Olika uppfattningar om teknik i skolan

I detta avsnitt söker vi svar på frågeställning 2 och därmed de olika syften med teknik som blir tydliga i elevernas olika uppfattningar av teknik i skolan. Dessutom går vi in och analyserar hur eleverna ser på relevansen av tekniken i skolan med hänsyn taget till deras egna framtid. Vi analyserar hur syften och relevans varierar mellan de intervjuade eleverna.

Frågeställningen, och beskrivningskategorierna, är formulerade utifrån Roberts kunskapsemfaser, som beskrivits i tidigare kapitel om teoretiska perspektiv. Efter att elevernas olika uppfattningar om teknik i skolan analyserades kunde vi identifiera tre kategorier: liten relevans i framtiden, måttlig relevans i framtiden och stor relevans i framtiden. De delar i intervjun som handlade om teknik i skolan och dess framtida relevans för eleverna hjälpte oss skapa dessa kategorier.

När vi bad eleverna prata om vad de gått igenom på tekniklektionerna så nämndes i princip samma teknikinnehåll hos samtliga grupper. Detta var inget konstigt då de alla undervisades i teknik av samma lärare. Vad vi tyckte var intressant var variationen på elevernas

25

uppfattningar om hur relevant kunskapen som de hade lärt sig var och vilka kunskapsemfaser som tydliggjordes i deras beskrivningar av teknik i skolan. Teknikområdena som tagits upp i utbildningen var enligt elevernas beskrivningar genteknik, programmering, robotteknik, miljö och hälsa, global uppvärmning och globala mål, ritteknik, självkörande bilar, byggteknik. Det som också nämndes var programmering av spel med hjälp av en programvara på datorn och bygg med lego. Vid diskussioner med eleverna tolkade vi detta som ett moment i att synliggöra lösningar och problem med hänsyn taget till miljö och de globala målen.

5.2.1 Liten relevans i framtiden

Av samtliga intervjuade elever var det inga elever som tyckte att teknikundervisningen och dess innehåll gjort dem mindre intresserade av teknik, men 5 elever uttryckte att deras intresse var oförändrat eller att intresset inte varat längre än för stunden.

Båda elever i grupp 4 förklarade att det var kul att få vara med och skapa olika spel och vara med i hela processen från start till slutprodukt. Men det var inget de ville hålla på med på fritiden eller som arbete.

“Ganska oförändrat. Har ej förändrats” (Elev 1, 2 & 3, Grupp 1).

“Det beror på. I vissa sammanhang. Vad man än gör ibland kan det vara roligt, som när vi programmerar var det roligt. Men det var inte så att jag tänkte att jag vill göra detta hela tiden” (Elev 2, Grupp 4)

Vår tolkning var att eleverna i dessa två grupper inte kände att det utlärda teknikinnehållet behövdes i någon större utsträckning i sina framtida utbildningar och yrken. I den första gruppen menade elev 1 att det kvittade om de lärde sig programmering, då hen inte ville jobba med detta i framtiden. Både elev 2 och 3 höll med om detta.

Vi ville veta om eleverna såg någon relevans av någon kunskap som lärts ut på tekniklektionerna och ställde därför följdfrågor om detta. Elev 1 i grupp 1 pratade om att de kommer använda sig av elektronik och datorer och att miljö och hälsa alltid är viktigt i framtiden. Elev 1 i grupp 4 nämnde också att psykisk ohälsa är något de kan ha nytta av i framtiden.

26

Vi pratar ju om att förstärka immunförsvaret genom att röra på sig. Viktigt att idrotta och träna. Så det är ju viktigt att få veta det, att ta med sig” (Elev 1, Grupp 1).

“Kanske i min utbildning och även livet som vi lever. Det uppstår ju tekniska problem som man måste lösa. Ex. TVn laggar, TVn är sönder. Inte bara elektroniska grejer. Montera saker, du måste använda dig av teknik” (Elev 2, Grupp 4).

Vår uppfattning var att dessa elever främst såg relevans i den kunskap som behövdes för vardagliga utmaningar på individuell nivå. Den fjärde gruppen hade exempel på vardagliga problem som främst drabbar dem som individer. Elev 1 nämnde även miljö och vikten av detta i framtiden, vilket vi tolkade som ett samhälleligt problem. De kunskapsemfaser som blir tydliga, för oss, i beskrivningar från denna kategori är främst vardaglig kunskap, men även lite av vetenskap, teknik och beslutsfattning.

