GÖRAN SVENSSON PLANUM ORGANISATION AB OCH EVA ARVIDSSON KONSULT den 22 september 2017
G ENOMLYSNING AV VERKSAMHETSOMRÅDE
FUNKTIONSNEDSÄTTNING , SOCIALFÖRVALTNINGEN I Ä LMHULTS
KOMMUN .
Slutrapport
1
G ENOMLYSNING AV VERKSAMHETSOMRÅDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING ,
SOCIALFÖRVALTNINGEN I Ä LMHULTS
KOMMUN .
Slutrapport
GENOMLYSNING AV VERKSAMHETSOMRÅDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING, SOCIALFÖRVALTNINGEN I ÄLMHULTS
KOMMUN. ... 0
1.BAKGRUND ... 2
1.1UPPDRAGET ... 2
1.2METOD ... 2
2.OMSORGER OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - NULÄGE ... 4
2.1ORGANISATION ... 4
2.2 SAMMANFATTNING AV INTERVJUER ... 4
2.3NÅGRA GRUNDDATA OM VERKSAMHETENS UTVECKLING ... 15
3.UTJÄMNINGSSYSTEM FÖR LSS ... 19
3.1UTJÄMNING AV LSS-KOSTNADER, GRUNDERNA ... 19
3.2UTFALLET FÖR ÄLMHULTS KOMMUN ... 20
4.OMVÄRLD ... 25
4.1OMVÄRLD... 25
5.ANALYS OCH FÖRSLAG... 31
5.1ORGANISATION, LEDNING OCH STYRNING ... 31
5.2MYNDIGHETSUTÖVNING ... 34
5.3VERKSTÄLLIGHET ... 35
6.SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ... 40
6.1INRIKTNINGEN AV FÖRSLAGEN ... 40
6.2HANDLINGSPLAN ... 40
7.INTERVJUFÖRTECKNING ... 45
2
1. Bakgrund
1.1 Uppdraget
Socialnämnden i Älmhults kommun har beslutat genomföra en genomlysning av
verksamhetsområde omsorger om personer med funktionsnedsättning (i fortsättningen benämnd OF). Genomlysningen ska utgöra underlag för framtida diskussioner och
ställningstaganden i socialnämnden. Genomlysningen ska innehålla en djupgående analys på operativ nivå i verksamheterna, beskrivning av arbetsprocesserna men också en belysning av de organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningarna att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet.
Genomlysningens syfte är att få en extern analys avseende nuläget för att på så sätt skapa en bas för fortsatt utvecklingsarbete. Genomlysningens perspektiv ska vara att av tillgängliga resurser få ut en verksamhet av så god kvalitet som möjligt. Genomlysningen ska, förutom att innehålla en analys, även utmynna i konkreta förslag till utveckling.
Följande delområden och frågeställningar ingår i uppdraget:
Vilka behov har vi idag och hur löser vi dem?
Hur ändamålsenlig är vår organisation?
Hur följs verksamhet och ekonomi upp inom omsorger om personer med funktionsnedsättning?
Omvärldsanalys och framtid
Analys LSS-utjämning
Uppdraget har utförts under perioden maj-september 2017 av Planum Organisation AB med Göran Svensson och Eva Arvidsson som konsulter.
1.2 Metod
För att fånga in helheten vad gäller verksamhetsområdets förutsättningar i form av
nationella och lokala mål, kvalitetsnivåer, resultat och resurser samt se hur dessa tillvaratas i förvaltningens sätt att bedriva verksamheten, har olika aktiviteter genomförts som
tillsammans bildar grund för analys och slutsatser.
Planum Organisation AB har samlat in och studerat den dokumentation som är relevant för uppdraget, som beslut om organisation, måldokument, kvalitetssystem, rutinbeskrivningar, processbeskrivningar, delegationsordning, utredningar, budget, tertial- och
månadsrapporter, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser, nyckeltal och statistik.
Konsulterna har genomfört intervjuer med förvaltningsledning, verksamhetsledning och övriga medarbetare inom funktionshinderomsorgen samt representanter för särskola och fackliga organisationer.
3
En särskild studie och analys har genomförts angående Älmhults kommuns utfall i det statliga utjämningssystemet för LSS-insatser. Ett särskilt avsnitt i rapporten behandlar pågående förändringar och utredningar på nationell nivå som kan komma att få betydelse för verksamhetsområdet. Vissa jämförelser görs också med funktionshinderområdet i andra kommuner i landet och i Kronobergs län.
Som en del i dialogen med verksamheten har konsulterna genomfört ett arbetsseminarium med ledning och medarbetare inom funktionshinderomsorgen. Syftet med arbetsseminariet var att presentera och diskutera de inledande iakttagelserna och den preliminära analysen.
Vid två tillfällen under uppdragsperioden har avstämning skett med uppdragsgivarens styrgrupp för uppdraget. Uppdragsgivaren har också haft möjlighet att sakgranska rapporten inför slutrapporteringen.
4
2. Omsorger om personer med funktionsnedsättning - nuläge
2.1 Organisation
Socialförvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden, Äldreomsorg och Individ- och familjeomsorg och Omsorgen om personer med funktionsnedsättning. För verksamheten inom funktionshinderområdet finns under socialchefen en områdeschef som i sin tur är chef för fyra enhetschefer och LSS-handläggare för myndighetsutövning. Enhetscheferna leder arbetet inom respektive enhet. Det är enhetscheferna som har det direkta ekonomi-, personal- och verksamhetsansvaret.
Figur 1: Organisationsplan verksamhetsområde omsorger om personer med funktionsnedsättning, juni 2017.
Det finns planer på att utöka organisationen med ytterligare en enhet under hösten 2017, vilket i så fall kommer att medföra en omfördelning av verksamheter mellan enheterna.
2.2 Sammanfattning av intervjuer
En viktig del i uppdragets genomförande har varit att göra ett relativt stort antal intervjuer med ledning och medarbetare inom funktionshinderomsorgen. Dessutom har även
representanter för särskolan och fackliga organisationer intervjuats.
Den bild av nuläget i verksamheten som framkom under intervjuerna har redovisats för uppdragsgivaren och vid ett arbetsseminarium som genomfördes den 13 september. Vid arbetsseminariet gjordes en avstämning av den bild som konsulterna uppfattat, med ledning och medarbetare. I avsnitt 2.2 redovisas en kort sammanfattning av de viktigaste generella och verksamhetsspecifika iakttagelserna mot bakgrund av frågeställningarna i
genomlysningen. Innehållet i sin helhet i samtliga intervjuer utgör underlag för konsulternas analys i genomlysningsarbetet.
5
OBS! Sammanfattningen innehåller de intervjuades uppfattning och synpunkter. Det gör att det kan förekomma synpunkter som avviker från varandra inom vissa områden.
Kommunen och målgruppen
Målgruppen för LSS och SoL-insatser är under successiv förändring. Fler får neuropsykiatriska diagnoser. Neuropsykiatrin har genomgått en stor utveckling både beträffande utredningar och diagnosernas innehåll. Unga människor inom autismspektrat klarar inte av samhällets krav/sina liv och behöver både individuellt stöd och eventuellt plats i boende.
Det är nu allt fler äldre i verksamheten. Inslag av missbruk i kombination med funktionshinder har ökat. Antalet brukare kommer att öka genom att fler överlever trafikskador och svåra sjukdomar samt genom ökad livslängd. Regionens
verksamhetsneddragningar upplevs ha ökat trycket inom socialpsykiatrin. Få läggs nu in på sjukhus.
