Omgivningen spelar alltid en viktig roll för organi-sationers funktioner och agerande (jämför Hatch, 2002). Det är troligt att de här båda organisatio-nerna måste hantera omgivningens förväntningar
och krav tillsammans. Människor med självskade-beteende som är deras gemensamma målgrupp är intressant för andra aktörer i samhället. Massme-dia har på senare tid uppmärksammat människor med självskadebeteende och medias kritik på vad samhället har erbjudit dem har ibland varit svi-dande. På en allmän nivå värnar man alltså om dessa människor som är så utsatta och kan riskera att förstöra sina liv eller till och med ta sina liv. De är samhällets ansvar att se till att de får rätt hjälp innan det är för sent.
De unga kvinnorna som målas upp i media är något som berör och engagerar många. Deras sätt att förstöra sina kroppar och sina liv väcker mycket oro och frustration.
Medias bild av självskadebeteende är ett sätt att förstå omgivningens intresse och engagemang. För socialtjänsten och psykiatrin (som i denna studie) är omgivningen dessutom andra professionella som i sin yrkesutövning möter människor med själv-skadebeteende. Det kan vara personal inom akut-sjukvården, polisen, personal inom missbruksvård etcetera. Självskadebeteende engagerar både all-mänheten (genom media) och andra professionella. Omgivningens roll kan betraktas som ”samhällets kritiska ögon” och det blir något som socialtjäns-ten och psykiatrin har en gemensam anledning att hantera. Hatch (2002) beskriver organisationers sårbarhet i förhållande till sin omgivning. Båda organisationerna är beroende av omgivningens godkännande. Omgivningen använder sin makt för att ställa krav på organisationen. Det kan vara genom politiker eller direkt från enskilda medbor-gare, inte minst från anhöriga, eller från en annan myndighet. Kraven kan vara att organisationerna ska effektivisera sina strukturer eller processer. Eller enklare uttryckt så kan kraven vara att ”se till att de här unga kvinnorna får rätt vård så de inte tar livet av sig”. Båda organisationerna är i ett skede av utvecklingsarbete. Det finns inte mycket forskning kring fenomenet självskadebeteende att luta sig mot. Både psykiatrin och socialtjänsten efterfrågar metoder och förhållningssätt i arbetet med brukarna. De behöver varandras kompetens för att kunna utveckla arbetet. Bådas behov av omgivningens godkännande blir ytterligare en anledning att samverka. n
Slutsatser
I
nitiativtagarna och ledningen för projektet har haft sina förhoppningar och mål och ambassa-dörerna har haft sina förväntningar med vad som ska kunna åstadkommas under det här året. Utifrån vad de har velat så är ett år inte någon lång tid. Utfallet av projektet måste därför sättas i relation till den relativt korta projekttiden.Projektet har gett följande resultat.
• Ambassadörerna har lärt känna fler perso-ner i den andra organisationen. Utifrån en utvecklad personkännedom finns det möjlig-heter att nå en högre grad av samverkan. •
Ambassadörerna är kända med rutindoku-menten och att det ska skrivas gemensamma vårdplaner/genomförandeplaner. Enligt vad som kom fram i kartläggningen sker inte detta i någon hög grad. En förklaring kan vara att målgruppen är liten och att alla inte haft kontakt med någon från målgruppen under året. Rutindokumenten kan emellertid även användas i arbetet med andra målgrup-per.
• Ambassadörerna och andra som deltagit har fått mer kunskap om målgruppen genom ett utbildningstillfälle samt genom gemensam handledning. Det som inledningsvis uttala-des som önskvärd kompetenshöjning riktat till boendestödjare i första hand har istället riktats till fler.
• Ambassadörerna har under året spridit information om projektet inom sin egen organisation och har också hämtat frågor och synpunkter från kollegor och lyft det i ambassadörsgruppen.
