det ska även finnas mobila enheter samt applikationer på mobilen för signering av läkemedelsutdelning.