Institutionen för Tema
Campus Norrköping
__________________________________________________________________________
Grönare Städer För En Adaptiv
Framtid
En fallstudie av ett större fastighetsbestånds
sårbarhet och anpassningsbehov i samband
med översvämningar
Lydia A. Grünewald
Eric Nilsson
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2020
____________________________________________________________________________Språk
Language
Svenska/Swedish Engelska/English
Titel
Grönare städer för en adaptiv framtid: En fallstudie av ett större fastighetsbestånds sårbarhet och anpassningsbehov i samband med översvämningar
Title
Greener cities for an adaptive future: A case study of the vulnerability and adaptation needs of a large property portfolio in connection with floods
Författare/Author
Lydia A. Grünewald Eric Nilsson
Sammanfattning
Samtidigt som översvämningsrisken redan är hög på många platser i Sverige, förväntas översvämningar och skyfall förekomma mer frekvent i framtiden. Urbana dagvattensystem klarar idag oftast inte av de extrema förhållanden av översvämningar som förekommer och innebär därmed att den byggda miljön blir hårt utsatt. Behovet av att anpassa den byggda miljön blir tydligare i och med att översvämningar förväntas öka med tiden. Fastighetsägare idag saknar verktyg och strategier för klimatanpassning och då det primära ansvaret för att anpassa fastighetsbestånden i kommunerna läggs på fastighetsägarna själva, finns det ett starkt behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och större fastighetsägare. Denna uppsats syftar till att identifiera vilka egenskaper byggnader har och i vilka kombinationer dessa gör ett fastighetsbestånd sårbart inför översvämningar. I fallstudien har flera metoder använts för att bedöma risker hos Stångåstadens fastighetsbestånd och identifiera möjliga anpassningsalternativ. En del av fallstudien utgörs av en expertworkshop bestående av forskare på Linköpings Universitet samt anställda på Stångåstaden där en värdering av byggnadernas egenskaper och en diskussion kring åtgärder har genomförts. Uppsatsens resultat visar bland annat att byggnaders sårbarhet förekommer i en kombination av olika egenskaper. I Stångåstadens fastighetsbestånd är byggnadens läge i förhållande till omgivningen samt känslig utrustning i källare en kombination av egenskaper som gör byggnaderna sårbara. Diskussionen innefattar ett åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisken i Johannelunds centrum i Linköping, som är ett av Stångåstadens mest sårbara områden. I diskussionen ställs även uppsatsens resultat mot tidigare forskning inom fältet för att tydliggöra likheter och skillnader, samt påvisa vikten av samverkan för klimatanpassning hos fastighetsbolag. En av slutsatserna är att kartläggning på byggnadsnivå fungerar väl för byggnaders exponering och känslighet, men är inte optimal för kartläggning av fastighetsbolagets anpassningsförmåga.
Abstract
While the flood risk in many places in Sweden is already high, flooding and rainfall are expected to become increasingly common in the future. Urban stormwater systems today are usually unable to cope with the extreme conditions of floods that occur, thus the built environment is severely exposed. The need to adapt the built environment is becoming much clearer as floods are expected to increase over time. Property owners today often lack tools and strategies for climate adaptation and since the primary responsibility for adapting property portfolios in municipalities is placed upon property owners themselves, there is a strong need for climate adaptation and support for private sectors and large property owners. This thesis aims to identify qualities of buildings and in what combination these make a property portfolio vulnerable to floods. In this case study, a number of methods have been used to assess risks of Stångåstadens’ property portfolio and identify possible adaptation options. Part of the case study consists of an expert workshop with researchers at Linköping University and employees at Stångåstaden where an assessment of the qualities of the buildings and a discussion of adaptation measures have been carried out. The thesis’s results show amongst other things that buildings vulnerability are presented by a combination of qualities. In Stångåstadens property portfolio the building’s elevation in relation to surroundings and sensitive equipment in the basement a combination of qualities that contribute to the buildings vulnerability. The discussion involves an action proposal to minimize the flood risk in Johannelunds centrum in Linköping, which is one of Stångåstadens most vulnerable areas. In the discussion the thesis’s result will also be compared with earlier research in the field to clarify similarities and differences, as well as to demonstrate the need of cooperation for climate adaptation amongst property owners. One of the conclusions is that the mapping on building levels are suitable for exposure and sensitivity, but is not optimal for mapping property owners adaptability.
ISBN _____________________________________________________ ISRN LIU-TEMA/MV-C—20/23--SE _________________________________________________________________ ISSN _________________________________________________________________
Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
Handledare/Tutor Mattias Hjerpe Datum Date 2020-06-11 Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats D-uppsats Övrig rapport
URL för elektronisk version
http://www.ep.liu.se/index.sv.html
Nyckelord
Sårbarhet, Översvämning, Anpassning, Fastighetsbestånd.
Keywords
Vulnerability, Floods, Adaptation, Property portfolios
Institution, Avdelning
Department, Division Tema Miljöförändring, Miljövetarprogrammet
Department of Thematic Studies – Environmental change Environmental Science Programme
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till personalen på Stångåstaden som har deltagit på
workshopen och bidragit med värdefull information. Vi vill även tacka vår handledare Mattias Hjerpe, vars respons och kloka ord ständigt har förbättrat vår uppsats. Tack till familj och vänner som
korrekturläst och lämnat kommentarer. Ett extra tack går även ut till Erik Glaas för sitt engagemang och stöd i vårt arbete.
Lydia A. Günewald och Eric Nilsson Campus Norrköping 2020-05-19
Sammanfattning
Samtidigt som översvämningsrisken redan är hög på många platser i Sverige, förväntas
översvämningar och skyfall förekomma mer frekvent i framtiden. Urbana dagvattensystem klarar idag oftast inte av de extrema förhållanden av översvämningar som förekommer och innebär därmed att den byggda miljön blir hårt utsatt. Behovet av att anpassa den byggda miljön blir tydligare i och med att översvämningar förväntas öka med tiden. Fastighetsägare idag saknar verktyg och strategier för klimatanpassning och då det primära ansvaret för att anpassa fastighetsbestånden i kommunerna läggs på fastighetsägarna själva, finns det ett starkt behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och större fastighetsägare. Denna uppsats syftar till att identifiera vilka egenskaper byggnader har och i vilka kombinationer dessa gör ett fastighetsbestånd sårbart inför översvämningar. I fallstudien har flera metoder använts för att bedöma risker hos Stångåstadens fastighetsbestånd och identifiera möjliga anpassningsalternativ. En del av fallstudien utgörs av en expertworkshop
bestående av forskare på Linköpings Universitet samt anställda på Stångåstaden där en värdering av byggnadernas egenskaper och en diskussion kring åtgärder har genomförts. Uppsatsens resultat visar bland annat att byggnaders sårbarhet förekommer i en kombination av olika egenskaper. I
Stångåstadens fastighetsbestånd är byggnadens läge i förhållande till omgivningen samt känslig utrustning i källare en kombination av egenskaper som gör byggnaderna sårbara. Diskussionen innefattar ett åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisken i Johannelunds centrum i Linköping, som är ett av Stångåstadens mest sårbara områden. I diskussionen ställs även uppsatsens resultat mot tidigare forskning inom fältet för att tydliggöra likheter och skillnader, samt påvisa vikten av
samverkan för klimatanpassning hos fastighetsbolag. En av slutsatserna är att kartläggning på byggnadsnivå fungerar väl för byggnaders exponering och känslighet, men är inte optimal för kartläggning av fastighetsbolagets anpassningsförmåga.
Nyckelord
Sårbarhet, Översvämning, Anpassning, Fastighetsbestånd.
Antal ord i brödtext: 12992
English title: Greener cities for an adaptive future: A case study of the vulnerability and
adaptation needs of a large property portfolio in connection with floods
Abstract
While the flood risk in many places in Sweden is already high, flooding and rainfall are expected to become increasingly common in the future. Urban stormwater systems today are usually unable to cope with the extreme conditions of floods that occur, thus the built environment is severely exposed. The need to adapt the built environment is becoming much clearer as floods are expected to increase over time. Property owners today often lack tools and strategies for climate adaptation and since the primary responsibility for adapting property portfolios in municipalities is placed upon property owners themselves, there is a strong need for climate adaptation and support for private sectors and large property owners. This thesis aims to identify qualities of buildings and in what combination these make a property portfolio vulnerable to floods. In this case study, a number of methods have been used to assess risks of Stångåstadens’ property portfolio and identify possible adaptation options. Part of the case study consists of an expert workshop with researchers at Linköping University and employees at Stångåstaden where an assessment of the qualities of the buildings and a discussion of adaptation measures have been carried out. The thesis’s results show amongst other things that buildings vulnerability are presented by a combination of qualities. In Stångåstadens property portfolio the building’s elevation in relation to surroundings and sensitive equipment in the basement a combination of qualities that contribute to the buildings vulnerability. The discussion involves an action proposal to minimize the flood risk in Johannelunds centrum in Linköping, which is one of Stångåstadens most vulnerable areas. In the discussion the thesis’s result will also be compared with earlier research in the field to clarify similarities and differences, as well as to demonstrate the need of cooperation for climate adaptation amongst property owners. One of the conclusions is that the mapping on building levels are suitable for exposure and sensitivity, but is not optimal for mapping property owners adaptability.
