5.2 Resultatdiskussion
5.2.2 Objektiva mätningar
För blodtryck- och pulsmätningarna uppvisades inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna vid baslinje, vilket gav ett bra utgångsläge för att statistiskt kunna säkerställa resultatet. Differensen av pulsmätningarna efter behandlingen visade på en statistiskt
signifikant skillnad mellan den neutrala och den positiva gruppen där den positiva hade lägst puls. Positiva kommunikationsgruppen erhöll en medelvärdessänkning på sex slag medan neutral grupp fick en medelvärdessänkning på 3 slag. Trots att sänkningen är dubbelt så stor i den positiva gruppen så är det av vikt att ha i åtanke att det är medelvärdet som redovisats och att resultaten varierat från person till person.
Vad gällde blodtryck uppvisades inga signifikanta skillnader. Oavsett kommunikationsgrupp sänktes både det systoliska- och diastoliska blodtrycket efter jämfört med före
behandlingarna. Den neutrala gruppen hade avseende systoliskt blodtryck en medelvärdessänkning på -2,6 enheter efter vilan medan positiva gruppen hade en medelvärdessänkning på -8,6. Den neutrala gruppen hade en diastolisk
blodtrycksmedelvärdessänkning på 2,6. Den positiva gruppen hade en medelvärdessänkning på -4,2. För både systoliskt- och diastoliskt blodtryck var det medelvärdessänkningar som redovisades och resultaten skiljde sig från person till person. Det gick alltså att avläsa att den positiva kommunikationsgruppens medelvärdessänkningar blev större i absoluta mått, men även standardavvikelserna var större i den gruppen jämfört med neutrala
kommunikationsgruppen, för både systoliskt och diastoliskt blodtryck, vilket kan ha bidragit till att den statistiska jämförelsen inte kunde detektera en statistiskt signifikant skillnad. Resultaten kan diskuteras gentemot fynden i en reviewartikeln av Hróbjartsson et. al. (15), som är en uppdatering av en tidigare review. Författarna gick igenom randomiserade kontrollerade studier som undersökt effekterna av placebobehandlade patienter jämfört mot icke-behandlade patienter. Syftet var att undersöka om resultatet för den tidigare artikeln upprepades även när nya studier undersöktes. De kunde inte hitta några bevis för generellt stora effekter av placebobehandling, men en liten effekt på patienters upplevda smärta och andra subjektivt skattade variabler kunde inte uteslutas. De såg dock att skillnaderna mellan placebobehandlade och icke behandlade patienter för subjektivt skattade variabler minskade med ökande antal försökspersoner. Studierna som undersökts för subjektivt skattade värden hade totalt 2118 deltagare i 22 studier, vilket gav ett medel på 96 deltagare i respektive studie (15). I föreliggande studie visades att skattningen för ökad tilltro blev signifikant högre i den positiva gruppen, men vad gäller de subjektiva skattningarna av ökad grad avslappning,
27
minskade spänningar och minskad stress kunde ingen signifikant skillnad ses mellan kommunikationsgrupperna. Då föreliggande studie hade 120 försökspersoner, alltså över medel från de studier som analyserats i (15), anser författaren att föreliggande studies resultat trovärdigt indikerade att en skillnad i behandlingstilltro och objektiva utfallsmått (puls och blodtryck) på anspänning kan erhållas av terapeutens kommunikation. Att studierna ingående i ovan nämnda review inte statistiskt kunde detektera skillnader kan ha haft att göra med det lägre antalet försökspersoner i dessa studier. Att skillnaderna mellan
kommunikationsgrupperna inte blev signifikanta för alla variabler, men signifikanta för vissa, kan ha att göra med att ett ännu större urval skulle behövts för att statistiskt detektera en skillnad mellan grupperna gällande dessa variabler; ingen urvalsstorleksberäkning utfördes till exempel gällande blodtryck utan enbart, som brukligt (42), gällande primärt utfallsmått.
