Områden och utbildningsansvar - En fallstudie av kommunalt beredskapsarbete

5 Analys

5.6 Områden och utbildningsansvar

Kommunen förlitar sig på personalens goda omdöme när beslut tas om hur områden ska prioriteras i beredskapsplanerna. Antagligen beror detta på att personalen förväntas veta hur de olika områdena ser ut. Personalen bör veta vilka områden som är de mest kritiska under kris. Enligt BUF-chef kommer exempelvis skolor inte att vara öppna om en större kris inträffar. Av denna anledning prioriteras kanske hellre ett ålderdomshem när det gäller extra strömförsörjning och liknande begränsade resurser. Om kommunen istället förlitat sig på någon form av statistik istället för omdömesval kanske de fått fram andra prioriteringsområden. Det skulle ju kunna vara så att personal omedvetet prioriterar vissa områden och därmed glömmer andra. Det kan vara så att exempelvis landsbygden får falla undan för de områden som ligger lite närmare centrum. Enligt Bin och Lagadec(2000) är det oftast bättre att ha strukturerade handlingsplaner klara än att improvisera och försöka vara kreativa när kris väl har utbrutit. Bin och Lagadec(2000) föreslår att beredskapsarbete bör erbjuda en lösning som innehåller både kreativa och förutseende strategier. I en krissituation är det bra att ha en förutbestämd lösning på ett problem men aktörer i krishantering bör vara flexibla om en sådan lösning krävs. (Bin, A & Lagadec, P. 2000). Samtidigt menar Mitroff och Pearson(1993) att poängen med övningar är att vara beredd på det otänkbara.

Skolorna använder sig av information från BUF och arbetsmiljöverket vid beredskapsplanering vilket är vanligt enligt tidigare studerad empiri(Lindmark, U. 2006). Barn och utbildningsförvaltningen ger personal uppdraget att själva ta ansvar för utbildning inom området(Verksamhetsplan 2010-2013 och skolplan 2010-2011. 2011). Detta stämmer med rektorns uppgifter. Hon håller utbildningar två gånger per år men personal får själva gå igenom dokument som finns tillgängliga bland annat via intranät. Detta kan vara en förklaring till att personal ibland inte känner till beredskapsplanens existens eller dess innehåll.

6 Diskussion och slutsats

Kapitlet delas in i en metodkritik, en diskussion, slutsatser och rekommendation för fortsatt forskningsarbete.

6.1 Metod kritik

Syftet med detta arbete har varit ganska generellt. Jag ville undersöka hur en kommun utför sitt beredskapsarbete för olika kriser. Jag tycker inte jag har fått ett fullständigt svar på det(se bild 2). Jag har svar på hur processen går till men kanske inte hur kommunen hanterar en specifik kris. Ett annat syfte kunde ha gett mitt arbete ett annat djup med mer utrymme för tolkningar och en mer detaljerad bild av delar av beredskapsarbetet. Forskningsfrågan ”Vad skiljer beredskapsarbete i teorin från beredskapsarbete i praktiken?” innebär helt enkelt en jämförelse mellan teori och empiri.

Trots omfattande eftersökningar har jag kanske inte hittat all tidigare kunskap inom området vilket kunde hade lett till ett annat svar. Huruvida detta betyder att ämnet inte ses om intressant eller om det inte utförts några undersökningar låter jag någon annan svara på. Jag tycker dock att jag lyckats hitta material som gett mig hjälp i mitt fortsatta arbete.

Mitt arbete har för min personliga del haft en utforskande ansats vilket har varit lämplig då jag inte har haft någon tidigare kunskap om ämnet eller organisationens arbetssätt(Saunders, M., et al.

2007). Min fallstudie har bedrivits med en deduktiv ansats, det vill säga jag sökte en teoretisk referensram innan jag undersökta empirin(Saunders, M., et al. 2007). I efterhand inser jag att även om det finns viss teori att studera kunde det ha varit lämpligt med en induktiv ansats, en studie av empiri innan teori bildats(Saunders, M., et al. 2007). Detta baserar jag på att tidigare kunskap varit svår att hitta.

