Olika lekval

I barngruppen finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor och var de helst leker. Flickorna uttrycker att de helst leker hemma eller på gården där de bor medan pojkarna även rör sig utanför dessa kretsar. Denna skillnad stöds av Svaleryds (2006) genusforskning som visar att pojkar ofta leker i stora grupper och på distans från vuxna medan flickor ofta leker i par nära vuxna. Observationer visar att trots olika gruppkonstellationer så leker pojkar likt Svaleryds teori även oftare i stora grupper. De leker fler lagsporter som t.ex. fotboll och bandy, som går ut på att man är fler deltagare. Däremot förekommer vissa nyare varianter av bollspel där både pojkar och flickor spelar tillsammans. Hur kommer det sig att de nyare bollspelen spelas av båda könen tillsammans men att de traditionella bollspelen för det mesta är något som enbart pojkarna ägnar sig åt. Är det så att de traditionella könsrollerna redan är rotade i de äldre bollsporterna och är svåra att sudda ut medan det är lättare att introducera ett nytt spel som könsneutralt?

31

7. Diskussion

7.1 Resultatdisskusion

Idén till denna studie skapades ur min vilja att som framtida pedagog kunna möta barnen i deras värld för att sedan utgå därifrån i min undervisning. Eftersom forskning visar att leken har en viktig roll för barns utveckling och lärande och att leken är av central betydelse för barnen stod det klart för mig att jag skulle ägna mig åt att forska i det området. Med redan mycket vuxenperspektiv i denna forskning och att det faktiskt är barnen jag vill kunna möta så var det självklart för mig att det var deras syn på leken

jag skulle studera. Studien har gjorts i strävan att få klarhet i hur barn upplever leken

och vilka kopplingar den har till lärande för dem. Jag anser att jag har fått en förståelse för vad lek är för barngruppen i min studie.

Barnen leker för att det är roligt att leka och inte för att lära sig kunskaper. Däremot ser de en koppling mellan lek och lärande som har med socialisation. De har behov av att få röra på sig och känner en spänning och glädje i rörelsen. Kompisar är viktiga och leka gör de på fritiden. Leken är barnens arena och man välkomnar inte vuxnas inblandning i lekinnehållet, men däremot vill man ha vuxna i närheten som trygghet. Flickor leker nära hemmet och de vuxna medan pojkar rör sig även utanför dessa kretsar. Studien har get mig en förståelse för vilken syn barn kan ha på leken och detta är något jag kommer att ta med mig i mitt kommande yrke som lärare. Även om resultatet inte går att

generalisera till att gälla andra barngrupper så är det bra att ha i baktankarna om hur det kan vara.

Jag var framförallt intresserad av barns syn på leken i denna studie men något som vore intressant att också ta reda på är hur pedagogerna ställer sig till denna syn. Nya frågor som har väckts är hur miljön påverkar leken. Barnen i intervjugruppen lekte inte så mycket rollek. Och de gånger som jag såg rollek var det i det skogsliknande området. Är det så att barnen kanske behöver ett avsides ostört utrymme för att kunna leka rollek?

32

7.2 Metoddisskusion

Detta arbete har gått ut på att förstå mer av barns uppfattningar av leken och vilken koppling lek har till lärande enligt barnen. Jag har genom studien fått mina frågor besvarade och jag anser att jag har fått en förståelse för barngruppens syn på leken. Med stöd av Patel & Davidson (2003) var den forskningsansats som bäst motsvarade avsikterna med denna studie om att få en förståelse för barns uppfattningar om leken den kvalitativa fenomenografiska forskningsansatsen, inom vilken man studerar människors uppfattningar om ett visst fenomen. Att arbeta induktivt var ett bra sätt att skapa mig en egen bild av barnens lek innan annan teori tillämpades, precis som Patel och Davidsson säger. De metoder som har använts för att komma fram till resultaten är intervju, observationer, och barnens teckningar. Och precis som Trost (2005) säger så blev studien tillförlitligare genom användningen av flera mätmetoder, dvs. triangulering. Jag valde att göra en gruppintervju med tio barn för att ha ett bredare underlag, vilket jag idag, med min erfarenhet, anser vara en lite för stor grupp. Här har jag stöd av Trost (2005) som menar att det är svårt att hålla reda på mer än 5 personer. Det som var svårt var att hålla reda på allas gester och miner. Däremot har jag kunnat fånga all verbal information genom att samtalet spelades in och sedan transkriberades. En annan nackdel med intervjun var precis som Trost (2005) beskriver att det kan vara, att alla inte kom till tals lika mycket, utan snarare var det vissa som dominerade. Hade jag gjort om intervjun hade jag delat gruppen i mindre grupper för att ha bättre överblick och för att alla ska kunna vara delaktiga. Den delvis ojämna delaktigheten i intervjusamtalet kunde med hjälp av observationer och barnens teckningar fyllas ut och ge svar på frågorna. Att observera som känd, icke deltagande observatör fungerade bra. Barnen verkade inte påverkade av min närvaro, snarare verkade det som att de glömde bort att jag

observerade och betedde sig som om jag var lärarstudent på praktik och därför anser jag att observationerna är tillförlitliga. Däremot kunde jag ibland känna det som

störmoment i mina observationer när barnen kallade på mig, men där gjorde jag övervägningen att det var bättre att agera som vanligt än att situationen skulle bli konstlad för barnen. Teckningarna var en bra inledning till intervjun. Barnen var engagerade i att visa mig deras lek och de pratade sinsemellan samtidigt som de ritade. Intervjusamtalet påbörjades på ett för barnen naturligt sätt, utifrån deras egen diskussion kring teckningarna och leken.

33

bidra till lekforskning ur barns perspektiv genom en presentation av den utvalda gruppens syn.

34

8. Referenslista

Annerstedt, C., Peitersen, B., & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott

och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare AB

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet

mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber

Dessen, Gunilla (1993). Barn och rörelse. Stockholm: HLS Förlag

Doverborg, E. & Pramling, I. (2003). Att förstå barns tankar: metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Liber

Ericsson, Ingegerd (1998). Pedagogik och motorik: motorikens betydelse för utveckling

och inlärning; motorikobservationer av 204 skolbarn. Malmö: Lärarutbildning

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur Hjort, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek: en undersökning av hur barn

uppfattar leken i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1999). Lek för livet. Stockholm: HLS Förslag

35

Lillemyr, O. F. (2002). Lek-upplevelse-lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur

Patel, R. Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, U. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Fritzes förlag

Svaleryd, Kajsa (2006). Genuspedagogik. Stockholm: Liber

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Tullgren, Charlotte (2003). Den vägledande friheten: Att konstruera det lekande barnet.

Malmö: Lärarutbildningen

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpo98. Stockholm: Fritzes förlag

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vygotskij, Lev S. (2002). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Önnerlöv, Ulla-Britt (2006) Brobyggen – Ett nätverk för integration av

verksamhetsformer. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig:

36

Bilaga

Intervjufrågor

1) Vad är lek?

2) Kan man lära sig något ur leken? / Berätta om något ni har lärt er!

3) Hur leker vuxna?

4) Hur är leken i skolan?

5) När leker fröknarna?

6) Vad gör ni när ni inte leker?