Steg 2 i expertworkshopen lade främst fokus på de anställdas syn på en anpassning och användning av företagets områden Denna del genomfördes i form av en diskussion mellan alla närvarande där de
7.4 Åtgärdsförslag Johannelund Centrum
7.4.2 Områdesbaserade åtgärder Blågrön-infrastruktur
Ett åtgärdsförslag som skulle kunna implementeras i Johannelund Centrum är en växtbädd, där förslagsvis en/två ytor på torget skulle användas. Växtbäddar fungerar som infiltration som fördröjer vattenflödet och renar dagvatten. Reningen av dagvatten kan öka vattenkvalitén i närliggande vattendrag, och vid rätt utformning fördröja större mängder vatten (Blecken 2010). Om en sådan åtgärd implementeras i området kan det minimera risken för ansamlingar av vatten både i byggnader men även på markplan inne vid torget, vilket är en stor risk från den södra riktningen. Som tidigare nämnts är förslaget att växtbädden implementeras på Johannelund centrums torg. Torget är relativt stort, och en växtbädd skulle kunna implementeras i dess mitt, ersätta den fontän som finns på torget eller kombineras med fontänen. Detta skulle öka växtligheten samt närheten till natur på torget vilket de anställda ansåg var önskvärt. Åtgärden skulle samtidigt förbättra luftkvalitén tack vare växternas upptag av luftföroreningar (VISS 2020b).
Ett annat förslag är att anlägga ett svackdike utanför torget på gatan bredvid Skogslyckegatan 7 och 9. Detta är riktningen som fastigheterna och Johannelunds centrum riskerar att drabbas hårdast av pluviala översvämningar. Om ett svackdike anläggs på föreslagen placering kan det bidra till en minskad pluvial översvämningsrisk för både Skogslyckegatan 7, 9 och 5B. Ett svackdike kan förhindra större vattenmängder från det sluttande området att rinna direkt ner i källare genom källartrapporna vid kraftig nederbörd. Svackdiket kan fånga upp vattnet och fördröja stora mängder där det sen med hjälp av grönska och växtlighet kan infiltreras och vissa mängder vatten även
35
fördröjas och eventuellt avdunsta till atmosfären (Sörensen 2018b). Implementering av ett svackdike i området kan bidra till grönska och minskar risken för översvämning på mindre ytor som i många andra fall hade bestått av vanliga diken. Ett svackdike är lämpligt på föreslagen plats då de fungerar som bäst i närheten av hårdgjorda ytor där det finns ett behov att avleda vatten (Shafique, Kim & Kyung-Ho 2018).Längst med gatan bredvid Skogslyckegatan 7 och 9 finns flera mindre ytor med vegetation som idag gör plats för flera träd. Förslagsvis skulle dessa platser kunna ersättas av svackdiken då de inte tar plats i anspråk eftersom ytorna redan är reserverade för gräsytor. Samtidigt som dessa åtgärdsförslag bidrar med skydd kan de öka den biologisk mångfalden, skapa
rekreationsmöjligheter och mernytta (Blecken 2010; Sörensen 2018b), vilket de anställda på Stångåstaden anser är en viktig aspekt i deras områden.
7.4.3 Sammanfattning av åtgärdsförslag
Om de områdesbaserade åtgärderna implementerades skulle de tillsammans med de byggnadsbaserade åtgärderna minska risken för översvämning, då en kombination av åtgärder är nödvändigt för att uppnå bäst effekt (Sörensen 2018b). Växtbäddar skulle minska risken för översvämning för samtliga byggnader medan svackdiket främst skulle minska risken för Skogslyckegatan 7, 9 och 5B. Syftet med åtgärdsförslaget är både att förhindra vatten från att komma in i byggnadernas källare och även skydda känslig utrustning om vattnet väl har tagit sig in. Åtgärder som presenterats utgår
huvudsakligen ifrån att skydda byggnaderna vid extrema skyfall då stor del av byggnaderna kommer påverkas av det tryck som förekommer vid stora ansamlingar vatten (p.g.a områdets topografi) och därmed inte kunna stå emot vattenmängderna. Dessa åtgärder kan samtidigt vara användbara vid mindre intensiva regnperioder.
