I fallet kommunalt producerad räddningstjänst i Danmark har tre intervjuer genomförts i Viborg kommun som själva producerar kommunens räddningstjänst.
Viborg kommun har drygt 90 000 invånare och sex brandstationer. Den station vi besökte är både en hel- och deltidsstation, medan de övriga är deltidsstationer. En stad i storlek med Viborg har generellt sett inga heltidsbrandmän. Anledningen till att de kan ha ett fåtal heltidsbrandmän är att de använder arbetstiden till att generera intäkter till brandstationen. Av de 24 timmar som ett skift består av, utnyttjas åtta timmar till att lösa andra uppdrag åt kommunen. Detta ger brandstationen intäkter och kommunen lägre kostnader än om de skulle köpa in tjänsten av någon utifrån. Intäkterna finansierar heltidsbrandmännens löner. Detta gör att de som befinner sig på stationen kan åka på larm inom en minut istället för inom fem minuter som deltidsbrandmännen. Brandstationen ska vara bemannad med minst två brandmän dygnet runt, under dagtimmarna är de oftast fler beroende på om de är ute på något annat uppdrag eller arbetar på stationen. Vid insatserna har de som sagt en insatsledare och mellan denne och brandmännen finns en brandmästare, motsvarig Falcks holdledare (beredskapschefen, Viborg).
De uppdrag som de heltidsanställda brandmännen utför benämns som sekundära uppdrag. De primära uppdragen är ”brandsläckning och beredskap, räddning och allt vad det innebär” säger beredskapschefen. Här följer exempel av de sekundära uppdrag som genomförs av brandmännen; reparation av kommunens bilar, så som hemtjänstens och brandbilar, service av
24
brandsläckare och radios, personlyft, kurser och uppsikt över en vaktcentral (handlingsplan för Viborgs brandstation). Efter 16.30 utför de inte uppdrag åt kommunen med undantag för kontroll av den vaktcentral som de ansvarar för. Det innebär exempelvis att de svarar i kommunens telefon på kvällstid och är telefonvakter för vissa ålderdomshem. Under kvälls- och nattetid åker de och hjälper till med personlyft om någon rullstolsbunden eller någon annan behöver hjälp. I Viborg kontrolleras utrustningen minst en gång om året eller efter den har används (beredskapschefen, Viborg).
När de söker nya brandmän söker de personer med vissa yrken, exempelvis bilreparatörer. Dessa får sedan brandutbildning efter att de anställts. Heltidsbrandmännen övar fyra timmar i veckan och deltidsbrandmännen 24 timmar om året. De har inga fysiska krav förutom vid anställning och tid ges inte till träning på arbetstid. De arbetar med förebyggande arbete och har en plan för detta. Kommunen har även avtal med grannkommuner att hjälpa varandra vid behov, beroende på avtalen betalar den kommun som har fått hjälp till den grannkommun som hjälpt dem.
I Viborg har följande personer intervjuats:
Beredskapschef – Ansvarig för räddningstjänsten i kommunen. Arbetar även som insatsledare
vid larm.
Ekonomiansvarig på brandstationen – Ansvarig för räddningstjänstens ekonomi och budget.
Arbetar även som insatsledare vid larm.
Heltidsbrandman – Har arbetat som heltidsbrandman i Viborg sedan 25 år tillbaka. Han är
även brandmästare för sin grupp.
3.3.1 Tankar kring effektivitet
Beredskapschefen förklarar deras filosofi med uppdragen de löser åt kommunen. ”Ju fler folk
vi har här på stationen ju hårdare kan vi rycka ut”. De löser de sekundära uppdragen för att
generera intäkter och på så sätt ha råd att anställda brandmän på heltid samtidigt som ”saker
och ting hålls körande i kommunen”. Beredskapschefen menar vidare att deras viktigaste mål
är att leva upp till deras primära uppdrag, räddning. Att de kommer fram i tid och rädda människor och djur, talar även heltidsbrandmannen om och menar att det är därför de är effektiva.
25
Beredskapschefen menar att effektivitet är när de lever upp till de löften de gett. Exempelvis löften om att serva kommunens hemtjänstbilar. Beredskapschefen nämner en svårighet ”problemet är ju att vi inte är här hela veckan och servar bilar. Utan när vi får en stor brand
så är folket borta och vi kan inte serva de bilar som var tänkt.” Ekonomiansvarige berättar; ”Effektivitet det är när vi når allt det vi ska nå.” Han nämner vidare att de är effektiva när de
”med begränsat minsta möjliga ger folk den hjälp de ska ha och det sker professionellt.” Heltidsbrandmannen anser att effektivitet är att de ska nå sina mål vid insatserna. Han anser dock att det är svårt eftersom alla olyckor skiljer sig åt, det finns inte två likadana larm och det finns inga videor över hur de ska agera vid en olycka.
Heltidsbrandmannen motiveras av att de är bra tränade och att han vet att de kan göra skillnad när de kommer ut till en olycka. ”Alla andra kan säga att nu kan de inte mer nu får
brandmännen ta över och så kan vi inte säga att vi inte heller kan utan vi får träna och det tycker jag är en bra motivation.” Även att utbilda nya brandmän motiverar
heltidsbrandmannen och han menar att han inte ”kan gå och bli gammal” utan att de ska hålla ångan uppe och lära upp de nya och fokusera på det.
