7. Diskussion
7.1 På vilka olika sätt bedömer och dokumenterar lärare elevers arbete i matematik?
Matematik bedöms enligt de intervjuade lärarna på många olika sätt. Resultatet visar att både formativ och summativ bedömning förekommer.Resultatet av intervjuerna gav också en uppfattning om att många lärare tycker bedömningen är väldigt viktig, man vill göra ett bra jobb. Lärarna vill använda bedömningsarbetet på rätt sätt när det gäller att planera vidare undervisning, men många anser att arbetet är mycket tidskrävande och att tiden för planerings- och efterarbete är för knapp. Dokumentation förs dock
32
kontinuerligt och på varierat sätt av alla lärarna. Vissa förde egna anteckningar andra förde in information i matriser och några använde sig av digitala verktyg direkt. Många skolor har ett digitalt verktyg som till exempel Unikum, vilket ansågs som ett
användbart redskap av ett par lärare, men också ganska tidskrävande samt svårt för vissa föräldrar att förstå. Dokumentationen är inriktad på att eleverna ska nå utveckling. Lärarna framhöll värdet av att bedöma eleverna när de kommunicerade matematik. Eleverna behövde föra samtal om uppgifter och lösningar sinsemellan för att utveckla sitt lärande. Samtalen kunde vara mer svårbedömda än exempelvis ett prov enligt en lärare i intervjun men bedömdes oftast genom att eleverna observerades.Många samtal med pedagogen behövdesockså för att lärarna skulle kunna göra en rättfärdig
bedömning. Samtalenvar i form av genomgångar, härledning av teorier och allmänna förklaringar. Matematikundervisningen ger en mer professionell och fokuserad inriktning med bedömningen som underlag, enligt två av lärarna. Dock tyckte majoriteten av lärarna att kvalitén på utveckling kring undervisningsmetoder blivit sämre.På grund av att tiden läggs på gediget bedömningsarbete istället för på
exempelvis utveckling av nya undervisningssätt och planering av nya arbetsområden samt samtal pedagoger emellan.Malin Conradsson och Gunilla Öman har gjort en studie om hur ett antal lärare bedömer och dokumenterar elevers matematikkunskaper inför överlämnandet mellan årskurs tre och fyra,”Överlämning av information om elevers matematikkunskaper”. Författarnas syfte var attundersöka hur ett antal lärare bedömer och dokumenterar elever i de yngre åren. Deras resultat visade också att både
bedömning och dokumentation sker på olika sätt. De menade att det mesta av arbetet skedde inför utvecklingssamtalen.Lärarna bedömde både i skriftlig och muntlig form. Det varierade rätt kraftigt i vilken utsträckning man dokumenterade. Vissa av lärarna valde att hålla det mesta av elevernas kunskapsutveckling i huvudet fram till
utvecklingssamtalen medan andra bedömde och dokumenterade kontinuerligt varje vecka. Några valde att använda sig av matriser och material de upprättat själva när de bedömde medan andraanvände sig av prov, läxförhör och observationer. Någon menade att de visste vad eleverna kunde utan att behöva bedöma dem så mycket. Författarna menar att tydligare mål och ett gemensamt bedömningsunderlag skulle både underlätta arbetet för lärarna och göra det mer enhetligt. Tydligare riktlinjer har påtalats både i mitt arbete och i andra studier. Flera lärare har uttryckt att tidsbrist är en faktor kring
33
studie ansåg bedömningsarbetet som väldigt viktigt, och allai studien bedömde och dokumenterade eleverna kontinuerligt. Skillnader kan dock säkerligen förekomma både inom en skola och mellan skolor, vilket troligen har sin grund i otydliga direktiv.35.
7.2 . Vad menar lärare att formativ,summativ bedömning och
dokumentation leder till för utveckling av elevers prestationer?
