Behov av digital läkemedelsinformation inom svensk kommunal vård
Lubna Al-Sabbagh
Fördjupningsprojekt i Farmakoterapi
30 hp
VT 2020
Avdelning för farmakokinetik och läkemedelsterapi Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Farmaceutiska fakulteten Uppsala universitet
1 Innehållsförteckning
Sammanfattning __________________________________________________________ 4
Populärvetenskaplig sammanfattning ________________________________________ 6
1. Bakgrund ______________________________________________________________ 8 1.1 Regional och kommunal vård ____________________________________________ 8 1.2 Kommunal vård för äldre _______________________________________________ 8 1.3 Patient ansvarig sjuksköterska (PAS) ______________________________________ 9 1.4 Vad säger lagen? _______________________________________________________ 9 1.5 Digital läkemedelsinformation ___________________________________________ 10 1.6 Exempel på gemensamma digitala informationssystem ______________________ 11
1.6.1 Pascal ________________________________________________________ 11 1.6.2 Nationell patientöversikt (NPÖ) ____________________________________ 12
1.7 Exempel på regionala system ____________________________________________ 12
1.7.1 TakeCare _____________________________________________________ 12 1.7.2 NCS Cross ____________________________________________________ 13 1.7.3 Cosmic _______________________________________________________ 13
1.8 Exempel på kommunala system _________________________________________ 14
1.8.1 Alfa e-Läkemedel ______________________________________________ 14 1.8.2 APPVA ______________________________________________________ 14
1.9 Annan digital tillgänglig läkemedelsinformation ___________________________ 14
1.9.1 Janusinfo _____________________________________________________ 15 1.9.2 FASS ________________________________________________________ 15
2 1.10 Läkemedelsrelaterade problem (LRP) ___________________________________ 16 2. Syfte ________________________________________________________________ 17 3. Metoder _____________________________________________________________ 18 3.1 Studietyp ______________________________________________________ 18 3.2 Studiepopulation ________________________________________________ 18 3.3 Elektronisk enkät ________________________________________________ 18 3.4 Genomförandet __________________________________________________ 19 3.5 Analys av data ___________________________________________________ 19 3.5.1 Tematisk analys __________________________________________ 19 3.6 Etik ___________________________________________________________ 20 4. Resultat _______________________________________________________________ 20 4.1 Demografiska data ________________________________________________ 20 4.2 Hantering av läkemedelsinformation _________________________________ 22 4.3 Nöjdhetsgrad hos PAS med olika informationssystem ____________________ 24 4.4 Hur skulle en digital läkemedelslista påverka PAS och patienter? ___________ 24 4.5 Vid vilka arbetsmoment uppstår problem vid läkemedelshantering? _________ 25 4.6 Tillgång till information om interaktioner och biverkningar _______________ 26 4.7 Resultat av de öppna frågorna _______________________________________ 27
4.7.1. Information _____________________________________________ 28
4.7.1.1. Aktuell läkemedelslista ____________________________ 28 4.7.1.2. Förbättrad ordinations information ___________________ 29 4.7.1.3. Nya informations källor ____________________________ 30
3
4.7.2. System _________________________________________________ 31
4.7.2.1. Ett gemensamt system _____________________________ 31 4.7.2.2. System egenskaper ________________________________ 32 4.7.2.3. System kunnighet _________________________________ 33 4.7.3. Process _________________________________________________ 33 4.7.3.1. Arbetssätt _______________________________________ 33 4.7.3.2. Arbetsredskap ____________________________________ 33 5. Diskussion _____________________________________________________________ 34
5.1 Ett nytt system ___________________________________________________ 34 5.2 Läkemedelsinformation ___________________________________________ 37 5.3 Styrkor & svagheter ______________________________________________ 38 5.4 Framtid & utveckling _____________________________________________ 39
6. Konklusion ____________________________________________________________ 40
7. Referenser ____________________________________________________________ 40
8. Bilaga 1: Elektronisk enkät ______________________________________________ 43
4 Sammanfattning
Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om
medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar
informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.
Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala
boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.
Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS
på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.
Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer
än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.
5
Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de
flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.
6 Populärvetenskaplig sammanfattning
Sverige siktar på att bli bäst i världen inom e-hälsa och hälso-och sjukvården är på rätt väg genom övergång till digitalisering. Kommuner och regioner hanterar läkemedelsinformation i olika system i dagsläget. Inom särskilda boenden tar patientansvariga sjuksköterskor (PAS) hand om patienterna och deras medicinering.
Projektet syftar till att undersöka behovet av digital läkemedelsinformation på särskilda boende i olika kommuner, att belysa vid vilka arbetsmoment problem uppstår samt att analysera vilken läkemedelsinformation som saknas.
Arbetet utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS inom olika kommuner under en månad.
Totalt deltog 260 PAS från 69 olika kommuner. Mer än 50 % av samtliga PAS använder läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform och cirka 70 % av samtliga PAS är nöjda med det system de använder på boendet. Cirka 81 % av deltagarna önskar däremot att få information om läkemedelsinteraktioner och 84 % av samtliga vill få information om biverkningar. Cirka 90 % av alla PAS bemöter störst problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhusbesök till boendet, detta medför att mycket information om
läkemedelsordinationer missas till följd av att regioner och kommuner inte använder samma system för läkemedelslistor. Det framgick även att mycket information saknas och att läkemedelslistor bör uppdateras kontinuerligt.
Cirka 90 % av PAS anser att en digital läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner skulle underlätta hantering av läkemedelsinformation, majoriteten anser även att ett digitalt system skulle öka patientsäkerheten och spara tid för vårdpersonal.
7
Ett digitalt system som är gemensam för regioner och kommuner där samtliga inblandade vårdpersonal har tillgång till är därför den mest optimala processen för hantering av läkemedelsinformation.
8 1. Bakgrund
1.1 Regional och kommunal vård
Regionen ansvarar för att erbjuda god hälso-och sjukvård för alla invånare som är bosatta i regionen (1). Kommunen erbjuder invånarna hemsjukvård (hälso- och sjukvård i hemmet) samt vård för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning.
Regional sjukvård bedrivs inom primärvården och av sjukhusen som behandlar komplicerade och mer sällsynta sjukdomar (2). Äldre patienter som befinner sig på särskilda boenden behandlas inom både regional och kommunal vård vilket kan leda till problem vid vårdövergånger på grund av informationsöverföringen som inte fungerar. Det finns olika system där patientens sjukdomshistoria och läkemedelsanvändning dokumenteras inom kommun och region. Detta drabbar framförallt de äldre patienterna vilka behandlas av läkare i primärvården som dokumenterar allt på ett system som kommunerna inte har tillgång till på särskilda boenden.
1.2 Kommunal vård för äldre
Det är kommunens ansvar att erbjuda god vård för de äldre. Hemtjänst, hemsjukvård, seniorboende och särskilda boenden är olika former av omsorg som kommuner erbjuder (3). Särskilda boenden är olika boendeformer för de äldre som är i starkt behov av omsorg, det gäller patienter över 65 år om hemtjänstens hjälp inte räcker till. På ett boende finns
sjuksköterskor och undersköterskor tillgängliga under hela dygnet. Sjuksköterskor på boendet ansvarar för att patienten ska få all hälso-och sjukvård den behöver, och kontakt med läkare görs om det behövs (4). På ett boende finns även rehabiliteringsinsatser med fysioterapeuter och sjukgymnaster tillgängliga.
9 1.3 Patient ansvarig sjuksköterska (PAS)
En patient ansvarig sjuksköterska (PAS) tillhör personalen på ett särskilt boende (5). En PAS har olika ansvarsområden, bland annat är hen ansvarig för planering och samordning av insatser tillsammans med patienten, anhöriga och andra vårdpersonal på boendet. PAS ansvarar för journalhantering och skickar kopior till rehabiliteringssekreterare vid avslutat behandlingstillfälle, de håller även kontakt med biståndshandläggare från kommunen under hela behandlingsprocessen. PAS är även ansvariga för ankomstsamtal för ny ankomna patienter på boendet och på så sätt tar reda på patientens anamnes som är ett väldigt viktigt möte för respektive patient på boendet (5).
