Ojämlikhetsskapande mekanismer

De flesta sociala relationer innehåller tillfälliga och fluktuerande ojäm-likheter. Tillys teori avser att förklara beständiga ojämlikheter, d.v.s.

ojämlikheter som består från en social interaktion till en annan, och i syn-nerhet sådana som varar hela yrkeskarriärer, livstider och organisations-historier. Tilly riktar vidare uppmärksamheten mot parställda kategorier.

Dessa kan uttryckas i dikotomier som adel/ofrälse, man/kvinna, vit/svart, arbetare/kapitalist, överklass/underklass, medborgare/utlänning. Det cen-trala argumentet är att stora, betydelsefulla ojämlikheter i huvudsak kor-responderar med sådana kategoriella distinktioner och inte med individu-ella skillnader i egenskaper, böjelser och prestationer. Tilly menar att mer komplicerade kategoriella system, som innefattar flera religioner eller fle-ra etniska grupper, faktiskt upplöses i avgränsade par som förenar enbart två kategorier åt gången. Kategoriella gränslinjer utför viktigt organisa-–––––––––

11 Ibid. 12–14, 87–90; se även Frank Parkin, Marxism and Class Theory om social stängning.

12 Charles Tilly, Beständig ojämlikhet.

tionsarbete, och det som ofta tolkas som individuella skillnader i förmåga är i själva verket en följd av kategoriellt organiserad ojämlikhet.¹³

Bestående, systematiska ojämlikheter inom olika områden skapas ofta genom samma mekanismer. Tilly identifierar två huvudsakliga mekanis-mer:

1. Exploatering, som pågår ”då mäktiga, med varandra förbundna grup-per av människor förfogar över resurser från vilka de hämtar en kraftigt ökad avkastning genom att samordna arbetsinsatserna från utomstående, som de utestänger från det fulla värde som tillkommer genom dessa insat-ser”.¹⁴

2. Möjlighetsansamling, som pågår ”då medlemmar av ett kategoriellt avgränsat nätverk vinner tillträde till en resurs som är värdefull, förnyel-sebar och möjlig att monopolisera, och som underbygger nätverkets akti-viteter och utvecklas genom nätverkets sätt att fungera”.¹⁵

Vid exploatering använder sig en minoritet av utomståendes ningar, vilka de sedan exkluderar från det fulla värdet av dessa ansträng-ningar. Ojämlika relationer knyter parterna samman och exploatören är beroende av de exploaterades ansträngningar. Vid möjlighetsansamling används inte utomståendes ansträngningar, utan personer från de utanför-stående kategorierna är exkluderade från tillträde till den värdefulla resur-sen ifråga.¹⁶ Möjlighetsansamling förklarar bl.a. tendensen hos etniska minoriteter att dominera olika nischer inom ekonomin, men också ska-pandet av certifikat och utbildningar för tillträde till vissa yrken. Till skillnad från exploaterande grupper är många möjlighetsansamlande grupper inte eliter. Tilly menar att eliter i regel uppnår och bibehåller sin ställning genom exploatering av arbetskraft, medan icke-eliter ofta får nöja sig med fördelarna av möjlighetsansamling. Det finns dock många undantag från denna regel: även möjlighetsansamling kan bilda grunden för elitposition, i form av t.ex. professionella som exkluderar andra poten-tiella producenter från marknaderna för deras tjänster eller i form av rika personer som efterlämnar rikedomarna till sina barn. På motsvarande sätt förekommer det exploaterande icke-eliter i form av hallickar eller företa-gare som betalar sina arbetare svältlöner.¹⁷ Möjlighetsansamling komplet-terar exploatering, och det förekommer ofta ett samarbete mellan exploa-terande eliter och mindre mäktiga möjlighetsansamlare.

Ytterligare två mekanismer cementerar den kategoriella ojämlikheten.