5.3 Diskussion jämförelsekohort
Studien av Rosén et. al (16) utfördes på samma sätt men med nålbehandling istället för enbart vila som behandling. Båda studiernas försökspersoner var ”friska frivilliga” med liknade bakgrundsvariabler; störst andel kvinnor och en medelålder på 42 år i jämförelsestudien och 46 år i föreliggande studie. Även jämförelsekohorten hade kravet att personerna kunde uttrycka sig i svenska språket både verbalt och skriftligt. För mätningar av blodtryck och puls användes manschett (König Electronic, HC BLDPRESS 11) vilket var samma typ av
blodtrycksmanschett som jämförelsekohorten använt sig av. Försökspersonerna i
jämförelsestudien använde sig även de av VAS för självupplevd grad av avslappning vid baslinje samt efter avslutat behandling. Det skiljde en liten klinisk och statistiskt signifikant skillnad för puls mellan gruppen som behandlats med nålbehandling jämfört med vila, där de som behandlats med enbart vila sänkte pulsen mer. Nålbehandlingens personer, uppvisade ett medianvärde på -2,8 medan personerna som vilat fick -4,7. Författaren tror att skillnaden kan tänkas bero på att vissa av de nålbehandlade personerna kanske spände sig något inför
stimuleringen och placeringen/borttagningen av nålarna under behandlingssessionen i den nålbehandlade kohorten, medan de som vilade enbart vilade. Storleken på självskattad grad av avslappning blev inte större hos de som behandlats med nålbehandling 23 mm mätt med VAS jämfört med 20 mm för de som vilat, det var ingen statistiskt signifikant skillnad. Vila tycks därmed lika effektivt som nålbehandling med genuin eller sham-akupunktur. Eftersom tilltro till behandling har setts kunna påverka behandlingseffekter och behandlingsresultaten positivt (2,3,32), och föreliggande studie fann att även under enbart vila, utan en aktiv behandling skett, påverkades tilltron, kan fysioterapeuter och andra vårdgivare som önskar förstärka behandlingstilltro använda sig av kommunikationsmodellen från den positiva gruppen.
28
6 Slutsatser
De slutsatser som kunde dras av föreliggande studie var att en persons tilltro till en viss behandling kan stärkas ytterligare, om den behandlande fysioterapeuten kommunicerar på ett positivt sätt vad gällde behandlingseffekter. Det fanns däremot ingenting som tydde på att kommunikationen hade någon betydelse för hur en person subjektivt faktiskt kände sig efter genomgången behandling av vila.
Pulsmätningar visade dock på att kommunikationen påverkade pulsen, så att signifikanta skillnader mellan kommunikationsgrupperna erhölls med fördel till den positiva
kommunikationsgruppen.
Jämfört mot den nålbehandlade referenskohorten erhöll försökspersonerna som enbart genomgått behandling med vila en signifikant större sänkning i puls.
Eftersom ospecifika behandlingskomponenter inom vården, enligt tidigare litteratur och enligt författaren, är en potential som är underutnyttjad och finns litet forskning kring, behövs mer studier för att säkerställa föreliggande studies resultat.
29
Författarens tack!
Författaren är tacksam för all stöttning av handledare Anna Enblom, samtliga personers delta- gande i studien, Ewa Denward-Olah och Ylva Widgren som varit med och behandlat i aktuell studie samt adjunkt Jakob Carlander för tips och råd i SPSS.
30
Referenser
1. Enck P, Bingel U, Schedlowski M, Rief W. The placebo response in medicine:
minimize, maximize or personalize? Nat Rev Drug Discov [Internet]. 2013;12(3):191– 204. Available from: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23449306
2. Mondloch M, Cole D, Frank J. Does how you do depend on how you think you’ll do? A systematic review of the evidence for a relation between patients’ recovery
expectations and health outcomes. Cmaj. 2001;165(2):174–9.
3. Kaptchuk TJ, Kelley JM, Conboy LA, Davis RB, Catherine E, Jacobson EE, et al. Components of Placebo Effect : Randomised Controlled Trial in Patients with Irritable Bowel Syndrome Stable URL : http://www.jstor.org/stable/20509659 Linked
references are available on JSTOR for this article : Components of placebo effect : randomised co. Br Med J. 2008;336(3):999–1003.