Ingen av eleverna ser en möjlig framtid inom ett yrke eller utbildning som kräver skolans utlärda teknikkunskap (programmering, robotteknik m.m.) utöver den vardagliga kunskapen (datorer, hantering av program, hantering av elektronik m.m.).

5.2.2 Måttlig relevans i framtiden

I denna kategori har vi placerat de uttryck från elever som uppfattar teknik i skolan som måttligt relevant. Eleverna i grupp 2 anser att teknikundervisningen och åtminstone något teknikområde har gjort dem mer intresserade av teknik. Elev 1 och 2 sa båda att mycket är tack vare deras tekniklärare, som anses vara engagerad och hjälpsam. När vi bad dem att ge exempel på teknikområden som varit extra intressanta nämndes ett ritprogram i 3D (Elev 1, Grupp 2) och elev 3 kommenterade “bygga och rita”.

“Det är kul när man får göra det själv och bestämma vad man själv vill rita och sånt” (Elev 4, Grupp 2).

“Jag har aldrig tyckt om den praktiska delen av teknik. Men sen när vi började skriva om olika tekniska lösningar. så tyckte jag att det var intressant. I och med att jag tycker om att skriva hellre än att göra det, designa det” (Elev 4, Grupp 3).

Samtliga elever i grupp 3 uttrycker att teknikundervisningen gjort teknik mer intressant. Även här berömdes läraren för sitt engagemang och stöttning i undervisningen. Trots att tekniken i skolan har bidragit till mer intresse, ser elev 1 och 4 inte att de studerar, eller jobbar med,

27

något med teknisk inriktning i framtiden. De såg ändå en relevans i den utlärda kunskapen och även att de regelbundet skulle stöta på teknikområdena i sitt framtida yrke.

Elev 2 och 3 från grupp 2 och elev 1 från grupp 3 berättade att de hade planer på att utbilda sig och jobba inom bygg, praktiskt. De fortsatte med att påpeka att en del av tekniken i skolan skulle vara viktig.

“Asså jag kommer ju använda det. Om jag går bygg liksom. Om vi har fått lite grundkunskaper i skolan så blir det ju lättare att lära sig och fördjupa sig längre fram liksom” (Elev 1, Grupp 3).

“Ja, klart. Jag själv ska jobba med husbygge (elev 3 instämmer) så det här med att man mäter, ritar och sträcka kommer jag använda mycket när jag blir stor” (Elev 2, Grupp 2).

Två elever uttryckte att de önskade att arbeta inom samhälle och påpekade att miljöaspekterna (global uppvärmning, agenda 2030) skulle visa sig nyttiga i framtiden (Elev 1, Grupp 2 & Elev 4, Grupp 3).

“Ja, detta med global uppvärmning. Det finns också på SO så det är inte helt teknik. Men ändå teknik. Jag hade aldrig tänkt på det om jag inte lärt mig det i skolan. Det är något jag skulle vilja jobba med i framtiden (Elev 1, Grupp 2).

“I och med att jag kommer söka in till samhälle. Men det här med miljö, man pratar ju mycket om miljö i samhälle. Och då kommer jag ha användning för detta och kanske hitta tekniska lösningar på miljö” (Elev 4, Grupp 3).

Utöver alla svar på hur tekniken är nyttig och intressant, tog två elever även upp teknikens baksidor och vikten av att lära sig detta.

“Allt som är gott kan ju göras på ett sätt så att det blir ont av det. Även om det gör gott, så kan det liksom skada. Titta bara på Nobel. Han skapade dynamit för att användas i gruvor, men det hamnade på slagfältet istället” (Elev 3, Grupp 3).

“Ja, exempelvis det jag sa om hus. När folk bygger så fuskas det en del. Och eftersom jag lärt mig i skolan så kan jag veta vad som är rätt eller fel” (Elev 4, Grupp 3)

Vi uppfattade, baserat på elevernas beskrivningar och uttryck, att 5 av eleverna (Elev 1-3, Grupp 2 & Elev 1 och 4, Grupp 3) uppfattade tekniken i skolan som måttligt relevant. Det vill säga att de såg nytta i teknikkunskaperna i sin framtid, men att denna inte var tekniskt inriktad.