1.4 Vad säger lagen?
Det finns olika lagar som verksamheter skall följa i Sverige för att säkerställa vård med god kvalité och säkerhet för patienterna enligt riksdagen (6). Riksdagen kräver att kommuner följer hälso-och sjukvårdslagen (7). Kapitel 12 i hälso-och sjukvårdslagen § 1 hävdar att kommuner är ansvariga att ge god hälso-och sjukvård för personer som är bosatta där.
Patient säkerhetslagen (PSL) har antagits av riksdagen år 2011 för att främja hög
patientsäkerhet inom hälso-och sjukvården. Allmänna bestämmelser inom PSL kräver att vårdgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av olika vårdskador.
Personal inom hälso-och sjukvården har olika skyldigheter i enlighet med PSL. De anställda har skyldighet att upprätthålla hög patientsäkerhet inom verksamheten, förutom att förhindra att en vårdskada sker är de skyldiga att rapportera vårdskador till vårdgivaren och även händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (7).
10
I Socialstyrelsens föreskrifter beskrivs hur hantering och ordination av läkemedel inom den regionala och kommunala vården ska ske (7). Flertal bestämmelser i HSLFFS2017:37 beskriver hur läkemedelsinformation skall hanteras.
§ 9 Läkemedelsordinationer ska dokumenteras i patientjournalen på ett strukturerat sätt och i ett enhetligt format, samt att läkemedelsordinationens dokumentation bör göras elektroniskt. När en ordination är signerad är det ett underlag som hälso-och sjukvården inom kommuner skall följa genom att iordningsställa och överlämna till patienten (8) Därför är kommuner ansvariga att utgå från läkemedelsordinationer vid läkemedelsbehandlingar.
1.5 Digital läkemedelsinformation
Användning av digitala system växer enormt inom vården, dock är problematiken att olika system inte är kopplade till varandra. Detta medför att hälso- och sjukvårdspersonal får olika information från olika verksamheter vilket resulterar i informationsbrister (9). Regional sjukvård använder andra system än det som används kommunalt.
Det finns många olika digitala system som används inom kommunal och regional vård i dagsläget. Ett gemensamt system för regioner och kommuner är nationell patientöversikt (NPÖ) och Pascal för dospatienter (10, 12).
11
1.6 Exempel på gemensamma digitala informationssystem
1.6.1 Pascal
Pascal är en webbaserad applikation som tillhandahålls av Inera, ett företag som ägs av regioner och kommuner (10). Pascal används av vårdpersonal inom alla regioner, kommuner samt några privata vårdgivare. Pascal används för att förskriva och beställa mediciner för dospatienter (10). Att vara dospatient innebär att patienten får sina mediciner förpackade i speciella påsar för varje doseringstillfälle i syfte att underlätta medicineringen och att rätt medicin tas vid rätt tidpunkt (11). Pascal har stor spridning inom hälso-och sjukvården där den används av cirka 80 000 medarbetare för cirka 200 000 patienter (10). Applikationen spar inte egen information men hämtar samtliga dosrecept från e-Hälsomyndighetens receptserver. Pascal innehåller några beslutsstöd såsom läkemedelsinteraktioner och
biverkningsöversikten. Figur 1 visar biverkningsöversikt i Pascal.
Figur 1: Biverkningsöversikt i Pascal. Efter sökningen av biverkan ”yrsel” visas patientens samtliga läkemedel som kan orsaka ”yrsel” i biverkningsöversikten. Frekvenser av biverkningar visas i kolumner medan organ- och
12
I Pascal saknas information om slutenvårdsordinationer. Pascal baseras på recept och inte läkemedelsordination. Därför bör Pascal inte användas som läkemedelslista som avses enligt bestämmelserna i Socialstyrelsen HSLFFS2017:37 eftersom sjuksköterskorna ska utgå från ordination och inte recept (8). De flesta patienter inom särskilda boenden är dospatienter och på grund av avsaknad av en annan läkemedelslista används Pascal inom kommunen (10).
1.6.2 Nationell patientöversikt (NPÖ)
Nationell patientöversikt (NPÖ) är en applikation som tillhandahålls av Inera och används inom hälso-och sjukvården (12). Med hjälp av NPÖ är det möjligt för vårdpersonal att ta del av patientens journalinformation med dess samtycke. På så sätt samlas information om patienten från olika vårdgivare i en och samma vy. NPÖ är beroende av att system inom region och kommun är anslutna till NPÖ och levererar in informationen. Sedan varierar det också i vad en region visar för sina användare. På Ineras hemsida kan man se vilka regioner är anslutna och vilka informationsmängder de visar upp (12). Men slutsatsen är att det inte finns en aktuell läkemedelslista i NPÖ utan bara viss information från vissa vårdgivare (12). Användandet av NPÖ täcker därmed inte behovet inom kommunal sjukvård med en aktuell information om läkemedelsordinationer. Det finns ingen information om
läkemedelsinteraktioner eller en biverkningsöversikt.
1.7 Exempel på regionala system
1.7.1 TakeCare
TakeCare är ett journalsystem för regional sjukvård (13). Det används huvudsakligen inom Region Stockholm och Dalarna. I dessa regioner används det både inom primär- och
13
(13). Men vårdas patienten hos en vårdgivare som har ett annat system i dessa regioner så överförs inte vårdinformationen till TakeCare. TakeCare används i dagsläget i väldigt stor utsträckning med mer än 70 tusen användare och innehåller cirka 4,3 miljoner
patientjournaler. Systemet innehåller information om läkemedelsinteraktioner och man kan söka på biverkningar för olika läkemedel.
1.7.2 NCS Cross
NCS Cross är ett journalsystem som används i stora delar av Sverige både i primär- och slutenvården (14). Följande regioner har NCS Cross som huvudjournalsystem: Blekinge, Halland, Sörmland, Örebro, Västernorrland och Västerbotten. NCS Cross kommunicerar även med andra olika externa system som t.ex. NPÖ. Systemet innehåller information om läkemedelsinteraktioner. Biverkningsinformation kan man söka i FASS för varje enskilt läkemedel.
1.7.3 Cosmic
Cosmic är ett journalsystem som används inom följande regioner: Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Uppsala, Västmanland, Värmland och Jämtland Härjedalen. Cosmic används inom primär- och slutenvård. (15). Cosmic producerar även information till NPÖ. Systemet innehåller information om läkemedelsinteraktioner. Biverkningsinformation kan sökas i FASS för varje enskilt läkemedel.
14 1.8 Exempel på kommunala system
1.8.1 Alfa e-Läkemedel
Alfa e-Läkemedel är ett digitalt system som idag används i stor utsträckning i Sverige (16). Systemet visar vilka läkemedel som ska utdelas till patienten och sedan kan det användas för digital signering när överlämning har skett. Vårdpersonalen signerar i en mobilenhet. Det finns även en påminnelsefunktion om en överlämning har försenats. Alfa e-Läkemedel underlättar kontrollen på kommunernas läkemedelshantering på ett smidigt sätt för vårdpersonalen inom alla verksamheter. Systemet innehåller information om
läkemedelsinteraktioner. Biverkningsinformation kan man söka i FASS för varje enskilt läkemedel.
1.8.2 APPVA
APPVA är ett digitalt system som används för signering av ordinerade läkemedel i många kommuner i Sverige (17). Idén bakom den digitala och mobila signeringen kom först i Göteborg år 2012 och har idag mer än 100 tusen användare och över 200 miljoner signeringar. APPVA gör att personalen ser instruktioner om när läkemedlet ska tas,
information om patienten och andra insatser i sin mobila enhet. Alla signeringar går även att ändra eller ångra. Systemet innehåller inte information om läkemedelsinteraktioner eller biverkningar.