Målgruppens förändring och att brukarnas individuella förväntningar och krav har ökat. Den nya situationen behöver mötas med respekt, förståelse och nya arbetsformer.
Ledning och styrning
Nämnden anser att verksamhetsområde OF de senaste åren har fått stå tillbaka för
äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Det politiska intresset för OF har dock har ökat, men representanter för nämnden beskriver samtidigt att det kan vara svårt att förstå och överblicka OF. Nämnden är beredd att utveckla och ta fram resurser för OF-
verksamhetens behov, men det finns en osäkerhet om det är rätt struktur på verksamheten och om de medel som satsas på olika verksamheter används optimalt. T.ex. satsas 969 000 kr på den fristående föreningen Fontänhuset, ger det rätt verksamhet tillbaka frågar sig nämnden.
En kartläggning av insatsbehoven med 4-årsperspektiv redovisas årligen för nämnden. Just nu täcks behoven, men det finns många nya ansökningar. Verksamheten är under en stadig expansion. Nämnden räknar t.ex. att det kan finnas ett behov på 30 lägenheter inom tio år.
Nämnden är också medveten om behovet av arbete/sysselsättning för målgruppen inom OF och att kommunen själv inte varit så bra på att ta fram platser i den kommunala
verksamheten.
Nämnden har fått in en utmaning från Attendo om att driva fyra boendeenheter. Inga beslut kommer att fattas om utmaningen innan genomlysningen är klar.
OF beskrivs vara en självgående, men i viss mån sluten verksamhet. Områdeschefen inom funktionshinder har stort förtroende och betraktas som en förebild av andra ledare inom OF.
I takt med att nya verksamheter tillkommit har organisationen inom verksamhetsområdet
6
förändrats. Flera enhetschefer har tillkommit under de senaste åren. Totalt finns nu fyra enhetschefer och förstärkning med ytterligare en enhetschef anses behövas.
Mötesstrukturen inom OF beskrivs som välfungerande. En viktig del i strukturen utgörs av kvalitetsrådet som är ett tvärprofessionellt råd som belyser behov, kvalité,
kunskapsutveckling, rutiner, riktlinjer och inte minst brukarfokus/delaktighet. Synpunkter finns på att brukarna skulle involveras i kvalitetsrådets arbete. Till verksamhetens
kvalitetsarbete hör också att enhetscheferna arbetar med lean-modellen med kartläggningar och s.k. tavelmöten. Senior alert har börjat användas i verksamheten. Logg-kontroller görs regelbundet.
Samarbetet med andra aktörer och nätverk är omfattande inom OF. Det är en grund för kvalitetsarbetet och för att utveckling ska kunna uppnås. Tidsmässigt utrymme behöver överlag avsättas för samarbete för att goda resultat ska uppnås.
Resultat och uppföljning
Varje månad har områdeschefen tillsammans med controller och en enhetschef i taget genomgång av prognosen/budgeten utifrån en checklista som områdeschefen sedan sammanställer. På listan finns också antal ansökningar/utredningar med samt avslag.
Formen för den individuella månadsuppföljningen har utvecklats och fungerar väl enligt de inblandade.
Budgetarbetet sker genom att EC och ekonom träffas och går igenom bemanningen. OF har inte någon modell för resursfördelning i någon del av verksamheten. Övergripande arbetar ekonomichefen för att införa en resursfördelning från fullmäktige till nämnd. 2016 gav ca 500 tkr plus i bokslutet. Medarbetarna är duktiga, intresserade och bra på att tänka ekonomiskt. Kännedomen om budgeten har ökat. Verksamheten upplever att de har bra stöd från ekonomen, som är engagerad och intresserad av verksamheten. I övrigt omnämns inte så mycket om ekonomin under intervjuerna.
Under hösten 2016 fick OF möjlighet att prova en digital brukarundersökning som tagits fram av SKL. Enheterna daglig verksamhet och boendestöd var piloter.
Brukarundersökningen visade bra resultat. OF kommer att genomföra undersökningen på samtliga enheter i höst. I övrigt nämns under intervjuerna att scheman hanteras i Time Care.
Användningen skiljer dock mellan olika enheter. Mobila teamet mäter inte utförd tid, enbart beviljad. Personalsystemet försvårar arbetet med att kunna följa kostnader för personlig assistans på brukarnivå.
Socialpsykiatrin inspekterades nyligen av Arbetsmiljöverket (AMV) med anledning av ett enskilt ärende. AMV hade inga anmärkningar. T.ex. var alla typer av dokument upprättade enligt regler och föreskrifter, vilket av verksamheten uppfattas som en bedrift.
7 Organisation och medarbetare
Medarbetarna uttrycker att de har ett roligt och ombytligt arbete. Det har hänt mycket i verksamheten och de ställs för nya utmaningar. Brukarna ger medarbetarna mycket tillbaka.
Ett bekymmer för medarbetarna är att det har varit stor omsättning på enhetschefer inom personlig assistans och att det upplevs finnas ett avstånd till vissa av enhetscheferna. I några fall sker kommunikationen mycket via mail. Medarbetarna anser att omfattningen på
enhetschefernas uppdrag är för stora och därför bör begränsas. Det har införts ”chef i beredskap” tillsammans med äldreomsorgen IFO:s HVB-verksamhet, vilket upplevs positivt och tryggt. Även sjuksköterskan är nåbar. Rekryteringsläget är gott inom OF, förutom för vikarier inom personlig assistans.
Medarbetarna är inte nöjda med larmorganisationen och att de måste täcka för varandra mellan boendena. Det förekommer situationer med hot och våld, speciellt inom
socialpsykiatrin. Ibland har extra bemanning satts in.
Det förekommer generellt inte mycket kompetensutveckling, förutom inom socialpsykiatrin där man är nöjd. Synpunkter finns om att samtliga medarbetare inom OF borde genomgå basutbildning inom psykiatri, typ Psyk-e på distans som socialpsykiatrin nu köpt in. Några studiecirklar t.ex. lågaffektivt bemötande har genomförts. Medarbetarna skulle behöva mer pedagogik och tecken som stöd. Det finns inte några målinriktade
kompetensutvecklingsplaner för enheterna eller individuella planer.
Under intervjuerna framkommer olika synpunkter på dagens enhetsindelning och hur den borde förändras. Den samlade enheten för socialpsykiatri upplevs som välfungerande och viktig att behålla av kompetensskäl. Det finns olika syn på hur enheten för personlig assistans ska organiseras. Om den ska hållas ihop eller delas? Personlig assistans skulle behöva förstärkning med en egen EC-assistent. Den stora personalgruppen, det omfattande arbetet med rekrytering av vikarier och de speciella schemafrågorna motiverar en heltid assistent, särskilt när verksamheten växer. Då kan verksamheten hållas ihop och det räcker med en EC. Organisatoriskt ligger Hagabo inte i samma enhet som övriga boendeenheter och borde mer samordnas med övriga boendeenheter. Det stora utvecklingsbehovet och
expansionen inom daglig verksamhet motiverar en egen enhet med fokus helt på detta uppdrag. Lingonet samorganiserades ursprungligen med daglig verksamhet för att underlätta en övergång till sysselsättning.
Nationellt introduceras nu titeln ”boendepedagog” inom OF. Det är en funktion som med brukarperspektiv arbetar med den röda tråden för varje brukare över dygnet och veckans dagar samt med kvalitet, handledning och omvärld. En boendepedagog finns nu på Hagabo, men stödformen borde utvecklas för fler enheter. Boendepedagogerna skulle kunna vara en länk till regionen och vara den som åker på SIP-möten.
