Under arbetet med miljöklassningssystemet har många olika miljö- och hälsoaspekter tillkommit och strukits, med olika motiveringar. De flesta aspekter som kvarstått har kategoriserats som tillhörande områdena energi, innemiljö eller kemikalier.
Två indikatorer som hanterar andra aspekter har också kvarstått; små avloppsanläggningar och tappvattenkvalitet. Dessa aspekter är endast relevanta för byggnader med enskild avloppslösning och med dricksvatten-försörjning från egen brunn. De har därför lyfts ut till ett eget område som bara tillämpas i de fall det är relevant.
Aspekterna små avloppsanläggningar och tappvattenkvalitet har båda sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Primärt gäller det målen för ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet samt god be-byggd miljö.
Området särskilda miljökrav kan vid revideringar av systemet komma att omfatta ytterligare aspekter. Aspekter som tidigare bedömts mindre betydelsefulla kan återkomma med anledning av nya kunskaper eller ändrade samhällskrav. Några aspekter som är mer relevanta vid projekte-ring kan tillkomma då systemet anpassas ytterligare för att fungera som projekteringsstöd.
Små avloppsanordningar Syfte
Syftet med indikatorn är att premiera miljöanpassade små avloppsanord-ningar i byggnader.
Bakgrund
I Sverige finns ca 700 000 fastigheter med enskilda avlopp (Naturvårds-verket, 200X), det kan jämföras med antalet nybyggda småhus som är ca 10 000 per år (SCB, 2007). Drygt 300 000 av de enskilda avloppen är inte tillräckligt bra för att uppfylla de lagkrav som gäller (Naturvårdsverket, 200X).
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp är ca 300 ton per år, vilket är mer än en tiondel av all belastning orsakad av människan, och därmed en starkt bidragande orsak till övergödningen av sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 200X). Utsläppen av kväve från enskilda avlopp är ca 1200 ton per år, men en det utgör en mindre andel av de totala kväveut-släppen (Naturvårdsverket, 200 X). Miljökvalitetsmålet för ”ingen över-gödning” är att halter av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, vilket innebär att halterna måste reduceras.
10 Avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 avfallsförordningen (2001:1063).
9
Förslaget, indikator för indikator
För att åstadkomma hållbara avloppssystem behöver också växtnä-ringsämnen återföras till odlingsmark. Under miljökvalitetsmålet ”god bebyggd miljö” (delmål 5) finns målsättningen att minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återförs till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark, senast år 2015. Krav på att avloppslös-ningen gör det möjligt att återföra näringsämnen till odlingsmark gör att det skapas bättre förutsättningar för sådana kretslopp då det är praktiskt genomförbart.
Småskaliga avloppssystem tas sällan eller aldrig upp i verktyg för miljöbedömning av byggnader. Kriterierna för enskilda avlopp i detta system har baserats på Naturvårdsverkets allmänna råd (Naturvårdsver-ket, 2006), som avser ”tillämpningen av vissa bestämmelser i miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd på avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 personekvivalenter”.
Det allmänna rådet om små avloppsanordningar (Naturvårdsverket, 2006) fokuserar avloppsanläggningens funktion istället för konstruktion.
Det innebär att krav ställs på reningsprocessen, t.ex. reduktion av fosfornivån med minst 70 procent, men inte på utformning av tekniken.
Klassningskriterier
Instruktion
Med en avloppsanordning menas en anordning som behandlar hushålls-spillvatten, dvs ”spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av toalettvatten eller bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten)” (Naturvårdsverket, 2006). För att uppfylla gäl-lande lagkrav, nivå C, måste reningen av avloppsvattnet vara mer omfat-tande än slamavskiljning. Det är enligt miljöbalken förbjudet att släppa ut avloppsvatten som endast behandlats med slamavskiljning (dvs i en trekammarbrunn) utan efterföljande rening. Utsläpp av avloppsvatten definieras som miljöfarlig verksamhet enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) (1998:899).
Indikator Byggnad D C B A
Utsläpp från kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7).
Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-P).
Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter.
Uppfyller kriterier för B samt:
Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-P).
Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 0 % reduktion av kväve (tot-N).
Det finns inga generella regler för vad en avloppsanläggning ska klara av för att uppfylla lagkrav. Olika kommuner kan ha olika krav beroende på lokala förhållanden och kommunen gör en tolkning av miljöbalkens inne-börd. Det är fastighetsägarens ansvar att ta reda på vad som gäller.
