Observationsscheman

Resultaten av deltagande observationer är beroende av forskarens personliga omständigheter (Denscombe, 2000). Det innebär att en annan forskare som gör deltagande observationer i cirkusträning med liknande ungdomsgrupper skulle kunna komma fram till helt andra resul-tat. Därför har jag valt att bekräfta eller ifrågasätta mina resultat från fältstudierna genom

ob-servationsscheman (bilaga 2), som jag fyllde i med hjälp av videoinspelningarna. När jag val-de ut vilka hänval-delser som skulle kunna lämpa sig för ett sådant schema bestämval-de jag mig för att fokusera på det verbala samspelet mellan cirkuspedagog och elev i en trapetsövning. Jag kom fram till att jag ville registrera frekvensen av olika yttringar som instruktioner,

frågor/-kommentarer, peppning samt positiv och negativ feedback i trapetsövningen som i snitt

vara-de i 2-4 minuter. Nedan har jag listat exempel för att unvara-derlätta förståelsen för begreppen:

Instruktion: ”Ta nu ett fast grepp runt trapetsen och lyft upp fötterna!” Fråga: ”Kommer du ihåg hur du ska göra nu?”

Peppning: ”Kom igen nu – du har nästan klarat det!”

Positiv feedback: ”Bra! Väldigt bra, nu när du sträckte på benen!” Negativ feedback: ”Det fungerar inte om du inte koncentrerar dig!”

För att kunna se skillnaden mellan pedagoger och elever i det verbala samspelet finns det plats i schemat att fylla i alla uppgifter både för pedagogerna och eleverna. Jag anser att re-sultatet av ett sådant observationsschema kan vara relevant därför min undersökning för att samspelet mellan pedagog och elev ingår i min frågeställning. Data som samlas in med hjälp av observationsscheman är kvantitativ och förkodade vilket enligt Denscombe betyder att de därmed är klara för analysen.

Jag begränsade mina systematiska observationer genom att undersöka ett träningstillfälle i början av cirkusträningsperioden och ett i slutet. Det andra och det åttonde träningstillfället valdes ut för att övningarna i trapets gjordes då i båda grupperna. För att skilja träningstill-fällena åt och för att underlätta läsningen benämns de med träning 1 och träning 2. Fyra elever filmades i den ordning de utförde övningarna, vilket innebär att eleverna från de olika träningstillfällen som benämns med elev 1–4 inte behöver vara samma personer. Det gjordes likadant för båda grupperna och resultaten av de två grupperna redovisas nedan i två skilda avsnitt.

De exakta resultaten av observationsscheman finns i tabellform under bilaga 2:3. Nedan sammanfattas observationsschemans resultat för de två grupperna och sedan presenteras två diagram för att tydliggöra resultaten ytterligare. Jag anser att presentationen av resultaten blir mer överskådlig på detta sätt.

Ungdomsgruppen från grundskolan

Ungdomarna var mindre verbala än cirkuspedagogerna och gav inga instruktioner eller pep-pade någon under tiden de utförde övningen i trapetsen. Kamraterna som stod bredvid hejade ibland på eleven som gjorde övningen, men de resultaten ingår inte i observationsschemat. Ungdomarna som genomförde övningarna ställde däremot frågor eller kommenterade något och kunde även ge feedback. En fråga som ställde sig i detta sammanhang var om det finns en skillnad i den verbala kommunikationen mellan elever och cirkuspedagoger vid jämförel-sen av träning 1 och träning 2?

Träning 1

Cirkuspedagogerna stod för den största andelen av verbal kommunikation som fördelades jämt mellan eleverna 1–4: Frekvensen av peppning var högst, sedan följde instruktioner och positiv feedback. Negativ feedback och frågor/kommentarer användes mer sparsamt. Elever-nas frekvens av verbal kommunikation var inte så hög jämfört med cirkuspedagogerElever-nas, och bestod endast av frågor/kommentarer och positiv feedback. Fördelningen av verbala yttran-den eleverna emellan var rätt jämn.

Träning 2

Frekvensen av verbal kommunikation var betydligt lägre, både för cirkuspedagoger och ele-ver. En annan tydlig skillnad mellan träning 1 och träning 2 bestod av att fördelningen av ytt-randen mellan eleverna 1–4 i träning 2 var mer ojämn. Cirkuspedagogerna peppade och gav instruktioner endast 1/3 så ofta som i träning 1 och även kategorin frågor/kommentarer minskade i antal. Skillnaden i antal feedback mellan träning 1 och träning 2 var däremot inte så stor. Den verbala kommunikationen fördelade sig väldigt ojämnt mellan eleverna, vilket innebar att en elev pratade väldigt mycket och en annan knappt något alls.

Ungdomsgruppen från grundsärskolan

Hur såg det då ut för ungdomarna från grundsärskolan? Är resultaten jämförbara med grup-pen från grundskolan?

Ungdomarna var liksom den andra gruppen mindre verbala än cirkuspedagogerna. De använ-de sig av samma kategorier i använ-det verbala samspelet som gruppen från grundskolan. Skillna-den mellan ungdomarna och cirkuspedagogerna var något större än i Skillna-den andra gruppen, vil-ket innebar att frekvensen av elevernas verbala kommunikation var lägre i förhållande till gruppen från grundskolan, medan frekvensen av cirkuspedagogernas kommunikation var högre i båda grupperna. Det är intressant att jämföra träning 1 och träning 2 i grundsärskole-gruppen:

Träning 1

Cirkuspedagogerna stod även i denna grupp för den större delen av verbal kommunikation, men frekvensen fördelades ojämnt mellan elev 1–4. Peppningar dominerade före instruktio-nerna och kategorin frågor/kommentarer förekom mer sällan. Andelen positiv och negativ feedback var lägre i denna grupp. Elevernas verbala yttranden bestod liksom i den andra ung-domsgruppen av frågor/kommentarer, men endast av två positiva feedback. Fördelningen mellan elev 1–4 var ojämn.

Träning 2

Skillnaden mellan träning 1 och träning 2 var inte alls så påfallande som i ungdomsgruppen från grundskolan. Frekvensen av det verbala samspelet liknade den i träning 1och fördelning-en eleverna emellan var lika ojämn som i träning 1. Det gäller både för cirkuspedagogerna och för eleverna.

Resultaten i diagramform

Det kompletta materialet finns som bilaga (bilaga 2:3). Två diagram har valts ut och i figurer-na sammanfattas instruktioner, frågor, peppningar samt positiv och negativ feedback som ytt-randen för att underlätta förståelsen av diagrammen.

Observationsschemans huvudresultat:

• Diagrammen visar en stor skillnad över tid i gruppen från grundskolan. Antalet yttran-den, som cirkuspedagogerna stod för, var större i början av träningsperioden än mot slutet. I gruppen från grundsärskolan kunde en sådan skillnad över tid inte påvisas. • Diagrammen visar att det inte fanns en signifikant skillnad mellan gruppen från

grundskolan och gruppen från grundsärskolan i träning 1. Däremot skiljer sig resulta-ten mycket åt i grupperna mot träningsperiodens slut, vid träning 2, där cirkuspedago-gernas antal yttranden i gruppen från grundskolan var betydligt lägre än i gruppen från grundsärskolan.

Antal Figur 1: Gruppen från grundskolan

0 20 40 60 80 100 Träning 1 Träning 2 Eleverna från grundskolan Cirkuspedagogerna

Antal yttranden i träning 1 och träning 2

Antal Figur 2: Gruppen från grundsärskolan

0 20 40 60 80 100 Träning 1 Träning 2 Eleverna från grundsärskolan Cirkuspedagogerna