• No results found

Om- och tillbyggnader

-Befi ntliga detaljplanelagda områden i kustnära lägen är i många fall avsedda för fritidsbebyggelse och har därmed begränsade byggrätter. I vissa fall har områdena bristfälliga vatten- och avloppslösningar och underdimensionerade vägar som dock gör dem mindre lämpliga att funktionsomvandla och/eller förtäta.

Lokalisering av nya hus

Komplettering av byar bör ske genom förtätning.

Den ursprungliga bebyggelsestrukturen bör vara till ledning vid val av läge och placering av nya hus.

Höga, torra lägen som lämnar jordbruksmarken obebyggd är traditionella byggnadsplatser.

Stor hänsyn måste tas till befi ntliga terrängförhållanden och vegetation. Vid placering av byggnader i slänter bör nivåskillnader tas upp av husgrunden istället för att marknivån förändras.

Nylokaliseringar som förutsätter stora ingrepp i orörd natur ska undvikas.

Om- och tillbyggnader

Byggnaders särdrag och karaktär ska beaktas vid renovering, om- och tillbyggnader.

I en enhetlig och traditionsbunden miljö kan förändringar av ett enda hus utgöra ett stort ingrepp.

Ett välbevarat hus har i allmänhet större värde och är mer eftertraktat än ett hus som byggts om eller kraftigt förändrats genom åren.

Utvändig tilläggsisolering och energibesparingsåtgärder kan ofta förvanska en byggnad, varför åtgärder måste ske med försiktighet. Invändig isolering är att föredra i många fall. Enbart vindsisolering tillsammans med tätning av fönster och dörrar kan ofta ge en tillräcklig energibesparing.

Kommunikationer

E22

Markreservat för E22:s framtida sträckning Lösen-Jämjö pekas ut i enlighet med Vägverkets utredning som kommunfullmäktige yttrade sig över 2009-08-27. Karlskrona kommun förordade då alternativ 1 fram till Ramdala, men mellan Ramdala och Jämjö kvarstod tre alternativ som kommunen ansåg behövde utredas ytterligare innan kommunen kunde ta ställning.

Trafi kverket (tidigare Vägverket) har beslutat att gå vidare med alternativ 1-2 för sträckan Ramdala-Jämjö.

Vägreservat för utbyggnad av E22 mellan Lösen och Jämjö är markerat i kartbilden, sidan 63.

-Vindkraft

Enligt den strategi för vindkraft som tagits fram som underlag för översiktsplanen har ett antal områden pekats ut som prioriterade. I dessa områden bedöms konfl ikterna med bevarandeintressen, tätorter, infrastruktur etc vara av mindre dignitet. Vid utpekande av områdena har hänsyn tagits till det regionala och lokala kraftledningsnätet.

Inom dessa områden får med fördel vindkraftverk uppföras i grupper. Hur många beror på typen av landskap. Även Försvarsmaktens intressen påverkar hur stor etablering av vindkraft som kan ske inom områdena.

I stora delar av kommunen har försvaret mycket starka intressen. Vissa utpekade områden där vindkraft prioriteras bör föregås av en särskild analys av Försvarsmakten.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED STRATEGI OCH VISION

- Med etablering av tätortsnära hästgårdar och möjlighet att ha landsbygdsutveckling som skäl för dispens från strandskydd bidrar till en levande landsbygd.

- Utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar inom tätorterna på landsbygden.

- Utveckling av kollektivtrafi k på vattnet ger kortare restider för boende i skärgården och minskar miljöbelastningen.

- En förtätning av befi ntliga samhällen ger underlag för service och kollektivtrafi k.

- Utbyggnad av vindkraft ger förnyelsebar energi.

För sträckan Björketorp-Nättraby reserveras möjlighet för utbyggnad enligt vägverkets utredning i princip enligt nuvarande sträckning med erforderliga parallellvägar.

Förutom E22 är riksväg 28 och länsväg 122 viktiga stråk genom kommunen som måste hålla god standard.

Kollektivtrafi k

Kust-till-kustbanan behöver hålla en god standard för att skapa förkortad restid och en ökad kapacitet för godshantering.

Tågstopp i Holmsjö föreslås vara kvar och ett ökande reseunderlag tillskapas genom att Holmsjö kompletteras med nya bostads- och verksamhetsområden.

Redan i fördjupningen av översiktsplanen för skärgården 1999 väcktes frågan om att utveckla kollektivtrafi k på vattnet mellan Trossö och storöarna. Detta skulle innebära avsevärt mycket snabbare restider och mindre miljöbelastning. På öarna fi nns idag ett stort bebyggelsetryck och i många delar pågår utredning om kommunalt vatten- och avlopp, vilket kommer att underlätta nya etableringar. Frågan avser att lyftas i samband med en revidering av gällande skärgårdsplan och kan då även samordnas med resultatet av arbetet med Blekinge Arkipelag. Blekinge Arkipelag är ett samarbete mellan de tre kommunerna Karlskrona, Ronneby och Karlshamn som tillsammans med Länsstyrelsen ansöker hos UNESCO om inrättandet av ett biosfärområde.

Arbetet med biosfärområde ska skapa långsiktigt hållbara lösningar för utveckling av skärgården.

