Observation, intervju och analys 9

Vid samlingen närvarar sju barn och en pedagog. De sitter i ring på en matta. Vi som observerar placerar oss utanför ringen så att vi ser pedagogens handlingar.

Samlingen börjar med att pedagogen berättar att ett av barnen har önskat att de ska ha sångpåse på samlingen idag. Därför ska de sjunga sånger ur en av sångpåsarna. Utifrån den sak som dras kommer gruppen sedan sjunga en sång som saken representerar.

Det första barnet drar upp en sak ur sångpåsen. Den första saken är ett troll, som barnet ger till pedagogen. Pedagogen förställer sin röst och pratar som trollet. Trollmor pratar ganska länge med barnen om sina ungar. Sedan säger Trollmor att hennes ungar ska sova och undrar om barnen kan hjälpa henne att sjunga för dem. Tillsammans med pedagogen sjunger barnen sången När trollmor har lagt sina elva små troll.

Turen att dra en sak ur påsen går runt i ringen så att alla barn får dra upp varsin sak. Den som drar upp saken får säga vilken sång saken representerar. Pedagogen skojar till det med de olika sakerna och pratar som dessa saker. Flera gånger får hon barnen att skratta. När de har sjungit Björnen sover fortsätter ett av barnen att sjunga Hajen sover, vilket pedagogen låter honom göra.

Hon uppmuntrar honom och säger att det var en intressant sång som hon inte hört förr.

En sång efterföljer detta innan ett barn drar upp en mask ur påsen. Pedagogen säger då att masken kan symbolisera ramsan Masken kryper eller sången Pelle Jöns. Hon säger att barnen ska få rösta om vilken de ska välja och det alternativ med flest röster vinner. Barnen får räcka upp handen för det alternativ de väljer och pedagogen räknar hur många som väljer respektive alternativ. Masken kryper får flest röster och gruppen säger ramsan tillsammans.

Efter detta får de två sista barnen dra saker ur påsen och de sjunger de tillhörande sångerna.

Efter ramsan knackar det på dörren, det är mat och samlingen avslutas.

Intervju 9

Den intervjuade pedagogen beskriver att samlingen är uttryck för ett behov hos människan att samlas och berätta saker för varandra och ta beslut tillsammans. Hon säger att man samlas för demokrati, för att planera något tillsammans och för att tillfredsställa behovet av att lyssna, läsa och sjunga.

Pedagogen vill använda samlingen som ett sätt att utöva demokrati. Hon säger även att samlingar kan utgå från Lpfö98 och socialisering för att lära sig hur man beter sig när man är i en grupp med andra, att veta när man ska lyssna på andra och att våga prata inför gruppen. Enligt pedagogen är detta en bra förberedelse inför skolan.

38 När frågan om syftet med dagens samling kommer svarar pedagogen att hon frågat barnen vad de ville göra under samlingen så att de får chans att välja något som de tycker är roligt, för det som barn tycker är roligt är det som fastnar hos dem. På det sättet vill hon ge barnen inflytande över verksamhetens innehåll. Hon lyfter fram sången som något viktigt under samlingen, ett sätt att uttrycka sig. Pedagogen säger även att man under samlingen stärker gruppen och för att barnen ska känna sig trygga.

Analys utifrån studiens frågeställningar

Vilket syfte har pedagogen med samlingen?

Syftet med samlingen är att låta barnen vara med och bestämma över verksamhetens innehåll, att de ska ha roligt, få uttrycka sig genom sång samt att stärka gruppen och ge barnen trygghet.

Pedagogen vill även använda samlingen för att utöva demokrati samt att bidra till barnens socialiseringsutveckling.

Hur kan syftet kopplas till läroplanen?