• Projektet har inte bidragit till att ambassa-dörerna eller andra utvecklat tanken om att arbeta tillsammans i brukarens hem och inte heller idén om samlokalisering.
Genom detta projekt har de båda organisationerna påbörjat arbetet med att skapa fungerande sam-verkan. Det finns ingen slutprestation att uppnå. Det är ett ständigt utvecklingsarbete. Man kanske kommer fram till att börja arbeta tillsammans i brukarens hem och/eller samlokalisera boende för brukarna. Man kan också komma fram till att man inte kan/bör samverka på ett sådant sätt. Att mötas, diskutera, lära av varandra och föra gemensamma samtal kan skapa grund för nya ställningstaganden för framtida samverkan. n
Referenser
Binks, C, Fenton, M, McCarthy, L, Lee, T, Adams, CE & Duggan, C Psychological therapies for people with border-line personality disorder i Cochrane Database of Systematic Reviews, 2006, Issue 1. Art. No: CD00652. DOI: 10.
1002/14651858. CD005652
Danemark, B & Kullberg, C (1999) Samverkan – Välfärdsstatens nya arbetsform Lund: Studentlitteratur
Denvall, V och Jacobsson, T (2003) Vardagsbegrepp i socialt arbete Stockholm: Nordstedts Juridik AB Stockholm Favazza, A (1998) The Coming of Age of Self-Mutilation i The journal of Nervous and mental Desease
Ejd, M med flera (2008) Sofia skar sig – men vården gjorde henne ännu sjukare i Vårdfacket Nr. 3.
Forkby, T (2007) Socialt arbete i polisens värld – Samverkans villkor och organisering Göteborg: FoU i Väst/GR Hasenfeld, Y (1983) Human Service Organizations Englewood Cliffs, N J: Prentice Hall.
Hatch, M J (2002) Organisationsteori – moderna, symboliska och postmoderna perspektiv Lund: Studentlitteratur Holme, I M. och Solvang, B K (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund:
Studentlit-teratur
Högberg, G (2008:1) Behandling av självskadebeteende och självmordsförsök i Stain (red) Självskadebeteende –
forskning, behandling och metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga Stockholm: Stiftelsen Allmänna
Barnhuset
Johansson, R (1997) Organisationer emellan – om förhandlingar, makt och handlingsutrymme Lund: Studentlittera-tur
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Leichsenring Falk, R S Effectiveness of long-term psychodynamic psychotherapy: A meta –analysis i Jama: the journal
of the American Medical Association 2008; 300 (13): 1551-65.
Mallander, O (2003) Samverkan i Denvall, V & Jacobson, T (red) Vardagsbegrepp i socialt arbete Stockholm: Nord-stedts Juridik AB
Malmquist, E (2006) Borderline personlighetsstörning. i Öst (red) KBT Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin Stockholm: Natur och kultur
Socialstyrelsen. (2004) Flickor som skadar sig själva – en kartläggning av problemets omfattning och karaktär Stock-holm
Stain, R (2008:1) Från självskadebeteende till självmord i Stain (red) Självskadebeteende – forskning, behandling och
metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Sterner, T (2006) Självskadande beteende i Öst (red) KBT Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin Stockholm: Natur och kultur
Ståhl C (2007) Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealisaka berättelser i Socialvetenskaplig
tidskrift, 4
Söderberg, S (2008:1) Skära för livet i Stain (red) Självskadebeteende – forskning, behandling och metoder för att
förebygga psykisk ohälsa hos unga Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Thylefors, I (1991) Ledarskap i vård, omsorg och utbildning Falkenberg: Natur och Kultur Vedung, E (1998) Utvärdering i politik och förvaltning Lund: Studentlitteratur
Wallén, G (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik Lund: Studentlitteratur
Öst, L-G (2006) Det empiriska stödet för KBT vid psykiska störningar i Öst (red) KBT Kognitiv beteendeterapi inom
Forskning och utveckling inom vÄlFÄrDsområDet Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • tel 031-335 50 00