Ogrundade didaktiska val mot passande plattform

Enligt forskningen33 inverkar lärarens val av digitala verktyg i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper. De plattformar och program som finns att tillgå via digitala verktyg är många och alla bär med sig fördelar och faror för elevernas lärande. Å ena sidan finns det plattformar som i en kontext ger eleverna oändliga möjligheter att utvecklas och prestera. Å andra sidan finns motsvarande som innehåller begränsningar, reklam, notiser och andra funktioner som kan pocka på elevens uppmärksamhet och såldes störa koncentrationen. Lärarens val bör således vara genomtänkta och anpassade utefter ändamålet och att tänkta kunskapskrav kan mätas. Loomis (2018) tar i sin studie upp hur Twitter påverkade elevernas skriftliga förmåga negativt genom att ett begränsat antal tecken fick användas vid inlägg. Elevernas inlägg kom således att innehålla förkortningar och

34

grammatiska fel för att förmedlingen av den tänkta informationen skulle uppnås. Loomis kunde således inte använda elevernas skrift som ett underlag för bedömning. Läraren bör betänka vilka risker eller begränsningar som finns med verktyget innan användandet sker. Kollegialventilering inom ämneslaget eller ämnesöverskridande kan bidra till att eventuella brister upptäcks innan användandet inletts.

7 Slutsats

Som presenterats och diskuterats så går forskningens tolkning av samma fenomen isär. Digitaliseringen bär med sig faror och fördelar beroende på kontext, användandets syfte och elevens digitala kunskap. En slutsats som kan dras av presenterat resultat och diskussion är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Eleverna bör erhålla en introduktion av det digitala verktygets olika funktioner, samt hur skrivprogram och andra program och tillgängliga verktyg bör användas för att bistå dem i skrivprocessen. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet. Det är en balansering kring huruvida de digitala verktygen blir en distraktion eller ett hjälpmedel och bär således med sig både faror och fördelar.

8 Förslag till fortsatt forskning

Med denna studie som utgångspunkt skulle följande fortsatta studier vara möjliga.  Vilka erfarenheter har eleverna kring användningen av digitala verktyg vid

skrivande i svenskan och vilka funktioner använder de sig främst av? Här kan eventuellt en skillnad mellan de elever som får respektive inte får använda mobiltelefonen ses.

 Hur ser elevernas språkanvändning ut vid skrivande av digitala texter? Här kan det vara intressant att se över lärares och elevers uppfattning. Anser lärarna att det förekommer ord av mer talspråklig karaktär eller förkortningar? Är eleverna medvetna om sin språkanvändning och gör de medvetna val?

 Hur skulle mobiltelefonens olika funktioner och applikationer kunna hjälpa eleverna mer i sitt skrivande i skolan, vad anser eleverna och hur tänker lärarna? De elever som använder mobiltelefonen som ett hjälpmedel har nu möjlighet att delge andra sina erfarenheter och de som upplever den som en distraktion har möjlighet att testa på något nytt.

35

Referenser

Andersson, Jonas. (2015) Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.

Ekström, A. Fredriksson, A (2013) I Skolverket: Lärares yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning. URL:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3001 Hämtad: 2020-09-24. Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Grönlund, Å (2014) Att förändra skolan med teknik: Bortom ”en dator per elev”. Örebro, Örebro Universitet. URL:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706366/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-09-25. Hansen, Anders (2019 10 oktober) Lagom mycket stress är bra: en föreläsning med Anders Hansen. Stockholm, Forena. URL: https://www.forena.se/om-Forena/nyheter-och-press/nyheter/lagom-mycket-stress-ar-bra/ Hämtad: 2020-10-24.

Hansen, Anders (2019 21 oktober) Hälsoföreläsning Skrämhjärnan: en föreläsning med Anders Hansen. Stockholm, Ekerö Erskinesalen. (kl. 17.30-19.00).