Att barnen får vara med och bestämma över verksamhetens innehåll återfinns i Lpfö98 där det står att de intressen som barnen själva ger uttryck för bör ligga till grund för planeringen av den pedagogiska verksamheten (s.10). Att ha roligt under samlingen skulle kunna innebära att barnen upplever det roligt att lära, vilket finns med i Lpfö98, att lärande ska vara roligt att lära sig nya saker (s.10). I läroplanen för förskolan står det att sång är en av många uttrycksformer för kommunikation och skapande som bör finnas i förskolans verksamhet. Barnen ska känna sig trygga och de gör de bäst i en trygg grupp. I läroplanen står det att arbetslaget skall arbeta för att barnen ska ”ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen” (Lpfö98 s.10). Att stärka gruppen är även viktigt för att pedagogerna i förskola ska kunna uppfylla uppdraget i läroplanen, att arbeta för varje barns lärande och utveckling, detta enligt Guvå (2006 s.14) som skriver att individens lärande och utveckling hjälps av att lära tillsammans i grupp, förutsatt att gruppen är väl fungerande.

Demokrati är en viktig del i läroplanen eftersom det står att ”Förskolan vilar på demokratins grund.” (Lpfö98 s.3). Det står även att ”Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former […]”

(Lpfö98 s.3) samt att ”Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan […]” (Lpfö98 s.8). I läroplanen står också att

”Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling” (Lpfö98 s.10) samt att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att fungera enskilt och i grupp […]” (Lpfö98 s.9).

Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet?

Syftet att barns intressen ska ha inflytande över verksamhetens innehåll finns i samlingen eftersom det är ett av barnen som har önskat den aktivitet som större delen av samlingen består

39 av. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) skriver att där det kan ges möjlighet ska barnen få vara delaktig i att välja innehåll och uttrycksformer. Barns inflytande finns även när de får rösta vilken sång/ramsa de föredrar när masken blir dragen ur påsen. Syftet att de ska sjunga uppfylls under varje sång men vi vet inte om barnen känner att de kommunicerar, som det står i läroplanen att man gör genom sång. Ett barn skapar en egen idé och uttrycker den genom sång, vilket han tillåts göra. På det sättet låter pedagogen pojken ha inflytande samt att hans tankar kommer till uttryck i hans sång.

Att göra något tillsammans som man gör under en samling stärker gruppen men det är svårt för observatörerna att se om just denna samling bidrar till att stärka gruppen och bidrar till att barnen får en känsla av trygghet. I tidsskriften Förskolan (1993) står det:

Samlingens funktion varierar för barnen och personalen. För barnen fungerar den som en trygghetsritual som både ger och skapar ordning genom att den återkommer varje dag en viss tid.

Men den är bara en trygghetsritual om den inte är bemängd med en massa tvång och tillsägelser, då blir samlingen en ordningsritual (Gradowski, 1993 s.42).

Guvå (2006) skriver även att det är viktigt för vi-känslan att man gör något tillsammans. Det man gör ska upplevas som roligt och meningsfullt för de barn som är en del av gruppen, för att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap. Olofsson (2010) skriver att ”Det är roligt att sjunga tillsammans, ett sätt att känna gemenskap där inga åldersgränser eller nationalitetsgränser finns. Det är också ett sätt att uttrycka känslor, både glada och sorgliga.” (s.101).

Det är svårt för observatörerna att avgöra om barnen upplever ett lustfyllt lärande, men deras skratt som dyker upp emellanåt indikerar att de har roligt.

Pramling Samuelsson & Sheridan skriver: ”För att ett barn i förskolan skall kunna utvecklas förmågan att förstå demokratiska principer måste de delta i sammanhang där man fattar olika beslut […]” (s.37). Detta kan vi se i samlingen när barnen får rösta om vilken sång/ramsa de vill ha när masken dras ur påsen och den med flest röster vinner. Rubinstein Reich (1993) skriver att deltagande i samlingar är en del av barns socialisation. Barnen i denna samling får träna socialisering och hur man beter sig i grupp under hela samlingen, t.ex. att de inte bör prata när någon annan har ordet osv. I intervjun säger pedagogen att detta förbereder barnen inför vad som krävs av dem i skoaln, vilket stämmer överens med vad Rubinstein Reich (1993) skriver om att samlingen är det moment i förskolan som mest liknar skolans lektioner. I detta sammanhang får barnen lära sig att fungera på det sätt som senare kommer att krävas av dem i skolans klassrum, så som att kunna motta instruktioner och information i grupp, lyssna på andra, vänta på sin tur (Rubinstein Reich 1993). I tidsskriften Förskolan (Björkman, 1995) står det att man i samlingarna ska alla ges möjlighet och uppmuntras att säga något. På det sättet är samlingarna ett uttryck för de svenska förskolornas gemensamma värderingar.

