Beroende på hur konkurrensen ser ut inom en bransch kan marknadsstrukturen identifieras. En del marknader är mycket konkurrenskraftiga, med svårigheter att nå vinst, medan andra marknader saknar konkurrens vilket i sin tur leder till att företag kan göra stora vinster. Inom nationalekonomin har fyra typer av marknadsstrukturer identifierats: Perfekt konkurrens, Monopolistisk konkurrens, Oligopol samt Monopol.40
40 Parkin M, 2000, Economics s 207 37
3.4.1 Perfekt konkurrens
Denna form av marknadsstruktur kännetecknas av många köpare samt företag vilka alla säljer identiska produkter till samma pris. I denna marknadsstruktur har ingen av aktörerna möjlighet att påverka priserna, vilket medför att konsumenterna har fullständig information om företags produkter och tjänster. Vidare producerar företag produkter eller tjänster vilka inte har någon som helst unik egenskap. Varifrån varan kommer och vem som är producent saknar helt betydelse för kunden.41
Marknadsstrukturen saknar barriärer för inträde och utträde av företag inom branschen. Vidare sägs denna typ av företag vara pristagare, vilket betyder att marknaden, och inte företaget, sätter priset. Detta medför att ett scenario där existerande företag inom branschen skulle gå samman för att driva upp marknadspriset för att öka vinsterna skulle leda till att marknaden blev mer attraktiv för nya konkurrenter. Utbudet skulle följaktligen öka, vilket innebär att marknadspriset drivs ned på samma nivå igen.42 En liknande effekt sker när företag i branschen börjar bli olönsamma och så småningom lägger ned verksamheterna innebär detta att det totala utbudet minskar, vilket leder till att marknadspriset går upp och således ökar förmågan för övriga företag att stanna kvar i branschen. Målet för denna typ av konkurrens är att göra största möjliga vinst med tanke på omständigheterna.43
3.4.2 Monopolistisk konkurrens
Denna marknadsstruktur skapas där ett stort antal företag konkurrerar genom att tillverka och sälja liknande produkter med små olikheter. Detta brukar kallas för produktdifferentiering och ger ett monopolistiskt konkurrenskraftigt företag en typ av monopolistisk makt. Företaget vilket är grundare eller huvudproducenten
41 Begg D,1997, Economics, s 125
38
av en speciell version av varan konkurrerar med produktens kvalitet, pris och dess marknadsföring.44
Inom branschen för löparskor finns grundare av skomodeller såsom Nike, Reebok, Asics, vilka alla gör dess egen version av den perfekta skon. Varje sådant företag har monopol på sitt speciella skomärke. Differentierade produkter behöver emellertid nödvändigtvis inte vara olika produkter, det som räknas är att kunden uppfattar dem olika. Detta kan exempelvis ses på värktabletter som oftast är identiska men har olika förpackningar. 45
I denna typ av marknadsstruktur är företagen fria att lämna respektive träda in på marknaden. På grund av produktdifferentiering är efterfrågekurvan i monopolistisk konkurrens nedåtlutande. Därför kan en marknad med monopolistisk konkurrens sätta både egna priser och bestämma utbudet. Ett företag som tillverkar varor med god kvalitet kan också ta ut ett högre pris än vad ett företag med sämre kvalitet kan göra.46
3.4.3 Oligopol
Oligopol är en marknadsstruktur där ett fåtal företag konkurrerar. Denna marknadsstruktur är ett mellanting mellan perfekt konkurrens och monopol. Mjukvara till datorer, flygplanstillverkare och bensinstationer är exempel på oligopolbranscher.47
En aktör i denna marknadsstruktur grundar sina beslut gällande, exempelvis utbudsnivå, på antaganden om huruvida rivalerna kommer reagera. En oligopolistisk bransch innebär alltså att varje aktör måste inse vikten av det
47 Parkin M, 2000, Economics, s 293 39 43 Parkin M, 2000, Economics, s 240 44 Begg D, 1997, Economics, s 150 45 Parkin M, 2000, Economics s 207 46 Begg D, 1997, Economics, s 150
faktum att det egna agerandet påverkar de övriga aktörernas beslut i hög grad då det är ett fåtal konkurrenter på marknaden. Detta kan man exempelvis se på bensinstationer. Om en bensinstation sänker sina priser och de resterande två bensinstationerna i området fortsätter med oförändrade priser resulterar detta i att den förstnämnda bensinstationens försäljning av bensin ökar, medan de två andra bensinstationerna säljer mindre bensin. Detta leder följaktligen till att även de två andra stationerna sänker sina priser.48
3.4.4 Monopol
Monopol är en marknadsstruktur där det produceras en vara eller tjänst som saknar snarliknade substitut och där producenten skyddas från konkurrenter genom inträdesbarriärer. De flesta monopolsituationer härrör från två typer av barriärer: reglerade barriärer och naturliga barriärer.
Reglerade barriärer: Reglerade barriärer för nya inträden på marknaden skapar reglerat monopol. Reglerat monopol är en marknad där konkurrens och nya inträden är reglerade av staten som exempelvis apoteket, skolor och viss arkitektur. Det kan också vara produkter med patent och kopieringsförbud
Naturliga barriärer: Naturliga barriärer för nya inträden på marknaden skapar naturlig konkurrens, vilket är en industri inom vilken ett enda företag kan tillgodose hela marknaden till ett lägre pris än vad två eller flera företag kan.49
49 Parkin M, 2000, Economics, s 264 40
I vissa fall är telefon, bensin, elektricitet och vattenproducenter lokala monopolister. Microsoft Corporation är ett bra exempel på ett globalt monopolföretag. Monopol handlar om marknadsmakt och då i synnerhet med tanke på marknadspriset. Detta kan ett monopolistiskt företag styra genom att påverka den totala kvantiteten av produkter som finns till försäljning. Monopol sker vid två tillstånd på marknaden: Då nära substitut till produkter eller service saknas eller då det finns barriärer för nytt inträde på marknaden.50
Monopolistiska företag prisdiskriminerar om de får möjlighet. För att kunna prisdiskriminera måste ett monopolistiskt företag kunna:
1. Identifiera och skilja på olika typer av köpare 2. Sälja en produkt som inte kan bli återsåld.51
Flygföretag är ett bra exempel där man för samma resa kan betala vilt skiljda priser beroende på vem man är i ålder och arbetsposition. Det kan även handla om att man vid köp tillfället handlar en större kvantitet och därigenom nästan får den andra varan gratis. Prisdiskriminering handlar alltså om att sälja produkter eller tjänster till olika priser på grund av olikheter i köparnas vilja att betala och inte på grund av olikheter i produktionskostnaderna. Olika kunder betalar olika mycket eller olika kunder betalar olika priser för olika kvantiteter. När ett företag prisdiskriminerar ser det ut som att det är till kundens fördel men sanningen är att företaget tar högsta möjliga pris för såld produkt och gör maximal vinst. En del människor betalar mindre vid prisdiskriminering medan andra betalar mer.52
52 Parkin M, 2000, Economics, s 265 41
50 Parkin M, 2000, Economics, s 264 51 Begg D, 1997, Economics, s 136