28

Vi såg även fler kunskapsemfaser, inte bara vardaglig kunskap, i elevernas beskrivningar av teknik i skolan. Utöver den vardagliga kunskapen, såg vi en större tyngd i vetenskap, teknik och beslutsfattning. Att lära sig för att kunna delta i debatter och beslut om samhälleliga problem, fanns tydligt i uttrycken av de två elever som tänkt söka in till samhällsvetenskapliga program. Även de negativa aspekterna och hur tekniken kan användas felaktigt eller oärligt, pekar mot samma kunskapsemfas. Elev 1 i grupp 3 påpekade även att de grundkunskaper som förvärvats skulle underlätta vidareutbildning i området. Vilket skulle peka på syftet säker grund, vikten att lära sig något för att skapa en grund inför fortsatt utbildning.

5.2.3 Stor relevans i framtiden

Synonymt för uttrycken och eleverna som passar in i denna kategori är ett stort intresse för teknik, men även en planerad framtid inom ett tekniskt yrke och tillhörande utbildning. Endast 3 elever av 14 uttrycker att de planerar att läsa vidare på tekniskt eller naturvetenskapligt program och beskriver teknikinnehållet utifrån ett flertal av Roberts kunskapsemfaser.

När vi bad eleverna att berätta om tekniken i skolan hade påverkat deras intresse svarade eleverna att tekniken i skolan bidragit till ett större intresse. Två av eleverna pratade om att de hade fått större inblick i vad teknik egentligen är eller kan vara.

“Jag har alltid gillat tekniska grejer och att pilla med grejer. Och vi har fått mer en inblick i vad det egentligen är. En fot in och mer fatta att det här är roligare än vad det ser ut att vara (Elev 3, Grupp 3).

“Innan när jag var liten tänkte jag inte på teknik som programmering och så. Jag tänkte mer på robotar och liknande. Men nu har jag fått mer intresse än vad jag hade förr. För jag har fått en bild på vad teknik egentligen är” (Elev 2, Grupp 3).

Elev 2 i citatet ovan nämnde även ett specifikt teknikområde, programmering, som verkar intressera extra mycket. Elev 5 nämner också ett genomgånget teknikområde i skolan som den katalyserande faktorn till ökat teknikintresse.

“Jag har faktiskt blivit mer intresserad. Speciellt inom genmodifiering. Fascinerande och kul hur genmodifiering kan utveckla vårt samhälle. Det botar sjukdomar o.s.v” (Elev 5, Grupp 3).

29

Av dessa 3 elever var det två som tänkt läsa vidare på teknikprogrammet och en som tänkt välja naturvetenskapligt program. Samtliga såg stor relevans i sina studier på gymnasienivå. Elev 3, som skulle gå teknikprogrammet, påpekade att hen skulle ha nytta av delar av tekniken i skolan. Vidare beskrevs teknik i skolan som ett steg in som kommer göra det enklare.

“Jag som kanske tänkte läsa teknik kommer ju ha mycket användning av tekniska lösningar och lära mig mycket om programmering. Men man kommer också fördjupa sig in i tekniken” (Elev 2, Grupp 3).

“Jag kommer ju läsa natur och det är mycket fokus på fysik och teknik. Hitta olika problem och fördjupa sig i dem och komma på nya lösningar och så” (Elev 5, Grupp 3).

Eleverna vars uttryck ryms i denna kategori hade ett starkare intresse för teknik och dess innehåll i skolan. Utöver de vardagliga kunskaperna och allmänbildningen för att delta i samhällsdebatter och beslut, beskrev eleverna ytterligare nytta av teknikundervisningen. Två av eleverna (Elev 2 och 5) beskrev två områden som intressanta fördjupningsområden, programmering och genmodifiering, vilka vi klassade som inte nödvändiga i det vardagliga livet eller det godtyckliga jobbet. Då de även valt att gå vidare med tekniska utbildningar på gymnasiet och förmodligen på högskole- och universitetsnivå, blir det tydligt för oss att ett flertal av kunskapsemfaserna, utöver de redan nämnda, är synliga i deras uppfattningar om teknik i skolan, exempelvis den som förklarar, korrekt förklaring och vetenskaplig färdighet.