40 4.2.5. Observation, intervju och analys 10

Observation 10

Under denna samling sitter barnen i en soffa och pedagogen sitter på golvet mitt emot barnen.

Ett barn kommer och sätter sig på golvet bredvid pedagogen. Han får sitta kvar där under samlingen. Det är nio barn och en pedagog närvarande vid samlingen. Vi som observatörer har placerat oss bredvid soffan på varsin stol, så att de ser pedagogen.

Samlingen inleds med att pedagogen säger hej till barnen. Tillsammans räknar de alla barnen, nio stycken. Ett barn är borta idag, vilket pedagogen berättar för barnen och frågar vem det är.

De nämner vad det är för dag och dagens datum. Efter det går pedagogen vidare med att fråga barnen om de har gjort något bra för någon idag. Barnen säger inte mycket. De pratar om hur man ska vara mot sina kompisar och vad man inte ska göra.

Sedan frågar pedagogen barnen om de vill lyssna på en bok (berättar vad boken handlar om) och får ett negativt gensvar. När hon frågar om de vill sjunga får hon ett delvis positivt gensvar från barnen. Pedagogen tar då fram sångkort ur en påse. Alla barnen räcker upp handen och vill dra ett kort. Pedagogen väljer ut ett barn som får dra ett kort. Barnet som har dragit kortet får räkna in sången, alltså räkna ett, två, tre och på tre börjar sången. De sjunger sången som hör till bilden på sångkortet. När sången är slut säger råttan (pedagogen) hejdå till barnen. Alla barn räcker upp händerna igen för at visa att de vill dra ett kort och pedagogen väljer ett annat barn som får dra ett kort. Så fortsätter det samlingen ut. Proceduren upprepas fem gånger.

Mitt i den sjätte sången knackar det på dörren. Ett barn uttrycker sitt missnöje över att inte ha hunnit dra ett kort och säger att det är hennes tur nästa gång. Den som knackat på dörren säger att det är mat så samlingen avslutas.

Intervju 10

Pedagogen säger att hennes resonemang kring samling är att barnens språk ska utvecklas och att man ska lyssna på varandra. Hon tillägger att hon inte håller i samlingar så ofta. Enligt pedagogen är syftet att sjunga, lära sig sånger och lära genom sången samt att barnens språk ska utvecklas.

Analys utifrån studiens frågeställningar

Vilket syfte har pedagogen med samlingen?

Syftet med samlingen är att lära genom sång samt att barnens språk ska utvecklas.

Hur kan syftet kopplas till läroplanen?

Att sång är en av många uttrycksformer som bör användas i förskolans verksamhet står i Lpfö98 (s.6). I Lpfö98 står det även att ”Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling” (s.6).

41

Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet?

Syftet att sjunga fanns med i samlingen, men under vissa sånger sjöng inte barnen utan det var mest pedagogen som sjöng. Detta kan tänkas vara barnens protest mot samlingen, då det i tidsskriften Förskolan (1993) står att ”det finns utrymme för barnen att protestera mot samlingen.

De vägrar helt sonika att delta och gör precis tvärt emot vad de instrueras att göra” (Gradowski, s.41).

Om samlingen är utvecklande för barnens språk var svårt att se eftersom det inte fördes någon diskussion kring handlingen i sångerna eller kring svåra ord, dock skriver Pramling Samuelsson &

Sheridan (2006) att sång är ett tillfälle där barn lär sig språk. Bilden på varje sångkort representerade något av det som sången handlade om, vilket kan vara språkutvecklande för vissa barn för att t.ex. se vad en ekorre är när de sjunger om en. Wiklund & Jancke (2007) skriver att genom att ta fram ett sångkort med en ekorre på vet barnet att det är dags att sjunga Ekorr´n satt i granen, vilket kan leda till en viss kunskap hos barnen.