Jag anser att min undersökning skedde mitt under en förändringsfas, vilket jag inte var lika medveten om under genomförandet. Systemet Stil ska införas och andra förändringar kan vara på gång vilket ytterligare försämrar möjligheten för någon annan att genomföra denna studie med samma resultat.

Reliabiliteten anser jag därför inte som stark men jag tycker att rätt respondenter har hittats. Dessa kunde alla ge mig de svar jag behövde vilket bör ha stärkt arbetets reliabilitet något.

Jag inser trots detta att jag borde ha talat med några fler respondenter. Bilden av skolornas del i förvaltningens framställning av en beredskapsplan hade blivit mer nyanserad om jag talat med fler rektorer. En enkät undersökning hade gett fler respondenter men fördelen med intervjuer har varit att jag kunnat ställa följdfrågor(Saunders, M., et al. 2007). Jag har även haft möjlighet att förklara frågor för respondenten, vilket har varit nödvändigt vid några tillfällen. Vid ett enkät utskick saknas denna möjlighet vilket kunde ha lett till färre svar och därmed mindre material(Saunders, M., et al.

2007).

Min tanke var även att experter inom området, i detta fall BUF respondenter, skulle läsa materialet för att säkerställa att insamlad data var korrekt innan publicering. Så skedde inte bland annat på grund av att semesterperioden inföll under arbetets gång. Replikering bör vara möjlig eftersom jag har redogjort för hur min arbetsgång har sett ut. Validiteten har stärkts eftersom jag använt mig av flera källor intervjuer, sekundär data och jag har kunnat stödja mig på en teoretisk referensram(Saunders, M., et al. 2007).

33 Jag tror att detta arbete kan komma till nytta för personer som behöver en grundläggande uppfattning om hur beredskapsarbetet kan gå till i en mindre kommun för fortsatta studier.

Generalisering kan vara möjlig, i alla fall till viss del, då det rör sig om en mindre kommun som torde ha ett liknande arbetssätt som andra mindre kommuner i landet.

6.2 Diskussion

Inom Bodens kommun finns inte samma motstånd mot praktisk beredskapsplanering, eller övningar, som Drennan och McConnelln(2006) tyckte sig se. Eftersom det finns beredskapsansvariga är frågan ofta på bordet. I Malm och Rydéns(2005) undersökning visade det sig att många förskolor ansåg sig sakna en beredskapsplan. Författarna trodde att detta beror på att plan finns men att personal saknar tid att sätta sig in i denna(Malm, A & Rydén, A.2005). Denna undersökning är dock utförd under 2005 och förfarandet har säkert utvecklats sedan dess.

Beredskapshanteringen kan komma att förändras under de närmaste åren. I Bodens kommun har man nyligen börjat arbeta med olika våldsscenarion inom skolans väggar. Inom några år kanske olika IT-relaterade kriser hamnar på agendan. Redan idag är detta en självklar del i många större företags beredskapshantering. Vad händer om en elev hackar sig in i skolans datorer och kanske utnyttjar den information som hittas till exempelvis utpressning?

Säkerhetssamordnaren i Bodens kommun anser att kommunens beredskapsplaner kan vara lite

”banala” eftersom de främst tar hänsyn till mer vardagliga händelser. I de fall kommunen skulle drabbas av en större händelse kan dessutom utrymning vara den enda lösningen. Det kan dessutom vara så att tiden som avsätts för övningar, beredskapsplanering och liknande inte är obegränsad vilket gör det mer praktiskt att helt enkelt planera inför de scenarion som kommunen vet att den kan komma att utsättas för.

Bodens kommun lägger också de upp viktig information på kommunens hemsida vilket jag tror är den generella metoden numera när kommuner vill föra ut information till kommunens innevånare.

