SKATTEHÖJNINGAR LEDER TILL STIGANDE SKATTEKVOT
Offentliga sektorns inkomster som andel av BNP ökade med 0,3 procentenheter förra året (se tabell 16). Skattekvoten ökade med 0,4 procentenheter (se diagram 110), vilket delvis berodde på händelser av engångskaraktär.55
I år fortsätter skattekvoten att öka till följd av förändringar på skatteområdet såsom det sista steget i slopandet av den så kallade ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften, sänkt subvent-ionsgrad för rottjänster, avtrappning av jobbskatteavdraget för höga inkomster, begränsad uppräkning av skiktgränsen för stat-lig skatt, höjd skatt på drivmedel och ökad beskattning av inve-steringssparkonton.
Inför höstens budgetproposition har regeringens aviserat skatteförändringar som sammantaget uppgår till ca 5 miljarder kronor. En stor del avser energi- och miljöskatter. Bland försla-gen finns också höjningar av företaförsla-gens direkta skatter i form av minskad avdragsrätt för vissa räntekostnader och för represen-tation. Utöver detta ger det redan beslutade slopandet av ung-domsrabatten 1 juni 2016 ca 4 miljarder kronor större effekt 2017 än 2016, samtidigt som tidigare beslutade begränsningar av uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt bidrar till ökade skatteinkomster motsvarande ca 1 miljard kronor 2017. Sam-mantaget finns således för närvarande beslutade eller aviserade skattehöjningar 2017 motsvarande 10 miljarder kronor.
55 En enskild koncern betalade in 15 miljarder kronor i extra bolagsskatt för 2015, se rutan ”Starkare offentligfinansiell utveckling än väntat 2015” i Konjunkturläget, mars 2016.
Diagram 110 Skattekvot Procent av BNP
Anm. I skattekvoten ingår skatter till offentlig sektor samt skatter till EU.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 111 Genomsnittlig kommunalskattesats Procent
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Diagram 109 Transfereringar till hushållen
Miljarder kronor
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
junkturinstitutet antar dock att skatterna nästa år kommer att höjas med motsvarande 15 miljarder kronor, det vill säga 5 miljarder utöver beslutat och aviserat. Denna osäkra prognos bygger på antagandet att de utgiftsåtgärder som beskrivits i av-snittet ”Finanspolitik” finansieras fullt ut.
Den finanspolitiska principen om fullt finansierade utgiftsåt-gärder för att behålla det offentliga åtagandet 2018−2020 inne-bär fortsatta skattehöjningar. Eftersom det inte finns några avi-seringar om politikens innehåll på denna tidshorisont gör Kon-junkturinstitutet det beräkningstekniska antagandet att hushål-lens direkta skatter till staten höjs. Den kommunala skattesatsen höjs för att finansiera den del av det demografiskt betingade utgiftstrycket som faller på kommunerna, samtidigt som god ekonomisk hushållning i kommunerna upprätthålls (se diagram 111). Sammantaget bidrar detta till att skattekvoten fortsätter att stiga fram till 2020, då nivån är i paritet med den som rådde 2006 (se tabell 16 och diagram 110). De viktiga skattebaserna hushållens konsumtion och de beskattningsbara inkomsterna, det vill säga löner och beskattningsbara transfereringar, växer något som andel av BNP framöver (se diagram 112). Det bidrar också, om än i betydligt mindre grad än skattehöjningarna, till att skattekvoten ökar.
