Reflektioner över metodval

Jag har studerat en lärandesituation för fysisk aktivitet och fokuserat på två grupper med ung-domar. Den ena gruppen bestod av högstadieelever från grundskolan, den andra av högstadie-elever med olika funktionshinder från grundsärskolan. Utifrån mitt syfte valde jag att göra en kvalitativ studie med deltagande observationer. För att öka validiteten i studien, komplettera-de jag studien med flera olika metokomplettera-der/tekniker, varav en även var kvantitativ. Genom insam-landet av olika data har resultaten från observationerna kunnat bekräftas eller ifrågasättas. Möjligheten att undersöka det valda problemområdet ur olika perspektiv och förstå ämnet på ett bredare och fullständigare sätt vägde tungt i mina avväganden vid metodvalet. Denscombe (2000) skriver att validiteten i en undersökning kan öka om man väljer metodtriangulering och att den kan ge ett starkt stöd åt analysen. Det finns naturligtvis även nackdelar med att använda sig av flera metoder. Man kan inte gå lika djupt in i vissa områden av undersök-ningen som det hade varit möjligt om bara en metod hade använts.

I detta avsnitt kommer jag att reflektera över min roll som observatör och som intervjuare och även som insamlare av enkäten. Vidare kommer jag att reflektera över de urval som gjorts i studien, över databearbetningen samt över validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.

Reflektioner över min roll som forskare

I all forskning är det av betydelse att vara medveten om forskarens roll. Min förförståelse ge-nom personligt och yrkesmässigt engagemang och mina värderingar kan ha påverkat under-sökningen både positivt och negativt. Även min bristande erfarenhet av att göra intervjuer med personer med utvecklingsstörning kan ha påverkat studien. Mina erfarenheter av att an-vända de andra teknikerna, som deltagande och systematiska observationer, intervjuer med grundskoleeleverna och cirkuspedagogerna och enkäter, var också begränsade. Det kan ha haft en betydelse för min flexibilitet i att ändra undersökningsupplägget under träningsperio-den, men även för studiens förberedelser som att skriva en intervjuguide samt för resultaten. Å andra sidan ser jag min yrkeserfarenhet som en fördel i undersökningen för att jag är van vid att vara både aktiv och deltagande i träningssituationer med funktionshindrade ungdomar. Ytterligare en fördel anser jag vara att jag varken kände eleverna eller skolpersonalen före undersökningen, vilket innebar att inga tidigare relationer har kunnat påverka resultaten. Re-lationer som uppstått under träningsperioden kan däremot ha haft en betydelse för studiens resultat, även om jag inte kunde observera något sådant.

Jag var med i cirkusträningen som observatör, rörde mig ofta med en videokamera i lokal-erna, gjorde intervjuer med flera av eleverna och cirkuspedagogerna och bad skolpersonalen att fylla i en enkät. Detta innebär att jag tog plats under cirkusträningen och det kan ha på-verkat studiens aktörer på olika sätt:

Några elever från grundsärskolan var väldigt intresserade av mig som observatör och av ka-meran. Det fanns elever som ville bli filmade medan andra inte alls ville det och åter andra som inte brydde sig om filmningen. Efterhand som träningsperioden var igång blev kameran mindre spännande, men jag kan inte utesluta att min närvaro och filmningen påverkade elev-erna. Skolpersonalen upplevde sig själva ofta som åskådare i gruppen från grundsärskolan och jag ingick nästan i deras lilla grupp, vilket gjorde att jag kände mig deltagande i tränings-perioden. Eleverna från grundskolan verkade inte bry sig om min närvaro, även om de försökte att prestera lite bättre när de upptäckte att jag filmade. Det är möjligt att de var medvetna om min närvaro utan att bli besvärade, men jag betvivlar att jag upplevdes som

deltagande observatör i gruppen från grundskolan. Jag deltog inte i denna grupp utan satt

bara vid sidan. Observationerna som gjordes i gruppen kan knappast betecknas som del-tagande och det kan ha påverkat resultaten. Eleverna kan ha upplevt min närvaro som hämmande, men det var inget som någon kommenterade eller reagerade på något för mig märkbart sätt på. Jag blev medveten om detta problem redan efter första träningstillfället, men bestämde mig för att fortsätta mina fältstudier utan att ändra på upplägget. Cirkuspeda-gogerna däremot var väldigt öppna med att ”man skärper sig” när det finns åskådare och att det endast var positivt.

Jag ser min roll som deltagande observatör med kritiska ögon. Mitt val att använda en film-kamera begränsade min möjlighet att smälta in i gruppen. Jag lyckades enligt min uppfattning och även enligt cirkuspedagogerna att smälta in rätt väl i gruppen skolpersonal från grundsär-skolan. I den andra gruppen deltog jag inte som eleverna eller läraren utan hade min roll vid sidan om, vilket kan ha påverkat resultaten av fältstudierna. Å andra sidan fick jag ta del av många spännande kommentarer och tankar, som studiens aktörer berättade för mig, och jag fick genom fältstudierna möjlighet att observera olika händelser.

På grund av metodtrianguleringen vidgades min forskarroll från att vara deltagande observa-tör, som även gjorde systematiska observationer, till att vara såväl intervjuare som insamlare av enkäten.