Resultatet från studien som gjorts i detta arbete visar på en tvetydighet mellan lärarnas ambition och förhållningssätt samt det verkliga arbetssättet. Man menade att den formativa bedömningen i många fall var mer utvecklande för elevernas
kunskapsutveckling men också mer tidskrävande. Alla de intervjuade lärarna vidhöll att bedömning och dokumentation av elevers lärande bidrar tillviss eller stor utveckling. Delaktigheten blir också större menar flera av de intervjuade lärarna i och med de skriftliga omdömena. Föräldrar och elever blir mer insatta i sin skolgång och man påtalade relevansen av bedömning som ett kvalitativt arbete för att bidra till utveckling. En lärare framhöll vikten av det stöd man får utifrån bedömningen, för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Flera lärare tyckte att bedömningen skulle kunna bidra till en mer kvalitativ undervisning om tid funnits till att arbeta med
bedömningsresultatet både före och efter bedömningarna. Tidsbristen gjorde ofta att det blev ett sämre resultat än önskat. Två av lärarna angav att man ofta bedömde på ett formativt sätt med feed back och med en framåtsyftande plan. De resterande fyra av de intervjuade menade att de framförallt gjorde summativa bedömningar och nämndetiden som ett problem för att få eleverna att tillgodogöra sig kunskaper på bästa sätt. Detta tycker jag visar på att det finns en ambition hos lärarna i undersökningen att använda det som forskningen framhåller som goda metoder för att nå bra resultat i skolan. Lärarna tycker i stor utsträckning att elevernaskunskaper utvecklas på bästa sätt med hjälp av ett utförligt dokumentationsarbete och en kontinuerlig bedömning. Problemet är att lyckas använda sig av detta arbetssätt i verkliga livet, ambitionen brister av praktiska skäl. En lärare påpekade att hon tyckte att det var svårt att hinna havarierande undervisning tillräckligt ofta samt att bedöma elevernas förmågor på ett formativt sätt eftersom hon hade en stor klass. I undervisningen använde lärarnasig ibland av observationer, men i huvudsak av enskilt arbete, läxor och test som avgörande metod för bedömning och dokumentation. Den formativa bedömningen anses av lärarna som
34
mer tidskrävande samt fordrar mer för och efterarbete än den summativa bedömningen. Detta medför att många lärare inte anser sig ha tid för det formativa arbetssättet trots att man kanske menar att det är bättre kunskapsmässigt. Två av de intervjuade angav Unikum, ett digitalt arbetsredskap, som hjälpmedel vid dokumentationsarbetet ochde skriftliga omdömena. Den ena läraren tyckte att det vartidsbesparande. Läraren kunde lägga in information direkt och slippahanteringen av papper, vilket bidrog till mer tid över för bedömningsarbete och planering av kvalitativ undervisning.Läraren menade att elever och föräldrarkunde få tillgång till informationen kontinuerligt genom Unikum, vilket gav en större delaktighet och möjlighet att vara med i bedömningsdiskussionen. Detta bidrog till en process och att elevernas lärande skulle gynnas.En av de andra av lärarna menade istället att för mycket tid lades på formuleringar och utarbetande av bedömningsdokument, som de upplevde att få läste. Föräldrar hade uppgivit att de tyckte det publicerades för mycket information för att det skulle vara överskådligt. Eleverna tyckte ibland att språket som läraren använde var svårt att förstå. Denna lärare menade att detta inte gav en större delaktighet eller utveckling av lärandet utan snarare tvärtom, eftersom det var tidskrävande och tog tid från egentlig undervisning som var mer gynnsam för elevens kunskapsutveckling.Detta dilemma är återkommande när det gäller diskussionen kring bedömning och dokumentation. Arbetet tar oerhört mycket tid enligt lärarna i studien och den tiden tas bland annat från givande diskussioner med kollegor om undervisningsmetoder, materiel och upplägg. Denna fråga har blivit central genom detta arbete, just om dokumentations- och bedömningsarbetet väger upp det som lärarna upplever att de inte hinner. Gynnas elevernas kunskapsutveckling av detta arbetssätt?Elisabeth Eriksson har genomfört enstudie år 2010, som heter ”Om uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning i matematik och teknik i grundskolans tidigare år”. Den behandlar elevers och lärares upplevelser och
praktiserande av bedömning i matematik. Elisabeth har i sin studie intervjuat nio lärare för att få en bild av deras uppfattning kring bedömning. Hon påtalar i sin studie att lärare i flera fall anger att syftet med bedömningen är formativ men att de i sina beskrivningar av den bedömning som genomförs så framträder den summativa
bedömningen som dominant. Hon menar att vi genomgår en reform som ofta tar tid att få till stånd. Min uppfattning är att olika lärare hanterar bedömningsarbetet olika och har också olika metoder och tillvägagångssätt för att göra det så effektivt som möjligt. För att nå den fullkomliga bedömningssituationen krävs att tid avsätts till för- och
35
efterarbete samt att man också prioriterar undervisningen och vågar lägga mindre väsentliga saker som nu ligger inom läraruppdraget åt sidan. Att den nya läroplanen Lgr 11,verkar ha tydligare mål och riktlinjer verkar säkerligen också för en snabbare
utveckling mot ett formativt arbetssätt.36