1.9 Annan digital tillgänglig läkemedelsinformation
Digital läkemedelsinformation som inte är kopplade till patientinformation finns tillgänglig på olika webbplatser.
15 1.9.1 Janusinfo
Janusinfo är en webbplats som innehåller obunden läkemedelsinformation som är riktad till läkare och andra vårdpersonal (18). Janusinfo är också en informationskanal för Region Stockholms läkemedelskommitté. Webbsidan erbjuder beslutsstöd som används av
vårdpersonal vid patientmöten samt information om fördjupning och kunskap med syfte att på en och samma webbplats samla in relaterad läkemedelsinformation riktad till all hälso- och sjukvårdspersonal. Janusinfo innehåller ett brett utbud av olika paket av kunskapsstöd som kan användas av vårdpersonal vid läkemedelsordination eller genomgångar. Detta omfattar bland annat information om läkemedelsinteraktioner, riskprofil, njurfunktion, fosterpåverkan, amning samt kön och genus.
1.9.2 FASS
FASS är en webbsida som används av vårdpersonal, patienter och anhöriga för att hitta information om läkemedel både för människor och för djur (19). Webbsidan kan användas som en uppslagsbok för de flesta godkända läkemedlen i Sverige. Där hittar användaren information om hur läkemedlen används på rätt sätt, vilka biverkningar läkemedlen ger och om det går att dela/krossa tabletter då läkemedelsföretag uppdaterar information om deras produkter väldigt ofta. På FASS kan patienten även söka om sitt läkemedel finns på apotekslager eller inte. FASS har använts i över 50 år som en viktig källa för
läkemedelsinformation främst av vårdpersonal men finns sedan år 2001 på internet för allmänheten och vårdpersonal.
16 1.10 Läkemedelsrelaterade problem (LRP)
Läkemedelsinformation är en väldigt viktig del i behandlingen av de äldre. Bristande läkemedelsinformation kan leda till felbehandlingar med förlängt sjukdomsförlopp eller i vissa fall till och med dödliga incidenter (20). Många studier har visat uppstående
medicineringsfel på grund av felaktig eller avsaknad av aktuell läkemedelsinformation för patienter (20). I dagsläget finns ingen digital läkemedelsinformation som följer patienten vid vårdövergångar mellan kommunalt och regionalt hälso- och sjukvård i Sverige. Detta medför ofullständig information om läkemedel och kan därmed leda till läkemedelsrelaterade
problem (LRP).
Att minska läkemedelsrelaterade problem i syfte att öka patientsäkerheten har diskuterats i många år inom forskningen inom medicin och farmakologi (20). För att garantera att patienter får säkert vård är det viktigt att ge rätt medicin i rätt dos via rätt administreringssätt i rätt tid till rätt patient. En studie i USA har analyserat hur medicineringsfel kan undvikas genom att bygga ett säkrare system då det är väldigt många steg mellan utskrivandet av recept till att patienten tar sina läkemedel och därför tappas mycket information mellan. I processen att minska medicineringsfel måste ett avancerat digitalt system finnas som kan nås av all vårdpersonal och patienter (20).
En annan studie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala visar att cirka 30 % av alla sjukhusinläggningar för äldre patienter (över 80 år) är direkt kopplade till LRP (21). Sådana sjukhusinläggningar beror mest på att patienten inte har tagit rätt läkemedel eller på olika läkemedelsbiverkningar. Minskning av dessa LRP har visat att det leder till mindre sjukhusinläggningar för äldre patienter samt reduktion i kostnaderna för hälso- och sjukvården.
17
En studie i Norge undersökte sjuksköterskornas upplevelse av patientsäkerhet och felmedicinering i hemsjukvård, detta eftersom felmedicinering är ett väldigt frekvent
förekommande problem speciellt för äldre patienter (22). Resultat visade att felmedicinering kan uppstå till följd av flera olika anledningar. Bland dessa återfinns otillräckligt
informationsutbyte och dålig kommunikation mellan vårdpersonal vilket leder till
informationsbrist samt bristande kompetens hos dem. För att undvika sådana problem samt säkerställa god vård för alla patienter är det viktigt att det finns aktuell information och bra kommunikation mellan vårdpersonal vid överflyttning av patienter mellan specialistvård och/eller vård på sjukhus till hemsjukvård eller specifikt boende (23).
Detta projekt ska belysa hur patientansvariga sjuksköterskor på specifika boenden dagligen hanterar läkemedelsinformation för sina patienter, vilka problem uppstår i vilka
arbetsmoment och vilken läkemedelsinformation som finns tillgänglig eller saknas. Projektet ska ge förslag på lösningar av eventuella upplevda problem på boenden.
2. Syfte
Projektet går ut på att undersöka behovet av tillgång till digital läkemedelsinformation hos PAS inom kommunala särskilda boende i Sverige. Följande frågeställningar ska besvaras:
1. Hur arbetar PAS med patientens läkemedelsinformation på särskilda boende?
2. Vilken läkemedelsinformation anser PAS behövs vid vilka arbetsmoment?
3. Upplever PAS att tillgång till information om till exempel läkemedelsinteraktioner eller läkemedelsbiverkningar skulle förbättra läkemedelsanvändning hos patienten?
18 3. Metoder
3.1 Studietyp
Studien använder sig av en enkätundersökning som utvärderades kvalitativt och kvantitativt. Undersökningen genomfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på särskilda boenden.
3.2 Studiepopulation
Studiepopulationen i denna undersökning är PAS inom särskilda boenden i olika kommuner i Sverige. Detta för att få en överblick om hur läkemedelsinformation hanteras i dagsläget i olika kommuner över olika delar av landet, då kommuner inte använder sig av samma system och lösningar.
3.3 Elektronisk enkät
Enkäten bestod av totalt 17 frågor varav tre var demografiska frågor med uppgifter om kön, arbetslivserfarenhet och kommuntillhörighet. Resterande frågor bestod av olika frågetyper: sju valfrågor, fyra frågor med svarsalternativ på en femgradig Likertskala, och tre öppna frågor (Bilaga 1).
Enkäten validerades innan utskick genom att två sjuksköterskor som har genomfört liknande arbeten tidigare fick svara på frågorna. Detta gjordes för att säkerställa att frågorna är
formulerade på rätt sätt och att svaren kan ge en rimlig bild av problemställningen.
Enkäten skickades ut via verktyget ”Webbenkäter” som är ett webbaserat verktyg för att skapa och dela ut professionella enkäter (23). Datainsamlingen sträckte sig över perioden 2/3 2020 – 2/4 2020.
19 3.4 Genomförandet
Innan utdelning av enkäten beskrevs projektet utförligt för enhetschefer på tiotals olika boenden i Sverige. Adresser för boenden togs fram via olika kommuners hemsidor. Efter positivt svar från enhetscheferna skickades länken till den elektroniska enkäten.
Enhetscheferna delade sedan ut enkätlänken till sina PAS på boendet.
Tiotals olika kommuner kontaktades både via telefonsamtal och via mejl. Vissa boenden hade inte möjligheten att delta i studien och därmed är resultat i denna studie baserad på boenden där PAS valde att delta i undersökningen.
3.5 Analys av data
Enkätresultat samlades in automatiskt via verktyget ”Webbenkäter” och data kunde tas ut i en Excel-fil. Deltagare som inte har slutfört hela enkäten exkluderades från studien.
Svarsfrekvens kunde inte anges eftersom antal PAS i respektive boende var okänt.
Data analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av Excel. Deskriptiv statistik användes för frekvensberäkningar vid olika frågor.
