O RGANISATION , LEDNING OCH STYRNING

OF är en liten, stabil och relativt sluten verksamhet. En försiktighetsstrategi har präglat verksamheten. Problem har hanterats genom internt pusselarbete. Verksamhetsområdet står nu inför en ny situation. En mer offensiv, tydlig och utvecklingsinriktad strategi behöver tas fram för hela funktionshinderområdet.

För att möta den nya situationen behöver både organisationen och sättet att leda och styra verksamheten förändras. Vi bedömer att så långt det går bör insatsformerna enhetsmässigt renodlas i organisationen för att stötta metod- och kompetensutvecklingen. Enhetscheferna behöver kunna fokusera på att driva utvecklingen av innehållet och för stor splittring i ledningsuppdraget motverkar detta. Att enhetscheferna är samlokaliserade är dock en fördel.

Genomlysningen visar på behovet att ta ett helhetsgrepp på daglig verksamhet och

sysselsättning för socialpsykiatrin med fokus på mer varierade aktiviteter av god kvalitet och på den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Glädjande kan

konstateras att området socialpsykiatri står sig väl i en omvärldsjämförelse, något som uppnåtts genom engagerat ledarskap och engagerade medarbetare. Socialpsykiatrin har god kompetens. Verksamheten är väl sedd internt och i regionen. Dock behöver övriga

verksamhetsdelar inom OF lyftas och innehållsmässigt utvecklas för att komma i fas med nivån inom socialpsykiatrin. Nuvarande verksamhetsmässiga interna obalans behöver hanteras.

Ledningsmässigt motiverar det stora utvecklingsbehovet och expansionen inom daglig verksamhet organisatoriskt en egen enhet med fokus helt på detta uppdrag. Det behövs kompetensmässigt en egen ”motor” för denna typ av verksamhet som inte splittras av annat ansvar. Ett alternativ är att ha en sammanhållen enhet för arbete och sysselsättning LSS och SoL. Korttidstillsynen Lingonet samorganiserades ursprungligen med daglig verksamhet för att underlätta en övergång till sysselsättning, men det är tveksamt om den tanken håller i den nuvarande situationen. Avlösning i eget hem och korttidsvistelse är delvis alternativa insatser som ledningsmässigt bör hållas samman.

32 Figur 3: Principförslag till ny enhetsindelning

En god grund för förändringarna finns i den nuvarande övergripande ledningen som

kännetecknas av kontinuitet och god lokalkunskap. Områdeschefen har ett starkt förtroende och arbetet i ledningsgruppen fungerar bra. Det finns också en väl utvecklad mötesstruktur.

Även samarbetet med ansvarig sjuksköterska i hemsjukvården och med regionens

psykiatrisjuksköterska är gott. Det kan också positivt noteras att boendestandarden allmänt är god inom OF och att boendeenheterna finns i centralorten, frågor som andra kommuner ofta brottas med.

Nämnden är trygg med ledningen för OF, men nämndens kunskap och påverkan på

utvecklingen har hittills varit begränsad. Det är bra att nämndens ledamöter nu uttrycker att de är beredda att själva engagera sig mer för OF och arbeta för verksamhetsområdets utveckling och resursbehov. Nämnden har bland annat en utmaning från Attendo som ska hanteras och som gäller några boendeenheter och daglig verksamhet. Utmaningen ställer frågan om kommunen önskar fortsätta bedriva all verksamhet i egen regi eller om man ska upphandla någon del av verksamheten. Privata utförare finns idag enbart inom den

personliga assistansen. Om nämnden önskar en förändring skulle daglig verksamhet alternativt arbete och sysselsättning kunna upphandlas med motivet att få in förnyelse.

Upphandlingen måste i så fall medge utveckling och inte vara för låst.

Det finns behov av en tydligare, mer faktabaserad och skarpare rullande behovsplanering.