Keywords
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 11.1 Syfte & Frågeställningar ... 2
2. Bakgrund... 3
2.1 Översvämning ... 3
2.2 Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell anpassning av Bostadsområden ... 3
3. Nuvarande forskningsläge ... 4
3.1 Sårbarhet ... 4
3.2 Exponering ... 5
3.3 Känslighet ... 5
3.4 Anpassningsförmåga ... 6
3.4.1 Åtgärder ... 7
4. AB Stångåstaden ... 9
5. Metod ... 10
5.1 Fallstudie ... 10
5.1.1 Metoden, validitet och reliabilitet ... 10
5.1.2 Fallstudiens genomförande ... 11
5.2 Systematisk kartläggning och gradering av byggnadernas egenskaper ... 13
5.2.1 Exponering ... 13
5.2.2 Känslighet ... 14
5.2.3 Anpassningsförmågan ... 15
5.3 Tilldelning av vikter på byggnadernas egenskaper ... 15
5.3.1 Expertworkshop ... 15
5.3.2 Viktning ... 16
5.3.3 Anpassning och åtgärder ... 16
5.4 Beräkning av egenskaperna med tilldelad viktningspoäng ... 17
5.4.1 Multikriterieanalys ... 17
5.5 Fördjupad Fältanalys: Systematisk Strukturerad Observation ... 18
6. Resultat... 19
6.1 Systematisk kartläggning och gradering av byggnadernas egenskaper ... 19
6.1.1 Exponering ... 19
6.1.2 Känslighet ... 20
6.1.3 Anpassningsförmåga ... 21
6.2 Tilldelning av vikter på byggnadernas egenskaper ... 21
6.2.1 Expertworkshop - viktning ... 21
6.3 Beräkning av egenskaperna med tilldelad viktningspoäng ... 24
6.3.1 Multikriterieanalys: Urval av byggnader & område för fältanalys ... 24
6.4 Fördjupad Fältanalys: Systematisk Strukturerad Observation ... 27
6.4.1 Skogslyckegatan ... 27
6.4.2 Området Johannelund Centrum ... 29
6.4.3 Sammanfattning av resultat från fältanalys ... 29
7. Diskussion ... 31
7.1 Exponering ... 31
7.2 Känslighet ... 32
7.3 Anpassningsförmåga ... 33
7.4 Åtgärdsförslag Johannelund Centrum ... 33
7.4.1 Byggnadsbaserade åtgärder ... 34
7.4.2 Områdesbaserade åtgärder - Blågrön-infrastruktur ... 34
7.4.3 Sammanfattning av åtgärdsförslag ... 35
7.5 Samverkan ... 35
8. Slutsatser ... 36
9. Referenser ... 37
10. Bilagor ... 41
1
1. Inledning
Naturkatastrofer kan leda till intensiva skador på egendom och förlust av liv och en av de
naturkatastrofer som visat på störst effekt till följd av klimatförändringar är översvämningar (Samu & Kentel 2018). Översvämningar förväntas öka i framtidens Sverige där översvämningsrisken på många platser i landet redan är hög. Ökad nederbörd förväntas inträffa i stora delar av landet, inte minst i Östergötland, där klimatprojektioner visar på en förväntad ökning av årlig nederbörd med ca. 20% under de närmsta 80 åren. Detta samtidigt som antal dagar med kraftig nederbörd förväntas bli fler och kraftigare regn oftare kommer inträffa med en ökad intensitet (SMHI 2020; Kjellström et al. 2014). I den nationella strategin för klimatanpassning är översvämning en av sju prioriterade
utmaningar. Risken berör i synnerhet den byggda miljön på grund av otillräcklig kapacitet i de urbana dagvattensystemen (Prop 2017/18:163). De samhälleliga konsekvenserna är allvarliga och
översvämningar i stadsmiljöer är kostsamma, som exempelvis uppskattades de ekonomiska förlusterna från den extrema nederbörden i Malmö 2014 till 600 miljoner kronor (Samu & Kentel 2018; Sörensen 2018a). Detta indikerar ett stort behov av att anpassa den byggda miljön inför översvämningar (Hjerpe et al. 2020).
I samband med den nationella strategin för klimatanpassning (Prop 2017/18:163) tillsattes även Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42). Utredningen syftar till att tydliggöra fördelningen av ansvar rörande anpassningsåtgärder mellan staten, kommuner, landsting och övriga. I utredningen framgår det att det inte ställs några krav på kommuner att skydda den befintliga bebyggelsen, så länge kommunen inte äger fastigheten har de inte något uttalat juridiskt ansvar. Detta leder till att ansvaret att skydda sin egendom läggs på fastighetsägarna själva, dvs. att förebygga och hantera skador som förekommer på deras byggbestånd till följd av översvämningar. Utredningen konstaterar även att det då kan bli svårt för fastighetsägare att agera effektivt, då åtgärder många gånger kräver samverkan (SOU 2017:42). Eftersom fastighetsägare själva har ansvaret att anpassa sin egendom och många inte känner till översvämningsrisker eller anpassningsåtgärder så finns det behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och fastighetsägare (Grahn & Jaldell 2019; Hjerpe et al. 2020). Studier kring hur den byggda miljön inom Sverige idag påverkas av översvämning och hur man anpassar sig inför detta, växer ständigt. Trots att mängden av information kring anpassning växer, kvarstår stora utmaningar gällande kontextualiseringen av informationen och kapacitetsutvecklingen. För fastighetsägare att använda denna information förblir därmed en utmaning. Studerandet av hur man kan stödja större fastighetsägares förmåga att bedöma sina egna risker och anpassningsbehov som ett sätt att hjälpa deras anpassningsarbete är betydligt mindre utforskat (Hjerpe et al. 2020). Då detta inte har utförts i stor utsträckning idag och det ställs högre krav på fastighetsägare själva att anpassa sin egendom inför klimatförändringar, är detta något som behöver studeras. Infallsvinkeln för denna uppsats är att bidra med vidare kunskap inom forskningsfältet genom att undersöka hur ett större fastighetsbolags byggbestånd är sårbart inför översvämningar samt hur fastighetsbolaget som aktör utifrån egen förmåga kan bedöma och hantera risker och anpassningsbehov.
2
1.1 Syfte & Frågeställningar
Avsaknaden av verktyg som fastighetsägare kan använda för att klimatanpassa sina fastigheter motiverar behovet av att utveckla metoder och tillvägagångssätt för att bedöma sårbarhet och anpassningsbehov inom byggd miljö. Detta som kan användas av fastighetsägare själva för att stärka deras anpassningsförmåga. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur större
fastighetsbestånd är sårbara inför översvämningar, hur denna sårbarhet kan bedömas och hur
fastighetsbolags klimatanpassningsarbete kan stärkas. Detta har skett genom en fallstudie där fallet är sårbarheten och anpassningsbehovet i AB Stångåstadens fastighetsbestånd. Bolaget är ett av de största fastighetsbolagen i Linköpings Kommun.
Frågeställningarna som har varit vägledande genom studien är:
- Hur stor andel av byggnaderna har egenskaper som gör dem sårbara?
- Vilka av byggnadernas egenskaper och kombinationer av egenskaper är viktigast? och - Hur många byggnader blir då mest sårbara? samt utifrån detta
3
2. Bakgrund
2.1 Översvämning
Urbana översvämningar härstammar vanligtvis från vattendrag (fluvial översvämning), hav
(kustöversvämningar) eller nederbörd (pluvial översvämning) och utgör problem i många av världens städer (Sörensen 2018a). En stor del av skadorna som orsakas av översvämningar inträffar i urbana områden där tillgångar och befolkning är koncentrerade. En snabbare stadsutveckling ökar
exponeringen för översvämningar och klimatförändringar och höjningen av havsnivån ökar faran. Då den täta ytan i stadsområden förhindrar infiltration i marken förekommer vanligtvis både fluviala och pluviala översvämningar i urbana områden (Sörensen 2018a; Apel et al. 2016).