8
Kommunals intryck är att verksamheten inom OF fungerar väl. Eventuella synpunkter gäller främst uppkomna arbetsmiljösituationer, t.ex. i hemmen inom den personliga assistansen.
Det finns ett fungerande system med arbetsplatsombud och skyddsombud. APT upplevs inte ha fungerande modeller inom alla enheter. Det finns ett lokalt avtal om 40 timmar
kompetensutveckling per anställd och år inom socialförvaltningen. Utvecklingen ska ha koppling till medarbetarsamtalen.
Stödfunktioner
Enligt ett beslut från förvaltningsledningen ska varje enhetschef ha 0,5 assistent som
administrativt stöd. Inom OF har de 2,0 assistenterna fullt upp med löpande arbetsuppgifter, vilket gör att enhetscheferna inte kan be om hjälp med tjänster som behövs i vardagen. En av enhetscheferna är chef för assistenterna. Enhetscheferna har relativt stora
personalgrupper, vilket gör att stödet från enhetsassistenterna behövs. De fyra enhetscheferna uppges arbeta helt olika vilket också försvårar assistenternas arbete.
Exempel på detta är om Time Care används och olika former av schemaläggning.
Vikarieanskaffning, schemaarbete och administration av den personliga assistansen är de mest omfattande arbetsuppgifterna. Beställningar och fakturahantering är andra löpande uppgifter. 0,5 tjänst ska egentligen vara för att sköta hela arbetet med kontaktpersoner, ledsagning och avlösarservice från rekrytering, anställning och lön/arvode. En annan lösning borde skapas med särskild kompetens för detta viktiga område. Enhetsassistenterna behövs som stöd till enhetscheferna.
Vikarieproblemen till assistansen beror främst på att unga inte har körkort och att brukarna har synpunkter på person. Assistenterna sköter administrationen runt sjuklöneinträdet i den privata assistansen. De tar in fakturor och underlag, men hinner inte göra tillräckliga
kontroller. Synpunkter finns på att det kan vara bättre med förstärkt administrativt stöd än ytterligare en enhetschef.
IT-stöd
Personlig assistans har börjat med TES inom två testområden. Det ska kunna underlätta hanteringen av underlag direkt till FK. Underteckning kommer att ske med e-legitimation.
Hypergene är bra och lättarbetat. Addato finns för rehab-utredningar. Ett nytt stöd för arbetsmiljösidan planeras också.
Det finns sannolikt brister i dokumentationen i verkställigheten inom LSS. Orsaken kan vara att verksamhetssystemet inte är anpassad till verksamheten. Upphandling av nytt
verksamhetssystem pågår. Ett byte är efterfrågat. men kommer att påverka arbetet under 2018.
9 Myndighetsutövning
För myndighetsutövningen svarar två LSS-handläggare, men med tillfälliga utökningar. De har cirka 80 ärenden per LSS-handläggare. Totalt är ca 40 ärenden under handläggning. I maj 2017 fanns det:
• Totalt 152 enskilda personer med 241 beslut om insatser.
• Fördelat på 13 LSS barn och unga, 77 LSS vuxna och 65 vuxna SoL, varav 3 också har LSS-insatser
• 16 ärenden under utredning
• 26 ej påbörjade ärenden
LSS-handläggarna uppger att situationen med ej påbörjade ärenden och långa
handläggningstider har funnits under lång tid. De har tidigare gjort prioriteringar, men tar nu ärenden i kronologisk ordning.
Enligt egen bedömning genomför de ett gediget utredningsarbete, vilket bekräftas av verksamheterna som menar att utredningarna är välskrivna och det är bra ordning i Safe Doc. Verksamheterna anser däremot att LSS-handläggarnas uppföljning har brister.
LSS-handläggarna menar att de genom det noggranna utredningsarbetet får ett bra underlag för att också ge avslag då det är befogat. De har beslutat om 21 avslag under 2016. Det finns en irritation i förvaltningen över väntetiderna och att inte samma skyndsamhet gäller inom OF som inom IFO. Ledningen för IFO tar upp att insatser måste ges i avvaktan på att ansökan ska prövas enligt LSS. Vänteläget gör även att hemtjänst via ÄO:s biståndshandläggare ges i avvaktan på prövning inom OF. Handläggarna önskar också ett nytänkande med en metod och utredningar mer förståeliga för brukarna samt målstyrda insatser. IBIC ska införas, men det är oklart när.
Det finns förbättringsmöjligheter i samarbetet mellan socialsekreterarna från IFO och LSS- handläggarna. Det brister i kunskaper om varandras lagstiftningsområden.
Socialsekreterarna inom IFO och LSS-handläggarna inom OF arbetar aldrig tillsammans i utredningsarbetet, möjligen sida vid sida. Om IFO får bättre kännedom om t.ex.
korttidsvistelse skulle ev. omhändertagande kunna undvikas. Finns exempel på att röra uppstått mellan IFO och OF vid behov av externt boende och vid SIP-möten. Samarbetet fungerar bäst gällande de vuxna, men det finns risk att man ger insatser på symptom istället för orsak. Det kan vara att man ger insatser för missbruk, när orsaken i grunden är en funktionsnedsättning.
10
Flest ansökningar finns gällande kontaktperson, personlig assistans och daglig verksamhet.
Inom personlig assistans finns flest avslag. Insatser utöver FK:s bedömningar ges inte med hänvisning till rättsfall.
Insatserna inom boendestöd/mobila teamet är relativt många, men omfattningen är oftast högst 5 timmar per vecka. Både socialpsykiatrin och IFO anser att samspelet fungerar väl med handläggarna liksom med verkställigheten inom detta område. Samverkan mellan boendena och LSS-handläggarna fungerar bra. Det finns rutiner för överlämningsmöten när det kommer en ny brukare.
Verkställighet av insatser Personlig assistans
Kommunen utför personlig assistans åt 15 brukare, varav 8 brukare har beslut om personlig assistans enligt SFB. Verksamheten utför också ett omfattande ärende, 160 timmar per månad, med SOL- beslut. Det finns inom kommunens gränser 12 brukare som har privat assistans (11 assistansbolag, en brukare har ett eget bolag). Antalet brukare förutses öka samtidigt som de som redan finns blir allt äldre med ökande behov.
Enheten omfattar ca 30 anställda assistenter och ca 25 anhöriga med uppdrag. Tidigare har personalen varit uppdelad på två grupper, men nuvarande enhetschef har samlat
medarbetarna och infört gemensamt ATP. Under 4 år har personlig assistans haft 3 olika chefer. För framtiden önskar medarbetarna långsiktighet/stabilitet i ledarskapet och en klar linje att arbeta efter. Det ska vara tydligt vad som gäller.
Medarbetarna uppger att verksamheten inom personlig assistans kännetecknas av att det finns tid för brukare, frihet under ansvar som personal och att det finns möjlighet att kunna bygga en struktur tillsammans med brukaren.
Enligt medarbetare är det viktigt att enhetschefen har förmåga att prioritera och kunna säga nej, vilket anses vara särskilt viktiga egenskaper i denna typ av verksamhet. Det gäller också att enhetschefen prioriterar personalmöten och rehab-möten samt närvarar vid
brukarmöten. Enligt medarbetare är chefsnärvaro vid brukarmöten en nödvändighet.
Utmaningen är dels att matcha personal och brukare, dels personal med personal. Hur den lilla gruppen kring brukaren fungerar tillsammans är avgörande för uppdraget.
Genomförandeplaner finns nu för alla brukare. Vikarierande enhetschef har gjort
hembesök/skyddsronder hos samtliga brukare. Besöken har gett en egen bild av uppdragen i kombination med att kompletterande insatser har kunnat aktualiseras.