Kommunen själv verkar hämta information från MSB.se vilket förmodligen innebär att, såvida detta är ett generellt beteende för landets kommuner, alla kommuner har access till samma information samtidigt. Bodens kommun finns numera på Facebook, huruvida Facebook används före, under eller efter kris har inte framgått av min undersökning. Jag tror att kommunens användning av de sociala medierna bara är i sitt inledande skede och fler system för övervakning och rapportering kommer säkert att införas.

6.3 Slutsats

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur en kommun utför sitt beredskapsarbete för olika kriser. För en överblick av hur arbetet går till se bild 2. Forskningsfrågan lyder: Vad skiljer beredskapsarbete i teorin från beredskapsarbete i praktiken?”. Skillnaderna utgör mina slutsatser och dessa sorteras under rubriker som använts i analysen. Jag har valt rubrikerna beroende på om den underliggande analysen givit svar på forskningsfrågan eller inte, det vill säga var skillnader har hittats.

Strategisk handling

Skolornas beredskapsgrupps deltagare är de samma som fanns i teorin förutom prästen. Den undersökta kommunen förbereder sig för tretton scenarier och inte sju som rekommenderades av tidigare studerad teori. WIS används under övningar och inte till vardags.

Tekniska och strukturella handlingar

Utomstående källor eller experter förekommer främst i skolorna som använder sig av information från BUF och arbetsmiljöverket vid beredskapsplanering. Utomstående experter tas in vid behov men ingår inte i de olika planeringsgrupperna. Enligt min tolkning av Mitroff och Pearsons(1993) rekommendationer ska de utomstående experterna fungera ungefär som kommunens säkerhetsamordnare.

Utvärderande och diagnostisk handling

Systemet Stil har införts och ska användas av skolorna för skade- och tillbudsrapportering. Detta system finns inte i tidigare studerad teori.

Områden och utbildningsansvar

I teorin ska statistik användas men i mitt undersökta fall är det ofta det personalens sunda förnuft som får avgöra beslut som tas av de olika beredskapsgrupperna.

6.3.1 Rekommendationer för fortsatt forskningsarbete

Mitt arbete har fokuserat på hur en kommunförvaltning framställer en beredskapsplan. Det finns ett intresse för en undersökning av hur beredskapsplaner framställs inom skolans värld eller inom en socialförvaltning.

Referenser

Litteratur

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A.(2007). Research methods for business students. London:

Pearsons Education Limited.

Yin,R.(2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.

Journaler

Appelman , J. & Gonzalez ,R. & Verbraeck,A.(2009).ICT -support for Crisis management: A case based approach, Infrastructure Systems and Services: Developing 21st Century Infrastructure

Networks(INFRA), 9-11,1-6, Chennai.

Bin,A & Lagadec, P. (2000). Preparing for the future critical challenges in crisis management. Journal of Contingencies and crisis management, 8, 185-191.

Clair, A, J. & Pearson, M, C. (1998).Reframing crisis management. Academy of Management Review, 23, 59-76.

Drennan,L. & McConnelln,A. (2006). Mission Impossible? Planning and Preparing for Crisis. Journal of Contingencies and crisis management, 14, 59-70.

Mitroff, I, I & Pearson, M, C.(1993).From crisis prone to crisis prepared: a framework for crisis management,Academy of Management Executive, 7,48-59.

Moynihan, P, D.(2009). From Intercrisis to Intracrisis Learning. Journal of Contingencies and Crisis Management, 17, 189 - 198.

Stark,A.(2010). Legislatures, Legitimacy and Crises: The Relationship Between Representation and Crisis Management, Journal of Contingencies and Crisis Management, 18, 2-13.

Ödlund, A.(2010).Pulling the Same Way? A Multi-Perspectivist Study of Crisis Cooperation in Government, Journal of Contingencies and Crisis Management, 18, 96 - 107.

Lagstiftning

SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm:Försvarsdepartementet.

Rapporter och dokument

Carlsson-Kanyama, A & Bergquist, A & Johansson, A, K & Johansson, A & Knutsson, I & Linell, A &

Öberg, H.(2009).Att använda geografisk information vid väderkriser för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat. FOI-R--2762—SE.

