Obelisken 26–29

3.2.1 Bakgrund

Obelisken 26 är belägen på Södermalm i Stockholm och ägs av ett fastighetsbolag och består av en L-formad huskropp, en fristående huskropp samt en del av ytterligare en huskropp, se figur 3. Projektet initierades av fastighetsägaren som såg möjlighet att bygga på befintlig byggnad. Projektet pågick under flera år då det var uppdelat i tre etapper. Fastigheten

bebyggdes under 1966–1969 med fyra skiv- eller lamellhus med plana tak. Byggnaderna har sex våningar mot gatan och fem mot gården och innefattar till största del bostäder men kontor, butikslokaler och restauranger finns också. Fasaderna är putsade och gården är överbyggd med ett gårdsbjälklag och under finns tre källarplan som innehåller bland annat garage. Tre nya tredimensionella fastigheter, Obelisken 27–29, avstyckas från Obelisken 26. Ändamålet för de nya fastigheterna, Obelisken 27–29, är bostäder och det upprättades tre bostadsrättsföreningar i fastigheterna. Påbyggnationen längs Östgötagatan är Obelisken 27, påbyggnationen längs Gotlandsgatan är Obelisken 28 och påbyggnationen längs

26

Figur 3 - Obelisken 25–29. Källa: Värderingsdata

3.2.2 Detaljplan

Den 1 november 2007 vann detaljplanen laga kraft med syfte att utöka byggrätten för fastigheten. Den nya detaljplanen möjliggjorde 60 nya bostäder genom en påbyggnad på fastigheten samt en tillbyggnad där två huskroppar kopplas samman. Marken ska användas för bostadsändamål enligt planen.

3.2.3 Påbyggnaden

Påbyggnaden på fastigheten fick göras med en våning och en indragen takvåning på de berörda byggnaderna på fastigheten. Även indragningar gjordes på första våningen utåt gatorna. Byggnaderna skulle ges egen identitet med fasader av glas och lätta skivmaterial. Påbyggnationen skedde i tre etapper.

27

Figur 4 - Genomskärning av Obelisken 26 och Obelisken 27. Obelisken 27 är blåmarkerad i bilden. Källa: Förrättningsakt för Obelisken 26–27

Figur 5 - Genomskärning av Obelisken 26 och Obelisken 28. Obelisken 28 är gulmarkerad i bilden. Källa: Förrättningsakt för Obelisken 26 och Obelisken 28

28

Figur 6 - Genomskärning av Obelisken 26 och Obelisken 29. Obelisken 29 är rödmarkerad i bilden. Källa: Förrättningsakt för Obelisken 26 och Obelisken 29

3.2.4 Fastighetsindelningen

Den 17 april 2007 kom ansökan om en tredimensionell avstyckning från den befintliga fastigheten Obelisken 26. Tre nya tredimensionella styckningslotter bildades, Obelisken 27– 29.

Totalt bildades 30 nya servitut vid på- och tillbyggnaden på Obelisken 26. Tolv stycken servitut belastar den nya tredimensionella fastigheten Obelisken 27 och är till förmån för Obelisken 26. Åtta servitut upprättades även till förmån för den tredimensionella fastigheten Obelisken 28 som belastar den befintliga fastigheten Obelisken 26. Sju nya servitut bildades till förmån för Obelisken 26 som belastar Obelisken 29 och tre nya servitut till förmån för Obelisken 29 som belastar Obelisken 26. Ett befintligt servitut till förmån för Obelisken 27 som belastar Obelisken 26 belastar efter förrättningen även Obelisken 29. Servituten har ändamål värmeförsörjning, tele- och datakommunikation, vattenledningar, bärande konstruktion och fasad, tvättstuga, tillträde och utrymning med mera.

Totalt har fem gemensamhetsanläggningar bildats där Obelisken 26–29 är inblandade. Den första gemensamhetsanläggningen, Obelisken GA:1, har bildats för Obelisken 26 och Obelisken 27 och består av entré, trapphus, hissar, förråd, postboxar, källargångar, spillvattenledningar, brandgasventilation och passersystem. Den andra

gemensamhetsanläggningen, Obelisken GA:2, bestod först av Obelisken 26 och Obelisken 27 men efter anläggningsförrättning ingår även Obelisken 29 och består av entré, trapphus, hissar, förråd, postboxar, brandgasventilation och passersystem. I den tredje

29

Obelisken 27 och efter omprövning av tidigare anläggningsförrättning ingår även Obelisken 28 och Obelisken 29. Gemensamhetsanläggningen består av innergård, vattenledning, undercentral, sprinklersystem, huvudcentral för passersystem, sopsugsanläggning och grovsoprum. En fjärde gemensamhetsanläggning, Obelisken GA:4, bildades mellan Obelisken 26 och Obelisken 28. Gemensamhetsanläggningen består av entré, trapphus, hissar, förråd, postboxar, källargång, spillvattenledningar, brandgasventilation och passersystem. Den femte gemensamhetsanläggningen, Obelisken GA:5, upprättas mellan Obelisken 26 och Obelisken 29 och består av entré, trapphus, hissar, förråd, postboxar, källargångar, brandgasventilation, passersystem och spillvattenledningar. Fastigheterna som ingår i gemensamhetsanläggningarna utgör en samfällighet för anläggningarnas drift och underhåll.

3.2.5 Intervju

Intervju har skett med lantmätare på konsultsidan som tog fram förrättningshandlingar för den tredimensionella fastighetsbildningen på Obelisken 26–29 åt byggherren. Konsulten berättade att projektet startade år 2006 där de drev en detaljplan för att utöka byggrätten. Konsulten kontaktades av byggherren efter att detaljplanen var antagen.

Projektet pågick under många år, främst för att det var ett omfattande bygge uppdelat i tre etapper. Den befintliga byggnaden var en hyresfastighet med bostäder, enstaka lokaler och garage. Påbyggnationen, genom tredimensionell fastighetsbildning, blev en egen fastighet med bostadsrätter. Anledningen till att byggherren valde att göra det till en egen fastighet var den ekonomiska drivkraften och att en del av hyresfastigheten redan var tom där tanken var att ombilda till bostadsrätt. Den tomma delen av hyresfastigheten blev en del av den

nybildade bostadsrättsföreningen.

Under tiden handlingarna togs fram uppstod en mängd frågor och tvister som skulle utredas. Intervjupersonen berättar att parkeringsfrågan var en stor tvist. Den tredimensionella

fastigheten var tvungen att uppfylla parkeringsnormen som fanns med i planhandlingen. På den befintliga fastigheten fanns ett garage i källarplan och det kommunala lantmäteriet ansåg att parkering skulle säkras med servitut eller gemensamhetsanläggning men intervjupersonen höll inte med. Anledning var att driften och underhållet av parkeringsplatserna skulle då bli svårare och föreslog att det skulle finnas möjlighet till parkering genom att

bostadsrättsföreningen kunde hyra parkeringsplatser om behovet fanns. I den första etappen löste man parkeringsfrågan till slut genom att parkeringsplatserna ingick i den

tredimensionella fastighetsbildningen och fastighetsägaren ingick i bostadsrättsföreningen där fastighetsägaren hade rätt att nyttja parkeringen. Fastighetsägaren hyrde sedan ut

parkeringsplatserna i andra hand till de boende i bostadsrättsföreningen. Detta ändrades sedan i den andra och tredje etappen. Intervjupersonen berättar att frågor kommer fortfarande idag rörande hur tolkningen av bland annat parkeringsfrågan ska lösas. Främst gällande