4. Bruce N, Pope D, Stanistreet D. Quantitative methods for health research : a practical interactive guide to epidemiology and statistics. Chichester: Wiley; 2008.
5. Ekman R, Arnetz BB, Ahmad A, Wilhelmsson J. Stress : individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber; 2005.
6. Liu J, Vickers K, Reed M, Hadad M, Gurung R, Updegraff J. Re-conceptualizing stress: Shifting views on the consequences of stress and its effects on stress reactivity. PLoS One [Internet]. 2017;12(3):e0173188. Available from:
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0173188
7. Åsberg M, Grape T, Krakau I, Nygren Å, Rodhe M, Wahlberg A, et al. Stress som orsak till psykisk ohälsa. Lakartidningen. 2010;107(19–20):1307–10.
8. Wiegner L, Hange D, Björkelund C, Ahlborg G. Prevalence of perceived stress and associations to symptoms of exhaustion, depression and anxiety in a working age population seeking primary care--an observational study. BMC Fam Pract [Internet]. 2015;16:38. Available from:
http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=4377029&tool=pmcentrez &rendertype=abstract
9. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2016. 2016.
10. Salamon E, Esch T, Stefano GB. Pain and relaxation (review). Int J Mol Med. 2006;18(3):465–70.
11. Bervoets DC, Luijsterburg PAJ, Alessie JJN, Buijs MJ, Verhagen AP. Massage therapy has short-term benefits for people with common musculoskeletal disorders compared to no treatment: A systematic review. J Physiother [Internet]. 2015;61(3):106–16.
Available from: http://dx.doi.org/10.1016/j.jphys.2015.05.018
12. Goldstein KM, Shepherd-Banigan M, Coeytaux RR, McDuffie JR, Adam S, Befus D, et al. Use of mindfulness, meditation and relaxation to treat vasomotor symptoms. Climacteric. 2017;7137(April).
13. Field T. Yoga research review. Complement Ther Clin Pract [Internet]. 2016;24:145– 61. Available from: http://dx.doi.org/10.1016/j.ctcp.2016.06.005
14. Madsen MV, Gotzsche PC, Hrobjartsson A. Acupuncture treatment for pain:
31
and no acupuncture groups. BMJ. 2009;338(January 2008):a3115.
15. Hróbjartsson A, Gøtzsche PC. Is the placebo powerless? Update of a systematic review with 52 new randomized trials comparing placebo with no treatment. J Intern Med. 2004;256(2):91–100.
16. Rosén A, Lekander M, Jensen K, Sachs L, Petrovic P, Ingvar M, et al. Do therapists influence how individuals percieve treatment effects, blinding and communication during acupuncture treatment? Barcelona Spain: 6th International Medical
Acupuncture Congress; 2014.
17. Ewing J. Communication (applied science) [Internet]. Salem Press Encyclopedia of Science. Salem Press; 2016. Available from:
https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &AuthType=ip,uid&db=ers&AN=89250400&lang=sv&site=eds-live&scope=site 18. Mistiaen P, Van Osch M, Van Vliet L, Howick J, Bishop FL, Di Blasi Z, et al. The
effect of patient-practitioner communication on pain: A systematic review. Eur J Pain (United Kingdom). 2016;20(5):675–88.
19. Hills R, Kitchen S. Satisfaction with outpatient physiotherapy: Focus groups to explore the views of patients with acute and chronic musculoskeletal conditions. Physiother Theory Pract [Internet]. 2007;23(1):1–20. Available from:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09593980601023705
20. Sachs L. Tillit som bot : placebo i tid och rum. Lund: Studentlitteratur; 2004. 21. Dodd S, Dean OM, Vian J, Berk M. A Review of the Theoretical and Biological
Understanding of the Nocebo and Placebo Phenomena. Clin Ther [Internet]. 2017;39(3):469–76. Available from:
http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0149291817300486
22. Brody H. The placebo response. ournal Fam Pract 497. 2000;649–649. 23. Rosén A. PLACEBO EFFECTS IN HEALTH AND DISEASE -HOW
EXPECTATIONS SHAPE TREATMENT OUTCOMES. Stockholm: Karolinska Institutet; 2016.