Hedwall, Kjell, Lindster Norberg, Eva-Lena (2018) Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaning. Skolverket, Forskning för skolan. URL:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971 Hämtad: 2020-09-23. Internetstiftelsen (2019) Barnen och internet 2019, kapitel 2

Vardagsanvändningen – mer av allt under mellanstadiet till gymnasiet. URL:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/barnen-och-internet- 2019/vardagsanvandning-av-internet-11-19-ar/tiktok-har-fler-flickor-an-pojkar-som-anvandare/ Hämtad: 2020-09-16.

Internetstiftelsen (2019) Svenskarna och internet. URL:

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf Hämtad: 2020-09-16.

Klingberg, Torkel (2013) Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan. URL: https://www.skolporten.se/nyheter/sa-vill-hjarnforskaren-torkel-klingberg-forandra-skolan/ Hämtad: 2020-09-24.

Klingberg, Torkel (2019) Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo. I: Svenska Dagbladet. URL: https://www.svd.se/hjarnforskare-varnar-skolan-digitaliseras-i-blindo Hämtad: 2020-09-24.

36

Lantz- Andersson, A. Säljö, R (2014) Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

LGr11 (2011) (rev. 2018) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. URL:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 Hämtad: 2020-09-25. LGy11 (2011) Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. URL:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Hämtad: 2020-09-25. Nordicom-Sveriges Internetbarometer (2006) Nordicom-Sveriges

Internetbarometer 2005. MedieNotiser Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet. Nr 2, URL: https://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/nordicom-sveriges-internetbarometer-2005-0 Hämtad: 2020-09-05.

Nyhetsmorgon (2019) Distraktion eller individualisering? Så resoneras det i debatten om skolans digitalisering. URL:

https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/distraktion-eller-individualisering-s%C3%A5-resoneras-det-i-debatten-om-skolans-digitalisering-11971563 Hämtad: 2020-09-24.

Olin-Scheller, Christina (2018) I: Svenska Dagbladet. URL:

https://www.svd.se/studie-mobiler-i-klassrum-stor-inte-eleverna Hämtad: 2020-09-24.

Skolverket (2010) Svenska. Utdrag ur läroplanen för gymnasieskolan, kursplan och kunskapskriterier. Stockholm: Skolverket. URL:

file:///C:/Users/Victoria/Downloads/Svenska.pdf Hämtad: 2020-10-08.

Skolverket (2011) Svenska. Utdrag ur läroplanen för grundskolan, kursplan och kunskapskriterier. Stockholm: Skolverket. URL:

file:///C:/Users/Victoria/Downloads/Svenska%20(1).pdf

Hämtad: 2020-10-08.

Skolvärlden (2020) Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper. URL:

https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ser-svensklararna-pa-bristande-skrivkunskaper

Hämtad: 2020-11-05.

Statistikmyndigheten (2019) Befolkningens it-användning. Stockholm: SCB. URL:

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/

Hämtad: 2020-09-05.

Stenlund, K. (2017) Läsutveckling under mellan- och högstadiet. En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Stockholm, Stockholms universitet: Specialpedagogiska institutionen.

Tanner, Olin-Scheller, Buskqvist, Åkerlund, (2016) Ett papperslöst klassrum? - Utmaningar för det uppkopplade klassrummets literacypraktiker. I:

37

Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg. (2016)

Tanner, Marie (2020) Marie Nielsberth docent i pedagogiskt arbete. Karlstad, Karlstad Universitet. URL: https://www.kau.se/index.php/forskare/marie-nilsberth

Hämtad: 2020-09-24.

Tengberg, Michael & Olin-Scheller, Christina. (2015) Svensk forskning om litteratur och läsning. Lund: Gleerups

Referenser utvald litteratur

Clayton, Kara & Mutphy, Amanda (2016) Smartphone Apps in

Education: Students Create Videos to Teach Smartphone Use as Tool for Learning. Michigan (Detoit), Rhode Island.