3.5.1 Tematisk analys
Resultat från de öppna frågeställningarna analyserades med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys är en analysmetod som används för att beskriva kvalitativa frågeställningar inom olika inriktningar (24). Detta görs genom att arrangera materialet under olika teman och utifrån dessa teman sammanfatta samtliga resultat.
20
Upprepade och liknande svar från olika deltagare identifierades och kategoriserades i
respektive huvudtema som därefter delades i ytterligare underkategorier. Representativa citat från olika deltagare togs upp under varje kategori.
3.6 Etik
Datainsamlingen i denna enkätundersökning var anonym och innehöll därmed inga identifierbara uppgifter om respektive deltagare.
4. Resultat
4.1 Demografiska data
Totalt har 260 PAS svarat på samtliga frågor i enkäten. Sju svar fick exkluderas då enkäten inte var fullständigt ifylld. Av samtliga svarande var är 88,4% kvinnor, 11,2% män och 0,4 % annat.
Totalt deltog PAS från 69 olika kommuner av landet. Fördelningen för samtliga deltagare över kommuner visas i kartan nedan (Figur 2).
21
Bilaga 2 visar en tabell över alla kommuner och antal deltagare från respektive kommun. I vissa små kommuner som Nykvarn till exempel deltog endast en PAS medan i större kommuner deltog 31 PAS (Göteborg). I majoriteten av kommunerna deltog endast några PAS, från 58 kommuner deltog mindre än fem PAS, sju kommuner hade mellan 5-15
deltagare, tre kommuner hade mellan 16-25 deltagare och endast en kommun hade mellan 26-35 deltagare.
Eftersom många kommuner tillhör Region Stockholm visas deltagande kommuner separat i figur 3.
Figur 3: Karta över deltagare från Stockholms län.
Deltagarna i studien hade olika års yrkeserfarenhet. Majoriteten av deltagarna hade mer än sex års erfarenhet som PAS och väldigt liten andel hade mindre än ett års erfarenhet (Figur 4).
22
Figur 4: Andel patient ansvariga sjuksköterskor (PAS) fördelat över antal års yrkeserfarenhet.
4.2 Hantering av läkemedelsinformation
Deltagarna från olika kommuner hanterar läkemedelsinformation på olika sätt inom olika boenden. Mer än hälften av boendena i studien hanterar läkemedelsinformation både digitalt och i pappersform (Figur 5). Detta kan innefatta att läkemedelslistor hanteras först i ett digitalt system för att sedan skrivas ut och lagras i patientpärmar. Ett annat exempel är att läkemedelsinformation kan hanteras digitalt på boendet där en patient som återvänder från sjukhus har en medföljande läkemedelslista i pappersformat vilket deltagarna i studien definierat som både digitalt + pappersform. Hos över 20 % av boenden används bara pappersbaserad information om läkemedel.
10%
30% 60%
Antal års erfarenhet som
patientansvarig sjuksköterska (PAS)
23
Figur 5: Andel patientansvariga sjuksköterskor (PAS) som hanterar läkemedelsinformation digitalt, pappersform eller både digitalt + pappersform.
PAS visade sig lägger olika mycket tid för hantering av läkemedelsinformation. 69 % av samtliga deltagare lägger mindre än ½ h, 29 % lägger mellan 1-2h och endast 2 % lägger mer än tre timmar för att hantera läkemedelsinformation för sina patienter. Det ser likadant ut för PAS som arbetar bara digitalt, i pappersform eller både och.
Tabell 1 nedan visar detaljerad information om hur mycket tid PAS på olika boenden lägger på hantering av läkemedelsinformation för sina patienter beroende på vilket system de använder.
Tabell 1: Andel PAS som lägger ner ett visst antal timmar för att hantera läkemedelsinformation beroende på vilket system de använder på boendet.
< ½ h (%) 1-2 h (%) >3 h (%) Digitalt 65 32 3 Pappersform 68 28 4 Digitalt + pappersform 70 28 1 27% 21% 52%
Hur hanteras läkemedelsinformation på ditt
boende?
24
Över 95 % av alla PAS i studien visade sig använda Pascal som en lista för delning av läkemedel för sina patienter medan ca 10 % använde NPÖ för samma syfte.
4.3 Nöjdhetsgrad hos PAS med olika informationssystem
Figur 6 visar nöjdhetsgrad hos olika PAS i respektive grupp med den läkemedelsinformation som de har till tillgång till digitalt, pappersform eller både systemen kombinerat. Det finns ingen märklig skillnad i nöjdhetsgrad mellan samtliga grupper. 70-75 % av PAS i respektive grupp är nöjda med det system de använder i dagsläget.
Figur 6: Nöjdhets grad hos patientansvariga sjuksköterskor (PAS) med olika informationssystem.
4.4 Hur skulle en digital läkemedelslista påverka PAS och patienter?
Cirka 90 % av alla PAS anser att en digital läkemedelslista som är gemensam i regionen skulle underlätta hanteringen av läkemedelsinformation på boendet. Detaljerad information visar hur andelen PAS har svarat på denna fråga med Likertskala graderad från 1-5 (Figur 7).
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Väldigt nöjd
Ant
al
PAS
Nöjdhetsgrad hos PAS med olika
informationssystem
25
Figur 7: Andel PAS som tycker att en gemensam digital läkemedelslista med regionen skulle underlätta hantering av läkemedelsinformation.
Förutom enklare hantering av läkemedelsinformation anser majoriteten av alla PAS att en digital läkemedelslista skulle ge högre patientsäkerhet, där 89 % av deltagarna svarade 4 eller 5 i Likertskalan (instämmer eller instämmer helt). Cirka 90 % av alla PAS bedömer även att en digital läkemedelslista skulle spara de tid.
4.5 Vid vilka arbetsmoment uppstår problem vid läkemedelshantering?
Figur 8 beskriver när PAS bemöter störst problem vid hantering av läkemedelsinformation för sina patienter. Flera svarsalternativ var möjliga.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 2 3 4 5 Andel PAS Grader i Likertskala
En digital läkemedelslista som är gemensam med regionen skulle underlätta hantering av
26
Figur 8: Andel PAS som bemöter problem i olika tillfällen vid hantering av läkemedelsinformation för sina patienter.
Omkring 86 % av alla PAS i studien anger att de bemöter störst problem när patienter kommer tillbaka från sjukhus. Ungefär lika stor andel PAS, cirka 60 % bemöter problem när patienten kommer tillbaka från ett besök hos en specialist eller läggs in för första gången på boendet.
Av de 10 % av samtliga PAS som har svarat annat enligt figur 8 bemöter de flesta problem när ändringar görs utan kännedom av sjuksköterskorna. Detta kan ske när ändringar av läkemedelsordinationer registreras endast på ett system utan att ha ändrats i övriga system som t.ex. Pascal eller Cosmic.
4.6 Tillgång till information om interaktioner och biverkningar
Resultat visade stor behov av tillgång till specifika läkemedelsinformation. Cirka 81 % av alla PAS i studien önskar att de kunde få mer information om läkemedelsinteraktioner och 84 % vill få tillgång till information om läkemedelsbiverkningar i sitt system.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Annat
När patienten läggs in för första gången När patienten kommer tillbaka från sjukhus När patienten var på besök hos specialist
Andel PAS
Vid vilka arbetsmoment uppstår problem vid
läkemedels hantering?
27
Gällande frågan med önskad tillgång till övrig läkemedelsinformation var det varierande svar av samtliga sjuksköterskor.
Tiotal PAS är ganska nöjda med det information som finns tillgängligt idag. De flesta använder Pascal, FASS och Janus info för att få tillgång till väldigt stor bas av
läkemedelsinformation som biverkningar och interaktioner. Trotts detta finns det väldigt många av deltagarna i studien som anser att tillgänglig information är bristfällig och de skulle vilja få mer information angående läkemedelsinteraktioner och läkemedelsbiverkningar men även andra informationsmängder.