Rekryteringen av vikarier behöver förbättras. Viktigt att den inte sker stressat (t.ex. första mötet) så att goda krafter missas. Time Care är inte anpassat för denna typ av verksamhet.
Nu läggs ett grundschema in, men den faktiska schemaplaneringen sker utanför systemet.
11
Det finns en teknikskarv att hantera då alla inte är bekanta med den digitala världen. IT borde kunna vara mer till hjälp både för brukare och personal. Teknikutveckling är bra, men måste ges tid och anpassas för den aktuella verksamheten. Det finns problem nu både med Care Lock (vanlig nyckel används också) och den elektroniska signeringen av
läkemedelsutdelning. Det finns också svårigheter att få tekniken att fungera i kommunens ytterområden.
Boende med särskild service
De intervjuade ger en positiv bild av hur verksamheten inom boende med särskild service fungerar. Det finns dock alltid ett behov av att utveckla innehållet och att strukturerat arbeta med de boendes utveckling. Några intervjuade menar att det finns behov av en
omstrukturering av boendegrupperna, men det är svårt att genomföra. Några flytt-rockader enligt brukarnas önskemål har skett i samband med starten av Hagabo. Med dagens
boendegrupper kan det vara svårt att ordna aktiviteter med olika åldrar i grupperna. De boende i äldre åldrar behöver mer stöd. Det gäller särskilt för Druvan och Pärlan. Behovet för de äldre behöver utredas och mer struktur i vardagen behövs, då de är mer i sina egna lägenheter. Flera intervjuade uppger också att det idag finns boende som inte har behov av medarbetarnas insatser.
De intervjuade anser att flyttningar är en del av normaliseringen och borde bli vanligare inom OF:s boendeformer. Det borde finnas en slags boendekedja inom OF. Ett förslag som framförs är att en brukare skulle t.ex. efter 2 år med SoL-boende kunna få eget kontrakt mot att kommunen får en ny bostad av ÄBO.
En plan arbetas varje år fram av områdeschefen och handläggarna av behovet av boende inom ett 4-års perspektiv. Förnärvarande anses nya boenden behövas dels ca år 2020-21, dels ca år 2030.
Kompetensutveckling sker med studiecirkel i ”problemskapande beteende”. Planer finns på web-utbildningar i psykisk hälsa. Hot- och våldssituationer förekommer och medarbetarna får känna in situationen. Det upprättas särskilda bemötandeplaner för de som behöver det. I övrigt arbetar medarbetarna aktivt med genomförandeplaner och planerna är aktuella.
Mallarna för genomförandeplanerna skulle dock behöva anpassas bättre till OF:s verksamhet.
Flera i boende har kontaktperson vilket uppges vara bra för många. Det är svårt att hitta kontaktpersoner som passar de boende.
Östergatans boende samarbetar mycket med mobila teamet. Det kommer att finnas behov av ett mobilt team särskilt för LSS. Medarbetarna på Östergatan vill arbeta mer över
gränserna mot socialpsykiatrin, ”diagnosen och beslutet om LSS får inte styra”.
12
Det finns en undran i verksamheterna kring vad som händer med Attendos utmaning av Baldersg. 21 och 36, Kronan och Pärlan.
Daglig verksamhet
Inriktningen för den dagliga verksamheten uppges vara ”meningsfull sysselsättning”.
Behovet av daglig verksamhet har ökat kontinuerligt och nya ansökningar är på väg in.
”Kompaniet är fullt så det bågnar” uttrycker någon intervjuad. Andra intervjuade anser också att Kompaniet skulle behöva höjas metodmässigt. Det finns behov av en ny kartläggning av deras brukare som grund för att bättre kunna tillvarata brukarnas potential. Det finns behov av en omstrukturering av daglig verksamhet med en bättre planering, tanke och idé för framtiden. Det saknas ordning och reda. Medarbetare uttrycker en avsaknad av ett närvarande ledarskap.
Kompaniets förhållningssätt mot vissa brukare är inte välkomnande. Vissa brukare upplevs störa andra deltagare. Brukarna tycker att det ibland är jobbigt att gå dit. Det gäller t.ex.
högfungerande brukare med autismdiagnoser som nu inte tar emot daglig verksamhet i det sammanhang som erbjuds. Det finns behov av mer ny teknik och IT. Det är ett måste för att få in de unga i verksamheten. Några påtalar också behovet av en ny verksamhet med tillgång till grönområden och där djurhållning kan ingå i aktiviteterna. Den dagliga verksamheten stänger fyra veckor på sommaren. Det bryter strukturen för deltagarna, vilket inte alla mår bra av.
Daglig verksamhet har tre brukare på IKEA varje dag, i varuhuset och Fyndet. Samhall har också platser på IKEA, främst städtjänster. Flera intervjuade uttrycker att kommunen borde ställa upp med fler platser.
Det finns långt framskridna planer på att ge Fokus nya lokaler på Nicklagården.
Medarbetarna på Fokus ska göra en inventering av sina 20 brukare. Det finns förslag om en
”förmedlingscentral”. Ska resultatet bli bra krävs en tydlig metod i arbetet. OF har också äskat pengar till meningsfull sysselsättning inom socialpsykiatrin. Socialpsykiatrin skulle då kunna knytas till Fokus.
Det finns en fritidssamordnare 0,5 tjänst. Verksamheter finns i form av ”kvällsklubben” på Kompaniet. Öppet 1-2 kvällar i veckan. 5-15 deltagare varje gång. ”Café kompaniet” har öppet varannan onsdag kväll. Kvällsklubben har bra aktiviteter, men för små lokaler.
Deltagarna blir stressade, vilket märks när de kommer tillbaka till boendet. Daglig verksamhet borde ha en grupp för äldre brukare.
Flera intervjuade uppger att det finns behov av att utveckla fritidsverksamheten för funktionshindrade. Det finns ett fotbollslag med funktionshindrade spelare i kommunen.
Samarbete borde tas upp med föreningslivet för fler sådana initiativ. Det finns även ridhusverksamhet där samarbetet skulle kunna utvecklas.
13 Korttidsvistelse och korttidstillsyn
2015 fick verksamheten nya, ändamålsenliga lokaler i Lingonet. Det är 12 deltagare som mest i korttidstillsynen. Det är 9 brukare som har beslut om korttidsvistelse.
Verksamheten har haft vissa problem i starten. Brist på personal har gjort att de har tvingats ha stängt varannan helg. Samarbetsproblem bland personalen har också påverkat kvaliteten och föräldrarnas syn på verksamheten.
Boende och stöd socialpsykiatri
Mobila teamet (boendestöd) har 6 tjänster (5 i nuläget) som arbetar med pedagogiska insatser inom området ”hjälp i vardagen” hos cirka 45 brukare. Uppdragen är begränsade till pedagogiska insatser. Hemtjänsten sköter övriga stödbehov. Behovet av mobila teamets insatser har ökat. Det finns också ökat inslag av samsjuklighet vilket ställer krav på en utveckling av arbetsformerna mellan IFO:s behandlingsgrupper och mobila teamet. Det samma gäller Återbruket som finns inom IFO.