Vid intensiva regnskurar ökar vattenflöden som svämmar över sjöar och vattendrag, vilket leder till fluviala översvämningar. Pluvial översvämning förekommer när nederbördsvolymer överstiger dräneringskapaciteten av naturliga och konstruerade dagvattensystem, vilket gör att lågt liggande områden svämmas över (Sörensen 2018a). Moderna städer förlitar sig på dagvattensystem för att transportera ytavrinning som produceras av nederbörden. Trots detta begränsar designkapaciteten av de konventionella rörbundna vatten- och avloppsledningarna (separat eller kombinerade) den maximala mängd vatten som ett dagvattensystem kan klara av. Konventionella vatten- och avloppsledningar har införts i många städer och är utformade för att hantera regnskurar av en viss storlek. I Sverige designas dagvattensystem med konventionella vatten- och avloppsledningar för 10-årigt återfallsintervall. Detta motsvarar ca. 26 mm på en timme, vilket innebär att man förväntar en översvämning på 10 år. Idag blir detta otillräckligt i och med klimatförändringar då kraftig nederbörd förekommer allt oftare (Chen et al. 2010; Haghighatafshar et al. 2018).
2.2 Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell anpassning av Bostadsområden
AB Stångåstaden har idag med en mängd andra fastighetsägare i Norrköpings och Linköpingskommun påbörjat ett samarbete med Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet i ett forskningsprojekt som heter Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell anpassning av
Bostadsområden (SAMBO). Denna studie genomförs i samarbete med detta forskningsprojekt och
fokuserar på Stångåstadens fastigheter i Linköpings kommun. Studien är tänkt att kunna användas som ett underlag för fortsatt arbete under projektets gång samt Stångåstadens framtida
klimatanpassning.Projektet studerar hur klimatsårbarhet kan systematiskt analyseras i olika fastighetsbestånd, hur bostadsområden och byggnader kan klimatanpassas samt öka mervärdet för boende (Länsförsäkringar 2019).
4
3. Nuvarande forskningsläge
3.1 Sårbarhet
Under de senaste två decennierna har studier genomförts för att förstå hur klimatförändringar kan påverka naturliga och sociala system. Birkmann (2005) menar att vi befinner oss i en paradox gällande hur man ser på sårbarhet och nämner att det inte finns någon universell definition och därav har olika discipliner utvecklat olika förståelser för vad sårbarhet betyder. En grundläggande konsensus har dock framkommit, vilket är att sårbarhetsbegreppet behandlar känsligheten för utsatta människor och samhällen, tillsammans med deras sociala, ekonomiska, och kulturella förmågor att hantera effekterna av en naturkatastrof. Sårbarhet konceptualiseras som en funktion av ett systems
exponering, känslighet och anpassningsförmåga (IPCC 2007, s. 6). I den femte bedömningsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) beskrivs sårbarhet som: “The propensity or predisposition to be adversely affected. Vulnerability encompasses a variety of concepts including sensitivity or susceptibility to harm and lack of capacity to cope and adapt” (IPCC 2014, s. 39). Studier visar på att bedömningen av sårbarhet inför klimatförändringar inte enbart handlar om tillgängligheten av anpassningsalternativ, utan att människors förmåga att implementera dessa alternativ blir en avgörande del i förståelsen av sårbarhet (Füssel & Klein 2006; Wilhelmi & Hayden 2010).
För sårbarhet i den byggda miljön betonar Wilhelmi & Hayden (2010) vikten av att skilja på sårbarhet i urbana omgivningar och insamlingen och integrering av sårbarhetsdata för hushåll, som behöver göras på lokal nivå. Hjerpe et al. (2020) beskriver att det finns behov att skilja mellan områdets och byggnadens egenskaper samt upplevelserna och egenskaperna hos de människor som bor i
byggnaderna. Hjerpe et al. (2020) har delat in bedömningen av fastighetsbeståndens sårbarhet i fyra grupper: Områdesegenskaper, Byggnadsegenskaper, Översvämningskänslig utrustning och människor samt Organisatorisk beredskap. Sårbarhetsbedömningen i denna uppsats bygger på denna struktur, men det har istället gjorts en indelning utifrån de delar som Füssel & Klein (2006) och Wilhelmi & Hayden (2010) beskriver som viktiga vid sårbarhetsbedömningar, dvs. exponering, känslighet och
anpassningsförmåga. I denna uppsats har områdesegenskaper och byggnadsegenskaper placerats
under exponering då dessa syftar till att identifiera byggnadens översvämningsrisk i relation till området och den utvändiga byggnaden. Översvämningskänslig utrustning och människor har placerats under känslighet då dessa identifierar vad som kan ta skada inom byggnaden. Organisatorisk
beredskap har placerats under anpassningsförmåga där egenskaperna ska hjälpa till att identifiera hur förberedda bolaget är på att hantera en översvämning. I denna uppsats benämns indikatorer som egenskaper bortsett från presentationen av resultatet från Hjerpe et al. (2020) i tidigare forskning. Som en del i projektet SAMBO har Hjerpe et al. (2020) gjort en systematisk kartläggning och bedömning av Hyresbostäders fastighetsbestånds sårbarhet inför översvämningar. Värderingen har skett i huvudsak genom workshops, där det diskuterats kring vilka egenskaper som gör en byggnad sårbar, vilka av och i vilken kombination dessa är viktiga och hur fastighetsbeståndet kan anpassas inför översvämningar. I studien har de kartlagt Hyresbostäders 575 fastigheter, där de 85 mest sårbara byggnaderna blivit inspekterade på plats. 60 av dessa byggnader visade sig ha elcentral i källare och 21 stycken hade någon form av vårdande enhet med källare. 43 av dessa var i riskzonen för
översvämning, huvudsakligen på grund av att byggnaderna var i områden med kombinerat vatten- och avloppssystem (VA-system). De flesta byggnaderna med hög risk för översvämning låg centralt i Norrköping och omringades av en stor andel hårdgjorda ytor.
5
3.2 Exponering
Exponering inför översvämning är kopplat till en plats. Som framgår i en studie av Pistrika & Jonkman (2010) har byggnadens läge en viktig effekt på översvämningsrisken i ett område och den medföljande skadan på bland annat byggnader. Samtidigt nämner även Opach et al. (2020) hur hårdgjorda ytor och avloppssystem i lågt belägna områden vidare kan påverka den lokala översvämningsrisken. Vid bedömning av översvämningsrisk i ett område är därav några viktiga egenskaperna att titta på: topografi, vegetation- och marktäckning, mängden hårdgjorda ytor,
infiltrationskapacitet samt avloppssystemets kapacitet (Sörensen & Mobini 2017; Hjerpe et al. 2020; Krellenberg & Welz 2017). Byggnadens egenskaper är viktiga för att identifiera risken att vatten tar sig in i byggnaden genom olika öppningar, låg höjd på bottenvåning eller källare samt genom avloppsledningar eller sprickor i husgrunden (Hjerpe et al. 2020; Bäckö, Lundblad & Håkansson 2016). Kombinerade VA-system är en viktig indikator för översvämning då dessa på grund av dess utformning i större utsträckning riskerar att översvämmas och kontaminera områden och byggnader (Sörensen & Mobini 2017; Douglas et al. 2010).
Resultat från Hjerpe et al. (2020) visade att för exponeringsegenskaper var personalen överens om att man kunde få en bild av byggnadens sårbarhet genom att titta på byggnadens läge i höjd, andelen hårdgjorda ytor och byggnadens placering i ett område med kombinerat VA-system. Vidare föreslogs indikatorerna garagenedfart och utvändiga källartrappor, där vatten riskerar att ta sig in i byggnaden, samt en indikator kring byggnadens översvämningshistorik. Resultaten från studiens kartläggning visade att en fjärdedel av byggnaderna var mestadels omgivna av hårdgjorda ytor och 17% av alla byggnader var lågt liggande eller låg inom ett översvämningsområde, vilket indikerade hög översvämningsrisk. Ca. en fjärdedel av byggnaderna hade utvändiga källartrappor, varav 11 % av dessa var otäckta och 14% hade kombinerat VA-system. Gällande översvämningshistorik hade ca. 6% av byggnaderna svämmats över vid tidigare tillfälle och 0,3% av dessa översvämningar var
återkommande. Vid personalens viktning av egenskaper var det huvudsakligen indikatorerna byggnadens läge och översvämningshistorik som prioriterades högst av exponeringsegenskaperna (Hjerpe et al. 2020). Översvämningshistorik ska i Sverige samlas in av kommunala
avloppsavdelningar (Douglas et al. 2010).