7.5 Samverkan
Utifrån resultaten i denna uppsats och studien av Hjerpe et al. (2020) blir det tydligt att
fastighetsbeståndens sårbarhet utgjordes av kombinationen lågt belägna byggnader som var omgivna av hårdgjorda ytor och hade källare med känslig utrustning. De mest sårbara byggnaderna i båda studierna utgjordes också till viss del av omsorg i byggnader med källare. Som framgår i resultaten av denna uppsats så kan problem uppstå vid implementeringen av åtgärder för att förhindra
översvämning då markgränser kan förhindra åtgärder om dessa tar mycket mark i anspråk. Detta är något som stämmer väl med vad Biesbroek et al. (2011) menar är ett vanligt hinder för en
organisations eller aktörs anpassningsförmåga, dvs. att bristen på naturliga resurser som exempelvis tillgänglighet av mark skapar ett djupgående hinder för sådant arbete. Detta tyder på vikten av ökad samverkan mellan olika aktörer vid implementeringen anpassningåtgärder. Denna samverkan mellan aktörer blir extra viktig då flera studier drar slutsatsen att just samverkan i många fall är avgörande för implementeringen av åtgärder (Wamsler & Brink 2014; IPCC 2014; Opach et al. 2020). Resultaten från Hjerpe et al. (2020) visar att samverkan kan ske vid identifiering av områdesåtgärder, och genomförda sårbarhetsbedömningar kan användas för att prioritera årliga investeringar i
anpassningsåtgärder. Under expertworkshopen med Stångåstaden diskuterades kostnadsanalyser som ett verktyg för att motivera företag till klimatanpassning, för att konkret visa kostnaden på
åtgärdsförslag i perspektiv mot kostnaden av återkommande översvämningar. Prioriteringar av årliga investeringar kostnadsanalyser kan därför vara värdefulla verktyg i framtida samarbeten om
36
8. Slutsatser
Fokuset för denna uppsats har varit att bättre förstå hur större fastighetsbestånd är sårbara inför översvämningar, hur beståndets sårbarhet kan bedömas samt hur fastighetsbolags
klimatanpassningsarbete kan stärkas. Uppsatsen visar att:
- Ett fastighetsbestånds sårbarhet inför översvämningar utgörs av en kombination av exponeringsegenskaper och känslighetsegenskaper.
- Elcentraler i källare kombinerat med att byggnaden ligger i ett översvämningsområde är en vanlig kombination för väldigt sårbara byggnader. Kombinationen förekommer i 110 av Stångåstadens byggnader, vilket indikerar ett omfattande anpassningsbehov.
- Fastighetsägare har ett juridiskt ansvar att klimatanpassa sina byggnader, men samverkan mellan aktörer är i många fall ett hinder.
- Då översvämningsrisken i Sverige kommer öka över tid bör områdes- samt byggnadsbaserade åtgärder implementeras tillsammans för att skapa så effektiva skydd som möjligt.
- Exponeringsegenskaper och känslighetsegenskaper är lämpliga att kartlägga på byggadsnivå men anpassningsegenskaper bör kartläggas på organisatorisk nivå.
37
9. Referenser
AB Stångåstaden. 2018a. Om Stångåstaden.
https://www.stangastaden.se/omoss (Hämtad 2019-12-26) AB Stångåstaden. 2018b. Stångåstadens årsredovisning 2018.
https://www.stangastaden.se/Documents/ekonomi/stangastaden_arsredovisning_2018.pdf (Hämtad 2020-06-03).
Apel, Heiko. Trepat, Oriol Martínez. Hung, Nguyen Nghia. Chinh, Do Thi. Merz, Bruno. Dung, Nguyen Viet. 2016. Combined fluvial and pluvial urban flood analysis: concept development and application to Can Tho City, Mekong Delta, Vietnam. Natural Hazards and Earth System Sciences 16: 941-961. DOI: 10.5194/nhess-16-941-2016.
Birkmann, Joern. 2005. Danger need not spell disaster: But how vulnerable are we? United Nations University Research Brief: 1. United Nations University. https://www.files.ethz.ch/isn/21139/UNU- RB-1-2005-EHS.pdf (Hämtad 2020-03-15)
Biesbroek, Robbert. Klostermann, Judith. Termeer, Catrien. Kabat, Pavel. 2011. Barriers to climate change adaptation in the Netherlands. Climate Law 2(2): 181-199.
Blecken, Tobias-Godecke. 2010. Biofiltration Technologies for Stormwater Quality Treatment. Diss., Luleå: Luleå Tekniska Universitet. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:991096/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-05-14).
Bäckö, Jonas. Lundblad, Ulf. Håkansson, Anders. 2016. Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att
förebygga översvämningsskador. Svensk Vatten Utveckling Rapport Nr 2016:11.