4.7 Resultat av de öppna frågorna
Den tematiska analysen av de öppna frågorna ledde till en kategorisering i tre olika huvudtema och åtta olika underkategorier enligt figur 9 nedan.
28
Figur 9: Tre huvudteman med underkategorier för de öppna frågorna efter tematisk analys.
4.7.1. Information
4.7.1.1. Aktuell läkemedelslista
Det lyftes fram att det behövs ett gemensamt digitalt system som används av både kommuner och regioner, ” Gemensam ordinationslista med regionen ”. Man utgår ursprungligen från läkemedelslistor i digitala system som Pascal som sedan skrivs ut och sätts i patientpärmar för att därefter användas vid läkemedelsutdelning. PAS bemöter därför problem hos patienter som inte är dospatienter och därmed saknar en läkemedelslista i Pascal. Information som finns tillgänglig för sådana patienter är endast i form av utskrivna listor från respektive journalsystem som PAS på boenden inte har tillgång till. ”Samma datasystem oavsett om det
29
var dosettdelning eller dosrulle, samma journal, sluta med papper helt och ha all info digitalt i dator OCH via app på telefonen för när man är inne hos patienten”.
Det ska finnas en aktuell läkemedelslista som innehåller samtliga korrekta ordinationer för både dos- och icke dospatienter. ’’Ibland är man osäkert om en patient har en aktuell läkemedelslista. Patienten kommer hemifrån och har inte med sig medicinlista från
TakeCare. Pascal är inte uppdaterad än och vi är osäkra att patienten ska få samma doser. Eller man får rapport att läkare har ändrat dosen men det står fortfarande i Pascal samma gamla ordinationer. Då måste vi kontakta läkare för att uppdatera Pascal’’. Det ska bara finnas en aktuell läkemedelslista ‘’Ett ställe. Den är aktuell… ‘’.
4.7.1.2. Förbättrad ordinationsinformation
Det framgick att PAS inte har viss information i sina läkemedelslistor till sitt förfogande. För utsättning av läkemedel saknas uppgifter samt hur länge medicinering skall pågå.
’’Utsättning av icke aktuella mediciner. Mer tydlig läkemedelslista.’’ eller ’’oftast skrivs det
när läkemedlet sätts in men inte alltid när det skall sättas ut (ex antibiotika)’’
Det belyses att läkare på sjukhus för det mesta endast sätter in nya läkemedel utan att ta bort gamla ordinationer eller att se över helheten. Detta leder till att patienter kan få flera olika ordinationer på ett och samma läkemedel. ’’Vi sjuksköterskor förstår ju att det är dubbelt men för äldre som inte vet att Alvedon och Panodil är samma sak så tar de dubbel dos’’ eller’’... läkare inte sätter ut läkemedel vid insättning av annat preparat, vilket gör att det blir dubbletter’’.
Det saknas även viktiga tidsuppgifter för intag av läkemedel’’Tidsspann för intag av specifika läkemedel (om denna kan variera eller måste vara inom ett snävt fönster)’’, eller’’
30
det kan vara att läkare inte har skrivit tydligt vilken tidpunkt mediciner ska ges eller hur många tabletter.’’
Det framkom även behov av att samtliga läkemedel ska förskrivas i ett och samma system även för insulinpreparat och Waran.’’... Det skulle framförallt vara bra för våra diabetiker, då många har Apodos men insulinordinationen skrivs i Panorama pga. att det är en
injektion”.
Även information om indikationen för ordinerade läkemedel kan saknas i dagsläget ’’Indikation för ordinerade läkemedel saknas ibland, kan då bli svårt när läkemedlet är utbytt’’.
4.7.1.3. Nya informationskällor
Det framgick att PAS i studien riktar sig till FASS och Janusinfo vid behov av information om ett specifikt läkemedel. Vissa deltagare var nöjda med den information de hade tillgång till som exempelvis biverkningar och att de kunde söka sig fram till informationen via FASS. ‘‘Använder FASS, Pascal och Janus mycket gällande biverkningar, interaktioner mm, vilket fungerar bra‘’.
Det är aktuellt med flera andra informationsuppgifter såsom delning/krossning av tabletter, informationskälla för interaktioner, biverkningar, blandbarhet, spädning, bild på tabletter, restnoterade läkemedel, läkemedel och äldre, kontraindikationer, aktiva substanser och hållbarhet vid brutna förpackningar. ’’Delbarhet, går läkemedlet att krossas, ett
förtydligande hur interaktionen med andra läkemedel är’’. ”Snabbt kunna se biverkningarna, när något är slut expedierat, få information från apoteket om något är restnoterat”.
31
Det framgick även att vissa PAS inte har tillgång till NPÖ och skulle vilja få läsbehörighet. PAS ville även få information om utbytespreparat eftersom det i dagsläget finns oerhört många tillverkare och därmed flera olika läkemedelsnamn.
4.7.2. System
4.7.2.1. Ett gemensamt system
Bland de problem inom läkemedelsinformationsöverföring som PAS bemöter dagligen på boendet framkom att det saknas aktuell information om läkemedel som ordineras av specialist för patienter som kommer tillbaka från privata vårdgivare. Specialisten måste kontaktas via mejl, post eller andra sätt för att ta reda på aktuella läkemedelslistor. ’’Meddelande via brev,
fax, mail eller telefon angående om när specialist ändrat medicineringen.’’ Även annan information saknas från specialister ’’ Uppföljningar/uppdateringar av läkemedel ordinerade av specialistklinikerna’’.
Det belyses även att läkemedelslistor i regionens journalsystem som följer med patienten i utskrivet format efter sjukhusbesök inte överensstämmer med det som återfinns i Pascal. Det tappas ofta mycket information vid flytt av patienter och PAS belyser att detta är ett allvarligt problem som orsakar felmedicinering. ’’ I stort sett alla som bor på ett boende har sina läkemedel insatta i Pascal med dispenserade påsar vilket ökar säkerheten. Dock är inte alltid sjukhusen medvetna om detta och överlämnar läkemedel enligt lista i Cosmic, Sedan gör de eventuella ändringar utifrån Cosmic, och allt blir väldigt oklart när de kommer hem. Detta medför mer jobb för oss som måste ringa runt och få tag på ansvariga läkare för att
kontrollera ordinationerna.’’ Även att befintliga system som Pascal inte används inom specialist- och slutenvård ses som ett problem ”En del sjukvårdsorganisationer
32
uppdaterar/använder inte Pascal vilket gör att man måste ringa runt för att få den exakta ordinationen och sedan ombe läkaren att även lägga in det i Pascal”.
Vissa vårdenheter brukar skicka läkemedelslistor via post till boendet vilket gör att det blir problematiskt för patienter som erhåller nya ordinationer under helgdagar utan medföljande läkemedelslista ”De patienter som inte har apodos har vi ingen tillgång till deras
läkemedelslista; läkemedelslista måste faxas/skickas via post från respektive hälsocentral. Om patienter skrivs in under helg finns ingen tillgång till läkemedelslista förrän
nästkommande vardag”.
4.7.2.2. Systemegenskaper
Digital läkemedelsinformationshantering är den optimala processen för PAS på särskilda boende då det vore säkrare och spar tid för personalen” ... med digital läkemedelsinformation ska arbetet underlättas och spara mycket tid”.
Systemet ska vara snabbt, lättillgängligt, överskådligt, med bättre översikt och
sökfunktionalitet där mer automatik önskas inom ramen för säker informationsöverföring. Information om biverkningar och interaktioner ska tydligt vara kopplade till de läkemedlen. Det skulle även vara gynnsamt om personal kunde få notiser i sitt system vid ändringar i läkemedelslistorna. Detta för att underlätta hantering av aktuell information samt att spara tid för samtliga sjuksköterskor. ”Ännu mer optimalt vore det om systemet på något vis kunde signalera till sjuksköterskor när en ändring gjorts, utan att sjuksköterskorna behöver gå in i systemet och leta efter eventuella ändringar”.
