Den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas och ekonomin befinner sig i inledningen av en högkonjunktur. Den globala tillväxten förblir dämpad, men stiger något nästa år. Som vanligt är prognosen behäftad med osäkerhet. Riskerna för en betydligt svagare konjunkturutveckling i både Kina och Europa kvarstår, även om de på kort sikt bedöms ha minskat något sedan progno-sen i mars. Bland inhemska riskfaktorer finns fallande bostads-priser och stor osäkerheten kring antalet asylsökande.
Detta kapitel beskriver den osäkerhet som är förknippade med prognosen för konjunkturläget i Sverige på ett till två års sikt.
Konjunkturläget avser resursutnyttjandet i ekonomin mätt med BNP-gapet.57 Syftet med kapitlet är främst att belysa osäkerhets-faktorer som stabiliseringspolitiken i Sverige kan behöva ha be-redskap för. Nedåtrisker, det vill säga att utvecklingen blir sva-gare än i prognosen, är för det mesta händelsebestämda, medan uppåtrisker många gånger har ett mindre tydligt ursprung.58 Det innebär att det normalt identifieras fler explicita nedåtrisker än uppåtrisker. Kapitlet redovisar även storleken på Konjunktur-institutets genomsnittliga prognosfel för bland annat BNP-tillväxt och inflation.
Osäkerhet i prognosen för omvärlden
I ett scenario där tillväxten i omvärlden blir lägre än enligt pro-gnosen kommer även tillväxten i Sverige att bli lägre. Efterfrågan på svensk export blir lägre, samtidigt som förtroendet normalt sett dämpas hos svenska företag och hushåll. Eftersom en sämre konjunkturutveckling ofta går hand i hand med en svagare ut-veckling av tillgångspriser, kan det även uppstå negativa förmö-genhetseffekter som dämpar hushållens konsumtion. Om tillväx-ten i omvärlden i stället blir högre än enligt prognosen blir effek-terna de omvända.
FORTSATT RISK FÖR FALLANDE TILLGÅNGSPRISER
Våren har i stort präglats av uppgång för priser på mer riskfyllda tillgångar, även om oro för att Storbritannien ska lämna EU och frågetecken vad gäller den amerikanska konjunkturen har med-fört något vikande priser den allra senaste tiden (se diagram 116
57 BNP-gapet är faktisk BNP:s procentuella avvikelse från potentiell BNP.
58 Konjunkturåterhämtningar innehåller ofta en period där växande efterfrågan och produktion driver på varandra i en positiv spiral så att tillväxten ökar oväntat snabbt. En vanlig källa till prognosfel är att styrkan i, och tidsbestämningen av, en sådan uppgång missbedöms.
Diagram 116 Börsutveckling
Index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde
Källor: Standard & Poor’s, Nasdaq OMX och STOXX.
16 15 14 13 12 11 10 160 140 120 100 80 60 40
160 140 120 100 80 60
40 USA (S&P 500)
Sverige (OMXS) Euroområdet (STOXX)
och diagram 117). 59 De senaste årens låga styrräntor och extra-ordinära penningpolitiska åtgärder har drivit upp priserna på fastigheter och olika finansiella tillgångar, men det finns en risk att priserna inte reflekterar fundamentala faktorer och därmed kommer att korrigeras. Ett abrupt globalt fall i tillgångspriser skulle dämpa efterfrågan i såväl omvärlden som i Sverige.60
NÅGOT MINDRE RISK FÖR KINESISK HÅRDLANDNING PÅ KORT SIKT
Den kinesiska regeringens stimulansåtgärder tycks ge effekt, vilket innebär att riskerna för en drastisk konjunkturförsvagning på kort sikt bedöms ha sjunkit något. En minskad oro för en kinesisk inbromsning kan också vara en av förklaringarna till att kapitalutflödena från landet har minskat på sistone.61 Att den ekonomiska aktiviteten i år ser ut att bli något starkare än väntat innebär dock inte att de underliggande obalanserna med överka-pacitet, svag vinstutveckling och svaga balansräkningar i banksy-stemet har minskat. Ifall myndigheternas stimulansåtgärder un-derblåser kreditgivningen och bidrar till att fördröja nödvändiga anpassningar av ekonomin ökar snarare riskerna för en abrupt inbromsning av den kinesiska ekonomin längre fram.
SMÅ STEG I RÄTT RIKTNING MEN FORTFARANDE GOTT OM RISKER I EUROPA
Risken kvartstår för en svagare utveckling i Europa än enligt prognosen. Problem i banksektorn och svaga offentliga finanser i euroområdets krisländer är ett par av de faktorer som kan skapa problem framöver. Inkommande statistik har dock varit ganska robust den senaste tiden och exempelvis var BNP-tillväxten i euroområdet det första kvartalet något högre än för-väntat.