3.3 Känslighet
Känslighetsegenskaper för översvämning är viktigt då det öppnar för möjligheten att identifiera hur vatten riskerar att påverka olika installationer i byggnaden, då hisschakt, elcentraler och
värmecentraler vanligtvis är placerade i källaren. Känslighetsegenskaperna är även viktiga för att kunna se ifall det finns extra känsliga grupper som kan påverkas av översvämning i byggnaden, t.ex. äldre, funktionshindrade, sjuka och yngre barn. Detta då tidigare studier har visat att dessa grupper är särskilt sårbara för översvämningar (Hjerpe et al. 2020). Exempelvis löper äldre personer större risk att stängas in i osäkra förhållanden under översvämningar, antingen på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, eller att de är beroende av att få hjälp från vårdgivare (Houghton & Castillo-Salgado 2020). Resultaten från studien av Hjerpe et al. (2020) visade att personalen var överens om tio indikatorer för känslighet som inkluderade tekniska och sociala egenskaper. Detta var bland annat elcentral,
värmecentral, IT-utrustning, fettavskiljare och dräneringspump i källare. Kartläggningen av
fastighetsbeståndet visade att en majoritet av byggnaderna hade värmecentral på källar- eller markplan och ca. hälften av byggnaderna hade elcentral på källar- eller markplan. Personalen ansåg att
byggnaden blev mer sårbar om den innefattade någon form av vårdande enhet eller utsatt grupp och resultatet visade att 9% av byggnaderna innehöll någon typ av vårdande enhet. Personalen
6
identifierade tre konsekvenser som de ansåg vara viktigast att undvika vid en översvämning: strömavbrott, effekter på kritiska verksamheter och aktiviteter samt sanering efter översvämning. Strömavbrott vid översvämning och vårdande enhet ansågs vara viktigast då detta betraktades som avgörande för att låta hyresgäster stanna kvar i byggnaden. Både elcentral i källare och vårdande enhet tilldelades därför högst vikt av alla indikatorer.
En kombination av exponering - byggnadens läge och utvändiga källartrappor samt känslighet - känslig utrustning i källare, ansågs indikera en hög sårbarhet. Utöver dessa ansågs även
tillgängligheten av dräneringspump indikera en hög sårbarhet. Genom byggnadernas indikatorer och tilldelningen av vikter på dessa kunde sårbarheten för översvämning räknas ut för varje enskild byggnad. Sanering efter en översvämning sågs främst som viktigt i områden med kombinerade VA-system och/eller fettavskiljare i kombination med att det inte fanns installerade backventiler (Hjerpe
et al. 2020).
3.4 Anpassningsförmåga
Rutiner, checklistor, organisatorisk beredskap och krishantering är egenskaper som vanligtvis påverkar förmågan att hantera översvämningar (Opach et al. 2020). Egenskaper för
anpassningsförmåga är viktiga för att identifiera hur ett bolag kan svara på en översvämning om det inträffar. Flera studier visar att det är viktigt att se på tillgängligheten av varningssystem för
översvämning, beredskapsplan, inspektioner samt personalens kunskap kring översvämningsåtgärder gällande till anpassningsförmåga (Hjerpe et al. 2020; Grynning, Gaarder & Lohne 2017). Uittenbroek (2016) anser att organisatoriska rutiner i sig självt kan skapa barriärer för klimatanpassning. Studien visar att trots att de kommunala aktörerna har en vilja att utforska nya rutiner och tillvägagångssätt, så finns begränsningar i hur stor utsträckning de kan stödja och ta ansvar för de nya rutinerna.
Biesbroek et al. (2011) anser att bristen på olika resurser kan vara djupgående hinder för klimatanpassning. Detta kan exempelvis vara tillgänglighet av personal, ledarstöd, ekonomiska resurser såsom finansiering för att genomföra anpassning samt naturliga resurser såsom tillgänglighet av mark. Enligt Opach et al. (2020) måste sårbarhet och anpassning inför översvämning göras förståeligt för inblandade aktörer. Ofta finns det brist på vilja att arbeta med anpassning ifall det inte finns krav från andra aktörer (ex. kommunen) att arbetet ska ske. Opach et al. (2020) anser därför att det är viktigt att utveckla verktyg som kan visualisera sårbarhet och anpassning som kan användas av olika sorters aktörer. Att göra visualiseringen förståelig och verktygen användbara av dessa aktörer är avgörande för att säkerställa engagemang och därmed förbättring av dess anpassningsförmåga. I anpassningsarbete på lokal nivå är samarbeten mellan olika parter viktiga för att utvärdera och utveckla anpassningsförmågan. De lokala myndigheternas arbete är av central vikt, men att inkludera olika aktörer från både offentlig och privat sektor är nödvändig för att kombinera kunskap från olika områden och genom detta skapa anpassningsstrategier på olika nivåer i samhället. Detta framförallt då litteratur antyder att i vilken utsträckning kunskap agerar för att begränsa eller möjliggöra anpassning beror på hur den genereras, delas och används för att uppnå önskade anpassningsmål. En insamling av data för att beräkna sårbarhet är avgörande för att kunna utveckla anpassningsförmågan på lokal till global nivå (IPCC 2014). Idag finns det ett konsensus om att lyckad klimatanpassning är beroende av den lokala kapaciteten samt riktlinjer för myndigheter, medborgare och organisationer (Wamsler & Brink 2014).
7
Resultat från Hjerpe et al. (2020) visade att bolaget inte hade tillgång till varningssystem för personal eller boenden. Rutiner som ex. inspektioner och information om förebyggande åtgärder var bristande. Kartläggningen visade även begränsningar i bolagets kapacitet vid evakuering. Personalen var enade om att varningssystem, inspektioner och interna rutiner för översvämningsberedskap indikerade på hur väl bolaget skulle kunna svara på en översvämning. Personalen på Hyresbostäder diskuterade hur sårbarhetsbedömningen skulle kunna användas för att reducera sårbarhet i bolagets fastighetsbestånd och för att utforma deras anpassning. Personalen tydliggjorde att sårbarhetsbedömningen skulle kunna användas för prioritering av årliga investeringar i anpassningsåtgärder. Resultaten visade även att personalen såg på identifieringen av bostadsområden med potential att genomföra
anpassningsåtgärder i områdesskala som en möjlighet att öppna upp för ett mer strategiskt samarbete med olika aktörer (Hjerpe et al. 2020).
Åtgärder för att minska risken för översvämningar är relevant även för privata hushåll. Grahn & Jaldell (2019) genomförde en studie där 1143 privata svenska hushåll i områden med risk för översvämning besvarat en enkät. Enkäten innehöll bl.a. frågor om respondenternas erfarenheter av översvämning och tillit till offentliga åtgärder för att minska riskerna. Resultatet från studien visade att många husägare har en ovilja att anpassa sin egendom för att minimera översvämningsrisker. Bland annat ansåg respondenterna att de åtgärder som föreslagits i enkäten antingen var icke tillämpningsbara på deras egendom eller inte visste hur de skulle genomföra åtgärden.
3.4.1 Åtgärder
Bäckö, Lundblad & Håkansson (2016) beskriver åtgärder som, bland annat, installation av
stängningsbara golvbrunnar och backventiler på avloppsledningar. Dessa åtgärder syftar till att skydda fastigheten genom att hindra vatten i avloppsledningar från att komma in i byggnaden genom
golvbrunnar i källaren. En låsbar brunn beskriver Bäckö, Lundblad & Håkansson (2016) är en manuellt manövrerad åtgärd som måste vara rätt utförd och förankrad för att klara vattentrycket som den kan utsättas för. En låsbar brunn ger dock, när den är stängd, ett mycket bra skydd mot
vattenintrång. En självstängande golvbrunn fungerar som en bakvattenventil, där vatten endast släpps in från ett håll. En rätt installerad brunn kan ge ett bra skydd mot bakvatten. För att vidare undvika att vatten tränger in genom grundmur eller bottenplattor är det viktigt att se till att husgrundsdräneringen är i gott skick. Andra åtgärder som kan appliceras på byggnadsnivå för att minimera risken att vatten rinner in i källare, som att sätta tak över källartrappor.
Ett vanligt begrepp i litteraturen för områdesbaserade åtgärder är blågrön infrastruktur. Sörensen (2018b) beskriver blågrön infrastruktur som landskapsbaserade lösningar där dagvatten avleds genom gröna strukturer. Fördelar med dessa lösningar är bland annat översvämningsreduktion, ökad
biologisk mångfald och vattenförsörjning. Varje element i den blågröna infrastrukturen är en naturbaserad lösning och ska efterlikna ett naturligt sätt att hantera vatten. Den blågröna
infrastrukturen inkluderar lösningar som påverkar hydrologin. Exempelvis minskar gröna ytor andelen hårdgjorda ytor och möjliggör ökad infiltration (Sörensen 2018b; Grahn & Jaldell 2019), samtidigt som de kan bidra till en ökad evapotranspiration från markytan då de lagrar regnvatten och fördröjer avrinningen.Svackdiken som lösning tillgodoser en långsam avledning av vatten samt infiltration samtidigt som konkava grönområden håller kvar vatten vid kraftigare regn (Sörensen 2018b). Tidigare studier i olika länder där svackdiken har tillämpats på olika platser har visat på att dess effektivitet för hanteringen av dagvatten vid kraftig nederbörd i urbaniserade områden (Shafique, Kim & Kyung-Ho 2018). Svackdiken är grunda, breda kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med en tät gräsvegetation, vilket saktar ned vattnets hastighet och avskiljer föroreningar (VISS 2020a).