Eriksson, M.(2006).Kriskommunikation via webben – studier av dubbelmordet i Linköping, Kemiraolyckan och stormen Gudrun. Krisberedskapsmyndigheten.

36 Handlingsprogram för Bodens kommun, olycksförebyggande. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 2008. Räddnings – och beredskapsförvaltningen. Bodens kommun

Lindmark, U. Dnr 2005:414.(2006). Skolornas krisberedskap och arbete med krishantering efter naturkatastrofen i Sydostasien. Skolverket . Avdelningen för utbildningsinspektion.

Lindwall, T. (2008). Beredskapsplan mot Extraordinära händelser v2.0 . Räddnings- och beredskapsförvaltningen. Bodens kommun.

Lindvall, T.(2010). Rapport skydd och säkerhet. Räddnings- och beredskapsförvaltningen. Bodens kommun.

Mathiasson, L. (red). (2008). När det värsta händer. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution.

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Bodens kommun.(2010). Bodens kommun. Säkerhetsgruppen.

Risk- och sårbarhetsanalys av mediesektorn 2008.(2008). Mediernas beredskapsråd. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Verksamhetsplan 2011-2013.(2010). Kommunstyrelsen. Räddnings- och beredskapsförvaltningen.

Bodens kommun.

Verksamhetsplan 2010-2013 och skolplan 2010-2011.Barn och utbildningsnämnden. Bodens kommun. Hämtad April 17, 2011 från

http://www.boden.se/db/web/external.nsf/0/F79984C26A448A3CC1257623006FC078/$file/Verksa mhetsplan%202011-2013%20och%20skolplan%202010-2011.pdf .

WIS.( 2011).Enheten för ledningssystem och beslutsstöd. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Webbsida

Tsunamin i Sydostasien annandag jul 2004.(2010). (i.d). Hämtade februari 4, 2011 från http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____24450.aspx .

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.(2011). (i.d). Hämtad 21 januari 2011 från http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____30728.aspx.

Länsstyrelser stöder kommunerna.(2008). (i.d). Hämtad 21 januari 2011 från http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____11253.aspx.

Tidningsartikel

Tegström,L.(2011). ”Vi vill inte dölja något”.

NSD.http://www.nsd.se/nyheter/boden/artikel.aspx?ArticleId=6004251 .

Informationsblad

37 Rakel, Sveriges nya kommunikationssystem.

http://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Rakel/Om_Rakel/100905_Rakel_KOMMUN.pdf?epsl anguage=sv. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.2010

Wiki

Geografiskt informationssystem.(i.d). Hämtad april 6,2011 från http://sv.wikipedia.org/wiki/GIS . Uppsatser och projektarbeten

Ramsell, E. (2010).Kommunal krisberedskap – utveckling genom samverkan och tekniska informationssystem. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.

Malm,A & Rydén,A.(2005). Krishantering i förskola. Högskolan i Kristianstad. Lärarutbildningen.

van Laere, J. Lindblom, J. Susi, J.(2009). Kommunal krisövning i teori och praktik. Forskningscentrum för informationsteknologi. Högskolan i Skövde. Krisberedskapsmyndigheten. 0836/2005

1. Typer av kriser Vilka kriser förbereder sig kommunen för?

Finns krisscenarion som ignoreras och i så fall hur motiveras det?

Hur utförs riskanalysen? (Egen statistik? GIS, internetresurs)

2. Beredskaps aktörer

(Det finns många grupper/termer) Vilken grupp har ansvar för BUFs beredskapsarbete? Vilka aktörer påverkar

Finns någon form av inventering över de resurser som finns för krishantering ex personalens kunskaper?

Brandlarm på skolor, ingår detta i BUFs plan? Finns inventering över skolors ex, larm och utrustning, om denna fungerar?

Hur sprids information om beredskapsplanen? Hålls utbildningar?

IKT användning 5. Utbildning Finns enskild medlem av personalen som har speciellt ansvar för att vidareutbilda sig i Krishantering(senaste rön osv)?