Situationen rörande hanteringen av Greklands skuldproble-matik har ljusnat något, samtidigt som utmaningarna på sikt fortfarande är stora. I maj i år slöts en överenskommelse mellan den grekiska regeringen och långivarna som innebar att en ny omgång stödutbetalningar inom ramen för det nuvarande rädd-ningspaketet frigörs. Genom en kompromiss mellan i första hand långivarna kunde även riktlinjer dras upp för hur landets skuldsanering ska se ut på längre sikt. Å ena sidan undveks be-slut om omedelbara skuldlättnader (de europeiska långivarnas, inte minst Tysklands, krav), å andra sidan kom man överens om villkoret att Greklands årliga ränte- och
59 Ett högre pris på en obligation motsvaras av en lägre avkastning. Det innebär att om priserna på exempelvis obligationer med hög risk (det vill säga utgivna av mindre kreditvärdiga företag) stiger mer än priserna på statsobligationer, så faller den så kallade high yield spread som visas i diagram 117.
60 För en kvantifiering av de realekonomiska konsekvenserna av internationell finansiell oro för svensk del, se fördjupningen ”Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens”, Konjunkturläget, december 2015.
61 Se till exempel ”China capital outflows persist despite FX reserves rebound”, Financial Times, 9 maj 2016.
Diagram 117 High yield bond spread Procentenheter, dagsvärden
Anm. Avser skillnaden i avkastning mellan företagsobligationer med hög risk och statsobligationer i USA.
Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis.
15 13 11 09 07 25
20
15
10
5
0
25
20
15
10
5
0
börda ska vara hållbar (ett IMF-krav).62 Det innebär i praktiken att sannolikheten är hög för att skuldlättnader i någon form kommer att ske framöver. Förlängning av lånens löptider och sänkta räntor fördes fram som möjliga åtgärder för att bringa ner de grekiska skuldbetalningarna till en hållbar nivå. Överens-kommelsen öppnade också upp för att IMF:s lån till Grekland fasas ut. Även om parterna kom överens om generella principer var överenskommelsen relativt vag. Det ska heller inte glömmas att överenskommelsen mellan Grekland och långivarna bygger på att den grekiska regeringen fortsätter att implementera utlo-vade reformer, något som även i framtiden kan stöta på svåra politiska hinder.
I prognosen förutsätts att Storbritannien stannar kvar i EU.
Utgången av valet är dock oviss. Skulle Storbritannien lämna EU finns det en risk att den inledande perioden av osäkerhet kan drabba konjunkturen i Sverige.
Vad händer om Storbritannien lämnar EU?
Den 23 juni hålls folkomröstningen om huruvida Storbri-tannien ska stanna i EU. Skulle britterna rösta för att lämna EU sker ett utträde tidigast om två år. Under denna period kommer nya handelsavtal och andra avtal mellan Storbri-tannien och EU förhandlas fram.63
Att uppskatta de ekonomiska effekterna av en så kallad Brexit är svårt, bland annat eftersom det är oklart hur Stor-britanniens relationer med EU och andra länder skulle komma att se ut. Några studier har dock publicerats.64 I de flesta av dessa görs antaganden vad gäller nya handelsavtal, immigration, direktinvesteringar och produktivitet. Osä-kerhet och ökade finansieringskostnader på kort sikt adde-ras i de flesta fall. Typiskt är också att inte inkludera någon penning- eller finanspolitisk respons. Trots att metoderna i de olika studierna skiljer sig åt, är de uppskattade effekterna relativt lika. Effekterna på Storbritanniens BNP på några års sikt ligger i intervallet −2 till −6 procent. På 15−20 års sikt är spannet större, −2 till −9 procent. 65 Effekterna på BNP per invånare blir mindre eftersom migrationen till Storbritannien antas bli lägre.
Exporten till Storbritannien utgör ca 8 procent av svensk export. En kalkyl baserad på historiska handels-mönster ger att en BNP-minskning på 4 procent i
62 Utvärderingen om huruvida detta är fallet kommer att ske löpande och inte på förhand, vilket IMF tidigare krävt.
63 Förutom nya avtal mellan Storbritannien och EU skulle en stor mängd avtal med länder utanför EU behöva slutas eftersom de i dagsläget regleras av de avtal EU har med respektive land.
64 Se till exempel ”The consequences of Brexit: A taxing decision”, OECD Economic Policy Paper no 16, 2016; ”Leaving the EU: Implications for the UK economy”, PricewaterhouseCoopers, 2016 och ”The economic consequences of leaving the EU”, NIESR Economic Review, No. 236, May 2016.
65 Medelvärdet för den kortare horisonten är ca –3 procent och för den längre horisonten ca –4,5 procent.
tannien skulle medföra en minskning av svensk export med 0,5 procent, vilket i sin tur skulle innebära att svensk BNP blir 0,1−0,2 procent lägre.
Även om denna kalkyl är statisk och väldigt enkel kan man dra slutsatsen att de rena handelseffekterna av en Brexit skulle bli små för svensk del. Vad gäller svensk eko-nomi bedöms den största risken på kort sikt i stället vara den osäkerhet som uppstår innan Storbritanniens relationer med omvärlden är fastställda. Skulle turbulensen på de fi-nansiella marknaderna bli omfattande kan effekterna på den svenska ekonomin under en övergångsperiod bli känn-bara.66 På lite längre sikt finns det en mycket allvarligare risk med en Brexit, nämligen att det blir det första steget i en mer omfattande nedmontering av EU-samarbetet.