Det räcker inte med den nu planerade kartläggningen inom boendet. Det är både för

framtida brukare och för kommunens ekonomi viktigt att behov och resurser inom samtliga insatsformer ligger i fas. Planen som bör uppdateras och presenteras årligen måste också innehålla en tydlig redovisning av samtliga lokalbehov, ev. i ett separat dokument. Behoven av boende och andra insatser bör vara en naturlig del i kommunens övergripande fysiska och

33

ekonomiska planering. Planeringen för OF behöver integreras med övriga planeringsdokument inom socialtjänsten både tidsmässigt och formmässigt.

Det finns behov av att stärka styrning och uppföljning av verksamhet, resultat och

effektivitet inom funktionshinderområdet. Även om verksamhetsområdet i stort har haft ekonomisk balans, finns en osäkerhet om vad som är verksamhetens kostnadsnivå och hur rimlig budgeten är mellan olika verksamheter och enheter. En god grund för att stärka styrningen kan vara att införa en resursfördelningsmodell byggd på omsorgstyngd,

prestationer och pris. Resursfördelningssystemet skulle kunna omfatta personlig assistans, boendestöd, boende och daglig verksamhet. Det är idag många kommuner som har olika former av resursfördelningsmodeller som man kan ta del av för att hitta en modell som passar i Älmhult.

Utan en bra uppföljning saknas faktabaserat underlag för analys och utveckling i förhållande till målgruppernas behov och för effektiviteten i de olika insatsområdena. Genomlysningen visar att förvaltningen i vissa delar har ett bra underlag att bygga en uppföljning på, men det finns behov av att utveckla en målgruppsinriktad och skarpare uppföljning. En bra

uppföljning skapar ett intressant underlag också för medarbetarnas engagemang i att utvärdera och utveckla innehållet i verksamheten. Det finns idag mycket information i verksamhetssystemet som inte tas till vara. Använd informationen i verksamhetssystemet och gör månatliga utdrag och analyser av uppgifter. Vi föreslår att det skapas en

resultatinriktad och nivåindelad plan för verksamhetsuppföljning. Uppföljningen ska mer inriktas på vilka resultat som verksamheten uppnår, än vilka insatser och aktiviteter som genomförts.

Det finns i databasen Kolada ett stort antal kvalitetsmått. Tyvärr saknas fortfarande en hel del kommuner i jämförelsen och måtten förefaller inte heller vara kvalitetssäkrade.

Förvaltningen bör därför se över rutinerna för inlämning och kvalitetssäkring av de uppgifter som inlämnas till Socialstyrelsen och SCB.

Enhetsassistenter

Varje EC inom socialförvaltningen ska enligt ledningens beslut ha 0,5 assistent som

administrativt stöd. Av de totalt 2,0 tjänsterna inom OF används dock 0,5 till verkställighet av kontaktpersoner, ledsagare och avlösare. En annan lösning borde skapas med särskild kompetens för detta viktiga område. Enhetsassistenterna behövs renodlat som stöd till enhetscheferna. Vi föreslår att rekrytering, anställning, stöd och uppföljning av

kontaktpersoner, ledsagare och avlösare lyfts till en särskild befattningshavare med speciell kompetens för området. Åtgärden ger utrymme för att klara ett bättre stöd till

enhetscheferna och för att klara den grannlaga uppgiften att arbeta med bemanning av personlig assistans. Även om förenklande IT-lösningar införs i administrationen av

assistansen kan det vara motiverat med en utökning av assistentstödet utöver 0,5 tjänst.

34 Kompetensutveckling

Vi har noterat att kompetensutvecklingen är ojämn inom OF. Inom socialpsykiatrin

tillgodoses behoven och distansutbildning köps in när så passar, exempelvis Psyk-E. Denna utbildning borde också medarbetarna inom övriga verksamheter behöva. För att stärka innehållsmässig och metodmässig utveckling krävs en strukturerad

kompetensutvecklingsplanering, övergripande, per enhet och individuellt.