Heltidsbrandmannen talar om vikten av övning. ”Det finns många lösningar när vi kommer ut
och det finns ingen tid att överväga olika sätt utan vi tar ett beslut och så är det så vi gör. Därför måste de ge oss övning och har vi övning så kan man det och det är också det som avgör hur effektiva vi är när vi kommer ut.” Heltidsbrandmannen ger ett exempel på
skillnaden mellan en bil i en trafikolycka som står på vägen och en bil i en trafikolycka som står på jord som är för blöt för att gå på. Det är enligt heltidsbrandmannen därför övning är så viktig. Med övning förbättrar de säkerheten.
Enligt beredskapschefen är de noggranna med säkerheten i utrustningen och med arbetsrutiner. Han menar att de ska lära sig att arbeta på gränsen, det är farligt men det krävs att de kan göra det. ”Vi arbetar ju på brandställen dit ingen annan får komma, ingen annan
kan komma. Därför är vi också mycket noga med säkerhet för vårt eget folk.”
Heltidsbrandmannen berättar att de jobbar mycket med säkerhet och att de som brandmän hela tiden har säkerhet i tankarna. Beredskapschefen menar att de lägger mycket tid på att diskutera säkerheten. De försöker utvärdera insatserna genom att fråga sig om de hade kunnat göra något annorlunda eller bättre, detta säger också ekonomiansvarige.
26
Något som däremot inte diskuteras är hur de kan bli bättre på att hålla de fem minuterarna deltidsbrandmännen har på sig när ett larm går vilket de har problem med idag enligt ekonomiansvarige. Dock menar han, ”alltså jag bryr mig inte om vi är där på 3 minuter eller,
jag tycker att bara vi är framme i tid så är det fint”.
Större säkerhet kostar dem extra menar beredskapschefen och syftar på de extra brandmän de skulle kunna ha på insatserna om budgeten tillät. Han anser att om de blir begränsade i ekonomin så blir de även begränsade i den mån de kan göra insatsen. Precis detta har hänt på stationen då svårare ekonomiska tider fick kommunen att minska antalet brandmän, Beredskapschefen menar att detta har påverkat den taktik de kan ha vid en insats. Han anser att de måste tänka efter mer när de sänder in brandmännen i brinnande hus då de inte längre har fler brandmän redo utanför utan måste kalla in dem vid behov vilket tar tid.
3.3.2 Hur de gör för att vara effektiva
Beredskapschefen anser att det är viktigt att de lever upp till den handlingsplan de satt upp för kommunen. När brandmännen gör de sekundära uppdragen genererar de intäkter som gör att de har lättare för att leva upp till den planen. De gör så många uppdrag de kan och när de når en gräns för vad de hinner göra så rationaliserar de lite och lägger om rutiner. De sekundära uppdragen som de utför är förslag från dem själva även om kommunen tar de slutgiltiga besluten. Optimal service erbjuder de om de lever upp till den riskplan (handlingsplan) som är bestämd i kommunen, beredskapschefen anser att de är petiga och gärna reviderar sin plan.
Samtidigt som det inte finns tillräcklig grund i kommunen för att gradera upp stationen till enbart en heltidsstation så vill kommunen, enligt beredskapschefen, inte heller skära ner på kostnaderna. Beredskapschefen kom med ett förslag om att lägga ner en brandstation då budgeten inte räckte till. ”Det förslaget har gjort att politikerna har sagt nej. Nu ska ni få de
pengar ni ska ha, man lägger inte ner en station man drar inte tillbaka man går framåt istället.”
Som sagt menar beredskapschefen att de är effektiva när de lever upp till de löften de gett. För att kunna göra vad de har lovat menar beredskapschefen att de behöver en plan A och en plan B. ”Det är så vi är effektiva, vi ska släcka de bränder vi ska men samtidigt ska vi också
27
lovat”. Även heltidsbrandmannen nämner att deras effektivitet beror på om de måste avbryta
sitt arbete i verkstäderna för att åka på brand. En åtta timmars dag i verkstaden kanske endast blir två timmar produktiv tid. ”… men det är ju så att då har vi också gjort det vi ska göra
genom att köra på brand. Så jag tycker vi är effektiva idag både ute på brand men också med att laga bilar.”
Beredskapschefen menar att det inte behövs läggas så mycket tid på underhåll och kontroll av utrustningen utan att de delar ut ansvaret till brandmännen. Han säger ”Det ska såklart vara i
ordning men alla behöver inte göra det. Men man hör sånt, man ska ha tid till att utbilda sig och tid till att spela badminton.” Beredskapschefen menar att brandmännen blir mer
arbetsvilliga med ansvar och de har en ”mycket platt organisation i få lager.” Heltidsbrandmannen kommenterar sättet de arbetar på och han anser att det är bra. Dels är det bra att de har något att göra den tiden på dagen då det inte går några larm. ”Jag tror att det
skulle vara tråkigt om jag skulle sitta här och läsa tidningen, först åt ena hållet och sedan åt andra, bara för att få tiden att gå”. Han skulle dock vilja öva och träna mer än vad de gör
idag för att kunna göra ett bra jobb när de kommer ut till en olycka. ”Vi skulle såklart behöva
mer övning men det är ju en fråga om vår chef vill ge mer tid till övning. Det är lite ett önskemål från oss då det är några saker vi gärna vill öva mer på”. Heltidsbrandmannen
berättar att han även ser positivt på fysiska krav och mål men att det har de inte i dagsläget och tid ges inte heller till träning på arbetstid.