5.1 Sverige som ett sekulariserat land
5.3.3 Ett omedvetet stigma
Det finns en tydlig diskrepans mellan upplevelserna och verkligheten. På frågan om
respondenterna någon gång har känt sig diskriminerade i skolan på grund av sin kristna tro så var det bara en tydligt visade en medvetenhet kring det eventuella stigmat gällande
religionen.
Intervjuare: [...] Har du någon gång blivit diskriminerad eller upplevt dig negativt behandlad i skolan på grund av din religion?
Gustaf: Vi har pratat lite om de. Intervjuare: Ja.
Gustaf: asså, ah. Asså, det är väl mer så här, jag tycker att diskriminerad är ett starkt ord. Jag är ovan att kalla mig diskriminerad, jag har väldigt mycket andra fördelar.
25 Intervjuare: vi skalar ner begreppet lite till om du har upplevt dig negativt behandlad.
Gustaf: ja men, så är det väl. Ja men absolut. Negativt behandlad, ja, eller talad ner till. Intervjuare: Nedvärderad?
Gustaf: Ja men, ah. Det har förekommit. [Gustaf]
Utöver Gustaf så är samtliga något tveksamma eller nekade helt till huruvida de har blivit diskriminerade på grund av sin religion. Trots att det kan finnas en medvetenhet kring de negativa konsekvenserna som kan komma till följd av att den kristna tron blir synlig, är det ändå inte självklart att respondenterna själva beskaffade med ett stigma. Även då definitionen skalats ned till blivit illa behandlad håller de fortfarande fast vid att de inte blivit illa
behandlade på grund av sin religion. Trots att detta talar emot det utsagor det redogjort för. Att tvingas gå till försvar för sin kristna tro, uppleva sig nedvärderad eller utstå skällsord och symboliska attacker på grund av religionen går att se som diskriminering. Dock finns det ändå en ovilja att själva se att de skulle vara offer för diskriminering.
6 Diskussion
Det finns en diskrepans mellan verkligheten och upplevelsen. Av respondenterna är det två som svarar ja på frågan om de har blivit diskriminerade eller negativt behandlade på grund av religionen. Detta går emot de siffror som Sveriges kristna råd SVD (2020, 18 februari)
presenterade där de redogjorde för att varannan kristen ungdom känt sig kränkt på grund av sin religion. Att respondenternas upplevelse skiljer sig kan också vara en konsekvens av antalet deltagare. Det är dock anmärkningsvärt att upplevelsen av att vara diskriminerad i nästan samtliga fall talar emot de erfarenheter de delar med sig av.
Samtliga respondenter berättar under intervjuerna om tillfällen då de själva eller andra
upplevt sig diskriminerade eller negativt behandlade. En bieffekt av sekulariseringen kan vara att de negativa konsekvenserna har blivit normaliserade. Kristna ungdomar upplever det som en del av vardagen och reflekterar inte över situationen. De har internaliserat normen att inte vara kristen och genom att upprätthålla sin tro bryter de den. Att två av respondenterna har blivit varnade hemifrån för hur det är att vara kristen är något som talar för att det finns en medvetenhet kring rådande normer och konsekvenser för dem som bryter normerna. Dock talar det emot att de negativa konsekvenserna har blivit så normaliserat att de helt har blivit en del av vardagen som sker oreflekterat.
26 Trots att många av respondenterna antingen själva eller känner personer som blivit utsatta i skolan och ifrågasatta på grund av deras tro, verkar stolthet över sin tro vara gemensamt för de flesta. Respondenterna berättar om hur de är stolta över sin kristna tro och i många situationer tycker om att berätta om den. Även om de upplevt motgångar och ibland behövt välja mellan kyrkans aktiviteter eller att hänga med på aktiviteter med sina icke kristna vänner, har de många gånger med glädje valt att delta i kyrkans aktiviteter.