Andra utvecklingsbehov för boendestödet som framkommer är intervjuerna är att i
verksamheten tydliggöra skillnaden mellan hemtjänst/boendestöd. Samarbete med Nyfiket skulle kunna utvecklas (för litet utrymme nu) om Nyfiket får en ny lokal. De skulle behöva komplettera med några anonyma kommunala bilar att använda vid behov när skamkänslan är stark att ta emot hjälp. De behöver hitta former för att kunna ta med brukaren i
kommunens bilar för att underlätta vägen till självständighet (upplevs som ett stort problem nu). Medarbetarna uttrycker också att det borde vara möjligt att ha kvar/kombinera
boendestöd en tid med t.ex. daglig verksamhet, inflyttning till serviceboende eller
äldreboende (även för 65+). Det behövs för att underlätta för målgrupper som har särskilt svårt för förändringar. Annars kan det lätt bli att man tackar nej till insatserna eller att det blir problem i starten.
Baldersgatan 36 har 6 lägenheter + 1 lägenhet för gemensamma aktiviteter samt
personalutrymme. Baldersgatan 21 har 9 lägenheter + 2 lägenheter för kortidstidsboende.
Dessutom tillkommer 1 lägenhet för gemensamma aktiviteter samt handräckning av medicin för brukare. Medarbetare från psykiatriboendena beskriver verksamhetens kännetecken som bra brukarfokus, trygghet, närhet och kontinuitet med stabil personal. Samarbetet är gott mellan personalen på boendena. Det upplevs finnas balans mellan brukarnas behov och personalstyrkan.
Inom Baldersgatan finns boende enligt både LSS och SoL med ett brett åldersspann mellan 20 år och 65+, men blandningen är inget problem i sig, men det finns en utmaning i att ge bra stöd till de äldre boende. Boendena har nära koppling till sjukvården och psykiatrin.
14
Finns ett bra samarbete med regionen vars psykiatrisjuksköterska kommer till kommunen varje vecka. Den ansvariga sjuksköterskan i hemsjukvården deltar på onsdagsmöten varje vecka inom boendena. Även enhetschefen inom socialpsykiatrin är närvarande då.
Förutsättningen för besök på mötesplatsen Nyfiket (1 rok) är att man har haft eller har en insats inom socialpsykiatrin. Lokalerna klarar inte fler besökare. Nyfikets nuvarande lokal behövs som komplement till Baldersgatan 21, vars lokaler inte klarar matlagning/servering på ett bra sätt. Nyfikets lokaler skulle kunna bli umgängesdel till 21:an med bättre kök och fler matplatser. Önskeläget är att alla besökare på Nyfiket skulle ha individuella beslut om sysselsättning i helt andra former. Det finns en mindre träffpunkt samt avtal med
Fontänhuset, men det skulle behöva något mer. Nu är ambitionen att integrera Nyfikets besökare inom den dagliga verksamheten Fokus. Behovet av ett ”kravlöst”
mellansteg/övergångsverksamhet med sysselsättning är stort.
Inom ramen Psykisk Hälsa och som ett sätt att öka delaktigheten har ett inflytanderåd startats (1-2 träffar per termin). Målgruppen är samtliga brukare inom socialpsykiatrin. Vid mötet i maj deltog över 20 personer.
Den fortbildning som behövs är möjlig att få inom socialpsykiatrin, exempelvis MI-
samtalsteknik, öronakupunktur som ofta används vid oro, taktil beröring, olika diagnoser, OCD -tvång och lågaffektivt bemötande. Det är möjligt att periodvis få handledning inom socialpsykiatrin både externt och internt vid behov, gäller både med brukar-och
personalperspektiv.
Samarbete med särskola
Den kommunala särskoleverksamheten omfattar följande:
• Grundsärskolan 19 elever (11 Klöxhult åk 1-6 och 8 Linné åk 7-9) samt Orion Ryfors 6 elever.
• Gymnasiesärskolan 13 elever, varav 10 från kommunen och 3 från andra kommuner.
Individuellt program 6 elever. Gymnasiesärskolan bedriver två nationella program (livsmedel/ restaurang/hotell samt fastighetsskötsel).
• Gymnasiesärskolan har också en Orion-verksamhet med 16 elever, varav 7 från andra kommuner.
• Särvux har en elev.
De har ett bra samarbete med såväl kommunens enheter som det privata HVB som finns i Diö. Särskolan anser att OF-verksamheten borde synas mer och komma ut med mer information. Handläggarna från OF deltar vid föräldramöten och individuella
samverkansmöten i gymnasiesärskolan. Särskoleledningen anser att det borde finnas fler
15
vuxna som skulle kunna ha nytta av kurser inom särvux, med möjlighet att skräddarsy utbildningar för att förbereda för arbete på arbetsmarknaden.
Särskolan upplever att det borde kunna göras mycket mer från Arbetsförmedling,
Försäkringskassan och daglig verksamhet för målgruppen gällande arbete/sysselsättning. Det finns många utvecklingsmöjligheter att ta del av från andra kommuner och företag. Ett exempel som nämns är ”A meal and a hug”, restaurangverksamhet. Det borde också finnas ett principbeslut om hur personer med funktionsnedsättning kan erbjudas arbete i
kommunen. Fritidsutbudet borde också kunna anpassas mer till funktionshindrade, med teater, musik m.m.
OF:s verksamhet borde enligt medarbetare inom OF kunna kopplas mer mot Orions verksamhet i skolan. Det skulle i flera avseenden kunna underlätta, bl.a. vid övergång från skola till vuxenliv. OF har sagt nej till praktik på daglig verksamhet för särskoleelever med motivering att de ska få en chans att se annan verksamhet.
2.3 Några grunddata om verksamhetens utveckling
I tabellen nedan presenteras några grunddata om verksamheten inom verksamhetsområde omsorger om personer med funktionsnedsättningar i Älmhult. I tabellerna nedan finns uppgifter om målgruppen, ärendeutveckling, ekonomisk utveckling, och några kvalitativa nyckeltal för myndighetsutövningen.
Tabell 1 och 2: Målgruppen, antal personer med insatser enligt LSS samt andel per 10 000 av befolkningen i kommunerna i Kronobergs län, samt antal personer 0-64 år med
funktionshinder som får insatser enligt SoL 2016. Källa: SKL Kolada.
Av tabellen framgår att Älmhult har en jämförelsevis liten andel av befolkningen som har insatser enligt LSS jämfört med övriga kommuner i riket och i Kronobergs län. För gruppen med insatser enligt SoL finns i statistiken inte samma jämförelser i andelar av befolkningen, men antalet med insatser framgår nedan.
16
Av tabellen nedan framgår utvecklingen av antalet verkställda LSS-insatser i Älmhult under åren 2009 till 2016. Underlaget kommer från inlämningen av uppgifter till det statliga utjämningssystemet. Befolkningsmässigt ligger Alvesta med ca 19 000 invånare närmast att jämföra Älmhult med.
Tabell 3: Utveckling av insatser enligt LSS 2009 till 2016 i Älmhult. Källa: SCB LSS- utjämningen.
Utvecklingen har hittills varit tämligen blygsam i de flesta insatsformer. Sett över hela tidsperioden har beslut om ledsagarservice och boende med särskild service för vuxna ökat mest.
