• No results found

4. RESULTAT

4.2. F RIDAS INTERVJUER , OBSERVATIONER OCH ANALYSER

4.2.2. Observation, intervju och analys 7

Vid följande samling närvarar fem barn i åldrarna ett till två år samt två pedagoger. Barnen och pedagogerna sitter tillsammans i en ring på en speciell samlingsmatta. Observatörerna sitter utanför ringen, placerade så att de ser den pedagog som ansvarar för samlingen.

Samlingen börjar med inledningssången Här är jag, här är du. Sedan övergår pedagogen till att berätta sagan om Guldlock och de tre björnarna. Pedagogen tar fram figurer och rekvisita till sagan som hon illustrerar sagan med under tiden hon berättar. Exempel på detta är när

33 pedagogen ställer fram tre tallrikar med gröt i olika storlekar på ett bord medan hon berättar att pappa björn hade en stor tallrik, mamma björn hade en mellanstor tallrik och lilla björn hade en liten tallrik. Förutom rekvisitan använder pedagogen sig av olika röstlägen när hon berättar, t.ex.

är pappa björns röst mörk, mamma björns röst är mellanmörk och lilla björns röst är ljus.

När pedagogen har avslutat sagan tar hon fram en gosedjursbjörn. Denna lägger hon i mitten under en fallskärm i olika färger. Barnen och pedagogerna håller i fallskärmen och rör den över björnen medan de sjunger sången Björnen sover. Sedan får två barn krypa in under fallskärmen medan de övriga sjunger samma sång. Detta upprepas så att alla barn får ligga under fallskärmen.

Pedagogen placerar en låda (båt) mitt på fallskärmen, i vilken ett barn i taget får sitta tillsammans med nallen medan pedagogerna och de övriga barnen sjunger en sång om båt och vågor. Fallskärmen fick agera vågor när den delen i sången kom. Alla barn som ville fick sitta i båten medan de andra sjöng sången och gjorde vågor.

Då samlingen närmar sig slutet nämner pedagogen de barn som är lediga/sjuka denna dag.

Hon avslutar samlingen med att fråga varje barnen vad de vill göra nu.

Intervju 7

Den intervjuade pedagogen berättar att de på förskolan har pratat mycket om samlingar och att de har förändrat samlingarna från att t.ex. berätta vad de gjort i helgen till att fokusera mer på att ha roligt med sagor och musik. På denna förskola har de just nu temat Sagor från A till Ö och arbetar därför mycket med sagor under samlingarna.

Pedagogen berättar om att syftet med dagens samling utgår från en tankekarta som grundar sig i läroplanen för förskolan (Lpfö98) och visar hur man får in detta i verksamheten genom sagor.

Hon tar fram tankekartan och visar att hon i dagens saga om Guldlock har fått in flera av de viktiga delarna i tankekartan. I tankekartan finns följande delar; matematik, språk (ord och röstlägen), känslor, musik, skapande, rörelse och natur. I just denna samling involveras matematik, språk, musik och lite känslor. Sagan i dagens samling är en del av förskolans sagotema. Pedagogen klargör att spänningen och det roliga i sagorna är väldigt viktigt i sig. Hon säger även att på den här förskolan ska barnen få sjunga varje dag och därför sjunger de efter att hon berättat sagan.

Analys utifrån studiens frågeställningar

Vilket syfte har pedagogen med samlingen?

Pedagogens syfte med denna samling är att genom sagan Guldlock och de tre björnarna få in matematik, språk, spänning och känslor i samlingen samt att bidra till barnens lärande och utveckling inom matematik och språk. Pedagogen plockar fram en tankekarta som visar på kopplingen till läroplanen för förskolan. Att barnen ska uppleva det roliga med sagan är även det ett syfte för samlingen. Ett annat syfte är att få in musik i verksamheten och att barnen ska få sjunga och lära genom sången.

34

Hur kan syftet kopplas till läroplanen?

I Lpfö98 står det att arbetslaget ska arbeta för att stimulera barns begynnande förståelse för matematik (s.9). Vad gäller att utvecklas barnens språk står det i Lpfö98 att ”Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling” (s.6). Det står även att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sitt ord- och begreppsförråd” (Lpfö98 s.9) samt ”utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk” (Lpfö98 s.9). I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska arbeta för att barnen ska få uppleva ”att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker” (Lpfö98 s.10). Syftet med att sjunga under samlingen kan man finna i Lpfö98 där det står att sång är en av de många uttrycksformer som är viktiga för barn i förskolan (s.9).

Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet?

Matematik finns i sagan där pedagogen t.ex. konkretiserar begreppet tre björnar då hon tar upp björnarna och visar hur många tre björnar är. Matematiska begrepp som finns i sagan är stor mellan och liten, vilka pedagogen också konkretiserar och kopplar ihop den lilla björnen med begreppet liten i sagan. Pedagogens syfte att stimulera barnens språkutveckling finns i samlingen genom att pedagogen hela tiden använder rekvisitan för att ge barnen konkret, visuellt stöd för allt som händer i sagan. Hon använder även olika röstlägen för olika personer och olika känslor i sagan, vilket bidrar till språkutveckling och en större förståelse för språkliga nyanser. Det är svårt för observatörerna att avgöra om barnens lärande är lustfullt och roligt men deras uppträdande tydde på att de var fångade av sagan.

Syftet att barnen skulle få uttrycka sig genom sång uppfylldes i de sånger de sjöng i slutet av samlingen, där barnen fick turas om att vara i fokus. I Förskolans läroplan – analys och tolkning står det att genom att sjunga en sång kan man få in olika kunskaper. T.ex. genom att sjunga Ekorr´n satt i granen, får man in fakta kunskaper genom att man sjunger om ekorren som bor i granen, som äter kottar, hoppar från tallgren osv. Genom att samtala i barngruppen om textens innehåll får man in förståelse kunskaper, vilket dock inte gjordes under denna samling. Genom att göra rörelser till får man in färdighets kunskaper (Wiklund & Jancke, 2007 s.36). Detta är vad som sker när de sjunger sången Björnen sover och barnen får krypa ihop som björnen i sitt bo samt när de sjunger om båten i vattnet. Där får barnen höra att båtar åker i vatten, att det kan vara vågor på vattnet samt att barnen både får sitta i båten och krama nallen samt att de får pröva på att göra vågor. Wiklund & Jancke (2007) skriver också att genom att ta fram ett sångkort med en ekorre på vet barnet att det är dags att sjunga Ekorr´n satt i granen, barnen känner det på sig vilket kan kopplas till förtrogenhets kunskap. I denna samling tar pedagogen fram en nalle, en fallskärm och en stor låda (båten) istället för sångkort och när barnen ser dessa vet de vad som väntar.

I denna samling fick alla barn vara delaktiga i rörelserna/aktiviteterna till sången. Olofsson (2010) skriver att barn oftast tycker att det är roligt att sjunga tillsammans och att göra rörelser till är ännu roligare. Den glädje som uppstår när man sjunger och rör sig tillsammans är bra för gemenskapen i gruppen och kan bidra till en känsla av delaktighet i samlingen. Olofsson (2010)

35 skriver också att det inte är en slump att sång och musik har en stark ställning i förskolan, eftersom musikstunden bidrar med så mycket till barnen. De får leka med ord, rim, rytmer och rörelser, det är dessutom bra för språkutvecklingen och upplevs oftast som roligt.

4.2.3. Observation, intervju och analys 8

Related documents