4.3. Sammanfattning av resultatet

Genom våra observationer och intervjuer kan vi fastställa att pedagogerna har olika syften med de genomförda samlingarna. De vanligast förekommande syftena är språkutveckling, matematisk utveckling, socialisering, att stärka gruppen, lustfyllt lärande och att sjunga. Övriga syften som framkom i undersökningen är att samla ihop barnen för en lugn stund, ge barnen trygghet, att alla barn blir sedda och får uttrycka sig, allas lika värde, samtala om känslor, identitetsutveckling, utöva demokrati, barns inflytande över innehållet, koppla innehållet till barnens erfarenhetsvärld samt utveckla barnens kroppsuppfattning.

I våra analyser har vi kopplat alla ovanstående syften till läroplanen för förskolan, Lpfö98.

Syftena har vi kunnat koppla till olika delar i läroplanens; värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer.

Majoriteten av de syften som pedagogerna har angivit har vi kunnat se genom innehållet i samlingarna. Vissa syften kan dock vara svåra för en observatör att se om de uppfylls genom samlingen. Det kan t.ex. vara svårt att se om aktiviteterna bidrar till att stärka gruppen eller om barnen upplever ett lustfyllt lärande.

42

5. Diskussion

I vår diskussion kommer vi att diskutera studiens resultat samt diskutera vårt val av metod.

Vidare kommer vi att reflektera över studiens tillförlitlighet och studiens värde för vår kommande lärarroll. Till sist es förslag till vidare forskning.

5.1. Resultatdiskussion

Barnträdgårdslärarinnorna på 1940-talet skulle kunna ha uttalat sig på följande sätt om samlingen;

”rutiner är viktiga för tryggheten, vid uppropet blir alla bekräftade, barnen får lära sig olika begrepp och träna på att prata i grupp och lyssna på andra” (Olofsson, 2010 s.8). Vi kan se att detta också stämmer väl överens med svaren vi har fått från ett flertal pedagoger när vi har genomfört vår studie där just trygghet, språkutveckling och socialisering var vanliga syften.

Olofsson (2010) skriver om uppropet som bekräftar alla barn, medan vi i våra observationer har sett att flera av pedagogerna använder sig utav namnsånger istället för upprop som verktyg för att alla barn ska bli sedda.

När vi går tillbaka till det pedagogiska programmet för förskolan (1987:3) kan vi se att i många av de observerade samlingarna följer pedagogerna de rekommendationer som anger vad en samling ska innehålla samt vilket syfte samlingen bör ha. Enligt socialstyrelsen bör samlingens syfte vara; ”att utveckla gruppkänslan, att få alla i gruppen samtidigt – barn och vuxna – att ägna sig åt något tillsammans – en lek, en sång, en dans eller lyssna på någon kort berättelse” samt att barnen ska ”ha möjlighet att uttrycka sig och lägga fram sina åsikter och lyssna till andra” (s.47).

I likhet med Olofsson (2010) ställer vi oss frågande till om läroplanen har gjort någon skillnad överhuvudtaget vad gäller samlingsaktiviteten. Samtidigt har vi i våra analyser av observationerna och intervjuerna kunnat koppla alla syften till läroplanen. Detta kan jämföras med vad Andersson

& Olausson (2008) kommer fram till i sitt resultat som visar att förskollärarna inte planerar sina samlingar med utgångspunkt i läroplanen för förskolan, Lpfö98 men att de ändå kan se att läroplanen tar upp sådant som de gör och alltid har gjort på samlingarna. Under våra intervjuer framkom att hälften av alla pedagoger faktiskt planerade sina samlingar utifrån läroplanen för förskolan, vilket i ett par fall tydliggjordes med tankekartor.