Hur inhämtas ny kunskap om krishantering?

Sparas ny information på speciellt ställe? Har andra tillgång?

6. IKT Förekommer distansmöten via internet?

Förekommer någon form av distansutbildning?

Används RAKEL, WIS eller annan IKT utrustning i arbetet med beredskapsplaneringen?

Stil har införts, har ni några andra lokala system?

(EU-projektet Preview- syfte att utveckla GIS-tjänster för beredskapsplanering)

1. Inledande frågor Namn i rapport?

Roll i beredskapsgrupp?

Har ni kontakt med utomstående experter?

Har aktörer möjlighet att påverka om svaghet hittas?

Vilka aktörer påverkas AV beredskapsplanen?

Förekommer kommunikation mellan aktörer?

3. Framställning Hur bestäms innehållet? (Hur tas beslut?)

Hur tar ni reda på hur varje del ska definieras ex.

kriterier för lägsta godtagbara nivå för verksamhet?(

Statistik? Arkivmaterial? Skolverkets rekommendationer?)

Aktör handling 5.Tekniska och strukturella handlingar

Finns någon form av inventering över de resurser som finns för krishantering ex personalens kunskaper?

Finns inventering över skolors ex, larm och utrustning, om denna fungerar?

6. Kommunikations handling

Tillhandahålls medieträning i krishanteringssyfte?

Hur ”levereras” handlingsplanen till skolorna?

Hur sprids information om handlingsplanen? Hålls utbildningar?

IKT användning 3. Utbildning Finns enskild medlem av personalen som har speciellt ansvar för att vidareutbilda sig i Krishantering(senaste rön osv.)?

Stil har införts, hur använder ni det idag?(Finns andra rapporteringssystem el liknande?)

Bilaga 3

Tabell 10: Frågor till respondenter BUF

Tema Frågor

Generell

beredskapsplanering

1. Inledande frågor Namn i rapport?

Roll i beredskapsgrupp?

Har ni kontakt med utomstående experter?

Har aktörer möjlighet att påverka om svaghet hittas?

Vilka aktörer påverkas AV handlingsplanen?

Förekommer kommunikation mellan aktörer?

3. Framställning Hur går ni vidare efter presentation Tommy?(möten?)

Hur tar ni reda på hur varje del ska definieras ex.

kriterier för lägsta godtagbara nivå för verksamhet? (Statistik? Arkivmaterial?)

Hur bestäms innehållet? (Hur tas beslut?)

IKT användning 3. Utbildning Finns enskild medlem av personalen som har speciellt ansvar för att vidareutbilda sig i Krishantering(senaste rön osv.)?

Stil har införts, har ni några andra lokala system?

Aktör handling 5.Tekniska och strukturella handlingar

Finns någon form av inventering över de resurser som finns för krishantering ex personalens kunskaper?

Finns inventering över skolors ex, larm och utrustning, om denna fungerar?

6. Kommunikations handling

Tillhandahålls medieträning i krishanteringssyfte?

Hur ”levereras” handlingsplanen till skolorna?

Hur sprids information om handlingsplanen? Hålls utbildningar?

Bilaga 4

Intervju säkerhetssamordnare

Boden kommuns säkerhetssamordnare är innehar även samma roll i Luleå kommun. Han har en bakgrund i räddningstjänsten men arbetar nu heltid åt kommunen. Det är vanligare att säkerhetssamordnaren finns på kommunledningsförvaltningen än att denne sitter på räddningstjänsten som i detta fall. Tjänsten startade i projektform 2003 men är nu en fast tjänst. Han har ”tre stora ben att stå på”: Lagen om skydd och olyckor, beredskap, interntskydd och även lite ansvar för personsäkerhet.

Kommunen förbereder sig för tretton olika scenarier där de tre scenarierna är damm, pandemi och elavbrott. Ett specifikt scenario för BUF kan vara omfattande bussolycka. En större övning gjordes med Sandenskolan. En nyhet är skottlossning som just nu utarbetas med polisen i Boden. BUF har en egen krisorganisation(under kris). Under kris har BUF 2 ”lag”, ett ordinarie och ett extra.

