Vad det gäller att ta en del av grönområdet i anspråk, tvärt emot grön- strukturplanens syfte, så säger Steen att det måste ibland bli så att man låter ett intresse gå före ett annat. Grönstrukturplanen togs fram av
8 W Y L G J Q L Q J D Y ' 2 0 6 $ 1 ' 6 D U E H W V R P U n G H
planavdelningen som ett pilotprojekt för några år sedan och antogs sedan av kommunfullmäktige. Steen beskriver: ”Den hade vi väl lite
som ett lik i lasten kan man säga…även om jag inte uppfattar det som ett lik i lasten egentligen, för grönstrukturen är ju en styrka, att man pekar på det goda i de grönområden som finns och de stråken som finns också…och som man vill utveckla…och det känns ju som ett stöd för mig att ha den typen av dokumentation och utredning i botten när jag resonerar om att knapra på ett grönområde...och den mäktighet som detta grönområde hade och har fortfarande tycker jag då ger vid handen att…man kan knapra på det utan att förstöra dess rangplats eller funktion i området…för det är ju inte så att just de här 50 metrarna innehöll någon speciell natur eller speciell fauna eller något sånt där…//…utan det är mäktigheten i sig som är intressant att använda som strövområde.” Steen menar att folk inte uppfattade grön-
strukturplanen på detta sätt utan att man som argument anförde att det som var grönt i planen för all framtid också skulle vara grönt. Han menar också att Länsstyrelsens argumentation i ärendet inte riktigt höll. Det var naturligt att Länsstyrelsen misstyckte till att man gick in på naturmark, men de hävdade också att det intilliggande natur- reservatet skulle påverkas vid en utvidgning av industriområdet. Steen menar att detta knappast skulle komma att inverka eftersom anledningen till att det är reservat beror på de geologiskt intressanta avlagringar som finns i Domneåns dalgång. Steen tror inte att detta skulle ta skada eller påverkas av en utökning. Planavdelningen frågade Länsstyrelsen om det var risk att de skulle komma att överpröva planen, men fick till svar att Länsstyrelsen inte ansåg att planens på- verkan var av den graden att det skulle komma att bli aktuellt. Mot detta löfte kunde planavdelningen fortsätta sitt arbete.
'HQRXWQ\WWMDGHLQGXVWULPDUNHQ
De halvtomma lokaler och dåligt utnyttjade fastigheter som finns i verksamhetsområdena har i samrådsyttrandena påpekats som möjlig lösning för expansion. Stadsbyggnadskontoret har inte arbetat med att försöka pussla ihop något av detta, men Steen säger att både Närings- livskontoret och Mark- och Exploateringsavdelningen på Tekniska kontoret har arbetat lite med detta. Dessa försök har dock gått trögt vilket enligt Steen beror på att de företag som har outnyttjade byggnader och mark gärna vill ha en buffert för framtida behov och är därmed inte beredda på att släppa ifrån sig något.
Det är också vanskligt för kommunen att gå in och köpa upp mark eftersom det inte är så oerhört stor efterfrågan på mark för ny- etableringar utan det är mest när det gäller utvidgning och flytt inom Bankeryd som mark efterfrågas. Stadsbyggnadskontoret och Närings- livskontoret har diskuterat med företagarföreningen i Bankeryd om att denna borde arbeta mer aktivt med företagsraggning och även med att hjälpa till då företag börjar bli trångbodda. Steen menar att företagar- föreningen skulle vara det bästa nätverket för denna typ av verksamhet. Han säger att kommunens försök att locka företag till
) g 5 b 1 ' 5 , 1 * 6 , 1 , 7 , $ 7 , 9
8 W Y L G J Q L Q J D Y ' 2 0 6 $ 1 ' 6 D U E H W V R P U n G Horten nästan kan få motsatt effekt och att man istället bör satsa på att de företag som finns där talar om fördelarna med att etablera sig i Bankeryd.
