Modellering av krökta vangstycken i
Tekla Structures
Författare: Lisa Svensson
Josefine Thurén
Uppdragsgivare: Byggnadstekniska Byrån AB Handledare: Emil Sandholm, Byggnadstekniska Byrån AB
Keimann Pham, Byggnadstekniska Byrån AB Peter Eklund, KTH ABE
Examinator: Per Magnus Roald, KTH ABE
Kurskod: AF177X
Examensarbete: 15,0 högskolepoäng Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2017-06-07
Sammanfattning
I detta examensarbete har en studie utförts för att ta fram och jämföra metoder att modellera krökta vangstycken av stål med komplexa geometrier i programmet Tekla Structures. Avgränsningen för studien har varit att jämföra två metoder: Metod 1 använder verktygen
Complex Polybeam Creation i kombination med Surface Generation Between Polybeams i Tekla, och Metod 2 trappverktyget Spiral Staircase.
En vindeltrappa från projektet Patienten och Princeton, Sankt Eriks ögonsjukhus i Hagastaden, har använts för att testa de komplexa geometrier som denna vindeltrappa medför. Utifrån detta har Tutorials av de båda metoderna skapats, för att läsaren enkelt ska kunna följa och genomföra samma steg.
Resultatet av examensarbetet är att båda metoderna fungerar för modellering, beroende på vilken typ av geometri som skapas. Efter modellering med trappverktyget Spiral Staircase gick det inte att ta fram korrekta tillverkningsritningar av de horisontella plåtarna, till skillnad från Metod 1.
Slutsatsen av studien är att vid enbart snabb modellering av cirkulära geometrier samt framtagning av tillverkningsritningar för vertikala krökta plåtar, kan med fördel Metod 2 användas. Däremot vid framtagning av tillverkningsritningar av komplexa och icke cirkulära geometrier lämpar sig Metod 1 bäst.
Abstract
In this thesis, a study has been conducted to develop and compare methods of modeling curved stringer made of steel with complex geometries in the Tekla Structures program. The delimitation of the study has been to compare two methods: Method 1 uses the Complex Polybeam Creation tools in combination with Surface Generation Between Polybeams in Tekla, and Method 2 uses the tool Spiral Staircase.
A spiral staircase from the project Patienten and Princeton, Sankt Eriks Eye Hospital in Hagastaden, Stockholm, has been used to test the complex geometries that this spiral staircase entails. Based on this, Tutorials of the two methods have been created, so that the reader can easily follow and implement the same steps.
The result of this thesis is that both methods work for modeling, depending on the type of geometry that is created. After modeling with the tool Spiral Staircase, correct manufacturing drawings of the horizontal plates could not be obtained, unlike Method 1.
The conclusion of the study is that with only rapid modeling of circular geometries as well as production of manufacturing drawings for vertical curved plates, Method 2 can be used with advantage. However, in the production of manufacturing drawings of complex and non-circular geometries, Method 1 is best suited.
Förord
Vi skulle vilja tacka Byggnadstekniska Byrån AB i Stockholm och Erik Löb för att vi har fått skriva vårt examensarbete hos Er!
Ett extra stort tack vill vi tillägna våra två handledare på BTB, Emil Sandholm och Keimann Pham, för all ovärderlig hjälp och vägledning vi fått genom hela arbetets gång. Vi har varit lyckligt lottade!
Vi vill även rikta ett stort tack till vår akademiska handledare Peter Eklund på KTH för all stöttning och support vi fått när det har behövts. Samt ett tack till Trimble Tekla för att få ha lånat två fullicenser av Tekla Structures i 60 dagar.
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm maj 2017 Lisa Svensson
ii
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrundsbeskrivning ... 2
1.2.1 Building Information Modeling ... 2
1.2.2 Tekla Structures ... 2 1.2.3 Transport ... 3 1.3 Syfte ... 3 1.4 Målformulering ... 3 1.5 Avgränsningar ... 3 1.6 Lösningsmetoder ... 4 2 NULÄGESBESKRIVNING ... 5 2.1 Byggnadstekniska Byrån AB ... 5 2.2 Aktuell kunskapsnivå ... 5 3 GENOMFÖRANDET ... 7 3.1 Projektförutsättningar ... 7
3.1.1 Trappans utseende och dimensioner ... 7
3.1.2 Vangstyckets utseende och dimensioner ... 8
3.1.3 Programvara och Plug-in ... 9
3.2 Modellering ... 10
3.2.1 Snabbkommandon ... 10
3.2.2 Förberedelser ... 11
3.2.2.1 Reference Model ... 11
3.2.2.2 Stomnät ... 12
3.2.2.3 Construction Objects: Circle ... 13
3.2.2.4 Points On Line ... 14
3.2.2.5 Measure ... 15
3.2.2.6 Construction Objects: Line ... 16
3.2.2.7 Copy Rotate ... 17
3.2.3 Metod 1: Teklas egna komponenter ... 19
3.2.3.1 Trappsteg ... 20
3.2.3.1.1 Plansteg ... 20
3.2.3.1.2 Sättsteg ... 22
3.2.3.1.3 Bent Plate ... 23
3.2.3.1.4 Radial Array Tool ... 25
3.2.3.2 Box under trappa ... 27
3.2.3.2.1 Complex Polybeam Tool ... 27
3.2.3.2.2 Surface Generation Between Polybeams ... 30
3.2.3.3 Vilplan ... 33 3.2.3.3.1 Platta vilplan ... 33 3.2.3.3.2 Box vilplan ... 35 3.2.3.4 Vangstycke ... 37 3.2.3.4.1 Vangstycke trappa ... 37 3.2.3.4.2 Vangstycke vilplan ... 39
3.2.3.4.3 Förlängning av vangstycke trappa ... 41
3.2.3.4.4 Alternativ metod vangstycke trappa ... 42
3.2.3.5 Underplåt ... 43
3.2.3.5.1 Underplåt trappa ... 43
3.2.3.6 Avkortning av plåtar vid anslutning ... 46
3.2.4 Metod 2: Trappverktyget Spiral Staircase ... 49
3.2.4.1 Förklaring av trappverktyget ... 49 3.2.4.1.1 General Settings ... 49 3.2.4.1.2 Step Settings ... 50 3.2.4.1.3 Part Settings ... 51 3.2.4.1.4 Stringer Settings ... 51 3.2.4.1.5 Spara inställningar ... 52 3.2.4.1.6 Skapa en Item ... 52 3.2.4.2 Inställningar ... 56 3.2.4.2.1 Trappa del 1 ... 56 3.2.4.2.2 Trappa del 2 ... 59 3.2.4.2.3 Trappa vilplan ... 62 3.2.4.3 Insättning ... 65 3.2.4.4 Insättning av sättsteg ... 66
3.2.4.4.1 Manuell krökning av stegändar ... 67
3.2.4.5 Bent Plate ... 68
3.3 Ritningsframtagning ... 69
3.3.1 Tillverkningsritningar: Metod 1 ... 69
3.3.2 Tillverkningsritningar: Metod 2 ... 70
3.3.3 Uppdelning med hänsyn till transport ... 71
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 73
4.1 Trappsteg ... 73
4.1.1 Metod 1 ... 73
4.1.2 Metod 2 ... 73
4.1.3 Analys: Modellering av trappsteg ... 73
4.2 Vangstycken, underplåt och stabiliserande boxar ... 74
4.2.1 Metod 1 ... 74
4.2.2 Metod 2 ... 74
4.2.3 Analys: Modellering av vangstycken, underplåt och stabiliserande boxar ... 74
4.3 Vilplan, vangstycke, underplåt och stabiliserande boxar ... 75
4.3.1 Metod 1 ... 75
4.3.2 Metod 2 ... 75
4.3.3 Analys: Modellering av vilplan, underplåt och stabiliserande boxar ... 75
4.4 Tillverkningsritningar ... 76
4.4.1 Metod 1 ... 76
4.4.2 Metod 2 ... 76
4.4.3 Analys: Framtagning av tillverkningsritningar ... 77
4.5 Observationer ... 78
5 DISKUSSION ... 79
6 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER ... 81
6.1 Slutsats ... 81
6.2 Vidare studier ... 81
1
1 INTRODUKTION
1.1 Inledning
I dagens samhälle byggs det mycket byggnader där arkitekterna många gånger väljer att rita byggnader med komplexa geometrier. Dessa är geometrier i form av oregelbundna vinklar och krökningar, till skillnad från vad raka element är. De komplexa geometrierna ska i sin tur kunna konstrueras och redovisas i handlingar för att få ett byggbart resultat.