24. Koshi EB, Short CA. Placebo theory and its implications for research and clinical practice: a review of the recent literature. Pain Pract. 2007;7(1):4–20.
25. Finniss DG, Kaptchuk TJ, Miller F, Benedetti F. Placebo Effects: Biologival, Clinical and Ethical Advances. Lancet. 2010;375(9715):686–95.
26. Meissner K, Höfner L, Fässler M, Linde K. Widespread use of pure and impure placebo interventions by GPs in germany. Fam Pract. 2012;29(1):79–85.
27. Tilburt JC, Emanuel EJ, Kaptchuk TJ, Curlin FA, Miller FG. Prescribing “placebo treatments”: results of national survey of US internists and rheumatologists. BMJ [Internet]. 2008 Oct 23;337:a1938. Available from:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2572204/
28. Linde K, Niemann K, Schneider A, Meissner K. How large are the nonspecific effects of acupuncture? A meta-analysis of randomized controlled trials. BMC Med [Internet]. 2010;8(1):75. Available from:
32 ov/articlerender.fcgi?artid=PMC3001416
29. Peerdeman KJ, van Laarhoven AIM, Keij SM, Vase L, Rovers MM, Peters ML, et al. Relieving patients’ pain with expectation interventions. Pain [Internet].
2016;157(6):1179–91. Available from:
http://ovidsp.ovid.com/ovidweb.cgi?T=JS&CSC=Y&NEWS=N&PAGE=fulltext&D= &AN=00006396-201606000-
00002&PDF=y%5Cnhttp://ovidsp.ovid.com/ovidweb.cgi?T=JS&CSC=Y&NEWS=N& PAGE=fulltext&AN=00006396-201606000-00002&LSLINK=80&D=ovft
30. Benedetti F, Carlino E, Pollo A. How placebos change the patient’s brain. Neuropsychopharmacology. 2011;36(1):339–54.
31. Kelley JM, Kraft-Todd G, Schapira L, Kossowsky J, Riess H. The influence of the patient-clinician relationship on healthcare outcomes: a systematic review and meta- analysis of randomized controlled trials. PLoS One [Internet]. 2014;9(4):e94207. Available from:
http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=3981763&tool=pmcentrez &rendertype=abstract
32. Petrovic P. Placebo and Opioid Analgesia--Imaging a Shared Neuronal Network. J Comp Neurol Annu Rev Neurosci Sci Nat Cereb Cortex J Neurosci [Internet]. 2002;338(7):1737–295. Available from:
http://www.sciencemag.org/content/295/5560/1737.full.html%5Cnhttp://www.science mag.org/content/suppl/2002/02/27/1067176.DC1.html%5Cnhttp://www.sciencemag.or g/content/295/5560/1737.full.html#related-
urls%5Cnhttp://www.sciencemag.org/cgi/collection/neurosci
33. Sand O, Toverud KC. Människokroppen : fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber; 2007.
34. Ferguson E, Di Florio A, Pearson B, Putnam K, Girdler S, Rubinow D, Meltzer-Brody S. HPA axis reactivity to stress in euthymic women with histories of major depression and postpartum depression. Biol Psychiatry [Internet]. 2015;77(9 SUPPL. 1):369S. Available from:
http://ovidsp.ovid.com/ovidweb.cgi?T=JS&PAGE=reference&D=emed13&NEWS=N &AN=71847089
35. Haug E, Sand O, Sjaastad Ø V, Bjerneroth G, Svensson BA, Toverud KC. Människans fysiologi. Stockholm : Liber utbildning ; 1993.