Tabell 16 Offentliga sektorns inkomster Procent av BNP
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens direkta
skatter 15,2 15,3 15,8 16,0 16,8 17,3 17,5 Företagens direkta
skatter 2,7 3,0 2,4 2,4 2,4 2,4 2,5 Offentliga sektorns
inkomster 48,6 48,9 48,8 49,1 50,0 50,8 51,1
1 Inklusive egenföretagaravgifter och särskild löneskatt. 2 Skatter till EU ingår i skattekvoten men inte i offentliga sektorns inkomster. 3 Bland annat transfereringar från utlandet och från a-kassorna samt inkomster av bokföringsteknisk karaktär såsom kapitalförslitning.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet
HÖJDA ENERGI- OCH MILJÖSKATTER STABILISERAR PUNKTSKATTEINKOMSTERNA SOM ANDEL AV BNP
Punktskatterna består av energi-, miljö-, alkohol- och tobaks-skatt. Dessa är främst avsedda som styrmedel för att minska viss konsumtion av miljö- eller hälsoskäl. Regeringen har för 2017 aviserat en höjning av alkoholskatten samt en rad ändringar av energi- och miljöskatter som netto innebär att skatteintäkterna ökar. Detta motverkar fallet av punktskatterna som andel av
Diagram 113 Punktskatter
Miljarder kronor respektive procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 Totalt, miljarder kronor
Totalt (höger) Alkoholskatt (höger) Tobaksskatt (höger)
Energi- och miljöskatter (höger)
Diagram 112 Viktiga skattebaser Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20 Lönesumma och transfereringar
Hushållens konsumtionsutgifter
BNP (se diagram 113). Den energiöverenskommelse som pre-senterades 10 juni innebär också att energiskatten höjs i flera steg från och med 2017 (se rutan ”Höjd energiskatt 2017−2020”
i kapitlet ”Konjunkturen i Sverige 2016−2017”). Samtidigt minskar posten ”övriga skatter” när fastighetsskatten på vatten-kraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreakto-rer fasas ut.
HÖGA KAPITALINKOMSTER FÖR HUSHÅLLEN OCH LÅGA RÄNTOR GENERERAR SKATTEINTÄKTER
Hushållens realisationsvinster var höga både 2014 och 2015.
Stark börsutveckling 2014 och under inledningen av 2015 samt snabbt stigande bostadspriser ligger bakom denna utveckling.
Omflyttningar från traditionellt sparande till sparande i skatte-mässigt gynnade investeringssparkonton kan också ha bidragit, eftersom sådana utlöser realisationsvinstbeskattning. Nettointäk-terna från hushållens kapitalskatter är nu på nästan samma nivå som andel av BNP som vid topparna 2000 före IT-kraschen, respektive 2007 före finanskrisen (se diagram 114). Detta beror dock inte bara på höga kapitalskatter, utan också på att skattere-duktionerna (de så kallade ränteavdragen) är låga till följd av den låga räntan. När räntenivån stiger framöver ökar dock ränteav-dragen och blir en allt större belastning för de offentliga finan-serna.56 Detta bidrar till att kapitalskatterna netto inte ökar som andel av BNP.
STATENS KAPITALINKOMSTER ÖKAR FRÅN EN LÅG NIVÅ
Utdelningarna från statliga bolag har varit lägre de senaste åren än under 2005−2013 (se diagram 115). Bakgrunden är dels svag lönsamhet i Vattenfall och LKAB, som tidigare levererade stora utdelningsinkomster till staten, dels att statens kvarvarande in-nehav i Nordea såldes 2013. Utdelningarna från statens bolag antas bli fortsatt låga 2016−2017. Därefter ökar de, men inte upp till den tidigare normala nivån på ca 0,5 procent av BNP.
Även Riksbankens inlevererade överskott, som räknas som en kapitalinkomst för staten, har minskat i omfattning. Detta bland annat till följd av att det låga internationella ränteläget har mins-kat avkastningen på valutareserven. Framöver väntas Riksban-kens inlevererade överskott vara i stort sett obefintligt.
Den största delen av offentlig sektors kapitalinkomster upp-står i ålderspensionssystemet i och med dess tillgångar i AP-fonderna, motsvarande ett värde på ca 30 procent av BNP vid slutet av förra året. Framför allt gradvis stigande räntor, men även högre aktieutdelningar som väntas följa med ökade börs-kurser, innebär att kapitalinkomsterna i ålderspensionssystemet ökar framöver. Det bidrar till att offentlig sektors kapitalinkoms-ter stiger som andel av BNP från 2018 och framåt.
56 Den största effekten av detta uppstår efter 2020, se rutan ”Ökade kostnader för ränteavdragen framöver” i Konjunkturläget, juni 2015 samt fördjupningen ”Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder” i denna utgåva av Konjunkturläget.
Diagram 114 Hushållens kapitalskatter Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Skatt på kapital Skattereduktion för kapital
Diagram 115 Statens aktieutdelningar Miljarder kronor respektive procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Procent av BNP (höger)