Okvädningsord och hot

Utöver den förmodade angriparens kroppsspråk kan det diskuteras om ärekränkningar eller hot om våld kan ha betydelse för bedömningen av om det föreligger ett överhängande brottsligt angrepp. Ärekränkningar och liknande verbala påhopp kan, enligt brottsbalkens förarbeten, inte i sig betraktas som sådana brottsliga angrepp som kan föranleda en rätt till nödvärn för den utsatte. Någon nödvärnsrätt mot den som endast förolämpar någon föreligger således inte. För att en ärekränkning ska kunna föranleda nödvärnsrätt måste ärekränkningen innefatta ett fysiskt angrepp av något slag.116

Frågan huruvida ett verbalt hot om våld kan vara tillräckligt för att ett överhängande brottsligt angrepp ska anses föreligga har diskuterats i den juridiska doktrinen. Annika Norée har anfört att en nödvärnsrätt kan föreligga mot en person som uttalar ett hot som innebär att ett fysiskt angrepp är överhängande. Som exempel anger hon situationen att en person verbalt hotar en polis och samtidigt riktar en kniv mot denne. Hon anger dock inte uttryckligen att det krävs att den som uttalar hotet är beväpnad.¹¹⁷ Johan Bouchts uppfattning är att ett verbalt hot i sig inte är tillräckligt för att ett överhängande brottsligt angrepp ska anses föreligga. Han menar att det bör krävas att det föreligger ”kompletterande omständigheter som gör hotet mer akut”. Som exempel anger han att den som uttalar hotet är beväpnad.118

Det kan dock argumenteras för att ett hot, oaktat att den som uttalar hotet är obeväpnad, bör kunna utgöra ett överhängande brottsligt angrepp. Det kan exempelvis hävdas att en nödvärnsrätt bör kunna föreligga mot en person som hotar att skada en annan om denne inte flyttar sig ur vägen. I begreppet ”överhängande brottsligt angrepp” ligger inte något krav på att det måste föreligga vapenhot eller andra omständigheter som gör hotet mer akut.

115 Jfr SOU 1953:14 s. 395.

116 NJA II 1962 s. 341.

117 Norée, Annika, Polisers rätt till våld, Nordstedts juridik, Stockholm, 2008, s. 112.

32

Nödvärnsbestämmelsens ordalydelse uppställer inte heller några hinder mot att ett verbalt hot kan anses utgöra ett överhängande brottsligt angrepp. Det skulle inte vara ändamålsenligt om den som blir hotad till livet skulle vara tvungen att vänta till att den presumtiva angriparen söker förverkliga hotet. Det kan återigen framhållas att det i brottsbalkens förarbeten har uttalats att en tidig nödvärnsgärning i vissa fall kan medföra att en mindre mängd våld kan användas för att avvärja angreppet.¹¹⁹

Frågan om rätt till nödvärn till följd av verbala hot har prövats i ett avgörande från Svea hovrätt. Bakgrunden till målet var följande. Två män, A och B, färdades tillsammans i en bil på väg till Mora. A körde bilen och B satt bredvid honom i framsätet. Under bilfärden uttalade B allvarliga hot mot A av innebörden att B skulle mörda A när de kom fram till Mora.

B uttalade bl.a. att han skulle stycka A:s kropp och lägga den i de plastsäckar som fanns i bilen. Han berättade även att han tidigare hade begått allvarliga våldsbrott. När bilen närmade sig Mora styrde A in bilen i en mötande lastbil, vilket ledde till att B skadades så allvarligt att han avled. Hovrätten fann att A hade varit utsatt för ett överhängande brottsligt angrepp eftersom han hade blivit hotad till livet av B, men att hans agerande varit uppenbart oförsvarligt.¹²⁰

En liknande fråga uppstod i ett mål från Göta hovrätt, där bakgrunden var följande. Ett ungdomsgäng hade börjat bråka med en berusad man efter att en av ungdomarna – en 16-åring – hade förolämpat mannen. Ungdomarna och mannen stod på varsin sida av ett staket. När 16-åringen berättade att han höll på ett visst fotbollslag blev den berusade mannen

aggressiv och uttalade dödshot mot 16-åringen. Mannen försökte därefter klättra över staketet, varpå 16-åringen utdelade tre knytnävsslag i mannens ansikte. Såväl tingsrätten som hovrätten fann att 16-åringen hade varit utsatt för ett överhängande brottsligt angrepp.¹²¹