8
En naturbaserad lösning som visat sig vara användbar är växtbäddar. Växtbäddar infiltrerar vatten genom växter och filtermaterial. Åtgärden har en god förmåga att reducera föroreningar i dagvatten och vid rätt utformning även fördröja stora vattenmängder, vilket bidrar till en mer hållbar stadsmiljö. Genom växtbäddar förbättras även stadsklimatet genom avdunstningen av vatten och växternas upptag av luftföroreningar (Blecken 2010; VISS 2020b). Flera studier har visat att olika lösningar kan bidra till att minska översvämningsrisken i ett område och som Sörensen (2018b) beskriver i sin artikel är en kombination av olika åtgärder nödvändigt för att uppnå bäst effekt. Samtidigt beskriver Grahn och Jaldell (2019) svårigheterna med implementeringen av anpassningsåtgärder hos
9
4. AB Stångåstaden
AB Stångåstaden är Linköpings största bostadsbolag och ägs av Linköpings Stadshus AB, som ägs av Linköpings kommun. Stångåstaden äger och förvaltar cirka 18 500 lägenheter, varav 4 200 av dem är studentbostäder som förvaltas av dotterbolaget Studentbostäder i Linköping AB. Fallet som har studerats i denna studie är sårbarheten och anpassningsbehovet i Stångåstadens fastighetsbestånd snarare än Stångåstaden som organisation i helhet. Sammanlagt äger Stångåstaden ca. 26 % av alla bostäder i Linköpings kommun. Stångåstadens bostäder sträcker sig över tre distrikt och
fastighetsbeståndet utgörs delvis av sekelskifteshus och nybyggda hyreslägenheter i centrala Linköping. Dessutom utgörs en stor del av fastighetsbeståndet av fastigheter som har byggts under miljonprogrammets dagar där områdena domineras av byggnader från 60-, 70- och även 80-tal. Dessa befinner sig relativt nära till centrala Linköping i västra riktningen. Utöver dessa typer av fastigheter, utgörs även fastighetsbeståndet av en del 40- och 50 talsområden samt nyproducerade radhus och bostäder i naturnära områden i södra delen av centrala Linköping.Då Linköping kontinuerligt växer och utvecklas anser sig Stångåstaden vara en viktig aktör i framtidens Linköping och även ha ett stort ansvar i stadens utveckling (AB Stångåstaden 2018a; AB Stångåstaden 2018b).
AB Stångåstaden delar många likheter med Hyresbostäder som Hjerpe et al. (2020) har kartlagt och sårbarhetsbedömt. Båda fastighetsbolagen ägs av kommunerna (Linköping respektive Norrköping) och har stora fastighetsbestånd. Båda fastighetsbolagen utgör även stora delar av bostäderna i
kommunerna vilka består till stor del av befintlig bebyggelse. Detta gör Stångåstaden till ett bra bolag att studera då det finns både ett behov och en vilja hos personalen att klimatanpassa dess bostäder och områden. Områdesperspektivet ansågs vara viktigt att inkludera då det genererar en rikligare bild av byggnadernas sårbarhet då man ingående undersöker byggnadens läge i förhållande till området vilket skapar möjligheter till mer omfattande anpassningsåtgärder. Detta innebär att man inte enbart tittar på åtgärder på byggnadsnivå utan kan skydda fler fastigheter i samma åtgärd. Denna strategi kan skapa lönsamma åtgärdsalternativ för företaget eftersom fler byggnader kan inkluderas och
10
5. Metod
I följande kapitel beskrivs fallstudiens metodik samt de metoder i fallstudien som använts för insamling av data. Styrkor och svagheter med metoderna samt validitet och reliabilitet diskuteras genom kapitlet.
5.1 Fallstudie
5.1.1 Metoden, validitet och reliabilitet
Fallstudier gör det möjligt för forskaren att fånga upp 'verkligheten' och detaljer genom att studera ett fenomen i dess naturliga sammanhang (Cavaye 1996). Valet av fallstudie som huvudsaklig metod i denna uppsats är för att få insikt i hur ett fastighetsbolag är sårbart inför översvämningar och se vad en sådan aktör har för kapacitet till att förhindra eller mildra konsekvenserna av översvämningar. Vid undersökning av detta är det viktigt att applicera ett brett perspektiv där man kan undersöka helheten i omgivningen, vilket Rowley (2002) beskriver gör just fallstudier väldigt användbara. Cavaye (1996) skriver i sin artikel att det inte finns någon generellt accepterad definition av en fallstudie, utan det är en studie som är pluralistisk i sin natur där metoder som existerar inom ramen för en fallstudie kan tillämpas och användas på olika vis, vilket kan öppna upp för en variation. Fallstudien för denna uppsats har utformats baserat på tidigare forskning inom fältet där den övergripande kartläggningen, inspektionerna samt åtgärdsförslagen till stor del baseras på studien av Hjerpe et al. (2020).
Stångåstaden och Hyresbostäder är fastighetsbolag med flera likheter och därför bedöms strukturen på undersökningsdesignen vara applicerbar på detta fall.
Fallet som studeras i denna uppsats är sårbarheten och anpassningsbehovet i Stångåstadens fastighetsbestånd (se avsnitt 4). I denna uppsats har en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder och analyser använts, vilket enligt Cavaye (1996) möjliggör för en mer fullskalig och riklig bild av fenomenet som studeras, mer än vad någon av metoderna på egen hand skulle kunna göra, vilket överensstämmer med uppsatsens syfte. Cavaye (1996) nämner att det är en del svagheter och begränsningar som förekommer vid fallstudier, där en av dessa är att det inte går att statistiskt
generalisera resultaten. I kontrast till detta menar Flyvbjerg (2006) att detta är ett vanligt missförstånd inom forskning, och påstår att det är inkorrekt att anta att man inte kan generalisera utifrån enstaka fall och syftar till att detta beror på typ av fall och hur det är utvalt. Hektor (2005) beskriver att
uppnåendet av reliabilitet huvudsakligen handlar om ifall studiens resultat kan upprepas.
Reliabiliteten uppnås för denna uppsats genom att metoder, urval av byggnader och analyser som har utförts tydligt beskrivs och motiveras, vilket ökar möjligheten för att andra ska kunna upprepa studien. Något som kan påverka återskapandet av uppsatsens resultat är den sociala interaktionen mellan parter som krävts för bedömningar och diskussioner (t.ex. expertworkshopen). För att stärka reliabiliteten inom de kvalitativa metoderna och möjligheten till upprepning har olika former av mallar använts: En viktningsmall för expertworkshopen samt en checklista för den fördjupade fältanalysen. Reliabiliteten stärks även genom att denna studie har utformats i stark anknytning till den tidigare forskning som har gjorts av Hjerpe et al. (2020) inom SAMBO-projektet. Detta då en liknande fall har studerats och liknande struktur för utformning har använts, vilket skapar en större sannolikhet för ett upprepningsbart resultat. Genom att studera ett liknande fall är förhoppningen att en jämförelse mellan resultaten ska kunna göras.
11
Enligt Hektor (2005) handlar validitet om hur mycket ett resultat stämmer överens med verkligheten. Detta uppnås i denna uppsats genom att man utgår från ett deduktivt förhållningssätt där metoderna leds av tidigare etablerade teorier och studier inom det befintliga forskningsfältet och genom tidigare skapade verktyg såsom framtagna indikatorer för byggnaders sårbarhet inför översvämningar samt framtagna protokoll för inspektioner av byggnader. Genom att bygga på tidigare befintliga premisser och sedan jämföra med det empiriska materialet i studien kan sedan mer allmänna slutsatser dras, vilket kan bidra till en bredare och mer verklig bild av fallet. Viktigt att notera dock är att den verklighet som framgår alltid påverkas av författarnas perspektiv och tolkningar eftersom det är forskarens bild av verkligheten som blir referens i fallet (Hektor 2005). Validiteten stärks även av undersökningsdesignen som används i studien då varje metoddel i fallstudien utgör grunden för nästkommande del.
5.1.2 Fallstudiens genomförande
Undersökningdesignen av fallstudien är uppbyggd på fyra huvudsakliga metoddelar:
● En systematisk kartläggning av egenskaper som utgör sårbarheten för bolagets alla byggnader (se avsnitt 5.2).
● En tilldelning av vikter på byggnadernas egenskaper som har gjorts genom en
expertworkshop tillsammans med projektledare och delar av företagets anställda där en viktning av sårbarhetskomponenter och byggnadernas egenskaper har genomförts (se avsnitt 5.3).
● Beräkning av egenskaperna med tilldelade viktningspoäng vilket har genomförts med hjälp av av en multikriterieanalys, där byggnadernas totala sårbarhet har räknats ut (se avsnitt 5.4). ● Den sista analysdelen som har genomförts i studien är en fördjupad fältanalys som baseras på
systematiska strukturerade observationer av byggnader som, utifrån Del 1 och Del 2, föll inom den mest sårbara gruppen av bolagets byggnader (se avsnitt 5.5).