Hemtjänst Särskilt boende
Boendestöd Trygghets- larm
Matdistribution Ledsagning Dagverk- samhet
Korttidsplats Kontaktperson /-familj
31-okt 31-okt 31-okt 31-okt 31-okt 31-okt 31-okt 31-okt 31-okt
Riket 16 154 4 280 22 734 9 375 2 677 3 916 5 371 1 201 4 179
Kronoberg 290 110 771 194 50 84 117 12 44
Alvesta 41 x 57 21 6 6 14 0 0
Lessebo 9 x 43 5 x x 0 x 0
Ljungby 26 20 133 36 7 4 61 x 17
Markaryd 11 x 41 9 0 x x 0 x
Tingsryd 16 5 52 20 10 x 17 0 13
Uppvidinge 8 x 43 14 x x 12 0 0
Växjö 168 63 370 64 13 58 x 6 0
Älmhult 11 14 32 25 6 9 0 x x
SoL- insatser
0-64 år
Älmhult
Person- Led- Kon- Av- Kort- Kort- Daglig
lig assi- sagar- takt- lösar- tids- tids- Barn i bo- Barn i Vuxna i bo- verksam- stans ser- per- ser- vis- till- stad med familje- stad med het, per-
vice son vice telse syn särskild hem särskild sonkrets
service service 1 och 2
2016 11 13 35 4 7 7 0 0 39 34
2015 10 13 36 4 6 6 0 0 36 33
2014 10 12 35 4 8 7 x 0 32 29
2013 10 10 31 5 9 8 x 0 28 31
2012 7 10 31 5 9 9 x 0 28 33
2011 8 9 29 4 10 7 x 0 25 32
2010 9 6 31 6 10 6 x 0 25 30
2009 9 4 29 5 8 4 x 0 25 29
Antal1 personer med beslut om insats enligt LSS (exkl. råd och stöd) efter typ av insats den 1 oktober resp. år Boende
17
Tabell 4: Utveckling handläggningstider LSS-handläggning 2014-2016. Källa: SKL Kolada.
I tabellen ovan redovisas handläggningstider LSS, genomsnitt och median, i jämförelse med övriga kommuner i Kronobergs län. Det bör uppmärksammas att uppgifterna inte stämmer överens med de uppgifter som framkommit under genomlysningen. Där beskrivs en
situation med mycket långa handläggningstider.
Tabell 5: Andel personer med boende med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS i förhållande till samtliga personer med LSS-insatser 2014-2016. Källa: SKL Kolada.
Av tabellen framgår att det är en relativt stor andel som har boende med särskild service men en liten andel som har beslut om daglig verksamhet jämfört med i övriga kommuner i länet.
2014 2015 2016
Utredningstid i antal dagar från ansökan Alvesta - 17
till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde Lessebo 52 21 21
Ljungby 20 26 12
Markaryd 2 27 28
Tingsryd 5 17 17
Uppvidinge 32 21 30
Älmhult 38 62 30
Utredningstid i antal dagar från ansökan till Alvesta - 9
beslut om LSS-insats (alla insatser), median Lessebo 40 7 7
Ljungby 13 23 10
Markaryd 1 20 19
Tingsryd 1 8 7
Uppvidinge 27 11 26
Älmhult 15 31 16
2014 2015 2016
Personer med boende enligt LSS, andel (%) Alvesta 25,9 28,1 35,7
av totalt antal personer med insatser enligt LSS Lessebo 31,9 45,2 40,4
Ljungby 42,6 40,5 39,6
Markaryd 29,5 31,7 30,1
Tingsryd 32,7 29,3 29,5
Uppvidinge 46,8 47,8 44,2
Växjö 50,2 44,6 44,4
Älmhult 46,1 47,4 47,1
Personer med daglig verksamhet, andel (%) Alvesta 42,2 46,9 51,2
av totalt antal personer med insatser enligt LSS (%) Lessebo 42,6 47,6 42,3
Ljungby 53,9 59,1 62,3
Markaryd 48,7 46,3 51,8
Tingsryd 57,3 63,4 59,8
Uppvidinge 55,3 47,8 48,1
Växjö 53,0 49,6 49,2
Älmhult 38,2 42,3 40,0
18
Tabell 6: Personalkostnader, budget och faktiskt utfall januari-juli 2017 för verksamheterna inom OF.
Vid en analys av tabellen ovan framkommer att verksamheterna, efter juli månad, har förbrukat drygt 700 000 kr mer än vad som finns budgeterat för personal. Tabellen ger också en översiktlig bild av verksamheternas omfattning vad gäller personalresurser. Boende med särskild service och personlig assistans är de största verksamhetsområdena.
Utfall Budget Budget
Verksamhet Jan - Jul 2017 Jan - Jul 2017 helår 2017
51311 - Druvan 1 892 358 1 818 640 3 257 000
51313 - Vråken 2 523 789 2 546 940 4 515 000
51314 - Baldersgatan 36 644 211 729 640 1 293 000
51315 - Kronan/östergatan 2 567 236 2 430 580 4 309 000
51316 - Oxtorget 2 182 822 2 018 670 3 579 000
51317 - Pärlan 2 766 624 2 822 610 5 004 000
51318 - Hagabo 1 533 248 1 585 770 2 712 000
51330 - Övergripande personlig assista 169 069
51337 - Personlig assistans enl SFB 9 601 906 9 073 242 16 091 520 51338 - Personlig assistans enl LSS 1 709 201 1 391 858 2 468 480
51351 - Daglig verksamhet Fokus 439 584 710 175 1 213 988
51352 - Daglig verk Kommunhuscafeteria 508 667 499 990 855 000 51353 - Daglig verksamhet Kompaniet 1 448 192 1 298 625 2 221 012
51381 - Adminstration OF 2 951 236 2 852 730 4 912 000
51391 - Ledsagarservice 158 064 199 800 356 000
51392 - Kontaktperson LSS 405 884 372 400 664 000
51393 - Korttidsvistelse - tillsyn 1 341 834 1 694 240 2 862 000
51395 - Avlösarservice 238 076 269 000 480 000
52011 - Ledsagning 88 671 58 990 105 000
52021 - Mobilt team 1 348 760 1 540 830 2 728 000
52061 - Nyfiket 700 576 576 060 1 021 000
52092 - Kontaktperson SOL 41 177 31 700 56 000
Summa Alla verksamheter 35 261 185 34 522 490 60 703 000
19
3. Utjämningssystem för LSS
3.1 Utjämning av LSS-kostnader, grunderna
Riksdagen beslutade att från och med 2004 införa ett utjämningssystem mellan kommunernas LSS-kostnader. Syftet med utjämningen är att alla personer med
funktionsnedsättningar och behov av stöd enligt LSS ska tillförsäkras lika förutsättningar oberoende av i vilken kommun de bor. Andelen personer med funktionsnedsättning i befolkningen kan variera relativt kraftigt mellan olika kommuner. Som tidigare nämnts har Älmhults kommun en förhållandevis låg andel i befolkningen som har insatser enligt LSS- lagstiftningen.
Alla kommuner redovisar varje år den 1 oktober till Socialstyrelsen, hur många verkställda beslut man har per LSS-insats. Kommunerna redovisar också kostnaderna för LSS till det s.k.
räkenskapssammandraget, RS. Statistiska Centralbyrån – SCB – beräknar sedan en
genomsnittskostnad för några grupper av insatser (boende med särskild service för vuxna, korttidsvistelse och korttidshem, daglig verksamhet och personlig assistans). Baserat på ett urval av kommuner görs en fördelning av kostnaderna inom dessa grupper. Kostnaderna schabloniseras därefter för varje insatsområde för att räkna fram respektive kommuns grundläggande standardkostnad för LSS-verksamheten.
Kommunens LSS-kostnad, den s.k. grundläggande standardkostnaden, beräknas genom att den enskilda kommunens antal LSS-beslut multipliceras med genomsnittskostnaden per insats. När det gäller personlig assistans enligt LASS, där kommunen ska betala de första 20 timmarna per vecka, inhämtas uppgiften om kommunens totala kostnad till
Försäkringskassan under året samt det antal LASS-beslut som är aktuella. Därefter multipliceras kommunens grundläggande standardkostnad med ett så kallat
personalkostnadsindex, som baseras på de faktiska kostnader som kommunen har haft för sin LSS-verksamhet och ett justeringskostnadsindex som beräknas utifrån den
kostnadsförändring som varit i jämförelse med året för inlämning av uppgifter till det år utjämningen utfaller.