Byggnadstekniska Byrån AB (härefter BTB) får ibland i uppdrag att konstruera byggnader och trappor med komplexa geometrier som exempelvis vindeltrappor, och använder då sig ofta av programvaran
Trimble Tekla Structures (härefter Tekla) och Bentley AECOsim Building Designer (härefter Bentley) i
sina projekt. På BTB har det inte funnits någon beprövad tids- och kostnadseffektiv metod att BIM-modellera (Building Information Modeling, härefter BIM) komplexa geometrier på i dessa program. Det är därför av stor vikt att undersöka olika verktyg inom Tekla och Bentley för att underlätta modelleringsprocessen både för kunden och BTB.
Vindeltrappor byggs i första hand in i offentlig miljö och i exklusivare kontorsfastigheter (Häfla Bruks AB, u.å., 31). De utgör oftast ett arkitektoniskt inslag i byggnaden där det ställs krav på material och utförande utöver det vanliga. Hög finish vid tillverkning, kombinerat med komplex geometri ur modellerings- och redovisningssynpunkt samt statik och vibrationskänslighet medför att trapporna blir relativt kostnadskrävande (Erik Löb, 2017).
2
1.2 Bakgrundsbeskrivning
1.2.1 Building Information Modeling
Building Information Modeling (BIM) är en metod att skapa en intelligent tredimensionell (härefter
3D) modell med tillhörande information, vilket tillsammans blir en BIM-modell. BIM-modeller kan vara både byggnader och infrastruktur. I den intelligenta BIM-modellen samlas och redovisas information från flera olika aktörer i ett byggprojekt (Autodesk, u.å.). BIM-modeller innehåller information från bland annat arkitekter, konstruktörer, VVS-, El-, och brandingenjörer. Informationen kan exempelvis vara geometri, laster, egenskaper som fabrikat och material, samt annan data som är nödvändig för framtagning av beräkningar, mängdning och slutliga bygghandlingar (BIM Alliance Sweden, u.å.) (Byggipedia, u.å.).
När BIM kom in i byggvärlden medförde detta kostnads- och tidsbesparingar, då projekteringsprocessen effektiviserades tack vare BIM (Byggnadsekonomi, u.å.). Tiden innan BIM projekterade aktörer för hand i tvådimensionell (härefter 2D) miljö och producerade ritningar därefter. Eventuella fel som exempelvis kollisioner av ventilationsrör och bärande väggar, var svåra att upptäcka i projekteringsprocessen. Med en BIM-modell kan istället felet åtgärdas i tid, vilket sparar tid och pengar både för projektören och kunden (Tekla (1), u.å.).
BIM-modeller kan idag användas för att skriva ut objekt i förminskat skalenligt format med speciella 3D-skrivare. Bland arkitekter och konstruktörer blir detta allt mer vanligt att använda, för att se hur byggnadsdelarna förhåller sig till varandra i verkligheten (Arkitektkopia, u.å.).
1.2.2 Tekla Structures
Programvaran Tekla Structures används inom byggsektorn främst för att modellera stål- och betongkonstruktioner i 3D. Framtagningen av ritningar i programmet är dess styrka, då dessa väldigt enkelt framställs tidseffektivt med hög detaljeringsgrad.
Tekla är en modellbaserad programvara som hanterar mängder av information som placerats i
modellen såsom material och geometrier. Utifrån detta kan Tekla hantera komplexa geometrier, vilket är till fördel när byggnaderna blir allt mer komplexa. Andra fördelar med Tekla är att vid stora projekt kan flera Tekla-användare arbeta i samma modell samtidigt, tack vare BIM kan kollisioner beaktas och undvikas, samt att överlämnanden mellan olika personer går smidigt då all information finns i modellen (Tekla (2), u.å.) (Tekla (3), u.å.).
Ytterligare en fördel med Tekla är att programvaran använder sig av Open BIM. Open BIM innebär att oavsett vilket verktyg ett företag använder i ett projekt finns möjlighet att dela filer mellan varandra då dessa är kompatibla mellan varandra. Detta är till en fördel vid stora projekt då många aktörer använder olika programvaror såsom AutoCAD, Revit och Tekla. Detta medför att enkel kommunikation mellan aktörerna kan uppnås och val av projektörer kan göras utifrån bästa kompetens istället för val av programvara (Tekla (4), u.å.).
Tekla har funnits på marknaden sedan 1966 och är från grunden ett finskt företag. Från början använde
3
1.2.3 Transport
För att kunna transportera byggelement från fabrik till byggarbetsplats finns begränsning av storlek på elementen. Denna begränsning tar hänsyn till framkomligheten på de svenska vägarna, där det fria måttet under broarna är minst 4,5 meter om ingen annan skyltning anges (Körkortsskolan, u.å.). Största bredd och längd på transportfordon får maximalt vara 2,60 respektive 24 meter (25,25 meter vid lastbil med släp) (Transportstyrelsen, u.å.) (SFS 1998:1276). Överstiges dessa mått kan dispens beviljas av respektive kommun. Detta så länge transporten inte utgör någon säkerhetsrisk för trafiken eller skada på vägen (Vägverket, 2007). Höjden är dock den mest avgörande faktorn för framkomlighet på vägar, då broar många gånger är fasta konstruktioner som inte går att öppna. Därav är det av vikt att det minsta breddmåttet på byggelementet understiger denna höjd. Förutom brohöjden måste även transportfordonets dimensioner räknas in för begränsning av byggelementets dimensioner. Vanligtvis ligger därför de största breddmåtten mellan 3,9-4,2 meter för byggelementen (Keimann Pham, 2017).
1.3 Syfte
Detta examensarbete har till syfte att på BTB inom en nära framtid underlätta hanteringen vid BIM-modellering och redovisning av komplexa geometrier, såsom exempelvis krökta vangstycken i vindeltrappor i Tekla.
1.4 Målformulering
Målet med examensarbetet är att finna metoder för att på ett enkelt sätt modellera och redovisa en BIM-modell av komplexa geometrier i Tekla. Det vill säga hitta metoder för att skapa tillförlitliga tillverkningsritningar utifrån en BIM-modell med komplexa geometrier.
1.5 Avgränsningar
Innan examensarbetets start var syftet att jämföra modelleringsprocessen mellan Tekla och Bentley för att se vilken programvara som är optimal vid modellering och redovisning av krökta profiler och komplexa geometrier i BIM-mjukvara. Vid arbetets start kom Tekla ut med en ny programuppdatering som innefattade att ett nytt plugin-verktyg för just trappor tillkommit, verktyget Spiral Staircase. Som en följd av detta är examensarbetet istället en jämförelse mellan detta verktyg (Metod 2) och två andra verktyg i Tekla, det vill säga Complex Polybeam och Surface Generation Between Polybeams (Metod 1).
I och med att Tekla är ett kraftfullt program med automatisk framtagning av tillverkningsritningar är detta ett fördelaktigt alternativ av modelleringsprogram (Tekla (7), u.å.). Då det kräver tid att lära sig en ny programvara, tiden är begränsad samt att Tekla kommit med ett nytt trappverktyg är Bentley därför inte ett alternativ för fortsatta studier för detta examensarbete.
Utöver dessa avgränsningar kommer även trappans uppdelning för transport och montage att tas i beaktning.
4
1.6 Lösningsmetoder
För att nå målet med detta examensarbete har merparten av tiden lagts ned på modellering i Tekla. Till en början har olika verktyg i Tekla genomarbetats för att bättre förstå hur dessa fungerar och hur de kan vara användbara för examensarbetet.
Under arbetets gång har hjälp funnits att tillgå hos uppdragsgivaren BTB, bland annat en prisbelönt
Tekla-specialist. Möten har kontinuerligt bokats in under arbetets gång där frågor och funderingar
besvarats. I början av examensarbetet gavs även ett tillfälle med en sakkunnig person från Tekla för en introduktion av deras nya plugin för trappor, där en första anblick över funktionerna gavs innan modelleringsprocessen var igång.
Utöver dessa metoder har även hemsidan Campus Tekla varit till stor hjälp för att lösa modellerings problematik där olika typer av Tutorials funnits att tillgå. När Campus Tekla inte varit tillräcklig har
YouTube använts där många Tutorials över specifika verktyg finns som förklarar hur dessa fungerar.
Från en föregående kurs har även material från en två dagars kurs i Tekla använts för att bättra på kunskaperna i ritningsframtagning och modellering.
En utredning har genomgåtts för att få relevant information om vad som gäller angående maximala geometrier och vikter vid transport av trappan.
5
2 NULÄGESBESKRIVNING
2.1 Byggnadstekniska Byrån AB
Byggnadstekniska Byrån AB grundades år 1992 i Stockholm och VD är Erik Löb. Företaget tillhör byggsektorn och har drygt 110 anställda fördelade på fyra kontor i Sverige. Göteborg, Uppsala, Jönköping och Stockholm, vilket även är det största kontoret av de fyra. Företaget tar sig an såväl nybyggnad som om- och tillbyggnad och har inriktningar inom byggnadskonstruktion, stomprojektering, byggteknik, grundläggning och geoteknik (Byggnadstekniska Byrån, u.å.).