Vid vissa tillfällen medger dock flera av respondenter att de medvetet valt att inte berätta om sin tro för andra, samtidigt som de försvarat sitt val att inte berätta med att de inte orkar ta den diskussionen. Trots att respondenterna många gånger valde att skyla sin kristna tro går det inte att se tendenser till att de har försökt att dölja den helt. Detta är något som talar emot det resultatet som Thurfjell, (2011:10) presenterade i sin studie.
Flera berättar om att det finns en kvalitativ skillnad i relationen de har mellan kristna och icke-kristna vänner. Detta är inte bara på grund av att de ägnar sig åt olika aktiviteter utan att det också finns en skillnad mellan vad man pratar om med de olika grupperna, vilket utgör en tydlig “vi och dem”. Några av respondenterna menar att med de kristna vännerna kan de prata på ett djupare plan om ämnen som existentiella frågor, då de är av andra åsikter och
värderingar än de icke kristna vännerna
Att många respondenter inte själva erkänner att det har ärvt religionen hemifrån kan vara en konsekvens av att individer i det svenska samhället förväntas att fatta rationella beslut. Vidare går det också att resonera kring om det kan vara en strategi för att hantera ett stigma. Det är illa med ett stigma, men beslutet är taget av individen själv och inte något som är ärvt av sina föräldrar.
Resultatet går däremot i likhet med tidigare forskning som beskriver att ungdomar var medvetna om att religionen kunde vara något som kunde leda till diskussioner och konflikter (Brömssen, 2012:143; Lövheim, 2012:77). De flesta respondenter hade deltagit i diskussioner där de fick försvara den kristna tron mot skolkamrater som ifrågasatte den. Det var även
incidenter av grövre karaktär, dock var det bara en av respondenterna som redogjorde för det. Religionen tycks vara en stor del av ungdomars identiteter och därför finns det också
anledning att ta den i försvar när deras religiösa åsikter ifrågasätts, kritiseras och ibland även attackeras. Att försvara sin kristna tro är dels att försvara en stor del av sin identitet men
27 samtidigt också ett sätt att försvara synen för hur världen är beskaffad genom den primära socialisationen när den konfronteras av sekundära socialisationens `sub-världar´. Det är inte osannolikt att denna process sker växelverkande för samtliga inblandade. Det går inte att helt negligera det faktum att även de icke-religiösa ungdomarnas internaliserade sekulariserade värderingar konfronteras av en utmanande `sub-värld´ i de interaktioner där religionen blir synliggjord. Att tydligt visa sitt ställningstagande gentemot religionen kan vara ett sätt för samtliga involverade inom interaktionen att själva upprätthålla identitet och `bas-värld´. Att ta i anspråk på vilken grund icke-religiösa ungdomar handlar utan någon evidens är att spekulera. Däremot går det att argumentera för att det finns anledning att göra vidare studier för att kartlägga detta.
Att det sker konflikter mellan människor på grund av olikheter är inget nytt. Däremot går det att hävda att genom synliggörandet av upprätthållandet av identiteten kan var en del av förklaringen till problematiken som individer inom en och samma interaktion konfronteras av för dem, utmanande `sub-världar´ och behöver upprätthålla sin identitet.
6.1 Slutsats
Religionen tycks vara en betydelsefull del av kristna ungdomars identitet. Relationen med de som delar den kristna tron upplevs många gånger starkare och djupare än den med andra individer. Den kristna tron går många gånger förbi obemärkt för de respondenter som deltog i studien. Trots det så går det ändå att argumentera för att den inom vissa situationer kan bli stigmatiserande för individen, i vissa fall även polariserande.