Det finns en eftersläpning i systemet på det sättet att utjämningsavgiften/–bidraget
beräknas på uppgifter två år tidigare, det vill säga att utjämningen för 2017 baseras på 2015 års uppgifter om beslutade insatser enligt LSS samt de kostnader som kommunen haft för LSS-verksamheten under det året, 2015. På grund av den tvååriga eftersläpningen beräknas en justeringsfaktor utifrån kostnadsökningar och andra faktorer. Justeringsfaktorn är den samma för samtliga kommuner.
För att säkerställa att Älmhults kommun erhåller ”rätt” avgift eller bidrag från utjämningssystemet krävs att alla berörda chefer och övriga medarbetare på
nyckelpositioner har en grundläggande kunskap om utjämningssystemets grunder och vad som påverkar utfallet.
20 3.2 Utfallet för Älmhults kommun
Älmhult tillhör de kommuner som erhåller ett årligt bidrag från utjämningssystemet. För 2018 får Älmhult preliminärt betala en avgift på cirka ca 21,6 miljoner kronor. Avgiften bedöms minska något lite från år 2017 då kommunen betalar cirka 21,8 miljoner kronor. I tabellen nedan redovisas hur det utfallet har beräknats i den preliminära utjämningen 2018.
Tabell 7: Uträkningen av Älmhults utfall i det statliga utjämningssystemet, preliminärt 2018.
Källa: SCB LSS-utjämningen.
Älmhults kommun har alltid varit en kommun som fått betala in en årlig avgift till utjämningssystemet. Avgiften har under en lång tid legat på drygt 20 miljoner kronor.
Orsaken till den, ur ekonomisk synvinkel, omfattande avgiften är främst att det finns färre personer med behov och beslut om LSS-insatser än i många andra kommuner.
I tabellen nedan finns också det preliminära utfallet för bidrags/avgiftsåret 2018 med. Det pekar på att Älmhult ska erhålla en något lägre avgift 2018 än 2017, men observera att det
ÄLMHULTS AVGIFT 2018 PRISLISTA
ANTAL BESLUT
STANDARD- KOSTNAD
PERSONLIG ASSISTANS LSS 428 915 11 4 718 065
AVGIFT TILL FK FÖR LASS 5 562 000 1 5 562 000
LASS-BESLUT 214 457 19 4 074 683
LEDSAGARSERVICE 70 475 13 916 175
KONTAKTPERSON 28 190 35 986 650
AVLÖSARSERVICE 70 475 4 281 900
KORTTIDSVISTELSE 281 901 7 1 973 307
KORTTIDSTILLSYN 155 045 7 1 085 315
SÄRSKILT BOENDE BARN 1 128 472 0 0
FAMILJEHEM 406 250 0 0
SÄRSKILT BOENDE VUXNA 902 778 39 35 208 342
DAGLIG VERKSAMHET 200 327 34 6 811 118
SUMMA 61 617 555
PERSONALKOSTNADSINDEX 0,959
SUMMA 59 091 235
JUSTERING 1,01354
SUMMA 59 891 238
ANTAL INVÅNARE 16 763
STANDARDKOSTNAD PER INV RIKET 4 864 81 535 232
STANDARDKOSTNAD PER INV ÄLMHULT 3 573 59 891 238
SKILLNAD RIKET - ÄLMHULT PER INV -1 291 -21 643 994
21
är en preliminär beräkning från SCB. Befolkningstalet den 1 november 2017 är t.ex. inte känt ännu. Befolkningstalet, 16 763 invånare, i tabellen gäller den 31 mars 2017.
Tabell 8: Utfallet för Älmhults kommun åren 2011 till preliminärt utfall 2018. Källa: SCB LSS- utjämningen.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet LSS-insatser under åren 2009 till 2016 (bidrags/avgiftsåren 2011 till 2018). Av tabellen framgår att ökningen totalt varit blygsam, men viss ökning gäller främst för insatserna ledsagarservice och boende med särskild service.
Tabell 9: Utvecklingen av LSS-insatser i Älmhults kommun. Källa: SCB LSS-utjämningen.
I tabellen finns även insatserna med som ligger till grund för den preliminära beräkningen för utfallet 2018.
I Kronobergs län varierar utfallet mycket mellan olika kommuner. Det är fem kommuner som betalar in en avgift och det är tre kommuner som får bidrag. Tingsryd och Ljungby får mest bidrag per kommuninvånare och Älmhult och Lessebo betalar in mest. Det skiljer t.ex. drygt 42 miljoner kronor i utfallet mellan Älmhult och grannkommunen Ljungby.
Älmhult Folk- Grund- Personal- Standard- Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-
mängd läggande kostnads- kostnad bidrag(+)/ bidrag avgift
den 1 standard- index inklusive -avgift(-) kronor kronor
november kostnad (PK-IX) PK-IX
tkr Kronor kronor
År per inv per inv
2018 16 763 61 618 0,959 59 091 59 891 3 573 -1 291 0 21 643 902
2017 16 556 54 291 0,994 53 966 54 006 3 262 -1 319 0 21 837 379
2016 16 109 50 786 0,903 45 859 45 141 2 802 -1 506 0 24 265 857
2015 15 864 47 676 0,923 44 005 43 832 2 763 -1 475 0 23 394 924
2014 15 768 43 617 1,002 43 704 43 419 2 754 -1 316 0 20 747 480
2013 15 725 41 158 0,972 40 006 40 493 2 575 -1 404 0 22 073 760
2012 15 629 39 721 0,926 36 781 37 289 2 386 -1 434 0 22 417 219
2011 15 609 38 224 0,941 35 969 36 215 2 320 -1 330 0 20 767 596
Standardkostnad efter korrigering och
omräkning års beräknade nivå
Älmhult Antal1 Ersättn till Grund-
Person- Led- Kon- Av- Kort- Kort- Daglig beslut om Försäkrings- läggande
lig assi- sagar- takt- lösar- tids- tids- Barn i bo- Barn i Vuxna i bo- verksam- personlig kassan standard- stans ser- per- ser- vis- till- stad med familje- stad med het, per- assistans tkr kostnad
vice son vice telse syn särskild hem särskild sonkrets okt. (Källa: RS) tkr
service service 1 och 2 (Källa: Fk) År 380 000 67 177 26 871 67 177 268 707 147 789 1 084 787 390 523 867 830 199 033 190 000
2016 11 13 35 4 7 7 0 0 39 34 19 5 562 61 618
2015 10 13 36 4 6 6 0 0 36 33 17 4 843 54 291
2014 10 12 35 4 8 7 x 0 32 29 16 4 875 50 786
2013 10 10 31 5 9 8 x 0 28 31 15 4 303 47 676
2012 7 10 31 5 9 9 x 0 28 33 16 4 135 43 617
2011 8 9 29 4 10 7 x 0 25 32 17 4 550 41 158
2010 9 6 31 6 10 6 x 0 25 30 18 4 711 39 721
2009 9 4 29 5 8 4 x 0 25 29 17 4 467 38 224
Antal personer med beslut om insats enligt LSS (exkl. råd och stöd) efter typ av insats den 1 oktober resp. år Boende
22
Tabell 10: Utfallet i utjämningssystemet för Älmhult och andra kommuner i Kronobergs län.
Källa: SCB LSS-utjämningen.