33 4.7.2.3. Systemkunnighet
För att få ett robust och bra system att fungera för alla, gäller det att det skall finnas en utbildning för samtliga partner. Det förekom att läkare väldigt ofta inte kan använda Pascal och därför inte ordinerar läkemedel i det systemet utan bara i journalsystemet de använder regionalt. Samtliga vårdpersonal som en patient kommer i kontakt med skall utbildas för användning av systemet, detta inkluderar utöver läkare och sjuksköterskor även andra involverade professioner som sjukgymnaster.
4.7.3. Process 4.7.3.1. Arbetssätt
Utöver ett välfungerande gemensamt digitalt system önskas specifika arbetssätt för att
behandla patienterna på bästa möjliga sätt. Sjuksköterskorna önskar att anhöriga eller sjukhus skickar med läkemedel till boendet som täcker de första dagarna när patienten anländer till boendet för att tillgodose behovet tills beställningen av dosläkemedel levereras.’’… att patienten och anhöriga eller godeman har samtliga mediciner med sig’’.
Det önskas även att information skall rapporteras i systemet direkt efter ronden. Detta för att läkare ibland endast ger läkemedelsordinationer muntligt och glömmer sedan att uppdatera detta i systemet. ’’… utsättning/insättning görs inte alltid på läkemedelslistan utan
muntligt”.
4.7.3.2. Arbetsredskap
Deltagarna önskar en arbetsprocess som är helt digitalt och stöds med lättillgängliga system. Alla läkemedelslistor ska finnas på paddor eller i en applikation på mobilen för att underlätta signering vid läkemedelsutdelning”…Även kopplat med tider till omvårdnadspersonalens
34
mobiler (Mobil omsorg). Inte behöva skriva ut nya listor till patientens rum och pärmar vid ändringar’’.
5. Diskussion
Totalt har 260 PAS från cirka 70 olika kommuner i Sverige deltagit och slutfört enkäten för att besvara studiens frågeställningar. Detta ger ett ganska stort urval för analys av data som i dagsläget speglar problematiken på särskilda boenden. 60 % av deltagarna hade mer än sex års erfarenhet inom yrket som PAS. Det betyder att studiens resultat bygger för det mesta på deltagare med goda erfarenheter av det system som används inom olika särskilda boenden i olika delar av landet.
5.1 Ett nytt system
Trots att övergången till digitalisering med tiden ökat inom vårdverksamheter, använder fortfarande väldigt många boenden papper för hantering av läkemedelsinformation. Att 21 % av samtliga PAS i studien använder endast pappersform vid hantering av olika
läkemedelsinformation anses vara en hög andel i ett samhälle som Sverige som hävdar att övergå helt till digitalisering. Utvecklingen av mobila hälsoteknologier (mHealth) har ökat sedan början av 2000-talet, användningen av dessa apparater har visat ökad involvering av patienter i sjukvården samt minskad sjukvårds kostnader och gett bättre resultat (25).
I denna studie använder 52 % av samtliga PAS både digital och pappersbaserad läkemedelsinformation i deras boenden. Oftast skrivs ursprungligen digitala läkemedelsordinationer ut där papper sätts i patientpärmar som används i
läkemedelsutdelning. Det innebär hög risk att information missas vid denna överföringsväg. Att helt övergå till digitalisering kommer säkerligen ge säkrare och bättre vård (26). Detta kommer även leda till att sjukvårdspersonal kan ägna mer tid åt patienterna och tillgodose
35
deras behov än att förlora mycket tid på att reda ut informationsproblem inom läkemedelsbehandlingen för patienter.
Resultat i denna undersökning visar att mer än 65 % av samtliga PAS lägger ned mindre än en halv timme för att hämta fram information de behöver för sina patienter. Detta är
oberoende av vilket läkemedelssystem de använder. Påvisat resultat kan bland annat bero på att majoriteten av alla deltagare har många års yrkeserfarenhet och är därmed vana med det system de använder vilket gör att de enkelt och snabbt kan få fram aktuell information de behöver. Resultat visar även ingen skillnad i nöjdhetsgrad hos samtliga PAS oberoende av vilket system de använder, vilket också stärker teorin att deltagare är ganska nöjda med det de har till följd av goda erfarenheter av systemet de använder.
Resultatet speglar däremot inte helheten då frågans formulering kunde uppfattas på olika sätt. En av deltagarna noterade att det borde framkomma tydligare om tiden som efterfrågas är genomsnittlig per dygn eller till exempel per vecka för respektive patient.
Pascal till skillnad från NPÖ har stor användning inom särskilda boende då de flesta patienterna är så kallade dospatienter. Pascal används av cirka 95 % av deltagarna som en läkemedelslista. Detta går egentligen emot hälso- och sjukvårdslagen som finns på
Socialstyrelsens föreskrifter (7). Enligt bestämmelser i HSLFFS2017:37 bör sjuksköterskor utgå från läkemedelsordinationer vid läkemedelsutdelning för samtliga patienter och inte från recept som t.ex. finns i Pascal. Pascal används således på grund av avsaknad av ett annat tillgängligt system med aktuella läkemedelslistor för kommuner.
Studiens resultat visar ett tydligt behov av ett digitalt gemensamt läkemedelssystem för samtliga kommuner och regioner i Sverige som innehåller en aktuell läkemedelslista för samtliga patienter, erbjuder goda sökfunktioner och annan läkemedelsinformation. Över 90 %
36
av alla PAS vill ha det. Detta skulle ge säkrare vård för patienter (ca 90 % av alla PAS menade detta) samt underlätta hantering av läkemedelsinformation, spara tid för samtliga PAS och övriga vårdpersonal (90 % av alla PAS).
En studie utförd i nio olika län i Sverige om övergångar mellan sluten vård och öppen vård och omsorg har visat att stora problem påverkar äldre patienters hälsa på grund av bristfällig informationsöverföring mellan vårdpersonal. Totalt skrevs mer än 1 miljon patienter ut från sjukhus år 2014, av dessa fick 334 420 patienter fortsatt vård av kommuner och 221 221 av dem fick omsorgsinsatser. Av dessa sköra äldre patienter återinskrevs cirka 48 % på sjukhus inom en månads period. Olika svårigheter har rapporterats, bland dessa förekom stora problem med informationsöverföringen och primärvårdens bristande delaktighet som ett huvudsakligt systemhinder (27).
Sedan 2016 har Sveriges regering som mål att bli det bästa landet i världen inom e-hälsa och myndigheterna är på rätt väg (28). En litteraturstudie om digitalisering av hälso- och sjukvård har även påvisat att detta förutom att ge bättre kvalité på vården även kan leda till mycket besparingar för samhället (28). En studie i USA på 119 000 patienter i 32 olika sjukhus visade att digitalisering har minskat dödligheten i intensivvården till följd av att mer medicinsk data var lättillgänglig i elektroniska journaler (28).
Min undersökning visar att PAS möter problem vid specifika arbetsmoment i hantering av läkemedelsinformation på grund av avsaknad av ett gemensamt system. Mer än hälften av samtliga deltagare stöter på problem när patienter för första gången kommer in på boendet samt för patienter som kommer tillbaka efter besök hos andra vårdgivare. Cirka 90 % av samtliga PAS möter problem när patienter från ett sjukhusbesök kommer tillbaka till boendet.
37
Detta sker eftersom patienter vanligtvis inte har med sig en aktuell läkemedelslista då andra vårdgivare använder ett annorlunda system än det som används på boendet.