URL: https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1125609

Hämtad: 2020-10-04.

Dahlström, Helene (2019) Digital writing tools from the student perspective: Access, affordances, and agency. Educ Inf Technol 24, 1563–1581 (2019). URL:

https://doi.org/10.1007/s10639-018-9844-x Hämtad: 2020-10-04.

Hoffman, Malia, M & Ramirez, A, Y, “Fred” (2018) Students' Attitudes toward Teacher Use of Technology in Classrooms. USA, California.

URL: https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1181619

Hämtad: 2020-10-04.

Loomis, Stephanie (2018) #Twitter: A Pedagogical Tool in the

High School Classroom. Journal of Language and Literacy Education Vol. 14 Issue 1. Athens, GA, University of Georgia. URL:

https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1175836 Hämtad : 2020-10-04.

Magnusson, Ott Torbjörn, Grigic, Anita, Weilenmann, Alexandra & Hård af Segerstad, Ylva (2017) “It must not disturb, it’s as simple as that”: Students’ voices on mobile phones in the infrastructure for learning in

Swedish upper secondary school. Göteborg, Göteborgs universitet. URL:

http://www.du.se.proxy.aspx/login?url=http://search.proquest.com/?url=https://ww w.proquest.com/docview/1992976380?accountid=10404 Hämtad: 2020-10-04.

Olin-Scheller, Christina, Tanner, Marie, Asplund, Stig-Börje Kontio, Janne & Wikström, Peter (2020) Social Excursions During the In-between Spaces of Lessons. Students’ Smartphone Use in the Upper Secondary School Classroom. Scandinavian Journal of Educational Research, DOI:

10.1080/00313831.2020.1739132. URL:

https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1739132 Hämtad: 2020-10-04.

Olofsson, Anders D, Lindberg, Ola J& Fransson, Göran (2018) Students’ voices about information and communication technology in upper secondary schools.

38 Emerald Publishing Limited. URL:

http://www.du.se.proxy.aspx/login?url=http://search.proquest.com/?url=https://ww w.proquest.com/docview/1990762502?accountid=10404Hämtad: 2020-10-04. Siebert, Molly D. (2019) The Silent Classroom: The Impact of Smartphones and a Social Studies Teacher's Response. The Social Studies, 110:3, 122-130, DOI: 10.1080/00377996.2019.1580666. USA, Minnesota, University of Minnesota. URL:

http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1080/00377996.2019.1580666 Hämtad: 2020-10-04.

Sofkova-Hashemi, Sylvana, Wennås Brante, Eva, Cederlund, Katarina, Anna- Godhe, Lena, Magnusson, Petra, Stenliden, Linnea, Svärdemo-Åberg, Eva, Åkerfeldt, Anna (2018) Digitala textkompetenser och undervisning En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och

multimodalitet i skolan. I: Svenska med didaktisk inriktning (2018) Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Bildning, utbildning, fortbildning. Linköping, Linköping universitet 22-23 november 2018. Johansson Maritha, Martinsson, Bengt-Göran, Parmenius Swärd, Suzanne. URL:

file:///C:/Users/Victoria/Downloads/Trettonde_konferensen_2018.pdf Hämtad: 2020-10-8.

Wengelin, Åsa, Egevad, Cecilia, Wistrand, Cecilia (2016) I: Svenska med

didaktisk inriktning (2016) Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Karlstad, Karlstad universitet 24-25 november 2016. Ljung Egeland, Birgitta, Olin Scheller, Christina, Tanner, Marie, Tengberg, Michael. URL:

file:///C:/Users/Victoria/Downloads/Tolfte_nat_konferensen_2017.pdf Hämtad: 2020-10-09.

Wiklund, Matilda & Andersson, Annika (2018) Student-Initiated Use of Technology-Friend and Foe. Sverige, Örebro Universitet. URL:

http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1177/2042753017752767 Hämtad: 2020-10-04.