Chen, Albert Shiuan-Hung. Djordjevic, Slobodan. Leandro, Jorge. Savic, Dragan A. 2010. An
analysis of the combined consequences of pluvial and fluvial flooding. Water Science and Technology 62(7): 1491-1498. DOI: 10.2166/wst.2010.486.
Cavaye, Angèle L. M. 1996. Case study research: a multi-faceted approach for IS. Information
Systems Journal 6(3): 227-242. DOI: 10.1111/j.1365-2575.1996.tb00015.x.
Denscombe, Martyn. 2014. The Good Research Guide: For small-scale social research projects. 5 uppl. Maidenhead: Open University Press.
Douglas, Ian. Garvin, Stephen. Lawson, Nigel. Richards, J. Tippett, J. White, Iain. 2010. Urban pluvial flooding: a qualitative case study of cause, effect and nonstructural mitigation. Journal of
Flood Risk Management 3(2): 112-125. DOI:10.1111/j.1753-318X.2010.01061.x
Füssel, Hans Martin. Klein, Richard J.T. 2006. Climate Change Vulnerability Assessments: An Evolution of Conceptual Thinking. Climatic Change 75: 301-329. DOI: 10.1007/s10584-006-0329-3. Flyvbjerg, Bent. 2006. Five Misunderstandings About Case-Study Research. Qualitative Inquiry 12(2): 219-245. DOI: 10.1177/1077800405284363.
38
Grahn, Tonje. Jaldell, Henrik. 2019. Households (un)willingness to perform private flood risk reduction - Results from a Swedish survey. Safety Science 116: 127-36. DOI:
10.1016/j.ssci.2019.03.011
Grynning, Steinar. Gaarder, J
ørn Emil.
Lohne, Jardar. 2017. Climate adaptation of school buildings through MOM - a case study. Procedia Engineering 196: 864–871. DOI:10.1016/j.proeng.2017.08.018.
Hektor, Erik. 2005. Fallstudien som metod. I Gyberg, Per. Karlsson, Magnus. Ingelstam, Lars (red.)
System i fokus: uppsatser med teori- och metodexempel från energiområdet. Linköping: Unitryck, s.
91-96. Arbetsnotat Nr 33.
Houghton, Adele. Castillo-Salgado, Carlos. 2020. Analysis of correlations between neighborhood- level vulnerability to climate change and protective green building design strategies: A spatial and ecological analysis. Building and Environment 168 106523. DOI: 10.1016/j.buildenv.2019.106523. Hjerpe, Mattias. Glaas, Erik. Hedenquist, Robin. Storbjörk, Sofie. Opach, Tomasz. Navarra, Carlo. 2020. A systematic approach for assessing climate vulnerabilities and adaptation options in large property portfolios: influences on property owners’ transformative capacity. [under granskning] Haghighatafshar, Salar. Nordlöf, Beatrice. Roldin, Maria. Gustafsson, Lars-Göran. Jansen, Jes la Cour. Jönsson, Karin. 2018. Efficiency of blue-green stormwater retrofits for flood mitigation - Conclusions drawn from a case study in Malmö, Sweden. Journal of Environmental Management 207: 60-69. DOI: 10.1016/j.jenvman.2017.11.018.
IPCC. 2014. Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability - Part A: Global and
Sectoral Aspects [Field, Christopher B. Barros, Vincente R. Dokken, David Jon. Mach, Katharine J.
Mastrandrea, Michael D. Bilir, Eren T. Chatterjee, Monalisa. Ebi, Kristie L. Estrada, Yuka Otsuki. Genova, Robert C. Girma, Betelhem. Kissel, Eric S. Levy, Andrew N. MacCracken, Sandy. Mastrandrea, Patricia R. White, Leslie L., (eds.)].
IPCC. 2007. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. [Parry, Martin. Canziani, Osvaldo. Palutikof, Jean. Van Der Linden, Paul. Hanson, Clair., (eds.)].
Kjellström, Erik. Abrahamsson, Reino. Boberg, Pelle. Jernbäcker, Eva. Karlberg, Marie. Morel, Julien. Sjöström, Åsa. 2014. Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget. Klimatologi: 9. SMHI.
Krellenberg, Kerstin. Welz, Juliane. 2017. Assessing Urban Vulnerability in the Context of Flood and Heat Hazard: Pathways and Challenges for Indicator-Based Analysis. Social Indicators Research 132: 709-731. DOI: 10.1007/s11205-016-1324-3.