12
I tabellen nedan presenteras fallstudiens undersökningsdesign samt varje enskild metoddel och vad syftet är med varje del (se tabell 1).
Tabell 1. Fallstudiens undersökningsdesign med varje metod och dess huvudsakliga syfte. Metoddel i Fallstudie Syfte med metoddel
Del 1: Systematisk Kartläggning och gradering
av byggnadernas egenskaper
Hur stor andel av byggnaderna har egenskaper som gör dem sårbara?
- Syftet med denna del var att få en överblick i hur den generella sårbarheten för alla byggnader inom bolaget såg ut och att skapa ett stadigt underlag för fördjupade analyser i del 2, del 3 och del 4.
Del 2: Tilldelning av vikter på byggnadernas
egenskaper: Expertworkshop
Vilka av byggnadernas egenskaper och kombinationer av egenskaper är viktigast?
- Syftet med denna del var att identifiera vilka egenskaper och vilka
kombinationer av dessa som är viktiga för att göra byggnaderna sårbara. - Denna del skapade även det material
som behövdes för att besvara frågan om anpassning och användningen av området i framtiden.
Del 3: Beräkning av egenskaperna med
tilldelade viktningspoäng: Multikriterieanalys
Hur många byggnader blir mest sårbara?
- Syftet med denna del var huvudsakligen att identifiera hur många byggnader som blev sårbara utifrån del 1 och del 2. - Vidare syftar denna del även till att se
vilka av bolagets byggnader som var mest sårbara och att välja ut några av dessa för en fördjupad fältanalys.
Del 4: Systematisk Strukturerad Observation
(Fördjupad Fältanalys)
Hur kan Stångåstadens fastighetsbestånd klimatanpassas inför översvämningar?
- Syftet med denna del var att validera resultaten från kartläggningen i del 1 samt för att få en djupare bild av området och byggnaderna som hade valts ut.
- Denna del har även fungerat som ett verktyg vid identifiering av möjliga anpassningsåtgärder.
13
5.2 Systematisk kartläggning och gradering av byggnadernas egenskaper
Kartläggningen har genomförts under en period på heltid under fem veckor där författarna av denna uppsats hade tillgång till Stångåstadens interna dokument samt program. Kartläggningen innefattar de tre huvudsakliga delarna av integrerad sårbarhet:● Exponering - syftar till att identifiera egenskaper för översvämningsrisk i relation till område och utvändig fastighet.
● Känslighet - syftar till att identifiera egenskaper för vad som riskerar att påverkas vid översvämning inom byggnaden.
● Anpassningsförmåga - syftar till att identifiera egenskaper kring bolagets organisatoriska beredskap inför översvämning.
Dessa har alla använts för att kartlägga olika egenskaper som därmed fastställer byggnadernas sårbarhet inför översvämning (se bilaga 1). Även värmebölja har kartlagts men då
översvämningsproblematik ligger i fokus för denna uppsats beskrivs inte tillvägagångssätten för karteringen av egenskaperna som fastställer sårbarheten vid värmebölja. Valet av tillvägagångssätt för datainsamlingen baseras främst på tidigare forskning inom SAMBO-projektet, där Hjerpe et al. (2020) har använt sig av en liknande struktur vid kartläggningen av Hyresbostäders fastigheter i Norrköpings Kommun (se avsnitt 3.2).
I denna uppsats har fokuset varit sårbarhetsegenskaper inför översvämning då dessa har använts för att redovisa de byggnader som är mest sårbara, dess risker samt förslag på åtgärder anpassade utifrån detta. Ursprungligen har 29 olika sårbarhetsegenskaper tagits fram genom SAMBO-projektet. Detta var utgångspunkten för denna uppsats men av olika anledningar har en avgränsning på mängden egenskaper behövts göras där totalt 19 av 29 egenskaper har använts inom kartläggning av
byggnaders sårbarhet inför översvämning i denna uppsats. Detta beror på bristfälliga eller saknade ritningar och otillräckliga kartor. Det beror även på att egenskaper inte har funnits dokumenterade inom bolaget, specifikt för egenskaper gällande bolagets anpassningsförmåga och organisatoriska beredskap, t.ex. interna rutiner och utrustning för att avhjälpa översvämningar.
I den systematiska kartläggningen har 1203 bostäder kartlagts och 19 sårbara egenskaper graderats. Då antalet kartlagda bostäder är högt är risken liten att sårbara egenskaper blivit förbisedda eftersom proceduren av kartläggningen har upprepats individuellt för de 1203 bostäderna och för varje
egenskap vilket stärker metodens validitet. Sårbarhetsegenskaperna som har kartlagts i denna uppsats är förankrad i tidigare forskning och används inom SAMBO-projektet av Hjerpe et al. (2020). I avsnitt 6.1 Systematisk kartläggning och gradering av byggnaders egenskaper redovisas resultatet för vanliga bostäder och studentbostäder tillsammans för att tydligt visa den procentuella fördelningen över sårbara egenskaper för båda typer av bostäder.
5.2.1 Exponering
Kartläggningen av komponenten exponering innefattar egenskaper för översvämningsrisk i relation till område och byggnaderna utvändigt. De verktyg som har använts är Google Earth, Google Street View samt Stångåstadens GIS- och skötselkartor. Dessa verktyg har möjliggjort graderingen av egenskaper som exempelvis:
14
● Om byggnaderna hade källare, utvändig källartrappa (med eller utan tak) samt garagenedfart till källare.
● Om byggnaderna hade gröna tak.
För att vidare kartlägga byggnaders sårbarhet inför översvämning har även en skyfallskartering över Linköpings kommun använts som verktyg. Kartläggningen har utgått från rapporten Skyfallskartering
Linköpings Kommun utförd av DHI Sverige AB (2016), vilket har möjliggjort en kartläggning av:
● Byggnadernas läge i förhållande till omgivningen samt översvämningskänsliga tillfartsvägar. Alla Stångåstadens byggnader bortsett från de byggnader belägna i Ljungsbro, Ekängen, Linghem, Vikingstad och Malmslätt innefattas av skyfallskarteringen. Byggnader i dessa områden har därmed kartlagts utifrån 17 olika egenskaper. För de områden som innefattas av skyfallskarteringen har en gradering av sårbarhetspoäng skett där 0- Nej, 1 - I nära anslutning och 2 - Ja. I skyfallskarteringen av DHI Sverige AB (2016) finns det beräknade maximala översvämningsdjup vid 100-årsregn med klimatfaktor 1.3. Dessa består av tre olika nivåer som är:
- 0.1-0.3 m - Besvärande framkomlighet
- 0.3-0.5 m - Ej möjligt att ta sig fram med motorfordon. Risk för stor skada. - >0.5 m - Stora materiella skador, risk för hälsa och liv.
De olika nivåerna i skyfallskarteringen illustreras genom olika nivåer av blått. Då kartlagda egenskaperna beror på ifall byggnader är belägna i/i närheten av översvämningsområden och inte översvämningsdjupet är alla nivåer av blått graderade som 2 - Ja. I de fall då byggnader inte beräknas bli översvämmade men befinner sig i närheten av områden som är blåmarkerade på
skyfallskarteringen graderas dessa som 1 - I nära anslutning. I de fall som byggnaderna varken beräknas vara i ett översvämningsområde eller i närheten av ett graderas dessa som 0 - Nej. Dessa resultat presenteras med övriga egenskaper under avsnitt 6.1.1.
5.2.2 Känslighet
Komponenten känslighet innefattar egenskaper för vad som riskerar att påverkas vid översvämning inom byggnaden. I kartläggningen har Stångåstadens ritningar av byggnaderna använts som verktyg. Detta har tydliggjort:
● Om byggnaderna hade källare belägen under hela byggnaden eller inte (detta framgick inte alltid i kartläggningen av exponering).
● Om det fanns källartrappor och vart de var placerade, samt om det fanns en garagenedfart till källaren (detta då det inte alltid framgick i kartläggningen av exponering).
● Om källare innehöll olika typer av känslig utrustning och utrymmen som elcentraler, annan elektrisk installation, förråd och uthyrda lokaler.
I de fall när ritningarna inte räckte till för att fastställa graderingen av byggnadernas egenskaper användes även dokumenterade listor från anställda på Stångåstaden som komplement. Detta gällde:
● Om det fanns fettavskiljare, undercentraler, och typer av ventilationsutrustning. ● Om det fanns uthyrda lokaler i källare och/eller omsorg i byggnaden.
15
För de byggnader där informationen var begränsad på grund av bristfälliga eller saknade ritningar, genomfördes fältbesök. Detta skedde med en handledare anställd på Stångåstaden och graderingen av egenskaperna gjordes på plats.