36. Grafe LA, Eacret D, Luz S, Gotter AL, Renger JJ, Winrow CJ, et al. Orexin 2 receptor regulation of the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) response to acute and repeated stress. Neuroscience [Internet]. 2017;(March). Available from:
http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0306452217301215
37. Badalà F, Nouri-mahdavi K, Raoof DA. NIH Public Access. Computer (Long Beach Calif). 2008;144(5):724–32.
38. Rabin R, Charro F De. EQ-SD: a measure of health status from the EuroQol Group. Ann Med. 2001;33(5):337–43.
39. Tortora GJ, Grabowski SR. Principles of anatomy and physiology. New York: Wiley; 2000.
33
40. Deveugele M. Communication training: Skills and beyond. Patient Educ Couns [Internet]. 2015;98(10):1287–91. Available from:
http://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2015.08.011
41. Roxendal G, Winberg A, Dahlström A. Levande människa : basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och kultur; 2002.
42. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2011. 43. Svensk Riksdag (2008:355). Patientdatalagen [Internet]. 2008. Available from:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
44. Kierkegaard Suttner, Axel Storskog T. Självskattning av förväntan inför behandling. 2013;
45. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor [Internet]. Svensk Riksdag. 2003. Available from: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
46. Eriksson E, Nordlund A. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län : Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002 : 1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by the EQ-5D and the SF-36 in South East Sweden : Res. Centrum. 2002;
47. Chavarria V, Vian J, Pereira C, Data-Franco J, Fernandes BS, Berk M, et al. The Placebo and Nocebo Phenomena: Their Clinical Management and Impact on Treatment Outcomes. Clin Ther. 2017;39(3):477–86.
48. Price DD, McGrath PA, Rafii A BB. The validation of visual analogue scales as ratio scale measures for chronic and experimental pain. 1983;Sep;17(1)(PMID:
6226917):45–56.
49. Brook RD, Weder AB, Rajagopalan S. “Environmental Hypertensionology” the effects of environmental factors on blood pressure in clinical practice and research. J Clin Hypertens. 2011;13(11):836–42.
i
Bilagor
Bilaga 1
Information om studie om vila i avslappande syfte
Många personer i befolkningen, ”friska personer”, upplever muskelspänningar och stress. Akupunktur används idag vid allt fler sjukdomar och besvär. Många patienter som har
behandlats med akupunktur för olika besvär har efter en enkel akupunkturbehandling upplevt avslappnande effekter, men det är ännu inte känt om akupunktur ger avslappnande effekter hos friska personer. Det är inte heller känt om och hur avslappnade friska personer blir av enbart vila som behandling för att ge avslappning, eller vilket det mest effektiva sättet att ge behandling med akupunktur eller vila är, till exempel om olika typer av nålar eller
behandlares olika sätt att genomföra behandlingen påverkar effekten.
Inför att vi ska genomföra en större studie med patienter på ett sjukhus i Sverige vill vi i den här studien undersöka avslappnande effekter av vila. Vi vill också testa de frågeformulär, de olika nålar, och de olika behandlarnas sätt att genomföra behandlingarna, inför den större studien på patienter. Du kan delta i studien oavsett om Du känner behov av avslappnande behandling eller inte.
Du som vill vara med i studien kommer att få vila under omkring 30 minuter. Under behandlingen med vilan får Du ligga eller sitta på en av Dig eller behandlaren vald bekväm och rofylld plats.
Inför behandlingen med vilan kommer vi att lämna ut ett frågeformulär som Du ska besvara
två timmar innan behandlingen med vilan. Samma frågeformulär ska Du även besvara precis
innan behandlingen. När behandlingen med vilan är färdig kommer Du att besvara delar av frågeformuläret igen. Sammanlagt tar de frågeformulären omkring en halvtimme att svara på. Inga kända bieffekter av behandlingen med vilan finns, men kommer att registreras om de uppstår. Vi kommer också mäta Din puls, blodtryck och ta ett prov på din saliv direkt före och efter behandlingen, vilket tar omkring 20 minuter sammanlagt. Provet tas enkelt med en liten bomullstuss som Du fuktar med saliv.