För att lösa examensarbetet har arbetet utförts på Byggnadstekniska Byråns kontor vid Slussen i Stockholm. Varsin dator har funnits att tillgå med tillhörande fullständiga licenser för Tekla, samt
Microsoft Office. Hjälp har funnits att tillgå från kunniga medarbetare på BTB genom hela processen.
2.2 Aktuell kunskapsnivå
För att möjliggöra en framtagning av detta examensarbete krävdes bred förståelse för uppbyggnaden av BIM-modellering. Denna förståelse motsvarar kunskaper från tidigare utförda kurser inom programmet Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska Högskolan. Även om kunskapsnivån innan starten av examensarbetet varit relativt hög har diverse Tutorials från YouTube och Teklas hemsida, samt informella intervjuer med sakkunniga personer inom BTB använts.
Nedanstående kurser har till olika utsträckning bidragit till kunskaperna för examensarbetet. Även om många av kurserna inte behandlat Tekla har de givit relevant kunskap och förståelse inom BIM-modellering och ritningsframtagning som varit av stor vikt.
Tekniskt arbete, metoder och verktyg (AF1717 7,5 hp) Ritningsframtagning i AutoCAD
Byggteknik 1, husbyggnad och design (AF1710 7,5 hp) Ritningsframtagning i AutoCAD
Building information modeling (AF1713 7,5 hp)
BIM-modellering i Revit och ritningsframtagning
Strukturanalys med finita elementmetoder (FEM) (AF1024 7,5 p) Dynamisk förståelse ur konstruktionssynpunkt
Konstruktion och design (HS1001 7,5 hp)
BIM-modellering i Revit och ritningsframtagning
Stål- och träkonstruktioner (HS1021 7,5 hp) Modellering i Tekla och ritningsframtagning Projektering av ett husprojekt (HS1023 7,5 hp)
7
3 GENOMFÖRANDET
3.1 Projektförutsättningar
Till modelleringen av detta examensarbete har en vindeltrappa från projektet Patienten och Princeton använts.
Som underlag har en DWG-fil (AutoCAD filformat) i 3D på vindeltrappan använts. Utifrån denna har mått, radier och form tagits. Filen för detta examensarbete tillhandahölls 2017-03-13, och har inte uppdaterats efter det. Modellen är därför inte aktuell med det nuvarande projektet Patienten och Princeton. Då detta projekt fortfarande projekteras och uppdateras löpande har dessa inte kunnat tas hänsyn till i detta examensarbete.
3.1.1 Trappans utseende och dimensioner
Denna vindeltrappa består utav plan- och sättsteg, som vilar på vangstycken med tillhörande stabiliserande boxar. Vindeltrappor tillhör kategorin spiraltrappor, det vill säga en trappa som stiger och samtidigt kröker sig runt en spindel (pelare). Vindeltrappan i detta examensarbete bär sig själv med hjälp utav de krökta vangstyckena, utan en spindel, tillsammans med stabiliserande boxar i form av svetsade krökta plåtar. Vangstycket och boxarna kröker sig både i plan och höjd utefter trappans form (Häfla Bruks AB, u.å., 31).
Vindeltrappan är fribärande som spänner sig i en vinkel på 222 grader. Den första trappdelen (del 1) har en vinkel på 108 grader med 18 trappsteg och en steghöjd på 153,4375 mm. Den andra trappdelen (del 2) har en vinkel på 84 grader med tillhörande 14 trappsteg med samma steghöjd. Mellan dessa två trappor ingår ett vilplan med 30 graders vinkel.
Trappans bredd exklusive vangstyckena är 2 000 mm. Innerradien sett från trappans in- och utsida exklusive vangstycken är 1650 mm respektive 3650 mm.
Från första början var vinklarna större med fler decimaler utifrån arkitektens underlag. För att underlätta modelleringen har en del justeringar behövts göras. Det vill säga istället för 109,0125 grader blev vinkeln istället 108 grader. Detta med anledning av att 109,0125/18 = 6,0555 grader, avrundades vinkeln för trappsteget istället till 6 grader. Vilket medför att 18 x 6 = 108 grader. På samma sätt justerades även den övre trappdelens vinklar då 84,8/14 = 6,057 grader. Detta resulterar i att vinkeln blir 6 x 14 = 84 grader. Mått:
Höjd trappsteg: 153,4375 mm Vinkel trappsteg: 6 grader Vinkel första trappa: 108 grader Vinkel vilplan: 30 grader Vinkel andra trappan: 84 grader Bredd trappan: 2 000 mm Tjocklek vangstycken: 12 mm
8
Figur 2. Redovisar plushöjder
Plushöjder som modellerna utgått ifrån är tagna från DWG-filen. Nollpunkten för trappan ligger på +25 000, vilplanet +27 761,875 och övre planet +29 910.
3.1.2 Vangstyckets utseende och dimensioner
Vangstycket består av en vertikal plåt som sträcker sig 1100 mm ovanför trappstegets framkant för att skydda mot fallolyckor. För att stabilisera konstruktionen används en box i form av två horisontella och en vertikal plåt som samtliga följer vangstyckets krökning enligt trappans form, Se figur 3. Utöver dessa tillkommer även en horisontell plåt som enbart fungerar som inklädnad av trappan, och löper längs underkanten av hela trappans bredd och längd.
De bärande vangstyckena och boxarna har olika storlek. Plåtarna som tillhör boxen och vangstyckena har en tjocklek på 8 mm respektive 12 mm. Undersidan av trappan har en plåt med en tjocklek på 6 mm.
Mått:
Tjocklek plåt box: 8 mm
Tjocklek plåt vangstycke: 12 mm Tjocklek underplåten: 6 mm
För att stabilisera upp och motverka resonans i vindeltrappan ska vangstyckena utrustas med speciella
boxar som är fastsvetsade längst ned och utmed hela vangstyckets längd.
Figur 3. Snitt genom stabiliserande box och vangstycke
9
3.1.3 Programvara och Plug-in
Förutsättningen för att modelleringen i nästa kapitel ska fungera enligt de anvisningar som ges, är att
Tekla Structures 2017 är installerat. Vidare krävs även att några Plug-ins också är installerade, vilka
laddas ned via Tekla Warehouse. De Plug-ins som behövs anges nedan: - Spiral Staircase
- Polybeam Tools
- Surface Generation Between Polybeams Hemsidan: www.warehouse.tekla.com
10
3.2 Modellering
I detta kapitel kommer modellering utifrån två metoder att ske. Kommande Snabbkommandon och
Förberedelser gäller för båda metoderna.
3.2.1 Snabbkommandon
För att det ska gå enkelt att navigera sig runt i modellen finns det ett par kommandon som kan vara bra att känna till. Dessa anges nedan:
Kortkommandon på tangentbordet:
Ctrl + P Visar planvy
Ctrl + Nedtryckning av skrollhjul Gör att vyn går att rotera
Shift + 1,2,3 eller 4 Ändrar utseende och transparens av Component Parts
Ctrl + 1,2,3 eller 4 Ändrar utseende och transparens av Parts
Ctrl + S Sparar modellen
Ctrl + Z Ångrar det senaste kommandot
Ctrl + Tab Växlar mellan olika vyer
Ctrl + I Dialogrutan för vyer kommer fram
H Tar bort flimmer av objekt då musen hamnar ovanpå
objektet
V + vänsterklick Detta gör att vyns rotationscentrum ändras till där musklicket anges
Andra viktiga kommandon:
Högerklick + Redraw view Detta uppdaterar vyn och visar då inte röda prickar eller svetsmarkeringar som kan uppstå.
Högerklick + Create Clip Plane Detta gör att det går att klippa vyn i olika riktningar för att bara visa det som är aktuellt. För att avsluta kommandot markeras saxen och sedan trycks Delete på tangentbordet.
Högerklick + Fit Work Area To Entire Model Anpassar vyn för modellen till de objekt som skapats i vyn.
11
3.2.2 Förberedelser
3.2.2.1 Reference Model
Innan modelleringen av detta examensarbete kan starta krävs att underlaget från arkitekten refereras in i modellen.
För att infoga en referens modell, följ dessa steg:
1: Gå till sidomenyn i programmet Tekla Structures 2017, välj
Reference Models, se figur 5.
2: Klicka sedan på Add Model, se figur 5.