Risker som ignoreras kan vara exempelvis askmolnet från Island som drabbade större delen av Europas flygtrafik under 2010 och nyligen även i maj 2011. Säkerhetssamordnaren i Boden tycker att den framtagna RSA kan vara lite ”banal” eftersom de främst tar hänsyn till mer ”normala” händelser, inte ”extraordinära”. Det har aldrig funnits en situation som krävt att kommunchefen går in och tar beslut om att styrelsen ska gå upp i nämnd. Lagen kräver inte att de gör så vid vissa situationer utan detta får kommunen bestämma själva. Branden i Bodträskfors 2006 var en större lokal händelse som mest krävde samordning men inte krisledning. Beslut har alltid kunnat tas i konsensus – de är alltid överens(tjänstenivå och förvaltningschef). Beslut om krisledning kan leda till större kostnader, ex om Boden måste tömmas blir det en enorm kostnad.

Riskanalysen(RSA) sammanställs genom att säkerhetssamordnaren ser på olika händelser/ scenarion.

Tanken är att de ska ”sänka konsekvenser – inte sannolikheter”. RSA ska bli offentlig efter nyligen taget MSB beslut och en ny ska skickas till länsstyrelsen under våren 2012. Det är en sårbarhet att visa RSA men kommunen vill inte dörja sårbarheter. Det som publiceras blir dock en något ”städad”

version. Fördelen med publicering blir att beslutsfattare som vill ha beslutstöd får dessa i och med att sårbarhet exponeras exempelvis problem med strömförsörjning på strategiska platser. Om sådant visar sig kan beslut om inköp tas eftersom dessa svagheter får en annan prioritering. Externa experter tas in beroende på behov. Om de ingår står deras namn i deltagarlista. Vem man samverkar med beror på behov. Ett lokalt företag har varit med och mätt vattenflöden som blev rapport.

GIS har använts för att planera dammbrott och utrymning av större områden till exempel om Boden måste utrymmas vis dammbrott. GIS skikt sparas som pdf-filer. På detta vis tar man även reda på var risker finns vid exempelvis höga flöden.

Beredskapsmallarna är i samma struktur men har olika handlingsplaner. Beredskapsplanen skapas av säkerhetssamordnare, handlingsplanen av respektive förvaltning. De ska ta upp delar som hjälper dem att skydda sitt uppdrag eller verksamhet., innehållet är lika.

BUFs grupp kallas ”lokala beredskapsplaner ”för de gör en plan”. Denna grupp består av chef eller ersättare, Dokumenterare (ska ha WIS utbildning) Operatör och i vissa fall speciell telefonerare. I nästa beredskapsplan ska förvaltningen ange kriterier för lägsta godtagbara nivå för verksamhet ingå.

42 Hur långt kan det gå innan de inte kan slutföra sina uppgifter längre? Planen ”lever”, är aktuell, under hela mandatperioden.

Resurslistor finns – både på materiella resurser och namn med personer som besitter kunskap.

Främst dokumenteras dock lokala resurser. MSB har ”banker” med större maskiner i hela landet, i Boden kan finnas någon form av millitär utrustning. Listorna förvaras på servrar som det görs backup på varje natt. På räddningsverket finns alla Bodens beredskapsplaner. Säkerhetssamordnaren visade mig de mappar som finns med allt material. De finns även mappar på vad som kan beskrivas som någon slags ”dark site”.

Under 2008 säkrades Boden kommuns stadshus, de kan ha båda igång utan störningar. Möjligen måste de evakuera vid dammbrott. De har uppdaterat elförsörjning osv. i en miljoninvestering.

Brandlarm installeras just nu på Bodens skolor och dessa är ofta utsatta för skadegörelse. Larmens förvaltare, tekniska förvaltningen i Boden, äger dessa och ser till att de fungerar . Verksamheten de

In document En fallstudie av kommunalt beredskapsarbete (Page 36-51)