De slutsatser som kan dras av vilka faktorer som har avgörande betydelse för utjämningssystemet är:
- Antal producerade insatser
- Vilken typ av insatser som används
- Hur stor kostnaden är för genomförandet av olika insatser - Antal invånare i kommunen
- Utvecklingen av insatser och kostnader i riket som helhet
Ovanstående beräkningar visar på att det är ett komplext förhållande mellan kommunens beräknade standardkostnad för beslutade insatser och de kostnader som kommunen har för verksamheten. Till synes små justeringar kan i praktiken medföra stor skillnad i utfallet. Det är därför det är mycket viktigt att se till att alla kostnader för verksamheten redovisas på rätt sätt. Långsiktigt är det av vikt att det finns en följsam planering och framförhållning som gör att behoven av insatser kan verkställas inom rätt lagrum. Kravet på framförhållning gäller framförallt för boendeplaneringen där det tar lång tid från planering till färdigställande.
Vid en jämförelse av utfallet under de tre senaste bidrag/avgiftsåren framkommer att antal beslut om insatser totalt ökar från 156 beslut 2016, 162 beslut 2017 och 170 beslut 2018.
Det är inte några större ökningar i antal beslut och inga större variationer av insatser mellan åren, mer än att 2016 fanns två beslut om Boende Barn som sedan upphört de kommande åren. Standardkostnaden ökar under åren från 2016: 50 786 tkr, 2017: 54 291 tkr, 2018:
61 618 tkr. Det beror på att antalet beslut totalt ökar under åren och att de genomsnittliga kostnaderna i riket har ökat. 2016 och 2017 är ersättningen till FK ungefär lika, men 2018 ökar avgiften med 700 tkr.
Personalkostnadsindex, P-IX, utveckling varierar under åren från 0,903 år 2016, 0,994 år 2017 och 0,959 år 2018. Det är en relativt stor variation mellan 2016 och 2017 och som har betydelse för utfallet. Anledningen till förändringen är till största delen ökade
Län Folk- Grund- Personal- Standard- Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-
mängd läggande kostnads- kostnad bidrag(+)/ bidrag 2018, avgift 2018,
Kommun den 31 standard- index inklusive -avgift(-) kronor kronor
mars kostnad (PK-IX) PK-IX 2018,
2017 2016, tkr 2016 2016, tkr Tkr Kronor kronor per inv per inv Kronobergs län
Alvesta 19 889 85 294 1,092 93 141 94 401 4 746 -118 0 2 338 278
Lessebo 8 760 26 392 1,041 27 474 27 846 3 179 -1 685 0 14 762 406
Ljungby 28 096 158 577 0,985 156 198 158 312 5 635 771 21 654 028 0
Markaryd 10 085 45 186 1,051 47 491 48 134 4 773 -91 0 919 627
Tingsryd 12 382 65 225 1,064 69 399 70 339 5 681 817 10 112 866 0
Uppvidinge 9 526 37 069 1,054 39 070 39 599 4 157 -707 0 6 735 011
Växjö 89 983 451 211 1,028 463 844 470 122 5 225 361 32 446 482 0
Älmhult 16 763 61 618 0,959 59 091 59 891 3 573 -1 291 0 21 643 902
Standardkostnad efter korrigering och
omräkning till 2018 års beräknade nivå
23
personalkostnader som innebär ett plus och minskningen av interna intäkter som innebär ett minus. Skillnaden mellan 2017 och 2018 i P-IX beror på minskning av SCB-nyckel för
overhead-kostnader med 4 miljoner kronor. Hade SCB-nyckeln varit lika 2018 som för 2017 hade P-IX hamnat på 0,996 istället för 0,959 och varit lika som för 2017. Det hade inneburit att avgiften för 2018 kunnat beräknas till 19 333 tkr istället för 21 644 tkr. En förklaring till ändringarna av SCB-nyckeln och i kommunens redovisning bör därför sökas.
Det råder viss oklarhet i beskrivningen av hur inlämningen av uppgifter till
utjämningssystemet har skett över åren. Nyckelpersoner är LSS-handläggarna och systemansvariga för verksamhetssystemet Safe Doc. Myndighetsutövningen har varit eftersatt och inte i fas med vare sig utredningsarbetet, uppföljningen av beslut eller dokumentationen i verksamhetssystemet vilket skapar osäkerhet om antal beslut. För inlämningen av de årliga uppgifterna om antalet beslut den 1 oktober har det inneburit att hanteringen behövt ske med en stor grad av manuellt arbete. Även om det går att ta ut underlag för inlämningen direkt ur verksamhetssystemet, går det inte att lita på att de uppgifter som funnits varit aktuella och korrekta.
Planum Organisation AB har fått ta del av de inlämnade uppgifterna gällande den 1 oktober 2016. Efter en genomgång av underlagen har underlaget med ett trettiotal frågeställningar överlämnas till LSS-handläggarna för en extra kontroll. Efter att LSS-handläggarna har gjort en första kontroll av de cirka trettio oklara ärendena visar det sig att det saknas två beslut till inlämningen, ett beslut om daglig verksamhet och ett beslut om korttidstillsyn. Enbart dessa två ärenden betingar ett värde på cirka 355 000 kr i underlaget till utjämningen.
Mot den här bakgrunden är det viktigt att förvaltningsledningen beslutar att hela underlaget för inlämningen den 1 oktober 2016 ska granskas på nytt. Det är också ett viktigt arbete för att samtidigt förbereda så det finns korrekta, aktuella uppgifter inför inlämningen av
uppgifter den 1 oktober 2017. Skulle det visa sig att uppgifterna för 2016 är felaktiga så finns det fortfarande möjligheter att begära att Älmhults uppgifter korrigeras.
I den här studien har också en fördjupad undersökning av LSS-kostnaderna gjorts för
Älmhults kommun. Alla kommuner lämnar uppgifter om LSS-verksamheten till SCB för det så kallade Räkenskapssammandraget varje år. För varje LSS-insats lämnar också kommunen uppgifter om omfattning samt kostnader och intäkter fördelat på olika kostnadsslag. Med hjälp av de uppgifter som kommunen har lämnat kan jämförelser göras mellan de faktiska kostnaderna för insatserna i Älmhult och de för riket genomsnittliga standardkostnaderna i utjämningsystemet.
Till den här studien har uppgifter om Älmhults LSS-kostnader inhämtats för 2016.
Kostnaderna har sedan jämförts procentuellt med riksgenomsnittets kostnader för varje LSS- insats. Jämförelsen redovisas i nedanstående diagram.
24
Figur 2: Älmhults procentuella nettokostnader per LSS-insats under 2016 i förhållande till rikets genomsnittskostnad. Riket = 100 procent
Den blå cirkeln visar de riksgenomsnittliga kostnaderna och den lila linjen markerar kostnaderna i Älmhults kommun i bokslut 2016.
Jämförelsen med de riksgenomsnittliga kostnaderna i utjämningssystemet visar att Älmhults kommun generellt har en kostnadsbild som ligger något under de riksgenomsnittliga
kostnaderna för verksamheten som helhet. Däremot skiljer kostnaderna mellan olika
insatsformer. Höga kostnader i jämförelsen uppvisas för insatserna avlösarservice, personlig assistans och korttidsvistelse/korttidstillsyn. Jämförelsevis låga kostnader uppvisas för boende med särskild service, daglig verksamhet, ledsagarservice och kontaktperson.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Älmhult även fortsättningsvis kommer att vara en stor inbetalare av avgift till utjämningssystemet. Det översynen framförallt kunnat bidra med är att öka kunskap och förståelse om vikten av noggrannhet i underlag om beslut och
ekonomi.