Vad gäller det sistnämnda avgörandet framgår det inte i vilken mån hotet bidrog till att ett överhängande brottsligt angrepp ansågs ha förelegat. Det kan inte uteslutas att hovrätten även beaktade att mannen hade börjat klättra över staketet. I Svea hovrätts avgörande om bilfärden till Mora framstår det dock som mer tydligt att det var just hoten som medförde att ett

överhängande brottsligt angrepp ansågs ha förelegat. A var i och för sig instängd i ett trångt utrymme tillsammans med B, vilket möjligen skulle kunna anses vara en sådan

”kompletterande omständighet som gör hotet mer akut” som Boucht åsyftar. Det bör dock framhållas att det var A som körde bilen och att han när som helst hade kunnat stanna. Det

119 SOU 1953:14 s. 395.

120 Svea hovrätts dom den 15 oktober 2008 i mål nr B 7289-06.

33

förhållandet att han satt i en bil kan därför inte sägas ha gjort situationen mer akut.

Hovrätternas avgöranden kan i och för sig inte sägas vara vägledande för rättstillämpningen på samma sätt som avgöranden från HD, men talar ändå i viss riktning för att det i vart fall inte bör ses som helt uteslutet att ett överhängande brottsligt angrepp kan föreligga på grund av verbala hot.

Om någon hotar att använda ett vapen – trots att han eller hon inte har ett sådant vapen – torde hotet inte kunna anses utgöra ett överhängande brottsligt angrepp. I en sådan situation kan nämligen något angrepp inte objektivt sägas vara överhängande. Som exempel på en sådan situation kan nämnas ett avgörande från Luleå tingsrätt. I målet ansågs ett verbalt hot om att ”hugga” en annan person vara för vagt för att betraktas som ett överhängande brottsligt angrepp. Tingsrätten anförde bl.a. att hotet möjligen kunde avse ett framtida angrepp men att preventivt nödvärn inte är ansvarsbefriande.¹²²

Jag delar tingsrättens bedömning av att hotet i detta fall inte kan anses ha utgjort ett överhängande brottsligt angrepp. Det tycks inte ha funnits något som tydde på att personen som uttalade hotet faktiskt hade en kniv eller något annat liknande föremål. Utifrån ett sannolikhetsresonemang kan det således konstateras att sannolikheten för att ett angrepp skulle komma till stånd troligen var låg. Den situation som beskrivs i rättsfallet illustrerar att ett verbalt hot om allvarligt våld inte nödvändigtvis måste innebära att ett överhängande brottsligt angrepp är för handen. Samma sak kan sägas gälla i fall där hotet inte är allvarligt menat. Så kan exempelvis vara fallet när en påtagligt berusad person yttrar hot som framstår som rena påhitt.123

Om ett hot om våld yttras på distans, exempelvis via internet, bör en nödvärnsrätt inte anses föreligga gentemot personen som har uttalat hotet, även om hotet är allvarligt menat. Det framtida brottsliga angreppet bör i en sådan situation inte kunna betraktas som

överhängande eftersom det sannolikt ligger alltför långt fram i tiden. Samma sak torde gälla verbala hot som inte yttras på distans men som avser framtida händelser, exempelvis ett hot om att skada en annan person nästföljande dag.¹²⁴

Det kan avslutningsvis konstateras att det finns olika uppfattningar om vilka typer av hot som kan utgöra överhängande brottsliga angrepp. Både Norée och Boucht menar att ett överhängande brottsligt angrepp kan föreligga vid hot där vapen används, vilket är en

122 Luleå tingsrätts dom den 9 september 2014 i mål nr B 486-14.

123 Jfr hovrättens resonemang i Hundförarmålet avseende målsägandens yttranden om att han skulle ”spränga gatan”.

34

uppfattning som knappast kan ifrågasättas. Utifrån nödvärnsbestämmelsens ordalydelse och de hovrättsavgöranden som har redogjorts för ovan finns det dock skäl att ifrågasätta

uppfattningen att ett verbalt hot inte kan vara tillräckligt för att en rätt till nödvärn ska föreligga. Mot bakgrund av de anförda avgörandena bör, enligt min uppfattning, ett verbalt hot kunna beaktas vid en bedömning av sannolikheten för ett kommande angrepp. I vissa sammanhang bör ett verbalt hot ensamt kunna vara tillräckligt för att en rätt till nödvärn ska föreligga för den hotade.