Det är viktigt att de resurser som krävs från fastighetsägaren för att klassa sin byggnad kan hållas på en rimlig nivå. Att bedöma dessa kostnader är svårt eftersom systemet ännu inte har tagits i drift och de erfarenheter som finns från det tidigare genomförda testet inte är helt tillämpliga på den nya utformningen. Nedan görs ändå ett försök att indikera vilka re-surser som kan tänkas behövas.
I många fall är klassningskriterierna så utformade att det är först för att få den högsta klassen A som mer resurskrävande arbetsinsatser är nödvän-digt. Tanken är att den ökade insatsen kan motiveras med möjlighet till ett större ekonomiskt incitament som den högre klassningen bör resultera i och därför idealt sett bör uppväga merkostnaden. Det finns också andra incitament än de ekonomiska framförallt för större fastighetsägare. Det kan t.ex. vara ett starkare varumärke, ökad kunskap etc. I en köp-säljsi-tuation är det också ofta intressant med ökad kunskap om en byggnad.
För att hålla ner kostnaden för att klassa en byggnad har vi i stor ut-sträckning försökt basera indikatorerna på data som samlas in av fast-ighetsägare för andra ändamål t.ex. de besiktningar mm som i alla fall måste utföras för byggnaden och att återanvända denna information även till klassningen. Inventeringar som på detta sätt kan utnyttjas direkt eller kompletteras och som kan användas som underlag för miljöklassningen är:
• OVK-besiktning;
• Energideklaration.
Uppgifter från besiktningar, som i de fall de är utförda eller är planerade att genomföras, kan återanvändas som en del av klassningsunderlaget t ex:
• Överlåtelsebesiktning, typ jordabalksbesiktning eller mer omfattande;
• Fuktskadeinventering;
• Inventering av PCB;
• Radonmätning.
Diskussion
Normalt sett är det bara OVK- besiktning, energideklaration och PCB in-ventering som det finns krav på att de ska genomföras. Kravet på att göra OVK-besiktning är begränsat när det gäller småhus.
Om man redan har genomfört någon form av miljöinventering av bygg-naden, såsom Miljöstatus eller motsvarande, finns i regel ett relativt stort underlag som kan ”återanvändas” för klassningen. Det kan exempelvis gälla inventeringar av kemiska ämnen, mätning av tappvattentemperatur, fuktskadebedömning, osv. Detta kan användas under förutsättning att underlagen uppfyller de krav som framgår under instruktionen för respek-tive indikator.
I följande tabell finns en sammanställning över kostnadsbilden för att klassa en byggnad. Uppgifterna ska ses som en indikation på tidsinsats och kostnad och ger i många fall ett lägsta värde. Observera att för att få de lägre klasserna kan man klara sig utan vissa beräkningar, mätningar och inventeringar varvid de lägre uppgifterna på tid och kostnader är till-lämpliga. Detsamma gäller om man kan tillgodogöra sig uppgifter som tagits fram för andra ändamål.
99 Diskussion
Tabell 8. Översiktlig och grov bedömning av resursbehov för genomföring av klassningen för en byggnad.
Område Nr Aspekt Indikator Tid (h) och kostnad (kr)
Energi
E1
Energi-användning Köpt energi - Mätning från energilev. 0h - Beräkning >h
E2
Energibehov
Värmeförlusttal
- Mätning från energilev. 0h - -Handberäkning - Beräkning >h
E Solvärmelasttal - Handberäkning 1h
- Datorsimulering1) 1h E Energislag Andel av olika energislag
för köpt energi - Handberäkning 1h
Innemiljö
I1 Ljudmiljö Bedömning eller mätt ljudnivå
- Besiktning 1h - Mätning från 10 000 kr I2
Luftkvalitet
Radonhalt, inneluften - Egen passiv mätning, från 00 kr
I Luftomsättning
OVK-byggnad:
- Besiktning inklusive mätta luftflöde, ingen extra kostnad Övriga:
- Mätningar, från 2h
- Passiv spårgasmätning), från 000 kr - Passiv, koldioxidmätning)
I Kvävedioxider,
inneluften
- Egen passiv mätning, från 800 kr
- Befintlig mätning av uteluften som förenklad indikator), 1h
I Termiskt klimat och dagsljus
Operativtemperatur - Kontroll av förenklade randvillkor <1h - Mätning, frånluften) 1h
- Handberäkning 1h - Datorsimulering1) 1h - Installerad kyleffekt 1h Dagsljus
I6 Fukt Konstaterad fuktskada
- Besiktning2), vanligtvis extern, > h.
- Vid fuktskada tillkommer kostnad för auktoriserad entreprenör.
Räknas inte med som en merkostnad för klassningssystemet.
I7 Vatten Legionella,
vattentemperatur - Mätning från 0,h I8 Dagsljus Dagsljusfaktor - Handberäkning 1h
Kemiska ämnen
F1 Förekomst Inventering – ej påträffat/
sanerats
- Besiktning, vanligtvis extern, från 2 h till 8 timmar.
Eventuella analyskostnader kan tillkomma.
F2 Dokumentation Databas/Loggbok
- Upprättandet av databas/loggbok räknas inte som en
merkostnad för klassningssystemet. Ingen bedömning görs av tidsåtgången för uppdatering av databasen, vilken beror på specifikt underhåll, om- och tillbyggnad.
F Utfasning
Fasa ut byggprodukter med särskilt farliga ämnen typ SVHC.