Alla patienter ska få den medicinering de behöver och administrativa problem ska inte påverka patienternas hälsa eller säkerhet. Att vissa patienter inte får sina läkemedel till följd av att läkemedelslistor inte har kommit fram till boenden är oacceptabelt. Många PAS i studien har beskrivit att de inte får aktuella läkemedelslistor för patienter som till exempel sätts in på boendet på helgdagar eller kvällar, att de inte kan beställa aktuella läkemedel till följd av att regioner och kommuner inte har sammankopplade system, samt dröjsmål vid läkemedelslistor i pappersformat på grund av posten eller andra mänskliga faktorer. Att läkare på sjukhus inte ofta uppdaterar läkemedelslistor i Pascal men endast gör ändringar i sina regionala system som PAS inte har tillgång till, medför att patienter kan få
felmedicinering och leda till onödiga biverkningar, något som kan undvikas om ett gemensamt system skulle användas.
5.2 Läkemedelsinformation
Det nya systemet som PAS önskar sig ska omfatta all information vårdpersonalen behöver för att erbjuda patienter så god och säker vård som möjligt. Systemet ska bland annat innehålla samtliga aktuella läkemedelsordinationer för dos- och icke-dospatienter inklusive specifika läkemedel som insulin eller Waran. Även en tydlig tidsplan när läkemedel ska ges samt dess indikation är viktiga informationsuppgifter som påpekades av PAS. Annan
läkemedelsinformation såsom lättåtkomlig information om biverkningar, interaktioner, kontraindikationer, olämpliga läkemedel för äldre, bilder på tabletterna, del-/krossbarhet och restnoteringar är viktiga att finnas med.
38
Systemet skall vara snabbt, enkelt och lättillgängligt för all vårdpersonal för att på bästa sätt utnyttja digitaliseringen och erbjuda patienterna en god och säker vård. För att detta ska vara möjligt behöver all vårdpersonal få en utbildning och god förståelse i hur systemet fungerar så att inga administrativa problem kan leda till negativa effekter på patienterna. Det ska även finnas mobila enheter samt applikationer på mobilen för signering av läkemedelsutdelning.
5.3 Styrkor och svagheter
Enkätundersökningar är en bra studietyp för att samla in data på ett smidigt sätt och i stor utsträckning. Att även göra detta elektroniskt gör det enklare att nå ut till större grupper av deltagare vilket ger mycket mer data att analysera och utgå ifrån. Undersökningen handlar om behovet av digital läkemedelsinformation i kommunal vård och därför var det viktigt att nå ut till så många olika kommuner i Sverige som möjligt. Att få över 260 PAS från cirka 70 olika kommuner att svara på enkäten var därför bra data att utgå ifrån. Det som denna studie skiljer sig från tidigare studier, är att den belyser hur problematiken med olika systemsanvändningar ser ut i olika delar i hela landet utan begränsning till ett specifikt område.
Det är viktigt att enkäten skall vara kort och enkel att tolka för att få fler deltagare att slutföra den och därmed få den information som efterfrågas. Det är även viktigt att deltagarna har möjligheten att uttrycka sig närmare och beskriva eventuella åsikter i öppna frågor.
Förankringsprocessen skulle kunna ha varit bättre genom att låta flera sjuksköterskor svara på enkäten innan den skickades ut till samtliga PAS för att säkerställa att frågorna är
formulerade på ett bra och förståeligt sätt.
Trots att en elektronisk enkät gör det möjligt att nå fler deltagare finns det naturligtvis olika negativa effekter av denna undersökningsmetod. Det är bland annat svårt om en av de
39
besvarande har en fundering eller fråga om en specifik frågeställning i enkäten. Deltagarna hade inte någon att fråga, vilket kunde underlättas om enkäten delades ut till samtliga i närvaro någon som kan förtydliga eventuella frågor och därmed undvika missförstånd som i detta fall kunde ha lett till uteblivna svar.
En till svaghet med denna metod är att svarsfrekvens inte kunde mätas då det var oklart hur stor antalet PAS på varje boende var. Det medför att resultat kan vara partiskt då det endast bygger på PAS som är intresserade eller är i behov av mer läkemedelsinformation.
Det var även tänkt att genomföra intervjuer med några PAS från olika boenden för att få en djupare förståelse för nuvarande problem och behov av läkemedelsinformation. En
semistrukturerad intervjumanual skulle tas fram. Olyckligtvis på grund av rådande
omständigheter kring Covid-19 skedde inga intervjuer då vården var överbelastad, specifikt på äldreboenden där riskgrupper vistas.
5.4 Framtid & utveckling
Denna studie visar att det är problematiskt att regioner och kommuner använder olika informationssystem och att utveckling till endast ett gemensamt system skulle vara optimalt. Det förekom även att viktig information saknas och att nya informationskällor bör finnas i systemet. Att denna problemställning börjar kartläggas i Sverige är ett bra steg för utveckling av nya gemensamma system med bättre läkemedelslistor. En nationell tjänstplattform skulle göra det möjligt att kunna hämta information från journalsystem till en kommun applikation.
Liknande studier som denna undersökning skulle kunna ge en överblick av hur problematiken ser ut med användning av det nya systemet samt om eventuella problem har lösts eller om nya problem dyker upp.
40 6. Konklusion
Enkätundersökningen gav en realistisk bild av hur läkemedelsinformation hanteras på särskilda boenden i olika kommuner i Sverige och därmed belyste vilka problem PAS
bemöter till följd av vilket system de använder i dagsläget och vad de vill ha förbättringar på. Studien visade att nästan samtliga deltagarna ser ett behov av ett gemensamt, välstrukturerat, och omfattande system som används av regioner och kommuner som är lättåtkomlig för all vårdpersonal som tar hand om patienten. Det är viktigt att använda ett gemensamt system för samtliga berörda vårdpersonal inom regioner och kommuner för att höja patientsäkerheten samt underlätta hantering av aktuell läkemedelsinformation. Detta spar tid åt vårdpersonal, samt minimerar risken för felmedicinering och onödiga biverkningar.
Mer informationskällor i systemet behövs med tydligare struktur på befintliga
läkemedelsordinationer. Arbetsprocesser måste förbättras för att säkerställa att läkemedel finns på plats när patienten är på boendet.
Referenser
1. Riksdagsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Svensk författningssamling 2017:2017:30 t.o.m. SFS 2019:996 - Riksdagen [Internet]. [citerad 29 januari 2020]. Tillgänglig vid: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslagsfs-2017-30.
2. Kliniska studier. Det svenska sjukvårdssystemet - stöd och information om kliniska studier [Internet]. Stockholm: Kliniska studier; 2020 [citerad 11 april 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska-sjukvardssystemet.html#
3. 1177 Vårdguiden. Äldreomsorg. [Internet]. Stockholm: Vårdguiden; 2020 [citerad 12 april 2020]. Tillgänglig vid: https://www.1177.se/Uppsala-lan/sa-fungerar-varden/olika-vardformer/aldreomsorg/
4. Petersson T. Äldreboende [Internet]. Jönköping: Jönköpings kommun; 2020 [citerad 13 april 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.jonkoping.se/omsorghjalp/aldre/aldreboende.4.74fef9ab15548f0b80023dd.ht ml
41
5. Pajunen SV. PAS Patientansvarig sjuksköterska avd 41N. :1 [Internet]. Norrbotten: Norrbottens läns landsting; 2017 [citerad 28 mars 2020] Hämtad från:
https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/neurorehabavdelning41n/Styrande/Ruti ndokument/Arbetsbeskrivning%20PAS%20Patientansvarig%20sjuksk%C3%B6terska%2
0avd%2041N.pdf
6. Riksdagsförvaltningen. Patientsäkerhetslag (2010:659) Svensk författningssamling 2010:2010:659 t.o.m. SFS 2019:1300 - Riksdagen [Internet]. Sverige.
Riksdagsförvaltningen; 2020 [citerad 29 januari 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
7. Socialstyrelsen. Senaste version av HSLF-FS 2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården – Konsoliderad [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 SITENAME. [citerad 29 januari 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201737-om-ordination-och-hantering-av-lakemedel-i-halso--och-sjukvarden/
8. Socialstyrelsen. Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. [Internet] Sverige: Socialstyrelsen; 2020. :88.