Då rådet är utformat utifrån funktionskrav snarare än krav på konstruk-tion, är det möjligt att uppfylla kraven på flera sätt. Fastighetsägaren måste själv ta reda på om den befintliga eller planerade avloppslösningen är tillräcklig för att uppfylla kraven och kunna visa på detta. Detta görs genom en bedömning och inte genom mätningar. För att uppfylla kraven för nivå B och A kan olika avloppslösningar användas. I det allmänna rådet (Naturvårdsverket, 2006, s 4 och 5) finns kriterier för bedömning av vilken skyddsnivå, normal eller hög, som bör gälla. Bedömningen ska göras av kommunal nämnd i det enskilda fallet. I klassningskriterierna har kraven för ”normal” och ”hög” skyddsnivå använts för att differen-tiera mellan kriterierna på B och A nivå. Nivå B motsvarar ”normal nivå”
för miljöskydd och kriteriet på nivå A av ”hög nivå” för miljöskydd. På www.avloppsguiden.nu finns några avloppslösningar som bedöms klara normal och hög skyddsnivå beskrivna. Det gäller t.ex. urinsorterande vattentoalett och markbädd (normal); sluten tank och infiltration av BDT (hög); urinsorterande torrtoalett och kompaktfilter (hög); WC med kemisk fällning och markbädd (normal).
I en handbok som tas fram av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2007) finns en bilaga med tekniköversikt av olika avloppslösningar och vilken reduktionsnivå de kan uppnå. Information finns också på http://
www.avloppsguiden.se/
Tappvattenkvalitet Syfte
Syftet med indikatorn är att premiera byggnader med god dricksvatten-kvalitet.
Bakgrund
Byggnader anslutna till kommunalt vattenverk kan anses ha dricksvatten av god kvalitet om inte onormala omständigheter skulle uppkomma. Lik-väl har ca 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidshusboende egen brunn (Socialstyrelsen, 2006). Kännedomen om hur dricksvattnet är i dessa brunnar är dålig, då det inte finns någon samlad statistik på detta.
Av denna anledning har ett tillsynsprojekt initierats i vilket Socialstyrel-sen och Sveriges geologiska undersökning samverkar för att sammanstäl-la analysdata från enskilda brunnar i en databas (Socialstyrelsen, 2007).
För närvarande finns ett delmål under miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet som omfattar större anläggningar för dricksvattenförsörj-ning. Bland annat för att förbättra kunskapen om tillståndet hos enskilda brunnar föreslår emellertid Sveriges geologiska undersökning, baserat på ett regeringsuppdrag, att införa ett nytt delmål som rör små anläggningar.
Den lydelse som föreslås är ”senast år 2020 skall dricksvattnet vid en-skild vattenförsörjning uppfylla gällande svenska riktlinjer” (Sveriges geologiska undersökning, 2007).
9
Förslaget, indikator för indikator
Enskilda brunnar och små dricksvattenanläggningar regleras av Socialsty-relsens allmänna råd (SOSFS 2003:17). Här framgår bland annat de rikt-värden avseende mikroorganismer och kemiska ämnen och egenskaper hos dricksvattnet som avgör om vattnet är tjänligt eller ej.
På Gotland görs vart 5:e år 100 prover av dricksvattentäkter då vattnet är sämst i landet här. Ca 40 procent brukar då få omdömet tjänligt med anmärkning eller otjänligt där det senare är ganska ovanligt 11.
Krav på god tappvattenkvalitet ingår också i de svenska miljövärde-ringsmetoderna för byggnader; Miljöstatus och EcoEffect.
Instruktion
Provtagning och analys görs enligt SOSFS 2003:17 – normalanalys (ke-misk och mikrobiologisk). Ytterligare vägledning finns också i en hand-bok utgiven av Socialstyrelsen (2006).
Ackrediterat laboratorium ska utföra analysen. Analysdata får inte vara mer än 3 år gamla för att man ska få en miljöklassning. Bifoga analysprotokoll.
Klassningskriterier
Indikator Byggnad D C B A
Tappvatten-kvalitet
Vid dricksvatten från egen brunn
Otjänligt el. prov ej taget/för gammalt
Tjänligt med anmärkning
- Tjänligt
11 Lena Maxe, Sveriges geologiska undersökning muntligen.
97 Diskussion