Tilly benämner dem emulering (kopieringen av etablerade organisa-tionsmönster och/eller överflyttning av befintliga sociala relationer från en plats till en annan) och anpassning (skapandet av dagliga rutiner på

–––––––––

13 Ibid. 17 f.

14 Ibid. 21

15 Ibid. 21.

16 Ibid. 103.

17 Ibid. 106.

basis av ojämlika strukturer).¹⁸ Emulering och anpassning är mycket ge-nerella mekanismer som förekommer i många fler situationer än när ojämlikhet upprättas. Den speciella form av emulering som det framför allt är frågan om kallas lån, överföring av stora stycken av en social struktur som råkar innefatta ojämlika kategorier. Emulering gynnas av att kända organisationsformer överförs till lägre kostnader än okända, och av att de är enklare att förena med andra kända organisationsformer. An-passning vidmakthåller den kategoriella ojämlikhetens olika system, trots att den spelar en liten roll i skapandet av den. Anpassning har två huvud-delar: utformandet av procedurer som underlättar den dagliga interaktio-nen, och utarbetandet av uppskattade sociala relationer kring de skiljelin-jer som skapats. Samspelet mellan exploatering, möjlighetsansamling, emulering och anpassning förklarar, enligt Tilly, de flesta ojämlikheter.

Exploatering och möjlighetsansamling leder till att kategoriell ojämlikhet införs, medan emulering och anpassning generaliserar dess inflytande.¹⁹

Gränserna mellan parställda kategorier utför, enligt Tilly, viktigt orga-nisationsarbete. Olika kategoriella principer, som etnicitet, genus, ålder, medborgarskap, klass, opererar på ett liknande sätt, och de kan inom vis-sa ramar ersätta varandra i organivis-sationer.²⁰ Tesen illustreras av att lik-nande typer av arbeten kan utföras av kvinnor i en miljö och av invandra-re i en annan miljö. Processerna som skapar seginvandra-regering i de skilda miljö-erna är likartade och organisationslösningarna parallella, medan resulta-ten är olika; i en miljö utför kvinnor dessa arberesulta-ten och i en annan miljö immigranter. Samtidigt ackumulerar olika kategoriella ojämlikheter skil-da föreställningar, praktiker och symboler, och denna historiskt ansamla-de kultur genomsyrar ansamla-den dagliga verksamheten för ojämlikheten. En vik-tig fråga är om sådana historiskt ackumulerade särdrag har en sådan styr-ka och regelbundenhet att exploateringen, möjlighetsansamlingen, emule-ringen och anpassningen opererar annorlunda beroende på vilken katego-riell distinktion som används.²¹ Det skulle i så fall förta en del av förklar-ingskraften i Tillys teori.

Tilly gör en distinktion mellan inre och yttre kategorier. Inre kategorier är en del av en organisations internt synliga struktur, som stab/linje, me-niga/officerare, företagsledning/arbetare, läkare/sköterska. Yttre kategori-er härrör inte från en bestämd organisation, utan de kommkategori-er utifrån, och de inför systematiskt olika aktiviteter, belöningar, makt och möjligheter i organisationen. Exempel på yttre kategorier är genus, medborgarskap, et-nicitet, religionstillhörighet och ålder. Benämningarna ”inre” och ”yttre”

säger ingenting om kategoriernas innehåll eller medlemmar, utan de an-ger kategoriernas förhållande till den berörda organisationen. Skillnaden inre/yttre anger slutpunkterna i ett kontinuum från det högst lokala till det –––––––––

18 I den svenska versionen av Tillys bok har engelskans ”emulation” översatts till efterlikning, men jag uppfattar detta ord som för snävt och föredrar därför termen emulering.

19 Charles Tilly Beständig ojämlikhet, 21, 107–109.

20 Ibid. 17, 98.

21 Ibid. 249 f.

allmänt spridda. Tillys tes är att det finns en tendens till att inre kategorier sammankopplas med yttre, vilket ger en förstärkt ojämlikhet inom orga-nisationen som gör sammankopplingen. Sammankopplingen av inre och yttre kategorier ger en stabil situation utan några högre kostnader. En tyd-lig illustration på en sådan sammankoppling är Sydafrika under apart-heidsystemet, där de svarta utförde det mesta av arbetet i företag inom t.ex. gruvdrifter, medan de övervakades av vita, som tillskansade sig det mesta av det värde som producerades. Under 1980-talet steg kostnaderna för att upprätthålla detta system, vilket ledde till att det började falla sön-der. Ofta är mönstren emellertid mer komplexa än i Sydafrika, som när medlemmar ur olika etniska grupper utför olika typer av arbeten inom ett företag, och kvinnor tenderar att koncentreras till vissa avdelningar och män till andra. Denna typ av segregering är kopplad till bl.a. olika möj-ligheter till befordran och olika förmåner. Upprättandet av en väl marke-rad gränslinje inom en organisation underlättar exploatering och möjlig-hetsansamling genom att den legitimerar och tillhandahåller praktiska ru-tiner för en ojämlik fördelning av belöningar. Genom att den inre skilje-linjen kopplas samman med ett yttre kategoriellt par, som man/kvinna el-ler medborgare/utlänning, införs redan etabel-lerade föreställningar, prakti-ker och relationer som sänprakti-ker kostnaderna för att bevara skiljelinjen.