De bakgrundsuppgifter vi vill fråga Dig om och behandla enligt personuppgiftslagen (1998:204) är ålder, utbildning, och sysselsättning. Du avgör själv om Du vill lämna några uppgifter till oss. Uppgifterna kommer endast att behandlas av oss inom forskargruppen som koordinerar och är ansvarig för studien. Ditt formulär märks med ett kodnummer som ersätter Ditt namn. Kodnumret behövs för att knyta samman mätningarna med svaren i formuläret. Resultaten kommer endast att redovisas som statistiska tabeller och diagram, där ingen enskild person kan urskiljas. Du har enligt 26 § personuppgiftslagen rätt att gratis, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till undertecknad, få besked om vilka personuppgifter om Dig som vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Du har också rätt att enligt 28 § personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om Dig. Att delta är helt frivilligt. Du kan när som helst, utan att ange någon anledning, avbryta behandlingstillfället eller välja bort att lämna vissa uppgifter.
Ansvarig för studien är Anna Enblom, Medicine Doktor (anna.enblom.liu.se, 013-281349; Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet, 581 83 Linköping) och
koordinatorer är Linnéa Oscarsson (linos980@student.liu.se), Ylva Widgren (ylva.widgren@sundsvall.se) och Ewa Denward Olah (ewa.denward-olah@vaxjo.se) Personuppgiftsansvarig organisation är Linköpings Universitet.
ii
Bilaga 2
Kodnummer……….
Bakgrundsformulär till Dig som deltar i studie om avslappning
Jag fyllde i formuläret ca 2 timmar innan planerad behandling med vila Ja
Nej, …….. innan (ange ca hur
långt innan)
Kön: Man Ålder ………… år
Kvinna
1a. Vilken är Din vanliga sysselsättning?
Förvärvsarbetande
omfattning i procent av heltid………
Studerande
omfattning i procent av heltid……… Hemarbetande omfattning i procent av heltid……… Pensionär/Sjukpensionär omfattning i procent av heltid……….
1b. Är Du just nu sjukskriven eller arbetslös?
Nej
Ja, sjukskriven
omfattning i procent av heltid………
Ja, arbetslös
omfattning i procent av heltid………
1c. Om Du i vanliga fall förvärvsarbetar, vad har Du för arbete?
Inte aktuellt, jag är i vanliga fall inte förvärvsarbetande
Anställd i offentlig sektor yrke………. Anställd i privat sektor yrke……….
iii
Egen företagare yrke……….
2. Vilken utbildning har Du? (Om flera alternativ är möjliga, välj den högsta utbildningen)
Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Universitets- eller högskoleutbildning
3. Är Du Gift eller sammanboende
Ensamboende med partner Ensamboende utan partner
4. Hälsobarometer
Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometerliknande skalan till höger.
Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är,
som Du själv bedömer det.
Vilken siffra (0-100) på skalan markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är?
iv
Följande frågor rör hur Du känt de senaste 10 dagarna
5. Har Du känt Dig spänd i kroppen (t ex i muskulatur eller bröstkorg) under de senaste 10 dagarna?
Nej, aldrig
Ja, jag har ibland känt mig spänd Ja, jag har ofta känt mig spänd
Ja, jag har dagligen eller nästan dagligen känt mig spänd
6. Har Du känt Dig stressad i kroppen under de senaste 10 dagarna?
Nej, aldrig
Ja, jag har ibland känt mig spänd Ja, jag har ofta känt mig spänd
Ja, jag har dagligen eller nästan dagligen känt mig spänd
7. Har Du känt Dig avslappnad under de senaste 10 dagarna?
Nej, aldrig
Ja, jag har ibland känt mig avslappnad Ja, jag har ofta känt mig avslappnad
Ja, jag har dagligen eller nästan dagligen känt mig avslappnad
Följande frågor rör hur Du känner just nu
8. Känner Du dig spänd i kroppen (t ex muskulatur eller bröstkorg) just nu?
0 100 Inte alls spänd Mesta tänkbara anspänning
9. Känner Du dig stressad just nu?
0 100 Inte alls stressad Mesta tänkbara stress 10. Känner Du dig avslappnad just nu?
0 100
Inte alls avslappnad
Fullständigt avslappnad
v
11. Tror Du att den behandling med vila som Du ska få är effektiv för att ge avslappning?