Länsförsäkringar. 2019. Forskning om klimatanpassning.
https://www.lansforsakringar.se/bergslagen/privat/om-oss/hallbarhet-- forskning/forskning/klimatanpassning/ (Hämtad 2019-12-26)
Mårtensson, Erik. Bergh, Fredrik. Berggreen-Clausen, Steve. 2016. Skyfallskartering Linköpings
39
Opach, Tomasz. Glaas, Erik. Hjerpe, Mattias. Navarra, Carlo. 2020. Vulnerability Visualization to Support Adaptation to Heat and Floods: Towards the EXTRA Interactive Tool in Norrköping, Sweden. Sustainability 12(3): 1179. DOI: 10.3390/su12031179.
Pistrika, Aimilia K. Jonkman, Sebastiaan N. 2010. Damage to residential buildings due to flooding of New Orleans after hurricane Katrina. Natural Hazards 54: 413–434. DOI: 10.1007/s11069-009-9476- y.
Proposition 2017/18:163. Nationell strategi för klimatanpassning.
Rowley, Jennifer. 2002. Using Case Studies in Research. Management Research News 15: 16-27. http://psyking.net/HTMLobj-3843/using_case_study_in_research.pdf (Hämtad 2020-03-25). Rosén, Lars. Back, Pär-Erik. Söderqvist, Tore. Soutukorva, Åsa. Brodd, Patrik. Grahn, Lars. 2009.
Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling - Metodutveckling och exempel på tillämpning.
Stockholm: Naturvårdsverket. Rapport 2009:5891.
Samu, Remember. Kentel, Aysu Sagun. 2018. An analysis of the flood management and mitigation measures in Zimbabwe for a sustainable future. International Journal of Disaster Risk Reduction 31: 691-697. DOI: 10.1016/j.ijdrr.2018.07.013.
SOU 2017:42. Klimatanpassningsutredningen. Vem har ansvaret?
Shafique, Muhammad. Kim, Reehno. Kyong-Ho, Kwon. 2018. Evaluating the Capability of Grass Swale for the Rainfall Runoff Reduction from an Urban Parking Lot, Seoul, Korea. International
Journal of Environmental Research and Public Health 15(3): 537. DOI: 10.3390/ijerph15030537.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. 2020. Förändring av årsnederbörden i
Östergötlands län, scernario RCP 8,5. https://www.smhi.se/klimat/framtidens-
klimat/klimatscenarier/sweden/county/ostergotlands/rcp85/year/precipitation (Hämtad 2020-03-05) Sörensen, Johanna. Mobini, Shifteh. 2017. Pluvial, urban flood mechanisms and characteristics - Assessment based on insurance claims. Journal of Hydrology 555: 51-67. DOI:
10.1016/j.jhydrol.2017.09.039.
Sörensen, Johanna. 2018a. Urban, pluvial flooding: Blue-green infrastructure as a strategy for
resilience. Diss., Lund: Lunds Tekniska Högskola (LTH), Lunds Universitet.
https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/urban-pluvial-flooding(c1bcbc3a-d0aa-416c-9608- 4a61f2ff13e4).html (Hämtad 2020-03-10).
Sörensen, Johanna. 2018b. Pluviala översvämningar i stort och smått. Journal of Water Management
and Research 74(4): 207-220.
Uittenbroek, Caroline J. 2016. From Policy Document to Implementation: Organizational Routines as Possible Barriers to Mainstreaming Climate Adaptation. Journal of Environmental Policy & Planning 18(2): 161–176. DOI: 10.1080/1523908X.2015.1065717.
Vatteninformationssystem Sverige. 2020a. Svackdiken.
https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureTypeEUID=VISSMEASURET YPE000787 (Hämtad 2020-04-13).
40 Vatteninformationssystem Sverige. 2020b. Biofilter.
https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureTypeEUID=VISSMEASURET YPE000790 (Hämtad 2020-04-12).
Wamsler, Christine. Brink, Ebba. 2014. Interfacing citizens’ and institutions’ practice and responsibilities for climate change adaptation. Urban Climate 7: 64-91. DOI:
10.1016/j.uclim.2013.10.009.
Wilhelmi, Olga V. Hayden, Mary H. 2010. Connecting people and place: a new framework for reducing urban vulnerability to extreme heat. Environmental Research Letters 5 014021. DOI: 10.1088/1748-9326/5/1/014021.
41
10. Bilagor
Bilaga 1 - Kriterier och egenskaper från systematisk kartläggning