3: Dialogrutan som öppnas visas i figur 6, fyll i följande:
1. Klicka på Browse och välj modellen som ska refereras in. 2. Välj Location by till Model Origo.
3. Välj Offset till X=0, Y=0, Z=0 4. Klicka på Add Model.
Modellen är nu refererad i modellen.
Figur 5. Vy över sidomenyn
Figur 6. Tillägg av referensmodell
3.2.2.2
För att m I detta av För att s 1: Dubbe 2: Dialog 1. X 2. 3. Z L 4. X 5. 6. Z 7. K f 3: Anpas 4: Marke View och 5: Dialog Create. 6: Genom rutan för ska anvä Figur 10. VyStomnät
modelleringenvsnitt ska sto ställa in stom elklicka på s grutan som ö Coordinates X: 0 2*3650 Y: 0 2*3650 Z: 0 25000 2 Labels X: 1 cl 2 Y: A cl B Z: +0 +2500 Klicka på M för stomnäte ssa nu stomn era stomnäte h Along Grid grutan som ö m att trycka r Views upp. ändas. yer för modelle n ska gå smi omnätet juste mnätet, följ tomnätet. öppnas visas 27761.875 29 00 +27761.8 Modify för att et.
nätet efter ref et och högerk d Lines. öppnas ska s a Ctrl + I på Där går det en idigt används eras så att det dessa steg: i figur 8, fyl 9910 875 +29910 ändra på inst ferensmodell klicka i vyn, se ut som fig å tangentbord t att välja vil
3.2.2.3
För att u Objects. till. För att p 1: Under på det v Radius. 2: Då st säga lika stomnäte (punkt 1 se figur Nu har cirkeln s 3: Gör p gång eft anges ist tangentb Nu har äConstructi
underlätta m Detta verkty placera ut c r rubriken Ed verktyget öp tomnätet är f a bred som et som refer 1) och ytterk 13. den yttre ska vara 3650 på samma sä fter att mittp tället måttet bordet. även cirkelnsion Object
modelleringen yg ger stödli irklarna, födit finns verk
ppnas en rul format efter trappan i yt rens. Klicka kanten(punkt cirkeln skap 0 mm. ätt ytterligare punkten (pun 1650 mm oc s insida skapa
s: Circle
n används m injer i mode lj dessa steg ktyget Const llmeny, välj trappan, de tterkant, anv a på mittpun 2) av stomn pats. Radien e en gång. D nkt 1) klick ch sedan Ente ats. 13 med fördel vellen som det
3.2.2.4
I projekt tillförlitl används fram vin verktyge För att s 1: Unde verktyge 2: Klicka trappsteg Se figur 3: Genom nya behö Figur 16. I Figur 17. VPoints On
t som detta, liga konstruk och gärna e nklar utifrån et Points anv sätta ut Poin er rubriken et öppnas en a på punkt 1 get på varder 17 där samtl m att högerk över göras om nsättningspunk Visar punkternan Line
där en trapp ktionsritninga exakta mått u n en 3D m vändas. nts, följ dess Edit finns v rullmeny, vä och punkt 2 ra trappdel. liga punkter klicka i vyn o m det behövs kter för Points a för Points On pa ska använ ar, är det av utan avrundn modell som sa steg: verktyget P älj On Line. 2 enligt figur visas. och välja Reds.
On Line
Line
14 ndas som und
stor vikt att ningar. För a i detta proj Points. Geno r 16. Gör det draw View ta derlag för att korrekta dim att på ett enk
3.2.2.5
Utifrån trappdela För att t 1: Unde verktyge 2: Klicka punkt 1. och 3. D inte där p 3: Gör s Först pun Efter att Vinkel 1 Korriger Vinkel 1 Vinkel 1 Korriger Vinkel tMeasure
punkterna s arna och vilpta fram vink er rubriken et öppnas en a sedan på c I samma ko Dessa punkter punkten från sedan samm nkt 1 och sed dessa vinkla 1-2-3: 109,01 ras till 108 gr 1-3-4: 30,00 1-4-5: 84,800 ras till 84 gra trappsteg: 6
som togs fra planet tas fra
klarna, följ d Edit finns rullmeny, vä entrumpunkt ommando kl r ligger längs n föregående ma sak för v dan punkt 3-ar tagits fram 125 grader rader grader 0 grader ader grader
am i föregå am. dessa steg: verktyget M älj Angle. ten på stomn icka sedan v st ut på kante avsnitt är, se ilplanet och -4 och 4-5. m erhålls följa 15 ående avsnit Measure. Ge
3.2.2.6
Efter för detta ste ska gå at I nästa av För att r 1: Unde klicka på 2: Välj m vill säga 3: Nu ha View. Figur 22. RConstructi
regående av g ska nu en tt rita upp ex vsnitt ska se rita upp stöd er rubriken å det verktyg mittpunkten a där trappste ar en stödlinj Redovisar ritadion Object
vsnitt har nu stödlinje för xakta trappste dan dessa stö dlinjerna, fö Edit finns v get öppnas en i stomnätet ( egen tar slut ( je skapats. D d stödlinjes: Line
vinkeln för r trappstegen eg, och för a ödlinjer kopi ölj dessa ste verktyget C n rullmeny, v (punkt 1) och (punkt 2) se f Denna linje f 16 r vardera tra n ritas upp. D att veta vilkeieras och rote
g: Construction välj Line. h följ stomn figur 22. försvinner in appsteg tagit Detta för att d t omfång tra eras utefter t Objects. G ätet ut till ka
nte vid val av
3.2.2.7
Från för steget gå börjar, sa För att k 1: Marke 2: Höge Rotate… 3: Nu öp 4: Geno väljs den under O på Clear 5: Nu sk att rotati punkt 2 t 6: I nästa 6 grader har förstCopy Rota
regående avs år att rita up amt dit där d kopiera stöd era stödlinjen erklicka i v …. ppnas en dial om att klickanna punkt som
Origin i dialo r i dialogruta ka antalet ko ionen kring till höger. a steg ska vi r som är vink ta trappsteget
ate
snitt har en s pp. Vidare s den övre trapdlinjen med n. vyn och väl logruta. a på mittpun m rotationsp ogrutan. Vill an och välj ny opior bestäm Z ska vara inkeln för rot keln för trap t kopierats. stödlinje rita ska stödlinje pan börjar oc rotation, fö lj Copy spe nkten (punkt punkt. Dessa nya punkter y punkt. mmas. Här vä 0. Dessa ins tation anges. ppstegen. Kli 17 ats upp. Den
7: För a igen. De De vinkl 1. V 2. V = 3. V = 4. V = Samtliga som skap 8: När stödlinje nivå som flyttas up 9: För at och håll 10: När och välj 11: Dial endast dZ ligger p 761,875 därefter 12: Nu h den vyn att kopiera st essa steg ska lar som ska a Vinkel 108 g Vinkel 108 + = 138 grader Vinkel 138 + = 144 grader Vinkel 138 + = 222 grader a stödlinjer h pades som re samtliga li en för övre d m vilplanet, s pp till nivå + tt flytta upp s sedan ner Ct de valda stö Move Specia logrutan som Z-led som sk på nivå +25 mm. Skriv Move. har linjerna f när den anvä tödlinjen till göras lika m anges är: grader + 30 grader r + 6 grader r + 84 grader r har punkt 1 eferens. injer är ko elen av först samt de stöd +27 761,875. stödlinjerna, trl för att ma ödlinjerna är al och sedan m öppnas, k ka flyttas. I o 5 000 behöv v därför in flyttats till n änds.
slutet på fö många gånger och första li opierade me ta trappan so dlinjerna för markera den arkera de and markerade, h Linear. klicka ur dx och med att s vs linjerna detta värde nivå +27 761 18 örsta trappan r som de olik injen ed Rotate… om ligger i sa den övre tra
19
3.2.3 Metod 1: Teklas egna komponenter
I Metod 1 ska precis som i Metod 2 en trappa modelleras i programvaran Tekla. För denna metod ska
Teklas egna inbyggda funktioner användas samt två plug-ins som laddas ned via Tekla Warehouse. De
plug-in som kommer att användas i denna metod är Polybeam Tools och Surface Generation Between
Polybeams.
Polybeam Tools, eller Complex Polybeam Creation som verktyget heter vid modellering, gör att
komplexa geometrier kan skapas. Dessa kan anges i många olika former. Den som kommer att användas i denna metod är formen Helix. Med Complex Polybeams kan även typen av element bestämmas. Detta kan vara en viss typ av profil, eller som i denna metod ett väldigt tunt element vars enda funktion är att få till plåten med hjälp av Surface Generation Between Polybeams. Beroende på hur noga modelleringen ska vara kan antalet noder bestämmas.