Trots att många respondenter inte upplever att de medvetet har försökt att dölja sin tro finns det dock mycket som talar för att de många gånger försöker tona ner den så att den inte skall bli synlig. Detta för att slippa behöva svara upp för negativa konsekvenser, vare sig dessa är verkliga eller bara en rädsla för vilket utfall det skulle kunna resultera i. Om gemenskapen i skolan berättar några av respondenterna om att de försökte skilja sina kristna vänner från sina icke kristna vänner, vilket också blivit synligt i tidigare forskning. Respondenterna upplevde sammantaget inte heller att de icke kristna relationerna hade någon större påverkan på de kristna relationerna, dock redogör majoriteten för att relationerna ser olika ut beroende på om vännerna är kristna eller inte.
28 Värt att notera är dock att trots vissa svårigheter med vad det innebär att vara kristen så var det bara en av sex som inte längre är bekännande kristen, anledningen till att denna valde att lämna tron är okänt. Då resterande fortfarande är bekännande kristna finns det anledning att tro att de signifikanta andra eller representanter för en signifikant institution på ett adekvat sätt bidragit till att ungdomarna lyckas upprätthålla sin identitet som kristna. Det kan dock vara en konsekvens av det specifika urvalet.
Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av att vara bekännande kristen i en sekulär omgivning. Resultatet går delvis i samma linje som tidigare forskning, som pekar på att det kan vara problematiskt att visa sin tro i skolan och kan leda till negativa konsekvenser. Med hjälp av socialisationsprocessen går det att förstå varför ungdomarna väljer att hålla kvar vid sin tro, trots medvetenheten kring stigmatiseringen.
29
7 Referenser
Berger, P & Luckmann, T. (1991). THE SOCIAL CONSTRUCTION OF REALITY – A Treatise in the Sociology of knowledge. London: Penguin Books Ltd.
Berglund, J. (2017) Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling, Oxford Review of Education, 43:5, 524-535, DOI:
10.1080/03054985.2017.1352349
Bryman, A. (2018). SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER. Stockholm: Liber Brömssen, K.V. (2012). Elevers möten med religion i gymnasieskolan. I J. Bromander
(Red.), Religion som resurs? (s. 131 - 156). Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Desmond, S. A., & Kraus, R. (2014). The effects of importance of religion and church
attendance on adolescents' moral beliefs. Sociological Focus, 47(1), 11-31. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/00380237.2014.853282
Furseth, I., Kühle, L., Lundby, K., & Lövheim, M. (2019). Religious Complexity in Nordic Public Spheres. Nordic Journal of Religion and Society, 32(01), 71-90.
Goffman, E. (2014). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur Holmberg, S., & Rothstein, B. (2016). Trusting other people. https://doi.org/10.1002/pa.1645 Karlstads stift. (2013). Utmaningar för Svenska kyrkans identitet när behovet av kyrkan ökar
men söndagsgudstjänsterna minskar. Karlstad: Karlstads stift.
Kittelmann-Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. (Doctoral thesis, Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg. 44 ) Göteborg: Reprocentralen, Campusservice, Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40808
Lövheim, M. (2012). Ungas religiositet: tidigare forskning och nya frågor. I J. Bromander (Red.), Religion som resurs? (s. 77 - 106). Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Nationalencyklopedin. 2020. Sekularisering. Hämtad 2020-05-27, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/1%C3A5ng/sekularisering Svenska kyrkan. (2020). Svenska kyrkan i siffror. Hämtad 2020-03-30, från
https://www.svenskakyrkan.se/statistik
SVD. (2020, 18 februari). Många unga kristna upplever sig kränkta. SVD. Hämtad 2020-03- 30, från https://www.svd.se/manga-unga-kristna-upplever-sig-krankta
Thurfjell, D. (2015). Det gudlösa folket: De postkristna svenskarna och religionen. Norstedts: Stockholm.
30 Thurfjell. D. (2011). Varför är det lite pinsamt att vara kristen?
http://ojs.novus.no/index.php/DIN/article/view/763
Willander, E. (2019). Sveriges religiösa landskap: Samhörighet, tillhörighet, och mångfald
under 2000-talet. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund.