Sjölund säger sig också vara medveten om problemet med dåligt utnyttjade fastigheter och han berättar att man har haft vissa förfråg- ningar om detta. Kommunen har till och med köpt tillbaka mark från vissa företag som haft för mycket mark. Sjölund beskriver: ”Men det
är en process som man måste närma sig med mycket stor försik- tighet…man kan inte utöva någon form av utpressning…man kan ju inte…uppträda som så att vi tror inte på er så det är lika bra att ni säljer tillbaka den här marken. Det som vi nu just genomför i dagarna är ett exempel på detta. Det finns ett företag där ute en mekanisk verkstad som gränsar till Anza…de ville köpa 1500 m2 för att kunna göra en vettig utbyggnad…//…de som kunde hjälpa till där var Anza…//…så jag tog kontakt med Anza och frågade om de i Banke- rydsandans tecken skulle kunna tänka sig att hjälpa till…och det är klart att där hjälper det ju att vi har ett relativt gott förhållande…att
%LOG ([HPSHOSnGnOLJW XWQ\WWMDGLQGXVWUL IDVWLJKHWLQRP 'RPVDQGVLQGXVWULRPUnGH %LOG $Q]DVIDEULNI|U SHQVHOWLOOYHUNQLQJ 'HWI|UQlUYDUDQGH VW|UVWDI|UHWDJHWL %DQNHU\G
8 W Y L G J Q L Q J D Y ' 2 0 6 $ 1 ' 6 D U E H W V R P U n G H
man kan föra en sådan dialog. Kontentan av det är att bara de (Anza) får köpa till lite mark på annat håll i närheten av sitt så ska vi klara det.”Problemet i detta fall var att Anza tillhör den norska Jordan-koncernen och har inte rätt att avyttra eller förvärva fast egendom utan att det är ett koncernbeslut, det vill säga att det måste upp i koncernstyrelsen. Eftersom man löste det genom att Anza köpte tillbaks lika mycket som man avyttrade kunde det lösas lokalt.
Sjölund fortsätter: ”Ibland är det svårt när vi gör affärer med före-
tagen…som då ger en oerhört positiv utvecklingsplan...men vill skaffa sig lite mark i början för att kunna expandera…och liksom bedöma där om det kan vara riktigt att lägga under sig så här mycket mark…och där kan jag säga att jag personligen tycker att vi gjort ett par misstag i Bankeryd alltså…//…på något håll tycker jag att man skulle ha kunnat förstått att det här kan inte vara riktigt…men gör man ingenting så gör man ju inga misstag heller.”
Genom liknande erfarenheter har man i stället börjat med att företagen får option på intilliggande mark och blir tillfrågade och har rätt att gå in och köpa marken då det är aktuellt med försäljning. Företagen måste dock kunna påvisa att de är i behov av ytterligare mark och att de kommer att expandera inom den närmaste tiden.
När företagen behöver utöka tar de oftast kontakt med Näringslivs- kontoret som får sköta det praktiska. Sjölund menar att kontoret har god kontroll på vilka tomter som är lediga och vilka företag som inte behöver hela sin mark etc. Han menar också att det är sällan företagen kontaktar varandra sinsemellan med dessa problem och i den mån man gör det så går det inte alltid så bra. Speciellt när det gäller känsligare frågor så är det mycket viktigt att man har person- och lokalkännedom och god kontakt med företagen. ”När man ställer sådana här frågor
så…så man måste göra det lite professionellt. När det gäller Anza (grannverksamheten som behövde utöka) så var det ju nej, när någon hade ringt ut dit och frågat...//…jag känner VD:n, jag känner honom, jag vet att inte ens jag ska ringa, jag ska bestämma att kan jag få komma ut och prata med dig…//…det är ju det här som är närings- livsjobb…en annan vet jag ju att där kan jag ringa och säga du jag har ett problem här, kan vi lösa det?…men det gäller ju att känna herremän på herremäns sätt och bönder på bönders sätt…och därför om man ringer ut till honom (Anza-chefen) alltså och tror att man på telefon överhuvudtaget ska ställa frågan…den är helt idiotisk.”
) g 5 b 1 ' 5 , 1 * 6 , 1 , 7 , $ 7 , 9