Under modelleringens gång har ett flertal observationer gjorts, dessa redovisas nedan:
Vid användning av Radial Array bör användaren av verktyget vara medveten om att inga decimaler kan användas i verktyget, utan endast hela vinklar.
En förutsättning för att Bent Plate ska fungera är att inga rundade plåtar i sidorna används. Samtidigt behöver plåtarna dras ifrån varandra för att verktyget ska fungera.
I den alternativa metoden för vangstyckena i Metod 1, uppmärksammades att de horisontella plåtarna för den stabiliserande boxen inte gick att göra på samma sätt som det vertikala vangstycket. Det vill säga att plåtarna i en horisontell krökning inte gick att bocka ihop med hjälp av Bent Plate.
Vid upprepad användning av Modify i trappverktyget, kan extra steg tillkomma modellen utan att meningen var så. Vilket antas vara en felprogrammering (bugg) i verktyget Spiral
Staircase.
Om en sparad inställning i trappverktyget används i en befintlig trappa, bestående av en annan sparad inställning under annat namn, skapas dubbletter av samtliga objekt i trappan istället för att de befintliga objekten uppdateras. Detta kan bli ett problem om ritningar redan skapats. De gamla objekten försvinner från ritningen, och inställningar som gjorts i ritningen måste göras om. För att undvika detta bör endast inställningar ändras i den sparade inställningen som trappan modellerats efter. Det vill säga inte skapa en ny inställning för att uppdatera ett befintligt objekt.
Trappverktyget Spiral Staircase är begränsat att endast kunna skapa komplexa geometrier som vertikala eller horisontella objekt, inte diagonala.
Horisontella delar med komplexa geometrier skapade med trappverktyget, definieras som stående profiler då ritningar skapas. Det vill säga basen som höjden och höjden som basen. Detta medför att ritningarna blir ofullständiga och inkorrekta.
79
5 DISKUSSION
Trappsteg:
Vid modellering av trappsteg har val av metod uppskattningsvis mindre betydelse. Även tillvägagångssättet vid modifiering av trappsteg, liknar varandra, bortsett från att nya hjälplinjer och cirklar behöver skapas i Metod 1 då modifiering med nya mått behöver göras. Till skillnad från Metod 2, där nya mått endast behöver fyllas i rutorna i trappverktyget. Dock är skillnaden hårfin och en eventuell modifiering av trappstegen skulle näst intill ta lika lång tid för de båda metoderna.
Vangstycken, stabiliserande boxar, underplåt:
Vid modellering av vangstycken, boxardelar och underplåt skiljer sig dessa två metoder jämförelsevis avsevärt från varandra. Med Metod 2 går det enkelt att modellera fram modellen. Detta med anledning av att endast ett verktyg används upprepade gånger och där få steg behöver utföras. Den andra metoden, det vill säga Metod 1 har fler steg att utföra, samt flera olika verktyg att arbeta med. Detta medför att många faktorer vid modellering behöver tas i beaktning.
Dock innehar Metod 2 ett fel som uppstår vid modifiering av trappan, att dubbletter av trappsteg skapas i trappan. Detta är ett fel som kan tänkas ta onödig extratid från total modelleringstid av trappan, då planstegen ständigt måste raderas eller ersättas med ett Item. Emellertid kräver modifiering av trappa i Metod 1 att nya stödlinjer och stödcirklar behöver tas fram, samt att Complex Polybeams behöver dras om vid korrigering av höjd och radie av trappan. Tillskillnad från Metod 2 där även här endast nya mått behöver fyllas i rutorna i trappverktyget. Därav kan en uppskattad bedömning göras att Metod 2 är snabbare ur modelleringssynpunkt än Metod 1, om felet åtgärdas i trappverktyget. Den alternativa metoden i Metod 1 är även det ett sätt att ta fram vangstycken med tillhörande tillverkningsritningar på. Efter att ha provat denna metod visade det sig att den är en vidareutveckling av verktyget Surface Generation Between Polybeams, där modifikation i form av en sprängning av vangstycket var nödvändigt, för att senare använda verktyget Bent Plate. Detta för att få objektet till ett stycke för framtagning av tillförlitliga tillverkningsritningar, via Teklas normala funktion för framtagning av ritningar. Dock tar det längre tid att använda detta sätt, än vid att bara använda verktyget Surface Generation Between Polybeams i kombination med Unfold Surface. Därav ingen vidareutveckling av detta alternativa sätt.
Vilplan, vangstycke, underplåt och stabiliserande boxar:
Med tanke på att det i Metod 2 används samma metod att modellera det horisontella vilplanet som en annan komplicerad trappdel, kändes trappverktyget för avancerat att använda på ett vilplan med icke komplex geometri. Därav relativt större tidsåtgång i Metod 2 för vilplanet än i Metod 1. Emellertid krävs det även här, som i de övriga trappdelarna, att nya stödlinjer och stödcirklar behöver ritas om i Metod 2 vid modifiering av trappan, tillskillnad från i Metod 2. I övrigt utförs ändringar av mått i olika verktyg, precis som ändringar görs i trappverktyget. Därav trolig likvärdig tidsåtgång för de båda metoderna vid modellering av vilplanstrappdelen.
Tillverkningsritningar:
I stort skiljde ritningsframtagningen sig inte mellan Metod 1 och 2. Dock verkar det som att ritningsframtagning av horisontella plåtar med hjälp av trappverktyget i Metod 2 inte fungerar på ett tillförlitligt sätt. Kan bero på att trappverktyget inte kan definiera en plåt som är bred och låg, istället för hög och smal som vanliga vangstycken är. Trappverktyget verkar vara gjort att modellera endast höga och smala vangstycken med.
80
I och med att den horisontella boxen, med hjälp av trappverktyget, inte fick fram korrekt mått på ritningen, gör det den ritningen till en ofullständig samt icke användningsbar tillverkningsritning. Att dessutom radien stämde så pass bra med planritningens radie, styrker detta påståendet att den horisontella boxens ritning endast tagit ett planmått utan tagen hänsyn till den stigning som finns i trappan.
81