World Values Survey. (2020). Findings and Insight. Hämtad 2020-04-06, från
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
World Values Survey. (2020). What we do. Hämtad 2020-04-07, från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
31
8 Bilagor
8.1 Intervjuguide
Studien syftar till att undersöka kristna tonåringars upplevelser av sociala sammanhang utanför den kristna gemenskapen.
Du är medveten om möjligheten att när som helst kunna avbryta intervjun och att ingen av frågorna är obligatorisk. Finns det oklarheter kring någon fråga, kontakta gärna någon av oss så vi kan göra eventuella omformuleringar. När intervjun är färdig kommer materialet att transkriberas och kodas för att upprätthålla din anonymitet. När studien är färdig kommer allt material att raderas och deltagarna erbjuds att ta del av det färdigställda materialet.
• Jag har tagit del av information (informationsbladet & samtyckesformulär) av studien och givits möjlighet att få svar på eventuella frågor och funderingar.
• Jag lämnar härmed mitt samtycke att informationen som jag lämnar får användas till studien den avser.
Försök att svara på frågorna så utförligt du kan.
1. Hur gammal är du?
2. Skulle du klassa dig själv som en bekännande kristen idag? (frikyrka eller traditionell?)
3. Påverkade dina föräldrar eller andra närstående ditt val av tro? 4. Påverkade dina föräldrar eller andra närstående ditt val av kyrka? 1. Vilken kyrka tillhörde du som tonåring? (Frikyrka eller traditionell?) 2. Hur uppfattar du religionens roll i det svenska samhället?
3. Hur tror du andra uppfattar religionens roll i det svenska samhället? 4. Upplevde du att din tro påverkade ditt val av vänner i och utanför skolan?
Om ja, upplevde du det som något positivt eller negativt?
5. Kan du beskriva hur aktiv du var inom kyrkan utanför skolan?
32 1. Hur talade man om religion i skolan du gick på?
2. Kan du berätta om hur det var att vara kristen i en vanlig icke-religiös skola?
3. Upplevde du någon gång att det var problematiskt att i skolan öppet visa eller tala om att du var religiös?
- Om ja: Kan du beskriva under vilka situationer det var mer eller mindre problematiskt?
Om nej: Vet du någon/några andra som upplevt sin kristna tro
problematisk i skolan?
4. Fanns det tillfällen då du medvetet inte berättade att du var kristen? I så fall, vid vilka tillfällen?
- Kan du i efterhand se tillbaka på någon situation där du skulle gjort annorlunda i samband med att berätta eller inte berätta att du var kristen?
- Fanns det tillfällen i skolan då din tro blev synlig? - Hur upplevde du detta?
- Hur reagerade andra på det?
5. Upplevde du att du hade medvetna tillvägagångssätt att hantera alternativt dölja din kristna tro i skolan?
- Om ja: Kan du berätta om hur du gjorde?
- Om Nej: Kan du såhär i efterhand se att det fanns strategier du
tillämpade?
6. Fanns det andra ungdomar som du visste delade din tro?
- Om ja: Hur var relationen med dem i jämförelse med dina andra skol/klasskamrater?
- Om nej: Hur var det att vara ensam kristen?
7. Fanns det aktiviteter utanför skolan som du valde att INTE delta i? - Vad fick det för konsekvenser i skolan?
33 1. Kan du beskriva hur relationer med de icke-religiösa skolkamraterna påverkade
relationer med människor som du delade din tro med? - Kan du berätta hur relationerna påverkades?
2. Har du någon gång blivit diskriminerad (upplevt dig negativt behandlad) i skolan på grund av din religion?
- Om Ja: Kan du beskriva vad som hände? - Hur hanterade du situationen?
- Om Nej: Känner du någon som blivit diskriminerad på grund av sin tro? - Vill du berätta vad som hände?
3. Funderade du någon gång på att lämna din tro under skoltiden? - Om ja: Varför?
34