Surface Generation Between Polybeams är ett verktyg som skapar en yta, det vill säga en plåt mellan de Complex Polybeam som skapats. Dessa följer även de komplexa geometrier detta medför. Beroende på hur exakt modellering som är önskvärt kan olika inställningar göras. Bland annat antalet extra punkter som kan skapas och metoden för att räkna ut punkterna. Dessa kan anges i 1st eller 3rd
3.2.3.1
3.2.3.1.
Utifrån modeller avsnitt modeller För att r 1: Öppna 2: Under det verkt 3: När ve utifrån d mitthjule 4: Gör n trappan. 5: Geno dialogru Profil: P Position Klicka s och klic dialogru Figur 32. R förhållandTrappsteg
1 Plansteg
de steg som ras. Dessa m kommer de ras på nivå + rita upp pla a nivå +25 0 r rubriken S tyget öppnas erktyget nu ä de stödlinjer et på musen nu samma s om att dub uta öppnas (F Pl6 : Behind edan på Mod cka på andra utan, klicka O Redovisar posit de till stödlinjerg
m utfördes modelleras m et första tra +25 000 respe anstegen, följ 00. Steel finns ve s en rullmeny är aktiverat, m som tidigare så avslutas k ak på nivå bbelklicka p Figur 31). I ru Anger att p Anger refe trappstege dify för att ä a trappstege OK. tion av plansteg r och plushöjde i förra kapi med hjälp av appsteget fö ektive +27 7 j dessa steg: erktyget Plat y, välj Plate. markera de f e ritats. Efter kommandot o +27 761,875 å trappstege utan ska följa plåten är 6 m erensen till tr t ska vara rikndra trappste et och tryck g i er 20 itlet ska nu verktyget P för båda tra 761,875. : te. Genom a fyra hörnen i r fjärde hörn och plattan s 5 för trappst et kan änd ande skrivas mm tjock. rappsteget, p ktad nedåt eget. Behåll Modify ige Figur 3 planstegen Plate. I detta apporna att att klicka på i trappsteget net klicka på luts.
teget till den
6: Nu är inte är då 7: Nu nä kortsidan cirkelns mot cirk punkter. Det gör och cirk mer utry 8: Gör behövs f och kroc 9: Följ st 10: Efte flyttas up 11: Mark och seda Istället b trappans 12: Nu h klicka dialogru r de plansteg å trappan är är trappsteget n. Dra denna inre stödlinj keln kan en inget om de keln. Detta g ymme mot va nu samma fler punkter ckar med van tegen 6-8 för ersom nivå pp enligt trap kera trappste an Linear. D behålls dZ-le s stigning. Kl har trappsteg på OK el utan. g som är mod krökt längs k t är markerat a punkt som nje. Efter att
ny punkt s
3.2.3.1.2
Utefter t För att r 1: Öppna 2: Unde att klick Plate. 3: När v trappsteg och cirk på mitth plattan s 4: Gör n till den ö 5: Genom göras. E skrivas i Profil: P Position Klicka s dialogru tryck M OK. Beroend positione2 Sättsteg
trappan som rita upp sätt a nivå +25 0 r rubriken S ka på det ve verktyget är a get och seda keln korsar v hjulet på mu luts. nu samma sak övre trappan. m att dubbel En dialogru in: Pl6 : Behind sedan på Mo utan uppe oc Modify igen. de på vilket erna Behind tillverkades tstegen, följ 00. Steel finns v erktyget öpp aktiverat, kli an de två pu varandra. Eft usen så kom k på nivå +27 . lklicka på tra uta öppnas. odify för att ä ch klicka på För att stän håll som sä och Front be i det tidigare dessa steg: erktyget Pla pnas en rull icka i de två unkterna där ter fjärde hö mmandot av 7 761,875 fö appsteget kan I rutan sk ändra sättste å andra sätt nga dialogru ättsteget rita ehöva justera 22 e avsnittet sk ate. Genom lmeny, välj å hörnen på r stödlinjen örnet klicka vslutas och ör sättsteget n ändringar ka följande eget. Behåll tsteget och utan, klicka as från kan as. ka här tillverk Figur 37. Insä Figur 39. Dial Figur 38. Visa kas sättsteg t ttning av sättst ogruta för sätt ar färdigt sättsttill båda trapp
teg
tsteg
teg
3.2.3.1.3
Från det bockas ih För att b 1: Öppna 2: Dra up Markera bilden i nedåt för inte i n horisonte 3: Gör s det ska b kunna bo 4: Innan Compon 5: Unde Genom rullmeny3 Bent Plate
t två föregåen hop till ett elbocka till tr a nivå +25 0 upp 3D-vyn f a sättsteget s
sidan visar. r att hela ska någon av p ella linjen. D amma sak p bli ett glapp ockas ihop. n nästa kom nent är i klick er rubriken att klicka p y, välj Create
e
nde avsnitt h lement som v appkanten, 00. för att lättast så att kanter Dra i kante a förminskas punkterna, u Dra ned linjen å plansteget mellan plåta mmando, se kad. Se figur Steel finns på det verk e Bent Platehar både plan vid tillverkni följ dessa st utföra detta rna blir blå en mot plans lika mycket utan bara i n 50 mm. . Meningen arna för att d e till att S 42. verktyget P ktyget öppna Using Parts 23 nsteg och sät
ing kan fälla
6: Klick har en B detta ska är raka o 7: Mark den böjd 8: Klicka detta fal plåten be 7: Öppna 8: Följ trappsteg ka på sättsteg Bent Plate sk a fungera är och inte krök kera trappste da kanten så a a på pilen oc ll 4 mm. Nu estämts. a nivå +27 7 stegen 2-8 get på övre tr
get och seda kapats. Föruts
3.2.3.1.4
I detta resterand verktyge För att f 1: Öppna 2: Gå til även ka Array To Radial A för trapp 3: Dialog 1. 2. V 3. 6 4. 5. T 6. K d 7. K Figur 474 Radial Ar
avsnitt ska de trappsteg et Radial Arr få till fler tr a nivå +25 0 ll sidomenyn allad Applica ool in och se Array Tool en pstegen. grutan som ö 153.4375 mm Välj Angle d 6 grader trapps 17 Trappa_nedr Klicka på Sa denna trappa Klicka på OK 7. Dialogruta Rarray Tool
trappstegen gen för de tv ray Tool. rappsteg, föl 00. n i Tekla och ations & Co edan Enter p n dialogruta öppnas upp v m Det då det är vink Det steg Ant re Det ave As, för at a. K för att börj adial Array Too från föregå vå trapporna lj dessa steg: h klicka på i omponents. å tangentbor öppnas direk visas i figur 4 tta anger steg keln som trap tta anger vrid talet trappste tta namn är v tt spara de in ja med komm ol 25 ående avsnit a. Detta utf : ikonen 1 som I sökfältet rdet. Dubbelk kt för att fyll 47. Fyll i följ ghöjden ppstegen ska dningsvinkel eg som ska ti valfritt nställningar s mandot. N vr in tt kopieras t förs med hjä m visas i fig (2) skrivs R klicka på iko la i inställnin jande: a roteras. ln för varje illverkas om valts för Notera att ridningsvink nte att anges m4: Klicka 5: Tryck 6: Klicka mittpunk till punk kanten a för punk rotatione 7: Första 8: Öppna 9: Följ s linje med 1. 2. V 3. 6 4. 5. T 6. K 7. K a på trappste k ned mitthju a först på pu kten av stom kt 2 och 3. av stomnätet kterna 1-2 o en av trappst a trappan har a nivå +27 7 stegen 2-6 fö d första trapp 153.4375 mm Välj Angle 6 grader 13 Trappa_övre Klicka på Sa Klicka på OK eget. Detta m ulet på musen unkt 1 enligt f mnätet. Klic Dessa två p t. Det är vik och 1-3 är l tegen ska bli r nu fått sina 61,875. ör att sätta ut psteget. Följa m e ave As K för att börj
markerar det o n för att sätta figur 48. Det cka sedan vi punkter ligge tigt att avstå lika stora fö rätt. steg. t resterande ande inställn ja med komm 26 objekt som sk a ut koordina tta är idare er på åndet ör att trappsteg i n ningar sätts is mandot. Figur 4 ka kopieras. aterna varefte nästa trappa. stället in: 48. Redovisar p er trappstegen Var noga m punkterna för in n ska kopier
med att linjen nsättning
as.
3.2.3.2
3.2.3.2.
