De verksamheter som överklagade detaljplanen kan bara ha varit måna om sin egen verksamhet och ville inte ha ICA som granne. De kan dock också ha varit så smarta, som flera av de intervjuade påpekar, att de såg sin chans att vara grus i maskineriet i ICA:s storsatsning och därmed sätta ett pris på sitt överklagande. Deras ställning på platsen var stark i detta fall, eftersom båda företagen under lång varit lokaliserade till området och dessutom ägde sina fastigheter. Pris-
, & $ 0 $ ; , 6 H W D E O H U L Q J S n 6 L P V K R O P H Q
lappen i detta fall innebar att NCC fick köpa upp fastigheterna och betala kostnaden för flytten av företagen. Något som direkt kan verka dyrt, men med tanke på ICA:s och NCC:s storsatsning på att utveckla området så kan det på sikt löna sig. De båda företagen kan redan innan ha börjat känna sig ovälkomna i området eftersom kommunen antytt att man ville förädla området. Här fick de en chans att få en kostnads- fri flytt från området.
JRAB, som kanske är den verksamhet som mesta av alla borde känna sig hotad genom ICA:s etablering, framför under samrådet inte en enda synpunkt på planändringen. Kommunen har redan innan plan- arbetet påbörjades aviserat att man inte vill ha JRAB kvar i området. Företaget utnyttjade ändå inte sin chans till att störa etableringen och kanske få sin flytt betald, utan har hela tiden hållit en mycket låg profil. Kommunen förhandlar nu med företaget om att det ska flytta. JRAB vill dock inte göra detta utan att få en rejäl ersättning. Kommunen tycker att priset är för högt och har sagt att man kommer att sätta hårt mot hårt och inte fortsättningsvis tillåta att JRAB bland annat har sina containers stående utanför den egna fastigheten. En stor del av JRAB:s verksamhet sker dessutom på mark som hyrs av kommunen.
$ 9 6 / 8 7 $ 1 ' ( . 2 0 0 ( 1 7 $ 5
$96/87$1'(.200(17$5
Fallstudierna i Jönköping har skiljt sig en hel del från tidigare fallstudier i Växjö och Norrköping. Studierna i Jönköping har därför mer kommit att röra själva processen kring förändringsinitiativet. Fallstudiernas inbördes stora olikheter gör att det är svårt att dra några direkta paralleller mellan dem.
'RPVDQG
I förändringsinitiativet för Domsands arbetsområde för Domsands arbetsområde var det ett enskilt företag som på grund av expansionsbehov behövde utvidga sin fastighet. Kommunen såg i samband med detta önskemål att det gick att tillskapa ytterligare industritomter. Efter att snickeriföretaget tagit initiativ till förändringen drevs arbetet mer eller mindre helt och hållet av kommunala tjänstemän. Olika intresseorganisationer försökte att stoppa förändringen på grund av intrång i intilliggande grönområde, men både kommunala tjänstemän och lokala politiker drev förändringsprocessen vidare.
Kommunen frångick i arbetet den lokala grönstrukturplan som nyligen antagits för Bankeryd och det aktuella grönområdet. Detta visar att kommunen och näringslivet är starka i frågan och i detta fall väger intressen som möjlighet till ökat antal arbetstillfällen och ny industrimark tyngre än att bibehålla ett grönområde intakt.
Konflikten mellan två olika intressen blev i denna fallstudie mycket tydlig. Försök gjordes att lösa konflikten med lobbyarbete mot olika strategiskt intressanta grupper. Konflikterna löstes dock aldrig fullt ut, men de parter som ogillade förändringen valde att inte överklaga detaljplanen, antagligen beroende på att man insåg att man inte skulle kunna förhindra förändringen. Anmärkningsvärt är att Länsstyrelsen inte valde att överpröva planen trots att man hela tiden sagt att det var olämpligt att genomföra den.
Förändringen kan sägas ha lyckats eftersom man gjorde en ny detaljplan enligt initiativtagarens önskemål. Däremot hade snickeriföretaget, beroende av ändrad konjunktur, inte behov av att bygga ut när planen väl var antagen. Det akuta expansionsbehovet hade dock lösts genom att man fick hyra in sig hos grannfastigheten, något som kanske inte varit möjligt i ett större arbetsområde med mer storskaliga etableringar.
) g 5 b 1 ' 5 , 1 * 6 , 1 , 7 , $ 7 , 9
$ 9 6 / 8 7 $ 1 ' ( . 2 0 0 ( 1 7 $ 57RUS,,
Förändringsinitiativet för Torp II togs ursprungligen av politiker och då i syfte att implementera Agenda 21 i den kommunala fysiska planeringen. Detta sammanföll med ett begynnande behov av nya tomter för exploatering. Stadsbyggnadskontoret valde ut området som lämpligt för detta arbete. Under processen var det Stadsbyggnads- kontoret tillsammans med kommunens mark- och exploateringsavdelning som drev projektet. I projektet finns inga enskilda aktörer utan politiska och förvaltande organ agerar genom tjänstemän, referensgrupper och politiker.
Processen har till stor del skett internt inom kommunen men ovanligt många har kunnat vara med och påverka. Det finns inga direkt starka aktörer i denna fallstudie, utan det är mer det kollektiva arbetet mot ett gemensamt mål som varit styrkan i projektet. De intressen som varit dominerande och drivande för projektet är Agenda 21-anpassningen och en ny planeringsmetod.
På grund av projektets upplägg har det inte funnits några uttalade konflikter mellan privata och allmänna intressen. Däremot har det förekommit en del mindre konflikter mellan det nya och det gamla sättet att tänka och planera. Dessa problem har dock lösts genom diskussion.
Förändringen har lyckats eftersom man klarat av att driva ett projekt med Agenda 21-anpassning ända fram till dess att detaljplanen ska påbörjas. Man har också lyckats att få till ny tomtmark för exploatering. Förändringsprocessen har fungerat på ett bra sätt och lett till att så många som möjligt från olika intresseområden haft möjlighet att på verka slutresultatet. Det har dock tagit lång tid, vilket av många ansetts som olyckligt. Projektet har dock varit det första försöket att planera på ett nytt sätt och en del av den långa tiden kan förklaras av detta. Värt att notera är att det framkommer att tjänstemannasamråd fungerat bättre och gett betydligt mer än ett vanligt samrådsförfarande med allmänheten.