- Expertkunskap. Klass A är ekonomisk genomförbart för nybyggnad och räknas inte med som en merkostnad för klassningssystemet6).
Särskilda miljökrav
S1 Vattenkvalitet Provtagning - Mätning, 100 kr S2 Avloppsrening Beräkning av
reningsgrad
- Ingår i som en del av tillståndet för ny anläggning
- Handberäkning/schablonbedömning med stöd av handbok, expert Xh
Övrigt Brukarenkät Självskattning av innemiljön
- Enskilda småhus, 1h
- Gruppbyggda småhus, flerbostadshus, lokaler
1) Samma beräkning kan användas för flera indikatorer.
2) Kostnaden för en enkel besiktning för en villa kostar från ca 7 000 kr.
3) Detta förenklade alternativ kan inte användas om öppen låga (exempelvis gasspis eller egen panna) finns i byggnaden.
4) Förutsätter att kontinuerlig mätning finns.
5) Kräver analys av mätresultaten och dagbok för att beskriva avvikelser från givna mätförhållanden som dörrar som är öppna eller att fönstervädring görs osv. //anm begränsning att föras in på rätt ställe: Om metoderna tillämpas vid självdrag får ute-temperaturen inte vara lägre än XX grader. Görs mätningen när det är som kallast ger detta en bra bild för S-system//.
6) För befintliga byggnader är det inte realistiskt att gå igenom inbyggda materialens beståndsdelar. Notera dock att det är möjligt att få klass A med ett B för ett delbetyg för kemiska ämnen.
För samtliga byggnader krävs det att en brukarenkät används för att kun-na nå upp till A-nivå för området Innemiljö. I det enklaste fallet för små-hus utgör brukarna en för liten grupp för att normalt sett kunna betraktas som ett statistisk säkerställt underlag. Den enkät som används för småhus är den förenklade blankett som tagits fram här och omfattar ett urval av de enkätfrågor som ingår i de etablerade enkäterna. Denna enkät ska be-traktas som en självdeklaration, liknande de varianter som förekommer vid fastighetsöverlåtelser.
Exempel, småhus
Vi antar att fastighetsägaren utför så mycket som är möjligt på egen hand, dvs. vad som är rimligt för en normal fastighetsägare utan specialkun-skap. Byggnadens uppvärmning är elbaserad och med hjälp av fjärravläs-ning av energileverantören erhålls det underlag som gör att fastighetsä-garen enkelt kan bedöma E1 och E2. Vidare har fastighetsäfastighetsä-garen valt miljömärkt el/vattenkraft vilket gör det enkelt att bedöma energislagsindi-katorn E4. Sammanställningen tar mindre än 30 minuter.
Ljudmiljön bestäms med hjälp av de bedömningskriterier som är utar-betade, vilket tar ca 30 minuter. Luftkvaliteten omfattar en radonmätning då villan är i ett plan samt en mätning av kvävedioxider till en kostnad av ca 1300 kr.
Risken för legionella I7 mäter fastighetsägaren upp genom att mäta temperaturen enligt de anvisningar som finns utarbetade.
Fastigheten har kommunalt vatten och avlopp varför särskilda miljö-krav behöver hanteras, dvs. S1 och S2.
Familjen som bor i villan svarar på de enkätfrågor som ingår i den för-enklade brukarenkäten som finns i systemet och som är utformad som en självdeklaration, vilket tar ca 30 minuter.
Fastighetsägaren klarar inte att bedöma solvärmelasten E3, utan anlitar en lokal besiktningsman som gör detta tillsammans med bedömning av de andra kriterier som fastighetsägaren känner att han inte klarar av enligt följande:
• mätning av ventilationsflödena I3,
• termiskt klimat I5,
• fuktskadeinventering I6 och
• inventering av farliga ämnen F1.
Dessutom går besiktningsmannen igenom fastighetsägarens bedömning av ljudmiljön samt enkätsvaren och gör en rimlighetsbedömning och ser att det inte finns några indikationer som tyder att det skulle vara några problem med byggnaden. För detta får fastighetsägaren betala 10 000 kr.
Totalt sett gör fastighetsägaren mätningar för 1 300 kr samt lägger ner mindre än två timmar i egen arbetsinsats. Sedan tillkommer kostnad för besiktningsmannen, vilket står för den betydande kostnaden, dvs 10 000kr.
En utveckling där försäkringsbolagen låter en besiktningsman göra ovanstående besiktningar skulle kunna få ner kostnaderna. I dag erbju-der redan vissa försäkringsbolag en fuktinventering vid tecknade av försäkringen. Skulle familjen ha sin villa-/hemförsäkring hos ett sådant försäkringsbolag skulle kostnaden minska ett par tusenlappar. Skulle
101 Diskussion
besiktningsmannen dessutom få en kompetensutbildning – med inriktning mot småhus – för att klara av framför allt mätning av ventilationsflöden och inventering av farliga ämnen som förekommer, så skulle samma besiktningsman kunna göra de svårare klassningsbedömningarna vid ett och samma tillfälle. En sådan utveckling skulle var mycket kostnadsbe-sparande och där en total insats under dessa förhållanden på fyra timmar bör vara tillräckligt, dvs. en konsultinsats på ca 4 000 kr. I en framtid kan därför en besiktning för ett normalt småhus klaras för ca 5 000 kr.
Skulle energiklassningen i exemplet ovan kräva en konsulttjänst så kan denna samordnas med energibesiktningen och därför bör kostnaden för denna konsultinsats kunna hållas nere på en rimlig nivå.