I min roll som intervjuare var jag medveten om min styrning genom intervjuguiden, även om den semistrukturerade formen inbjöd till öppna frågor och gav intervjupersonerna friheten att berätta det de ville. Jag hade inte med frågor angående omgivningsfaktorer i elevernas inter-vjuguide, vilket begränsade resultaten till cirkuspedagogernas svar samt till observationerna och skolpersonalens svar i enkäten. Framförallt eleverna från grundsärskolan var angelägna om att svara ”rätt” och det är tveksamt om jag alltid lyckades med att ställa frågorna så att eleverna svarade det de verkligen kände. En fördel med intervjuerna var att intervjupersoner-na fick möjligheten att berätta det de själva ville.

Det är möjligt att skolpersonalen inte kände sig fria i att avböja deltagandet i enkätundersök-ningen på grund av min närvaro och det begränsade antalet personer. Å andra sidan fick de möjligheten att reflektera över träningsperioden och att dela med sig av sina synpunkter. Min roll i enkäten bestod i att framställa den, samt att dela ut och samla in den.

Reflektioner över urval

Att det blev cirkusträning som studerades berodde dels på resultaten av cirkusprojektet som beskrivs i en rapport (Lauruschkus et al., 2005) och som jag gärna ville undersöka djupare. Dels var faktorer som tillgänglighet – det finns alltid grupper som tränar cirkus i Zin-Lit´s verksamhet – och intresset från cirkuspedagogerna att ingå i en studie avgörande för valet att göra undersökningen med just cirkusträning. Dock var det framförallt mitt personliga intresse som gjorde att jag valde att studera högstadieelever. Intresset för högstadieelever kommer ifrån erfarenheter i mitt yrke och med mina egna barn. Valet att jämföra elever med och utan funktionshinder och att undersöka likheter och skillnader i grupperna kan förklaras med att det inte finns liknande undersökningar i litteraturen och att min studie därför skulle kunna va-ra av allmänt intresse. Av pva-raktiska skäl blev gruppen med funktionshindva-rade en grupp från grundsärskolan, vilket innebar att alla elever hade en utvecklingsstörning. Flera elever hade även ytterligare funktionshinder som rörelsehinder, DAMP eller autism. Resultaten av stu-dien kan inte utan vidare överföras till grupper, där funktionshindret inte är

utvecklingsstör-ning. Däremot så finns det mycket i denna undersökning som kan användas som grund för andra undersökningar. Jag är medveten om att ett annat urval hade varit en annan undersökning med andra resultat.

I själva undersökningen var urvalet av eleverna slumpmässigt och begränsades endast av vil-ka elever som hade lämnat in medgivandeblanketten. Det gäller både för filmningen och för intervjuerna. Det innebar att elev 1–4, som filmades vid olika träningstillfällen, inte var sam-ma personer vid det första träningstillfället jämfört med det andra, vilket utifrån vad jag kun-de se som observatör inte hakun-de någon betykun-delse för resultaten. Det är dock viktigt att känna till när man tittar närmare på diagrammen i bilaga 2:3.

Reflektioner över databearbetningen

Bearbetningen av fältstudierna, intervjuerna och enkäten har skett genom att observationerna och svaren har samlats och kategoriserats under olika rubriker. Rubrikerna valdes utifrån frå-geställningarna, men även nya kategorier har bildats. Oftast var det entydigt under vilka kate-gorier observationer och svar skulle föras in. Min tolkning har i vissa fall använts för att välja kategori och har även använts för bedömningen av vilka data som var relevanta för studien. Bearbetningen av observationsscheman har skett genom kodning av data, som jag kunnat för-bereda innan jag började med datainsamlingen. Observationsscheman skulle endast vara ett komplement till de andra observationerna, varför jag hade valt att begränsa dem till trapets-övningarna och ett överskådligt antal kategorier, i vilka den verbala kommunikationen skulle ordnas in.

Både insamlandet och bearbetningen av data har varit väldigt tidskrävande och det kan ses som en nackdel med att använda sig av metodtriangulering. Risken finns att jag inte har mäk-tat med att gå tillräckligt på djupet i databearbetningen och att analys, diskussion och slutsats-er har blivit begränsade. Å andra sidan har resultat kunnat bekräftas ellslutsats-er ifrågasättas genom metodtrianguleringen och jag har kunnat belysa mina frågeställningar från olika synvinklar och med olika metoder samtidigt som mina kunskaper inom forskningsområdet har ökat. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Kan studien anses som valid, reliabel och generaliserbar? Det är svårt att generalisera eller att beteckna resultaten som objektiva för att antalet personer som deltog i studien inte var stort, men det var inte heller syftet med undersökningen. Jag har använt mig av metodtriangulering för att belysa problemområdet ur olika perspektiv och anser att det har ökat validiteten i un-dersökningen. Fältstudierna har gjort det möjligt att ta del av spontana kommentarer och andra direkta reaktioner. Intervjuerna och enkäten har tillfört aktörernas synpunkter kring i förväg bestämda områden och observationsschemans resultat har visat hur aktiva elever och cirkuspedagoger varit i den verbala kommunikationen. Intervjuerna med eleverna var rätt korta och gav en begränsad information för att eleverna inte var så verbala och inte ville kri-tisera någon. Men som komplement till observationerna kan de anses som väldigt värdefulla. Resultaten har genom metodtrianguleringen förankrats från studiens olika aktörer vilket jag anser ökar både validitet och reliabilitet. En ambition med studien har varit att kunna överföra resultat och slutsatser från cirkusträning till andra lärandesituationer för fysisk aktivitet, vil-ket diskuteras i detta kapitel även om vidare forskning behövs för att bekräfta dem.