I detta a underplå Complex geometri Verktyge För att f 1: Öppna 2: Gå til kallad A Polybeam Dubbelk öppnas f 3: Dialo på Pictur 1. T 2. V 3. V 4. 5. 2 6. 7. P 8. K n 9. K Figur 50. DBox under
1 Complex
avsnitt ska gr åtarna till tra4: För at mittpunk stomnäte startpunk därefter 3. Slutlig startpunk objektet utefter ra 5: Nu ha nu samm insidan placeras Avstånd Complex som tidi behöver och 365 nya Com När de f kopieras trappan. 6: Mark högerkli Flytta ne under tra 7: Mark högerkli Kopiera 8: Mark kopiera bärande tt sätta ut Co kten för trapp et, punkt 1 på kten på Comp med samma gen väljs åter kten (punkt 1 skapas ifrån adien 1650 m ar den första ma sak för de av den st 100 mm in f det till punk
x Polybeam igare modell modelleras 0 mm. Utifr mplex Polybe fyra Complex s ner för att kera de två cka i vyn. ed dessa 8 m appstegen. kera de två cka i vyn. ned dessa 8 kera de fyra ned 150 mm boxen. mplex Polyb
9: Öppna 10: Dial steg 3. F 1. T 2. V 3. 4. 2 5. 8 6. K I 7. K 11: Följ Figur 55. D a nivå +27 7 ogrutan som Fyll i följande Trappa_övre Välj kategor 14 2148,125 84 grader Klicka på Sa Inställningar Klicka på OK stegen 4-8 fö Dialogruta Com 61,875. m öppnas upp e under flike e Det rin Picture An An An
ave As, detta
rna är nu spa K för att börj för att sätta ut mplex Polybeam p visas i figu n Picture: tta namn är v ger antalet n ger höjden ger vinkeln f för att spara arade. ja med komm t Complex Po m Creation 29 ur 55. De ins valfritt noder för elem för trappan a de inställnin mandot. Polybeam för ställningar un mentet
ngar som val
den övre tra
5: Klicka 4. V 5. 5 6. 3 Figur 58. D 6: Klicka 7. V 8. 8 9. F 10. 11. K 12. K Figur 59. D a vidare till k Välj kategor 5 (Number of 3rd order (M Dialogruta Para a vidare till k Välj kategor 8 mm (Plate Front (Offse Welding (Joi Klicka på Sa Klicka på OK Dialogruta Plat kategorin Pa rin Paramete of extra point Method to cal ameters kategorin Pla rin Plate e) et) in plates) ave As, för at K för att börj te arameters se f ers ts) lculate extra ate se figur 5 tt spara de in ja med komm 31 figur 58, fyl a points) 59, fyll i följa nställningar s mandot. l i följande: ande:
3.2.3.3
3.2.3.3.
Mellan d som plan För att r 1: Öppna 2: Under verktyge 3: När v stödlinje avsluta k 5: Geno dialogru Profil: P Position Klicka se stänga diVilplan
1 Platta vilp
de två trappo nsteg.rita upp vilp a nivå +27 7 r rubriken S et öppnas en erktyget är a erna. Efter fj kommandot o om att dub utan som öpp Pl6 : Behind edan på Mod ialogrutan, k
plan
orna som mo planet, följ d 61,875. Steel finns ve rullmeny, vä aktiverat, ma fjärde hörnet och plattan s bbelklicka pnas, ska följa
6: Det m kortsidor kortsidan 7: När v på korts stödlinje 8: Någon 9: Klick någonsta radien. 8: Gör n 9: Hela v Figur 70. Fä modellerade rna. För a n av vilplane vilplanet är m sidan. Dra e. nstans i vyn ka på rullme ans i modelle nu samma sak vilplanet är n ärdigt vilplan vilplanet är att få till et, markera v markerat vis denna punk finns en figu enyn där det en för att kom k med vilplan nu färdigt. r helt rakt l krökningen vilplanet. as en punkt kt mot cirk ur liknande i f står None, mma ur dialo nets insida. 34 längs n på mitt kelns figur 68, hål liknande i f ogrutan. Nu Figur 6 ll muspekare figur 69. Vä
3.2.3.3.2
Under d Denna b hjälp av För att r 1: Öppna 2: Välj modeller 3: Under att klick Plate. 4: Mell överkant 5: Då p vilplanet och dra Markera en Arc P 6: Mark mm, vilk totala tjo plåten be vara på 1 Behind o2 Box vilpl
det förra avsn box ska gå ih
verktygen P rita upp box a nivå +27 7 j att visa ringen. r rubriken S ka på det ve lan punktern ten på plåten plåten ska v t behöver pl a i mittpunk a sedan mittp
Point som bes
era plåten p ket är höjden ocklek ska v eaktas. Det v 150 mm. Det och Front.
an
nittets mode hop med de tiPlate och Cur
xen till vilpl 61,875. i 3D-vy Steel finns ve erktyget öpp na 1-4 enl n till boxen. vara krökt låten ändra ken fram t punkten för skrivs i förra å nytt och k n på boxen. vara 150 mm vill säga att tta justeras g llerade vilpl idigare mode rved Beam. anet, följ de för att erktyget Plat nas en rullm ligt figur 7 och följa f form. Mark till cirkelns att justera pu a avsnittet. kopiera ned d I och med m måste place plåtens und genom att änd 35 lan ska det f
7: Under en rullm 8: För at sedan en underkan 9: För a dialogru 1. V 2. B 3. P 4. V 5. B 6. K v 7. K i 10: Följ vilplanet Figur 77. I r rubriken St meny, välj Cu tt placera ut d n punkt ute nten på plåte att ändra typ uta kommer u Välj Attribut Balk_box PL150*8 Välj Position Behind (At d Klicka på Sa valts. Klicka på inställningar j stegen 2-8 t. Insatt Curved B
teel finns ver rved Beam.
den krökta b efter kurvan
en som blir p pinställningar upp och skriv
3.2.3.4
3.2.3.4.
Från tidi För att m 1: Öppna 2: Välj a 3: Mark välj Mov mm (steg 4: Marke upp den 5: Mark 80. Välj mm. 6: Då dialogru göras. VVangstyck
1 Vangstyc
igare avsnitt modellera v a nivå +25 0 att visa i 3D-v kera Complex ve Special o ghöjden). era samma C ytterligare 1 kera Complex j Copy Spec Complex Po uta komma up Välj Keep Dupke
ke trappa
har Complex vangstyckena 00. vy för att un x Polybeam och vidare L Complex Poly 100 mm. x Polybeam cial och vida7: När n på plats använda Between 8: Dialo att ta sa inställnin 1. V 2. V 3. 4. K i 5. K k 9: Med S sedan de 10: Följ 11: Öppn 12: Följ Figur 85. V nu Complex ska verktyg as. Dubbelk n Polybeams grutan som amma instäl ngar ska seda Välj kategor Vangstycke 12 mm Klicka på Sa inställningar Klicka på OK kommandot. Surface Gen en nedre. Se f steg 3-9 för na nivå 27 76 steg 3-10 för Vangstycke för Polybeam fö get Surface G klicka på v för att dialog öppnas upp llningar som an justeras e rin Plate Tjo ave As, för at rna. K för att fort . neration Betw figur 85.