9. Rambaran KA, Huynh HA, Zhang Z, Robles J. The Gap in Electronic Drug Information Resources: A Systematic Review. Cureus. 2018; 10(6): 1-7.
10. Inera. Pascal [Internet]. Sverige: Inera; 2020. [citerad 29 januari 2020]. Tillgänglig vid: https://www.inera.se/link/fecd7aacc9f64e4fa606dc5cbd99c58a.aspx?epslanguage=sv 11. eHälsomyndigheten. Att vara dospatient. [Internet]. Sverige: eHälsomyndigheten; 2019
[citerad 30 januari 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/privat/e-recept/dospatient/
12. Inera. Nationell patientöversikt - NPÖ - [Internet]. Sverige: Inera; 2020 [citerad 30
januari 2020]. Tillgänglig vid: https://www.inera.se/tjanster/nationell-patientoversikt-npo/ 13. CompuGroup Medical | TakeCare – en heltäckande lösning inom e-hälsa. [Internet]
Sverige: CompuGroup Medical; 2020 [citerad 16 april 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.cgm.com/se/product___solutions/physicians_5/takecare_se/oeversikt_takeca re/takecare.se.jsp
14. Hurtig T. cross [Internet]. Solna: Evry healthcare solutions AB; 2020 [citerad 16 april 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.evry.in/contentassets/51a2ba86b5ac4246b88c6112ef86b277/013_ncs-cross_onepager.pdf
15. Cambio. Cambio COSMIC Journalsystem. Sverige: Cambio; 2020 [Internet]. [citerad 16 april 2020]. Tillgänglig vid: https://www.cambio.se/sv/vi-erbjuder/cosmic/
16. Alfa. Alfa e-Läkemedel. Sverige: Alfa; 2020 [Internet]. [citerad 30 januari 2020]. Tillgänglig vid: https://www.alfakl.se/e-laekemedel
42
17. Appva. Om Appva [Internet]. Sverige: Appva; 2020 [citerad 17 april 2020]. Tillgänglig vid: https://appva.com/sv/om-appva/
18. Janusinfo. Om oss [Internet]. Stockholm: janusinfo; 2020 [citerad 06 maj 2020]. Tillgänglig vid: https://janusinfo.se/omoss.4.7e3d365215ec824586445a0d.html 19. FASS Allmänhet. Om Fass [Internet]. Sverige: FASS; 2019 [citerad 06 maj 2020].
Tillgänglig vid:
https://www.fass.se/LIF/menydokument;jsessionid=eazpw5zL9SEDIu8Kk-pNK3Np-zbT_RkaqWCrSfz2EL8iGUchK_dO!1905814590?userType=2&menyrubrikId=40 20. Benjamin DM. Reducing Medication Errors and Increasing Patient Safety: Case Studies
in Clinical Pharmacology. J Clin Pharmacol. 2003;43(7):768–83.
21. Gillespie U. Effects of Clinical Pharmacists' Interventions. Diva. 2012: 9-40.
22. Berland A, Bentsen SB. Medication errors in home care: a qualitative focus group study. J Clin Nurs. 2017;26(21–22):3734–41.
23. Webbenkäter. Skapa Gratis Webbenkäter & frågeformulär med WebbEnkäter [Internet]. Zurich: Webbenkäter; 2017 [citerad 15 maj 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.webbenkater.com/
24. Pingpong. Kvalitativ metod. [Internet]. Stockholm: Pingpong; 2020 [citerad 15 maj 2020]. Tillgänglig vid:
https://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course10796/published/1361899157437/r
esourceId/8732453/content/db445ba2-5373-48a0-b4a7-9a94742962bb/Kvalitativ%20metod%20(P.%20Langemar).pdf
25. Bhavnani SP, Narula J, Sengupta PP. Mobile technology and the digitization of healthcare. Eur Heart J. 2016;37(18):1428–38.
26. Hasselström C. Fördelar med digitalisering i vården [Internet]. Sverige: Hälsoportalen; 2019 [citerad 21 maj 2020]. Tillgänglig vid: https://www.folkhalsasverige.se/vard-och-omsorg/fordelar-med-digitalisering-i-varden/
27. Åhsberg E. Om övergångar mellan sluten vård och öppen vård och omsorg. Socialstyrelsen. 2017 :7-39.
43 Bilaga 1: Elektronisk enkät
Kön: Kommun: _________________________
Man Kvinna Annat
Jobberfarenhet som patientansvarig sjuksköterska (PAS)
Mindre än 1 år 2-5 år
> 6 år
Hur hanteras läkemedelsinformation på ditt boende idag?
Digitalt Pappersform
Både digitalt & pappersform.
Specificera ___________________________________________________________
Hur mycket tid lägger du i genomsnitt för att få fram aktuell läkemedelsinformation för en patient?
< ½ h 1-2 h > 3 h
Använder du Pascal som en lista för delning av läkemedel för dina patienter?
Ja Nej
Använder du Nationell patientöversikt (NPÖ) som en lista för delning av läkemedel för dina patienter?
Ja Nej
Skulle du vilja ha tillgång till information om läkemedelsinteraktioner och läkemedelsbiverkningar eller annan information för att förbättra läkemedels- behandling hos dina patienten?
44 Ja Nej Information om biverkningar: Ja Nej
Annat (Vänligen specificera):
_________________________________________________________________________
Vänligen besvara nedanstående frågor med det alternativ som bäst passar dig:
Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer till stor del
Instämmer helt Jag är nöjd med
läkemedelsinformationen som jag har tillgång till
idag. 1 2 3 4 5
En digital
läkemedelslista som är gemensam med regionen skulle underlätta hantering av läkemedelsinformation. 1 2 3 4 5 En digital läkemedelslista skulle
spara tid för oss PAS. 1 2 3 4 5
En digital
läkemedelslista skulle
höja patientsäkerheten. 1 2 3 4 5
Vid vilka arbetsmoment upplever du att det uppstår problem vid läkemedelshantering inom ditt boende? (Flera alternativ kan väljas)
När patienten läggs in för första gången När patienten kommer tillbaka från sjukhus När patienten var på besök hos specialist
45
Annat _____________________________________________________________
Hur skulle en optimal process för läkemedelsinformation se ut för dig:
Vilken läkemedelsinformation saknas idag:
46
Bilaga 2: Lista över antal deltagare från alla kommuner som deltog i studien.
Kommun Antal deltagare Alingsås 1 Boden 4 Botkyrka 10 Bromma 4 Burlöv 1 Danderyd 1 Enköping 1 Eskilstuna 14 Gnosjö 1 Gotland 3 Gävle 5 Göteborg 31 Halmstad 1 Huddinge 4 Hägersten 1 Härryda 1 Hässelby 1 Järfälla 3 Jönköping 11 Karlstad 2 Katrineholm 2 Kista 2 Knivsta 2 Kristianstad 1 Kungsbacka 1 Köping 1 Landskrona 1 Lidingö 3 Linköping 17 Ljungby 1 Lomma 3 Lund 3 Mjölby 2 Mora 1 Motala 1 Mölndal 2 Nacka 4 Norrköping 2 Norrtälje 4 Nykvarn 1 Nyköping 2 Ragunda 1 Sigtuna 1 Skärholmen 1 Sköndal 1 Solna 3 Stockholm 23 Säffle 2 Södertälje 6 Tranås 2 Trelleborg 1 Trosa 3 Täby 4 Umeå 15 Uppsala 16 Varberg 4 Vellinge 1 Västerås 2 Västmanland 1 Växjö 2 Ystad 1 Årsta 1 Älvsjö 1 Ängelholm 1 Örebro 2 Östergötland 1 Östersund 1 Österåker 3 Östhammar 5