5.2.3 Anpassningsförmågan
Anpassningsförmågan innefattar egenskaper kring bolagets organisatoriska beredskap inför
översvämning. Egenskaper gällande bolagets anpassningsförmåga och organisatoriska beredskap inför översvämning kunde inte kartläggas då dessa inte var dokumenterade. Då dessa egenskaper inte har kunnat kartläggas på byggnadsnivå har fokuset snarare legat på exponering- och
känslighetsegenskaper då dessa har kunnat kartläggas för både enskilda byggnader och områden. Egenskaper för anpassningsförmåga har i uppsatsen snarare diskuterats kring hur dessa är viktiga och kan arbetas med på en mer organisatorisk nivå, där det innefattar hela organisationen istället för enskilda byggnader.
Graderingen av egenskaperna har skett genom ett värderingssystem som utformats genom SAMBO-projektet. Baserat på egenskapen för sårbarhet gavs en poäng mellan 0-2 där 0 innebar låg sårbarhet och 2 innebar hög sårbarhet. Beroende på egenskaperna kunde 1 utgöra antingen måttlig sårbarhet eller till en viss del. Vidare i studien har en viktning av egenskaperna gjorts tillsammans med projektledare i SAMBO och Stångåstaden själva, detta för att få insikt i hur de ser på vilka delar av byggnaden och området i anslutning som är viktigast att prioritera, t.ex. vad de anser absolut inte får hända vid eventuell översvämning (se avsnitt 5.3.1).
5.3 Tilldelning av vikter på byggnadernas egenskaper
5.3.1 Expertworkshop
Användningen av expertworkshop som en del i fallstudien bygger på att detta har varit en väl grundad del inom tidigare forskning i koppling till SAMBO-projektet då expertworkshops som
tillvägagångssätt används av Hjerpe et al. (2020), där det har visat sig vara användbart för att få djupare insikt i hur bolaget ser på sårbarhet och anpassningsmöjligheter i den byggda miljön i koppling till översvämning.
Expertworkshopen genomfördes tisdagen 31/3-2020 och pågick i ca. 1,5 timme. Närvarande vid expertworkshopen var projektledare inom SAMBO samt personal på Stångåstaden. Företagets anställdas expertis sträcker sig mellan områden som processledning, kvalitet och hållbarhet samt förvaltningsutveckling. I förberedelse inför expertworkshopen fick anställda på Stångåstaden fundera över hur de skulle prioritera egenskaper samt utföra en övergriplig viktning över tre
sårbarhetskomponenter utifrån olika egenskaper: Områdes- och byggnadsegenskaper (exponering) där fokus ligger på översvämningsrisk i relation till område och utvändig byggnad,
känslighetsegenskaper (hur mycket inom byggnaden är i riskzon?), samt anpassningsegenskaper
(bolagets organisatoriska beredskap inför översvämning). Uppdraget var att de anställda individuellt skulle fördela 100 poäng över dessa tre komponenter utifrån hur de enskilt ansåg att man bör prioritera sårbarhetsegenskaperna (se tabell 6). Expertworkshopen strukturerades upp i två steg och startade med en presentation av resultaten från den systematiska kartläggningen som har utförts tidigare.
16
5.3.2 Viktning
Vidare genomfördes Steg 1 i expertworkshopen som gick ut på att de anställda på företaget skulle utföra en viktning av varje enskild egenskap inom varje sårbarhetskomponent. Först presenterade de anställda sina viktningar som de hade gjort i förberedelse inför expertworkshopen och sedan skedde en gemensam diskussion kring prioriteringarna av sårbarhetskomponenterna. Det fanns en liten skillnad i de förberedande prioriteringarna hos anställda på företaget, men efter en kort diskussion kom närvarande fram till en samlad poängsättning för varje sårbarhetskomponent. Efter en fördelning av de 100 poängen över de tre sårbarhetskomponenterna skett, skulle poängen tilldelad varje
sårbarhetskomponent fördelas över respektive egenskaper som innefattas. Detta innebar att den komponent som blivit tilldelad högst poäng ursprungligen hade flest poäng att fördela över
egenskaperna. En stor del av egenskaperna diskuterades ingående vilket gav en översikt på vad som utgjorde störst risk och skulle prioriteras högst. Egenskaperna blev inte tilldelade poäng under expertworkshopen utan har i efterhand blivit poängsatta av författarna till denna uppsats baserat på hur hög prioritering varje egenskap fick i förhållande till sårbarhetskomponenten.
Under expertworkshopen tilldelades varje egenskap en prioritering: XXX - Prioriterat i första hand,
XX - Prioriterat i andra hand, X - Prioriterat i tredje hand.
Egenskaperna blev tilldelade någon av prioriteringen ovan baserat på hur prioriterat det var inom tillhörande sårbarhetskomponent. Detta blev därmed proportionerligt till poängen tilldelad varje sårbarhetskomponent. Flera indikatorer inom en sårbarhetskomponent kunde vara prioriterade i första, andra eller tredje hand. I ekvationen som använts för att räkna ut hur hög poäng varje egenskap ska tilldelas representerar (Z) den poäng komponenten blivit tilldelad, (Y) representerar totala mängden X fördelad över egenskaperna som komponenten har och (W) representerar poängen som därmed tilldelas varje X. Det räknas ut enligt ekvationen:
Z / Y = W
Exempelvis kunde komponenten Exponering bli tilldelad 50 poäng (Z), och egenskaperna inom komponenten har sammanlagt 9 X (Y). Varje X är därmed värt 5,5 avrundat (W). Om en egenskap har blivit prioriterad i första hand (XXX) är värdet 5,5 x 3 = 16,5. Poängfördelningen över
sårbarhetskomponenterna och egenskaperna beskrivs i resultatet (se avsnitt 6.2.1).
5.3.3 Anpassning och åtgärder
Steg 2 i expertworkshopen lade främst fokus på de anställdas syn på en anpassning och användning av företagets områden. Denna del genomfördes i form av en diskussion mellan alla närvarande där de anställdas tankar och idéer noterades ned. De anställda blev innan expertworkshopen ombedda att fundera kring klimatanpassningsåtgärder samt ifall det är viktigt om dessa skulle besitta andra egenskaper än att enbart skydda mot översvämningsrisker. Diskussionen baserades främst på tre huvudsakliga frågeställningar: är det viktigt att områdena i framtiden ser ut och fyller samma funktion
som idag?, är det viktigt att öka mernyttan och mervärdet i områdena? och finns det behov för mångfunktionella åtgärder? Här pekades ett av bolagets områden ut som exempel för att fördjupa
17
Då Stångåstaden är med i SAMBO-projektet har de gett tillstånd till att deras medverkan används för att föra projektet framåt. I uppsatsen tilldelas deltagande personer från Stångåstaden under
expertworkshopen ett samlingsnamn för att garantera anonymitet och beskrivs i uppsatsen som ‘anställda på Stångåstaden’.
5.4 Beräkning av egenskaperna med tilldelad viktningspoäng
5.4.1 Multikriterieanalys
I fallstudien har en multikriterieanalys använts för att räkna ut Stångåstadens fastigheters totala sårbarhet. Detta genom att sårbarhetspoängen för egenskaperna som fastställdes genom den systematiska kartläggningen adderades med viktningspoängen som tilldelades egenskaperna under expertworkshopen (se avsnitt 6.3). Resultatet från detta visar då på den totala sårbarheten för alla byggnader där några av de mest sårbara byggnaderna valdes ut. En grupp bostäder med närhet till varandra valdes ut för att möjliggöra en översikt av området och för att se huruvida byggnaderna var sårbara på samma sätt. En konsekvens av valet att välja ut en mindre grupp sårbara byggnader är att åtgärdsförslaget är väl anpassat för dessa och området. Detta innebär dock att resterande sårbara byggnader inte har åtgärdsförslag. Rosén et al. (2009) nämner att en multikriterieanalys är lämplig att användas på komplicerade problemområden med olika aspekter.För denna uppsats passar en
multikriterieanalys bra då flera aspekter behöver vägas samman. Detta innefattar alternativ som byggnader, områden och egenskaper som syftar till att identifiera hur byggnaderna är sårbara (se bilaga 1).