3.2.3.4.2
I detta av För att f 1: Öppna 2: Välj modeller 3: Börja Special av vangs 4: Genom vangstyc 86. 5: Unde Genom rullmeny 6: När v till krökn Figur 87.2 Vangstyc
vsnitt ska va få till vangst a nivå +27 7 att visa i ringen. med att hög och Linear, stycket. m att klicka cket visas hö er rubriken S att klicka p y, välj Curve erktyget är a ningen och s Dialogruta framke vilplan
angstycken fö tyckena för 61,875. i 3D-vy för gerklicka i vy detta för att på övre och öjden av vang Steel finns v på det verkt ed Beam. aktiverat, klic slutligen slutpmtagning av m ör vilplanet s vilplanet, fö r att under yn och välj M t ta fram hö nedre kante gstycket, se f verktyget Be tyget öppna cka på kante punkten för v ått 39 skapas. Dessa ölj dessa ste rlätta Move öjden en på figur eam. as en en där vangst vangstycket. Figur 8 Figur 8 a skapas enk g: tycket ska bö Se figur 87. 86. Framtagning 88. Insättningsp
klast med ver
3.2.3.4.3
Från tidi För att f 1: Öppna 2: Välj modeller 3: Se till är marke 4: Mark vangstyc linjen rak 5: Gör s Detta gö trappan.3 Förlängni
igare avsnitt förlänga van a nivå +25 0 att visa i ringen. l att ikonen S erad. kera det fö cket. När den kt ut 350 mm amma sak på örs endast påing av vang
har vangstyc ngstyckena, 00. i 3D-vy fö Select Compo rsta objekte nna är marke m för att förlä å andra sidan första trappsstycke trapp
ckena skapat följ dessa st ör att unde onents In Ob et till det n erad dra i de änga. n av vangsty steget på ned 41pa
ts. I detta avs teg: erlätta bjects nedre en blå ycket. dersta Figur 9 Figursnitt ska dess
3.2.3.4.4
Som ett Det som fordras Polybeam För att m 1: Öppna 2: Välj a 3: Se till 4: Ta nu från det 5: Se till 6: Marke Explode vangstyc 7: Under klicka på Bent Pla 8: Klick det melle mellan d 9: Gör vangstyc 10: Nu vangstyc4 Alternativ
alternativ til m skiljer dem att vangstyc ms. modellera v a nivå +25 0 att visa i 3D-v l Select Obje u bort alla första, melle l att Select C era nu samm Component cke för att få r rubriken St å det verktyg ate Using Pa a på det förs ersta (punkt dessa objekt, nu samma cket (punkt 2 har ett an cket skapats.v metod van
ll den metod m åt är hur ti cket skapats vangstyckena 00. vy för att un cts In Compo objekt utefte ersta och sistaComponents ä
ma vangstyck
t. Gör detta
varje objekt
teel finns ver
get öppnas e rts. sta vangstyck 2). Nu har e se figur 96. sak för d 2 och 3). nnat alternat
ngstycke tra
d som använt illverkningsr s utifrån tid a på detta sä derlätta mod onents är ma er vangstyck a. Se figur 95 är markerad. ke och höger två gånger t helt själva. rktyget Plate en rullmeny, ket (punkt 1 en Bent Plate et mellersta iv för mod Figur 97. F 42appa
nts för att ska ritningarna ta digare steg m ätt, följ dess delleringen. arkerad. ket, bortsett 5. rklicka, välj r på samma e. Genom att välj Create ) och sedan e tillverkats a och sista dellering av Färdigt alterna apa vangstyc as fram. Som med hjälp a sa steg: Figur 95. Red Figur 96. Pun ativt vangstycke cken finns de m grund för av Surface dovisar de åters nkter för använ e et även ett a att detta ska3.2.3.5
3.2.3.5.
Utifrån d underplå För att m 1: Öppna 2: Välj a 3: Dubb upp. 4: Dialo Vangsty 1. V 2. 6 3. U 4. K 5. K Figur 99. DUnderplåt
1 Underplåt
de Complex åt till trappor modellera u a nivå +25 0 att visa i 3D-v elklicka på v ogrutan som cke+box. De Välj kategor 6 mm Tjock Underrede_t Klicka på Sa Klicka på OK Dialogruta Surft
t trappa
Polybeam sorna. Detta till underplåten 00. vy för att un verktyget Su öppnas upp essa inställni rin Plate klek på plåten trappa ave As, för at K för att fort face Generation om tidigare s lverkas med för trappor derlätta mod urface Gener p visas i figu ngar ska sed
5: Klicka de två sk över vilk 6: Öppna 7: Följ st a nu på de ne ka nu en plå ken Complex a nivå +27 7 teg 3-5 för at edre Comple åt skapas. Se x Polybeam s 61,875. tt skapa unde ex Polybeam e figur 100
som ska anvä
erplåten för d
44 för vangstyc för att få en ändas.
den övre trap
3.2.3.5.2
I detta av För att m 1: Öppna 2: Välj modeller 3: Mark Copy Sp 4: Klick underkan Vid dZ kopieras kopiera n 5: Unde med bå trapporn2 Underplåt
vsnitt ska un modellera u a nivå +27 7 att visa i ringen. era vilplanetpecial och Lin
3.2.3.6
Alla obj lösas me antimate För att k 1: Öppna 2: Välj a 3: Under välj Beam 4: För at 1. V 2. A 3. A 4. 5 5. K Figur 106.Avkortnin
ekt som ska ed hjälp av e eria med hjäl kapa objekt a nivå +25 0 att visa i 3D-v r rubriken St m. tt få inställnin Välj Attribut Antimaterial Antimaterial 500*1000 Klicka på Se Dialogruta Anng av plåtar
apats i tidigar ett objekt som p av verktyg ten, följ dess00.
vy för att un
teel finns ver
ngarna som ö tes l l Nam An elect och välj timaterial del 1
r vid anslut
re avsnitt be m har antima get Part Cut.sa steg: derlätta mod rktyget Beam önskas, skriv mn ger bredden j Miscellaneo 1 46
utning
ehöver kapas ateriella egen delleringen. m. Genom at v in följande och djupet pous och Anti
6. V 7. B f n 8. K i 9. K k 5: För at på under det andra 6: För a hela omr som nu ä 7: Se t Objects ä 8: Mark mm på v Välj Position Behind och s för att Antim ned. Klicka på Sa inställningar Klicka på OK kommandot. tt placera ut o rkanten av t a hörnet (pun att ett objekt
rådet vara tä är inritat beh till att ikon
är markerad. kera antimate vardera korts n skriv in till h materian skal ave As, för at rna. K för att fort . objektet, välj trappan (pun nkt 2), se fig t skall kunna äckt, det vill höver dras ut nen Select .
9: Under 10: Välj Välj sed kapas be 11: Gör delar som verktyge 12: Gör trappan. Figur 113. r rubriken Ed j först objek dan antimater ehöver komm nu samma m ligger för et Part Cut k åter samma Avkortad stab dit, välj verk
49
3.2.4 Metod 2: Trappverktyget Spiral Staircase
3.2.4.1 Förklaring av trappverktyget
I Metod 2 används plug-in-verktyget Spiral Staircase, som finns att söka fram i menyn till höger (Figur 114).Detta verktyg kom med den senaste uppdateringen av Tekla, 2017, och kan användas vid modellering av spiral- och vindeltrappor. Metod 2 går ut på att visa hur verktyget Spiral Staircase kan användas vid modellering av vindeltrappan i detta examensarbete, att undersöka om några brister finns i verktyget samt hur dessa kan lösas på ett tillförlitligt sätt. Alla mått inläses från den infogade referensfilen (DWG-fil) samt från kapitlet
Projektförut-sättningar. Nedan beskrivs de olika delar och komponenter som
trappverktyget består av.
3.2.4.1.1 General Settings
Den första fliken i trappverktyget kallas General (Figur 115). Där görs generella inställningar för trappan.
En beskrivning av varje rutas funktion beskrivs enligt nedan: 1: Totala stigning för varje trappdel, enligt
måttmarkeringar i figuren.
2: Total steghöjd för varje steg i trappan. 3: Den inre och yttre diametern i trappan, enligt måttmarkeringar i figuren.
4: Trappdelens vridningsvinkel, samt antal fulla 360-graders varv trappan vrider sig. Vid mindre än 360-grader, skrivs siffran 0 in för antal varv.
5: Inställningar för om vangstycken (Stringers) ska finnas på både in- och utsidan av trappan, samt om första respektive sista trappsteget ska väljas bort.
Figur X Hur trappverktyget öppnas Figur 114. Hur trappverktyget öppnas
50
3.2.4.1.2 Step Settings
Den andra fliken i trappverktyget kallas Step (Figur 116). Där görs nödvändiga inställningar av trappans olika plansteg.
En beskrivning av varje rutas funktion beskrivs enligt nedan: 1: Planstegens form, Step Type. Formerna
kan väljas mellan raka stegändar eller krökta stegändar, på båda eller bara ena sidan om plansteget. Raka stegändar väljs för att i ett senare kapitel kunna använda verktyget Bend Plate, där sättsteget bockas samman med plansteget. Vid val av krökta stegändar med trappverktyget fungerar inte
Bent Plate-verktyget.
Step Type kan även väljas mellan
kategorierna Contour Plate (som i figur
116) eller Item. Under Item kan plansteget
senare bytas ut mot andra föremål i fliken
Parts. Hur ett Item skapas står det om
längre ned i detta kapitel.
2:Längden på planstegens stegändar.
3:Avståndet från vangstyckets överkant ned till planstegets överkant.
4: Planstegens halva vridningsvinkel. (Planstegens hela vridningsvinkel: Trappdelens vridningsvinkel dividerat med antal trappsteg i trappdelen.)
5: Alternativ inställning till inställningen i punkt 3. Här kan även planstegets placering i förhållande till vangstycket justeras genom att välja om steget skall ligga Behind, Middle eller Front om planstegets originalinsättningspunkt.
51
3.2.4.1.3 Part Settings
Den tredje fliken i trappverktyget kallas Part (Figur 117). Här utförs nödvändiga inställningar av trappans olika vangstycken samt plansteg. Punkt 1-3 och 4-6 utgörs av vangstyckenas inställningar, och punkt 4-6 är planstegens inställningar.
En beskrivning av varje rutas funktion beskrivs enligt nedan: 1: Det inre och yttre vangstyckets tjocklek
och höjd.
2: Vangstyckenas Part- och Assemblyprefix, samt startnummer. Detta när tillverknings-ritningar skall tas fram.