Emulering förstärker därmed exploatering och möjlighetsansamling.²² Mäktiga aktörer som kontrollerar värdefulla resurser och använder sig av utomståendes ansträngningar behöver inte ha för avsikt att skapa ojämlikhet. Istället löser de andra organisationsproblem när de skapar ojämlika kategorier. De försöker framför allt att säkerställa belöningar från isolerade resurser. Exploatering och möjlighetsansamling är hjälp-medel i att göra detta. Men exploatering och möjlighetsansamling med-för, när de satts i gång, egna organisationsproblem: hur bevara skillnader mellan ”insiders” och ”outsiders”; hur säkerställa lojalitet, solidaritet, kontroll och succession; hur monopolisera kunskap som främjar ett vinst-givande utnyttjande av isolerade resurser? Införandet av yttre kategoriella skillnader vid gränser som definieras av exploatering och möjlighetsan-samling bidrar till att lösa sådana organisationsproblem. Emulering och anpassning cementerar sådana skillnader, och gör dem vanemässiga och ibland även oumbärliga för såväl exploatörer som exploaterade.²³

Tillbaka till arbetskraftsinvandringen

Varaktig ojämlikhet inom olika områden skapas alltså, enligt Tilly, i stor utsträckning genom samma mekanismer. Med utgångspunkt i detta per-spektiv kan vi se att följande problemområden är viktiga i en undersök-ning av arbetskraftsinvandringen under efterkrigsperioden:

–––––––––

22 Ibid. 86–90.

23 Ibid. 22.

1. De koordinerade ansträngningarna från representanter för den svenska staten och inhemska företagsledningar och deras samar-bete för att rekrytera utländska arbetare.

2. Sorteringen av invandrarna till de tunga och underordnade arbe-tena och exkluderingen av dem från det fulla värdet av deras an-strängningar.

3. Svenska arbetares monopolisering av mer självständiga arbetar-yrken i förhållande till migranter från Sydeuropa. Fanns det med-vetna strategier för att exkludera utländska arbetare, och inklude-rade detta allianser med svenska ekonomiska makthavare? Ex-kluderingen av invandrarna från de bästa arbetena togs antagligen för given; den ifrågasattes inte, utan de bästa arbetena både i ar-betarklassen och mellanskikten förbehölls svenskar. Många in-vandrare kom från fattiga förhållanden och tunga arbeten, och de accepterade förmodligen vad de kunde få.

4. De svenska företagsledningarnas ”emulering”. Rekrytering av ut-ländska arbetare och sorteringen av dem till de sämsta arbetena var inte något som uppfanns av efterkrigsperiodens svenska före-tagsledningar, utan dessa kopierade organisationsmönster som uppfunnits på andra platser och/eller i andra tider. Emuleringen fortsatte på en lokal nivå, från företag till företag. Detta bidrog till att ojämlikheten mellan svenskar och invandrare cementera-des.

5. De olika ”anpassningar” som höll den kategoriella ojämlikheten på plats. Migranterna anpassades generellt till de svenska kapita-listiska relationerna och till de arbeten som de fick. Nykomling-arna lärde sig efter hand att ta sig fram i den nya omgivningen, och de byggde upp rutiner utifrån de ojämlika kategorier som de hamnat i. De gick till sitt arbete varje ny morgon och försökte göra vad som förväntades av dem. Anpassning band dem till det system som exploaterade dem.

6. Den etniska hierarkiseringen i företagen, med infödda svenskar i toppen, finländska invandrare i mitten och jugoslaver i botten.

Både finländarna och jugoslaverna var typiska arbetskraftsin-vandrare med ungefär samma motiv för att invandra. Vad beror skillnaderna i deras position på?

Min undersökning koncentrerar sig på den första, andra och fjärde punk-ten, d.v.s. vilken roll exploatering och emulering spelade i att föra in och vidmakthålla invandrare från Sydeuropa i underordnade yrkeskategorier.

Exploateringen och emuleringen är direkt kopplade till själva rekryte-ringen av utländska arbetare. Jag har mindre att säga om möjlighetsan-samlingen, anpassningen och hur skillnaderna i jugoslavernas och finlän-darnas position uppstått.