En vanlig metod inom multikriterieanalysen är den linjära additiva metoden. Denna metod innebär att kriterier poängsätts, adderas och till slut bedöms med hjälp av ett viktningssystem. I den linjära additiva metoden tilldelas varje enskilt kriterium (i) (i=1: N kriterier) en poäng (R). Därefter görs en addering av dessa poäng till en viktad summa genom att varje kriterium ges en vikt (W) (Rosén et al. 2009). I analysen för denna uppsats representerar (i) varje enskild egenskap, (R) representerar den sårbarhetspoäng som har fastställts för varje egenskap under den systematiska kartläggningen, och
(W) representerar den viktningspoäng som delats ut för varje egenskap under expertworkshopen. Den
viktade summan beräknades enligt ekvationen:
𝑉𝑖𝑘𝑡𝑎𝑑 𝑠𝑢𝑚𝑚𝑎 = , 𝑊.+𝑅. 1
.23
Exempelvis kunde egenskapen byggnadens läge (i) på en specifik byggnad utifrån den systematiska kartläggningen få en sårbarhetspoäng på 2 (R) (se avsnitt 6.1) och denna egenskap kunde sedan under expertworkshopen tilldelas en viktningspoäng på 10 (W) (se tabell 7), vilket gjorde att man utifrån en addering av dessa poäng fick en total sårbarhetspoäng på 12 för egenskapen byggnadens läge. Detta gjordes på samma vis för alla respektive egenskaper. När varje egenskap blivit tilldelade varsin total sårbarhetspoäng, kunde en beräkning av byggnadens totala sårbarhet räknas ut (se exempel i tabell 2). I tabellen nedan presenteras ett exempel på hur en beräkning av den totala sårbarheten för
byggnaderna kunde se ut, detta utifrån att egenskaperna för byggnaden hade tilldelats en
sårbahetspoäng från kartläggningen samt en viktningspoäng från expertworkshopen. I exemplet har 3 egenskaper använts för att illustrera tillvägagångsättet för uträkningen av total sårbarhet och poängen för varje egenskap är den sammanlagda poängen från kartläggningen och viktningen.
18
Tabell 2. Exempel på totalt beräknad sårbarhet för 3 egenskaper.
Byggnadens läge Ogenomträngliga ytor Trånga vattenledningssystem Totalt beräknad sårbarhet
10 9 8 27
Den viktade summan har använts för att identifiera den totala sårbarheten för Stångåstadens respektive byggnader som har mynnat ut i ett urval av gruppen med mest sårbara byggnader som därefter har inspekterats i en fördjupad fältanalys som beskrivs i nästa avsnitt.
5.5 Fördjupad Fältanalys: Systematisk Strukturerad Observation
Då Stångåstadens byggbestånd utgör ca. 26% av Linköpings kommuns bostäder har en avgränsning på mängden byggnader gjorts i samband med den fördjupade fältanalysen. Detta för att möjliggöra en detaljerad och fördjupad kvalitativ analys. Avgränsningen utgör därmed några av de mest sårbara byggnaderna.
Fältanalysen utfördes av författarna i Johannelunds centrum i Linköping under en heldag. Analysen utgår ifrån en systematisk strukturerad observationsmetodik och är uppdelad i två steg, under Steg 1 gjordes inspektioner av 6 byggnader som valts ut genom tidigare analyser. Inspektionerna baserades på två analyser: En utvändig och en invändig analys. Den utvändiga analysen gick ut på att undersöka och bedöma byggnadens tillstånd och identifiera hur utsidan kan påverkas av översvämning samt hur stor risken är för vatten att ta sig in i byggnaden. Byggnadens läge och höjd undersöktes i relation till omgivningen, sprickor i grunden på byggnaden och hur hög vattennivån behövde vara (cm) för att rinna in i byggnadens olika delar (t.ex. källartrappor, sprickor i grunden m.m.). Den invändiga analysen syftade till då vattnet har tagit sig in i byggnaden och hur det påverkar det som finns i byggnaden. Här undersöktes risken för vatten att ta sig in i hisschakt, hur hög vattennivån behövde vara för att påverka utrustning i källaren (t.ex. elcentraler, undercentraler, och annan IT) samt om verksamheter eller omsorg påverkas av översvämning i källaren.
Under alla inspektioner användes ett besiktningsprotokoll i form av en checklista för att undersöka och bedöma byggnadernas sårbarhet (se bilaga 2). Detta är något Denscombe (2014) anser är viktigt och användbart vid en systematisk strukturerad observation, då det hjälper till att skapa en konsekvent insamling av data från observationen mellan forskarna, av den anledningen att det som observeras dikteras av det som finns i checklistan. Vidare beskriver Denscombe (2014) att checklistan inte endast specificerar vad som ska observeras utan även hur det ska observeras. Detta anser han vara väldigt viktigt då data som är insamlat av olika observatörer inte kan vara konsekvent och standardiserat enbart genom att man lägger fokus på nyckelpunkter och att man sedan lämnar valet av
tillvägagångssätt för insamlingen av data upp till observatören. Detta för att observatörens sätt att beskriva vad hen ser kan skilja sig från andras, vilket kan producera data som varierar.
Enligt Denscombe (2014) är en svaghet med systematiska observationer att det antas att det som observeras kan mätas i termer av kategorier som är enkla och oproblematiska. Checklistor i observationer tenderar att missa viss kontextuell betydelse som kan påverka det som observeras (Denscombe 2014). För att förhindra detta har författarna till uppsatsen använt sig av fältanteckningar som huvudsakligen noterades vid gemensamma mer fördjupade diskussioner kring det som
observerades, detta för att bidra till mer djup i analysen. Fotografier har tagits under analysen för att tydligt illustrera hur det ser ut på plats.Utöver inspektionerna av byggnaderna utfördes en ingående analys av området (Steg 2) för att inkludera ett områdesperspektiv som appliceras på
19
6. Resultat
6.1 Systematisk kartläggning och gradering av byggnadernas egenskaper
Totalt har 1203 byggnader kartlagts, av dessa är 1112 vanliga bostäder och resterande 91studentbostäder. Nedan kommer resultatet från kartläggningen att presenteras (se tabell 2, 3 och 4). Resultaten som presenteras nedan är för egenskaper som värderats högt under expertworkshopen eller som på något sätt är utstickande, ex. väldigt många/väldigt få byggnader har denna egenskap för sårbarhet.
6.1.1 Exponering
Tabell 3 visar resultatet från den systematiska kartläggningen av alla Stångåstadens byggnader utifrån egenskaperna för exponering inför översvämning. Kartläggningen av exponeringskomponenten visade att 56% av bostäderna ligger i ett översvämningsområde, 42% ligger i nära anslutning till ett sådant och 3% ligger inte i ett översvämningsområde. För studentbostäderna var fördelningen att 85% ligger i ett översvämningsområde och 15% ligger i nära anslutning. Resultaten visar också att 68,8% av de vanliga bostäderna var täckta med hälften grönytor och hälften hårdgjorda ytor samt 5,4% var helt täckta med hårdgjorda ytor och 35,3% hade källare. För studentbostäder täcktes alla byggnader av hälften gröna ytor och hälften hårdgjorda ytor och 42,9% hade källare (se tabell 3).
En annan egenskap som har kartlagts för exponering är utvändig källartrappa där 22,5% av bostäderna hade utvändig källartrappa utan tak, 0,4% hade utvändig källartrappa med tak och resterande 77,2% hade ingen utvändig källartrappa. För studentbostäderna var fördelningen: 4,4% - källartrappa utan tak, 24,2% - källartrappa med tak och 71,4% - ingen källartrappa (se tabell 3). Gällande byggnadernas exponering visar resultaten att många av byggnaderna som har kartlagts besitter egenskaper som gör dem sårbara inför översvämning.
Tabell 3. Översiktlig sårbarhet inför översvämning över alla byggnader utifrån exponering: Vanliga bostäder (VB) och studentbostäder (SB).
Beskrivning egenskap Antal
kartlagda 0 poäng 1 poäng 2 poäng
Byggnaden ligger i översvämningsområde VB: 935 av 1112 SB:Samtliga
VB: 25 (3%)
SB: 0 VB: 390 (42%) SB: 14 (15%) VB: 520 (56%) SB: 77 (85%) Hårdgjorda ytor runt byggnaden (asfalt,
plattor, etc) VB:Samtliga SB:Samtliga VB: 287 (25,8%) SB: 0 VB: 765 (68,8%) SB: 91 (100%) VB: 60 (5,4%) SB: 0 Trånga dagvattenledningar Ej Kartlagd
Översvämningshistorik Ej Kartlagd Källare VB:Samtliga
SB:Samtliga VB: 700 (62,9%) SB: 52 (57,1%) VB: 19 (1,7%) SB: 0 VB: 393 (35,3%) SB: 39 (42,9%) Utvändig nedfart till källare VB:Samtliga
SB:Samtliga VB: 980 (88,1%) SB: 90 (98,9%) VB: 17 (1,5%) SB: 0 VB: 115 (10,3%) SB: 1 (1,1%) Utvändig källartrappa VB:Samtliga
SB:Samtliga VB: 858 (72,2%) SB: 65 (71,4%) VB: 4 (0,4%) SB: 22 (24,2%) VB: 250 (22,5%) SB: 4 (4,4%) Grönt tak VB:Samtliga SB:Samtliga VB: 11 (1%) SB: 10 (11%) VB: 0 SB: 0 VB: 1101 (99%) SB: 81 (89%) Översvämningskänsliga tillfartsvägar VB: 935 av 1112 SB:Samtliga VB: 1 (0%) SB: 0 VB: 402 (43%) SB: 27 (30%) VB: 532 (57%) SB: 64 (70%)