3:Materialegenskaper respektive vangstycke består utav.
4: Planstegets tjocklek.
5: Vangstyckenas Part- och Assemblyprefix, samt startnummer. Detta när tillverknings-ritningar skall tas fram.
6: Materialegenskaper respektive trappsteg består utav.
3.2.4.1.4 Stringer Settings
Den fjärde fliken i trappverktyget kallas
Stringer (Figur 118). Här utförs inställningar av vangstyckenas placering i höjdled i förhållande till insättningspunkten i trappan. Observera! Inte att förväxla med inställningen för planstegets höjd i förhållande till vangstycket. Dock bör det tilläggas att om vangstyckets höjd-förhållande justeras, måste även planstegets höjdförhållande till vangstycket ändras till önskad höjd.
En beskrivning av varje rutas funktion beskrivs enligt nedan:
1 och 2: Vangstyckenas höjdförhållanden till insättningspunkten.
Figur 117. Trappverktyg, Part Settings
52
3.2.4.1.5 Spara inställningar
Då en inställning för en trappdel skapats i trappverktyget enligt ovan, kan den sparas för att senare i modelleringen kunna använda den igen om trappdelen i sin tur behöver justeras (Figur 119).
Gör enligt följande:
1: Spara inställningen genom att högst upp i trappverktyget döpa inställ-ningarna till ett lämpligt namn.
2: Trycka på knappen spara.
3.2.4.1.6 Skapa en Item
En Item kan skapas för att med hjälp av den byta ut ett trappsteg mot ett annat föremål. Dessa föremål kan vid behov tillfälligt ersätta plansteg som senare ska raderas. För att på ett enkelt sätt radera dessa kan ett Selection Filter skapas. Nedan beskrivs arbetsgången för detta med 42 steg.
Gör enligt följande:
Skapa en Item
1: Dubbelklicka på Beam högst upp under menyn Steelför att öppna Beam Properties 2: Döp Part- och Assemblyprefixen till ITEM
3: Döp till valfritt namn. Här STEP_REF 4: Välj profil av genom att klicka på Select. Välj exempelvis ett föremål. Här en D10-bult 5: Ange klassen till 0
6: Klicka Modify
7: Skriv in direkt i skärmen 0,0,0 för att få insättningspunkten till Origo. Klicka OK
8: För musen, och sedan håll den i riktning som på bilden 9: Skriv in direkt i skärmen 10,0,0 för att ange bultens slutposition. Klicka OK.
Figur 119. Trappverktyg, spara trappinställningar
Figur 120. Öppna Beam Properties
Figur 121. Skapa en Item
53 10: Gå till fliken Position, och ändra At depth till Middle. 11: Klicka på bulten för att välja den.
12: Klicka Modify för att centrera bulten.
13: Skriv item i sökfönstret högst upp till höger (Figur 124). 14: Välj Macro.CreateItemFromTsObjects.
15: Skriv in samma namn som står i punkt 16. Här
STEP_REF.
16: Kontrollera att namnet blev rätt.
17: Markera bulten genom att klicka på den. 18: Tryck på Create för att skapa en Item.
19: Kontrollera att texten STEPREF shape was updated to
shape catalog visas i fönstret längst ned till vänster (Figur 129).
20: Öppna Item igen genom att dubbelklicka på ikonen.
21: Klicka på Select.
22: Skrolla ner tills det att den nyskapade STEP_REF hittas i listan.
23: Läs av att STEP_REF finns i listan. 24 och 25: Klicka Cancel.
54 Infoga skapad Item i trappverktyget
26: Välj Item i Step type.
27: Tryck spara om en ny inställning gjorts och sparats under ett namn för denna trappdel. Se även i kapitel Spara inställningar ovan.
28: Välj sparad Item i rutan Shape.
29: Fyll i Part- och Assemblyprefix som REF. 30: Döp till ITEM_STEP i rutan Namn.
31: Tryck spara om en ny inställning gjorts och sparats under ett namn för denna trappdel. Se även i kapitel Spara inställningar ovan.
55 Selection Filter
Efter ovanstående utförda steg kommer en liten bult (som en Item) att ersätta plansteg i modellen, där plansteg inte önskas. Denna bult stör inte modelleringen lika mycket som ett stort plansteg skulle göra. Detta leder till att denna bult, som nu istället för ett plansteg kommer fram varje gång en ny boxdel sätts in eller vid upprepad användning av Modify, kan vara kvar tills modellen är helt färdigmodellerad. Då kan alla bultar markeras genom ett Selection Filter, för att senare elimineras helt och hållet. Nedanstående steg visar hur
ett sådant filter skapas:
32: Klicka upp rutan Object Group –
Selection Filter.
33: Lägg till tre rader, och bocka i dem. 34: I kolumnen Category välj i första raden Object, andra och tredje raden
Part.
35: I kolumnen Property välj i första raden Object type, andra raden Name, och i tredje raden Class.
36: I kolumnen Condition välj Equals i samtliga rader.
37: I kolumnen Value välj i första raden
Part, andra raden STEP_REF, och tredje raden 0.
38: Spara detta filter som lämpligt namn. I detta fall Trappsteg. 39: Tryck Save as.
40: Avsluta Selection Filter-skapandet genom att trycka på OK. Uteslut trappsteg (radera bultar)
41: Välj filtret Trappsteg.
42: Markera en bult under trappen, och tryck Ctrl + a för att markera alla bultar i modellen. Tryck därefter Delete på tangentbordet.
Figur 132. Selection Filter‐inställningar
56
3.2.4.2 Inställningar
För att modellera upp vindeltrappan som i detta examensarbete, redovisas alla inställningar för den här nedanför. Var noggrann med längdangivelser och vinklar med minst två decimalers noggrannhet. Fem inställningar behöver utföras per trappdel, vilket resulterar i totalt 15 för vilplanet, första och andra trappdelen tillsammans. Med andra ord kommer det behövas inställningar för vangstycke inklusive plansteg, övre, undre och vertikal boxdel, samt en underplåt.
Samtliga bilder i denna del är enbart till för att visa läsaren hur fliken i verktyget ser ut i stort. För att se vad varje ruta innehåller hänvisas läsaren till föregående kapitel 3.2.4.1 Förklaring av
trappverktyget.
3.2.4.2.1 Trappa del 1
Fyll i följande värden i trappverktyget. Alla mått i millimeter (mm) om inget annat angivet: 1. Plansteg och vangstycken
- General Settings
1: 2761,88 4: 0 varv, 108 grader 2: 153,44 5: Remove last step 3: Inre 3300, Yttre 7324
- Step Settings
1: Contour Plate, raka stegändar 2: 172,25/381,43 4: 3,0 grader 3: 1100 5: Behind, 0,00 - Part Settings 1: t = 12, h = 1417,44 4: t = 6 2: pl- 1001, SPV 1001 5: pl-1001, SPV 1001 3: S355J0 6: S355J0 - Stringer Settings 1: 544,72 2: 544,72 Figur 135. Step Settings Figur 136. General Settings
57 2. Stabiliserande boxar
Horisontal över/under:
General Step Part Stringer
1: 2761,88 1:Item 1: t = 100, h = 8 1: Över -12 / Under -154
2: 153,44 2: Övriga inställningar 2: pl- 1001, SPV 1001 2: Över -12 / Under -154 3: Inre 3412, Yttre 7212 behövs inte under Step 3: S355J0
4: 0 varv, 108 grader Settings, då trappstegen 4: STEP_REF (Shape)
5: Ingen vald ska uteslutas. 5: REF - 1, REF 1 6: S355J0
Vertikal:
General Step Part Stringer
1: 2761,88 1:Item 1: t = 8, h = 134 1: -83
2: 153,44 2: Övriga inställningar 2: pl- 1001, SPV 1001 2: -83 3: Inre 3504, Yttre 7120 behövs inte under Step 3: S355J0
4: 0 varv, 108 grader Settings, då trappstegen 4: STEP_REF (Shape)
5: Ingen vald ska uteslutas. 5: REF - 1, REF 1 6: S355J0
58 3. Underplåt
- General Settings
1: 2761,88 4: 0 varv, 108 grader 2: 153,44 5: Remove outer stringer 3: Inre 5312, Yttre 7220
- Step Settings 1: Item
Övriga inställningar behövs inte under Step Settings, då trappstegen ska uteslutas.
59
3.2.4.2.2 Trappa del 2
Fyll i följande värden i trappverktyget. Alla mått i millimeter (mm) om inget annat angivet: 1. Plansteg och vangstycken
- General Settings
1: 2148,13 4: 0 varv, 84 grader 2: 153,44 5: Remove last step 3: Inre 3300, Yttre 7324
- Step Settings
