Målen i översiktsplanen konkretiseras inom respek- tive delområde. Inom ”Överväganden och riktlin- jer” har kommunen valt att samla målen under rub- rikerna:
Bostadsbyggande, Näringsliv Handel och service
Omsorg, trygghet och hälsa Stadskärnans roll
Landsbygd Kultur och fritid Kulturmiljövård Grönstruktur
Värdefull och känslig natur Naturresurser
Kommunikationer Energi
Dricksvatten Avlopp
Återvinning och avfall Miljö och riskhänsyn Riksintressen.
Varje kapitel tar inledningsvis upp respektive sak-
Kunskapsförsörjning
Näringsliv
Internationalisering
Det hållbara Umeå
Kommunikationer
Livsmiljö
Demokrati och inflytande
område under rubriken ”att uppnå”. Där ges kon- kreta förslag på vad kommunen vill uppnå med pla- nen, dels generella mål för hela kommunen dels områdesvisa mål. Rubriken ”Idag” beskriver nu- läget med både positiva värden och problem inom sakområdet. Under rubriken ”Att göra” föreslås åtgärder för att uppnå målen för de specifika områ- dena. Sist beskrivs bedömningarna av ”Konse-
kvenser” för de åtgärder som planen föreslår.
Kommentar:
Genom att samla mål, nulägesbeskrivning, förslag till åtgärder och konsekvenser inom respektive sektorsområde kan man tydligt följa hur varje sektorsfråga behandlas i planen. Nackdelen är att det kan vara svårt att se planens helhet och sam- manhangen mellan sektorsfrågorna.
Kapitlen om grönstruktur och naturresurser är ex- empel på hur en sektorsfråga behandlas i översikts- planen.
Målsättningen med Umeås grönstrukturplan är att:
• älven ska vara ett naturligt stråk för männis- kor och djur,
• det ska finnas sammanhängande stråk mel- lan olika friluftsområden,
• bevara stora grönområden i stadsranden och som kilar i stadsbygden,
• det skall vara nära till upplevelserika och om- växlande parker,
• satsa på barnens gröna utemiljö,
• genom planteringar längs gatorna förstärka Umeås karaktär som Björkarnas stad
• grönstrukturen skall utgöra en kommunal- teknisk resurs som yta för snö, dagvatten och omhändertagande av komposterat avfall.
Sammanfattning ÖPL 98, sid 11
Under rubriken Att uppnå sägs bl.a.
Stora grönområden i stadsranden och som kilar in i stadsbebyggelsen har störst betydelse för den biologiska mångfalden och för umebornas möj- ligheter att röra sig i skog och mark, sommar som vinter…..
... De gröna ytorna kan lösa många kommunal- tekniska problem som t.ex. brist på ytor för snö, dagvatten och omhändertagande av komposter- bart avfall. Ett fullskaligt test bör utföras längs Tvärån. Det bör dessutom kombineras med åt- gärder för att göra detta stråk mer omväxlande och attraktivt att vistas i.
ÖPL 98, sid 78
Och nulägesbeskrivning under ”Idag” förs grön- strukturens betydelse för de ekologiska, sociala och kulturella värdena fram. Angående de ekologiska värdena uttalas följande:
Ekologiska aspekter: biologisk mångfald och kretsloppsteknik
Grönstrukturens ekologiska aspekter är betingade av hela systemet av växter, djur, mark, klimat och mänsklig påverkan. De har betydelse inte bara för många djurs och växters möjlighet att leva, utan också för vår tekniska försörjning. Vi utnyttjar mark och vattendrag som recipienter för avfall av olika slag, Grönstrukturen kan ta hand om dagvatten så att det inte belastar renings- verk eller förorenar vattendragen och den kan ta emot komposterat avfall från hushåll och träd- gårdar. Den har också stor betydelse som luftre- nare och som klimatreglerare genom att dämpa vind, ge skugga och utjämna temperaturskillna- der.
Vad som är att göra anser man i översiktsplanen bl.a. att
De befintliga parkerna ska utvecklas på något av följande tre olika sätt:
• så att de blir mer omväxlande genom anläg- gande av buskage, dungar, torrängar och be- tesmarker. Våtmarker bör anläggas för att bio- logiskt berika miljöerna. Vissa områden i naturparker kan lämnas till fri utveckling. • Så att de blir mer omväxlande genom att an-
lägga vackra planteringar, blommor, vatteny- tor och sittmöjligheter. Vårdade ”miniparker” anläggs främst i de områden som idag saknar en sådan centralpunkt.