Gång- och cykeltrafi k

Det är viktigt med bra gång- och cykelvägar till målpunkter såsom bostad, skola, arbete, fritidsaktiviteter samt busshållplatser. Säkra gång- och cykelvägar föreslås inom tätorterna på landsbygden.

Gång och cykelvägar fi nns mellan stadsbygden och Nättraby samt Rödeby. En gång- och cykelförbindelse mellan Jämjö och Sturkövägen planeras i samband med ombyggnaden av E22. Mellan tätorterna Nättraby, Rödeby och Jämjö saknas dock gång- och cykelvägar.

Karlskrona kommun är väghållare på Trossö och stadsbygden, utanför stadsbygden ansvarar väg-föreningar och Trafi kverket för drift och skötsel.

KONSEKVENSER

INLEDNING 70

PLANFÖRSLAG 72 MILJÖKONSEKVENSER 74 SOCIALA KONSEKVENSER 78 EKONOMISKA KONSEKVENSER 79 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 80 UPPFÖLJNING OCH

FRAMTIDA PLANERING 94

INLEDNING

Sammanfattning

I miljöbedömningen är fokus på planens konsekvenser för hälsa- och säkerhet, riksintressen, naturvård, klimat och transporter. Även sociala- och ekonomiska konsekvenser är redovisade.

En tät och funktionsblandad stad/tätort ger ökat underlag för bland annat service och kollektivtrafi k.

Det ger även förutsättningar för varierade miljöer som bidrar till befolkade gaturum och platser. Ett rikt socialt liv under större delen av dygnet skapar trygghet.

I en tät och funktionsblandad stad kan buller förekomma och avsteg till gällande riktvärden kan komma att behöva göras i centrala lägen men genom kompensation av att ena sidan av byggnaden inte är bullerstörd. Förädling av redan ianspråktagen mark innebär ofta sanering. Behov av riskanalyser fi nns vid utbyggnad av bebyggelse vid vägar för farligt gods transporter.

Vid utbyggnad av bostäder och verksamheter ökar andelen hårdgjord yta och kommunen ska arbeta för ett lokalt omhändertagande av dagvatten genom dagvattendammar som även kan tillföra estiska värden i stads- och bostadsmiljöer. Ett ökat helårsboende där kommunalt vatten- och avlopp saknas kan medföra en ökad belastning på enskilda brunnar. En vatten- och avloppsplan föreslås tas fram för hela kommunen.

Vid en utbyggnad av södra Saltö föreslås fi skenäringen och bostäder i första hand att samexistera. Vid en full utbyggnad av södra Saltö är Sandhamn och Ekenabben alternativa hamnar för att tillgodose riksintresset för yrkesfi ske.

Utredningsområdet Västra Backabo står i konfl ikt med riksintresset för totalförsvaret. Bullersituationen måste hanteras innan en eventuell utbyggnad kan ske.

Riksintresset för kulturmiljövård på Trossö stärks under förutsättning att ny bebyggelse:

har respekt för stadsplanen.

har respekt för Trossös topografi med dess

-mittpunkt och kyrkor på Stortorget.

har höga estetiska krav på byggnader och offentliga platser.

Karlskrona stad omfattas av riksintresse för kulturmiljö.

De förändringar som föreslås på Trossö bedöms stärka stadens kvalitéer. Riksintresset ska beaktas i varje projekt

Förslaget med tätortsnära hästgårdar väster och öster om stadsbygden bedöms som förenligt med riksintresset för kulturmiljövård.

Utbyggnadsområden i strandnära lägen föreslås i första hand till områden där marken redan är ianspråktagen.

De viktiga ekologiska ryggraderna sparas i så hög grad som möjligt.

En del föreslagna utbyggnadsområden ligger lågt vilket gör att hänsyn till höjda havsvattennivåer och ökade fl öden i vattendrag bör beaktas. För ny bebyggelse ska policy för lägsta grundläggningsnivå tillämpas.

En förtätning av befi ntliga områden minskar behovet av energi och transporter samt ger större underlag för anslutning till fjärrvärme. Utbyggnad av vindkraft som förnyelsebar energi påverkar landskapsbilden och skapar en viss ljudutbredning. Gällande riktvärden på 40 dBA ska tillämpas.

Ny bebyggelse i kollektivtrafi knära stråk och en utveckling av kollektivtrafi ken genom bland annat Gullberna station och kollektivtrafi k på vatten skapar miljövinster och ger ökad valfrihet av transportmedel.

Sjöfarten och transittrafi ken till Verkö kommer sannolikt att öka och måste vidare utredas. En utbyggnad av Verköbanan bidrar till att godstransporter kan överföras från väg till järnväg.

En utbyggnad av E22 mellan Lösen och Jämjö medför öka trafi ksäkerheten för bilister. I samband med utbyggnaden av E22 byggs även ett lokalvägnät vilket

-detaljeringsgrad liksom översiktsplanen. I vissa områden kan miljökonsekvensbeskrivningen fungera som ett programunderlag till framtida detaljplaner. Bedömningen får göras från fall till fall.

Miljökonsekvenser som kan uppstå av översiktsplanens förslag beskrivs och möjliga konfl ikter mellan intresseområden pekas ut.

I en översiktsplan ska även konsekvenserna av förslaget för sociala och ekonomiska beskrivas. I den här konsekvensbeskrivningen fi nns alla delar med.

Related documents