Resultatet visar att pedagogernas syften går att koppla till olika avsnitt i läroplanen för förskolan. Dock upplevde vi under intervjun att vissa av de pedagoger som inte själva kopplade Lpfö98 till syftet med samlingen inte heller hade planerat samlingen utifrån läroplanen, men ändå har vi kunnat hitta en koppling. Vad kan det bero på att hälften av pedagogerna inte själva gjorde kopplingar till läroplanen? Vi har spekulerat i om några pedagoger kan ha glömt att berätta om vissa syften för oss på grund av tidsbrist samt ifall pedagogens utbildning och erfarenhet har haft någon påverkan på vad som anses viktigt att ta upp i samlingen och under vår intervju.

43 Läroplanen för förskolan, Lpfö98 inleds med följande meningar; ”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.” (s.3). I majoriteten av våra observationer har vi sett ett demokratiskt förhållningssätt i samlingen där alla barn ska bli sedda och få komma till tals, där allas röster är lika mycket värda. Ett exempel på det är observation 9 där pedagogen säger att barnen ska få rösta om vilken sång/ramsa de ska välja. Barnen får räcka upp handen för det alternativ de väljer och pedagogen räknar hur många som väljer respektive alternativ. Det alternativ som får flest röster vinner. Andra exempel är de samlingar där varje barn får sin röst hörd genom att berätta vad denne tycker och tänker kring temat i samtalet. Zackari & Modigh (2000) skriver att ett demokratiskt samtal betyder att alla ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och erfarenheter.

Ett fåtal pedagoger lyfter upp samlingen som ett tillfälle att lära för skolan där man t.ex.

behöver kunna lyssna på andra och vänta på sin tur. Rubinstein Reich skriver i sin avhandling att ett av målen med samlingen i förskolan är att fostra barn och lära dem den dolda läroplanen.

Trots att inte många av de intervjuade pedagogerna tar upp fostransaspekten kan detta finnas som ett dolt syfte i många samlingar.

I denna studie undersökte vi även hur samlingens innehåll stämde överens med syftet.

Resultatet visar att vi kunnat se hur innehållet genomsyras av syftet med samlingen. Detta till skillnad mot Ejrevi & Stenlund (2009) som i sin studie inte kunde uppfatta pedagogernas syften då de observerade samlingarna. Vi vet dock inte ifall pedagogerna har planerat innehållet utifrån det bestämda syftet eller om innehållet har planerats först och att pedagogen sedan har sökt ett passande syfte att berätta för oss vid intervjun. Ett exempel på det kan vara observation och intervju nr 10, där pedagogen hade som syfte att barnen skulle lära sig sånger samt lära genom sång. I den här samlingen hade barnen ett val ifall de ville sjunga eller lyssna på en saga. Om de hade valt sagan så hade pedagogen inte kunnat ha sång som syfte med samlingen, vilket tyder på att pedagogen sökte ett syfte utifrån samlingens innehåll. Ifall syftet hade varit planerat före samlingen skulle ett möjligt syfte utifrån läroplanen varit barns inflytande; ”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten” (Lpfö98, s.10).

Vi anser att samlingen kan ha en funktion i förskolan, dock inte i den form som den bedrivs i idag utan att istället samla barnen för ett specifikt syfte. Exempel på detta kan vara i en situation där något barn hittar t.ex. en tusenfoting, då kan pedagogen samla ihop de barn som är intresserade utav att undersöka denna. Här kan barnet som har hittat tusenfotingen få bli bekräftad och träna sig att prata inför en grupp, och de övriga barnen får höra nya begrepp och lyssna till vad som berättas. Vi anser att det är i dessa situationer som samspelet och kommunikationen mellan barn–vuxen och mellan barn–barn blir äkta, och då blir även läroplanen för förskolan ett äkta och levande dokument. I resultatet framkommer att sång och berättande är en viktig del av innehållet i många av samlingarna. För att dessa moment ska bli till

44 ett lustfyllt lärande för alla barn tror vi att de ska ges möjligheten att själva välja ifall de vill delta i

44 ett lustfyllt lärande för alla barn tror vi att de ska ges möjligheten att själva välja ifall de vill delta i