• De kulturhistoriskt värdefulla parkerna skall vår- das så att dess värden bevaras. Eftersom parker är levande, krävs kontinuerlig skötsel och ibland behöver planteringar och träd by- tas ut.
Karta Grön vision ÖPL 98, sid 79
Kommentar:
Åtgärdsförslagen är konkret beskrivna. I ett följande åtgärdsprogram kan det vara lämpligt att ange vil- ken/vilka aktörer som har ansvaret för åtgärderna.
Dessutom strävar man efter att utveckla de gröna stråken och att i bebyggelseplaneringen bevaka be- varandet av gröna kilar. Man anser det också ange- läget att utveckla befintliga parker och barnens ute- miljö, samt att satsa på trädplanteringar längs ga- torna. I planen anges även områdesvisa mål för den gröna strukturen t.ex. att det bör anläggas nya parker i områdena Ålidhem och norra delarna av centrum.
Översiktsplanens konsekvenser för grönstrukturen och konflikter med konkurrerande intressen bedöms på följande sätt:
Förslagen innebär till vissa delar begränsningar för framtida byggande. Tidigare har pekats på vikten av att i det fortsatta byggandet bevara gröna stråk och stora, gröna områden. Dessa bevarandeintressen kan komma i konflikt med tankar på bebyggelse. Bevarandeintressena bör beaktas i planeringen av dessa områden. För att få en långsiktig, god lösning måste en samman- vägning av olika intressen ske. Samtidigt inne- bär vissa av förslagen också fördelar för de kommunaltekniska omhändertagandet av ”rest- avfall” som dagvatten och komposterbart avfall. Förslagen kan även innebära konsekvenser för den tekniska hanteringen av t.ex. snöröjningen. Denna bör utvecklas så att en snösträng sparas för att bereda plats för skidspår i planskilda pas- sager av gator.
ÖPL 98, sid 81
Kommentar:
Bedömningen av konsekvenserna är mycket över- siktlig. Planens kvalitet som beslutsunderlag skulle öka om följderna av olika val av markanvändning kunde belysas, t. ex. bevarande av naturmark, an- vändning för bebyggelse eller för kretslopps- cirkulation.
Grundvatten av god kvalitet. Ett separat kapitel
behandlar dricksvatten: Dricks- och hushållsvatten skall finnas av god kvalitet och i tillräcklig mängd nu och i framtiden för alla kommunens invånare.
Försörjningen skall så långt det är möjligt vara baserad på grundvatten.
Vattenförsörjning prioriteras framför grusuttag när dessa konkurrerar.
ÖPL 98, sid 103
Kommentar:
Flera av kommunens lokala mål har direkt anknyt- ning till de 15 nationella miljökvalitetsmålen.
Mellankommunalt samarbete
Umeå är med sitt universitet, regionsjukhus och nä- ringsliv den mest expansiva regionen i norra Sverige.
Umeåområdet utgör därför på kort och medel- lång sikt det tillväxtområde, vid sidan av Göte- borgs-, Malmö/Köpenhamns- och Stockholm/ Uppsalaområdet, som kan klara en allsidig ut- veckling som attraherar investeringar och sys- selsättning i större omfattning. För att klara denna utveckling måste en kraftsamling av de regionala resurserna ske för att i samverkan utnyttja alla möjligheter att klara den mellanregionala konkur- rensen om tillväxten.
ÖPL 98, sid 37
Hela Umeåregionen behövs för att klara av Umeå kommuns tillväxt. Detta ställer både krav på och ger fördelar för de mindre grannkommunerna. ”Kan
Umeåområdet hävda sig i ett nationellt och inter- nationellt perspektiv kommer spridningseffekter till övriga delar av vår landsända att finnas”.
Umeå utgör tillsammans med grannkommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs en s.k. funktionell region. De samverkar om ett kansli som leds av ett regionråd bestående av kommunalråden och de berörda chefstjänstemännen. Man arbetar i projektgrupper där samverkan och planering för närvarande pågår inom 14 olika verk- samhetsområden. Exempel på detta är kommuni- kationer, näringsliv, turism/fritid, kultur, skola, över- siktlig planering för kust och älvdalar, material- försörjning m.m. Umeå har även utvecklat samver- kan i olika samhällsfrågor utanför denna närregion. Annan mellankommunal samverkan berör dricks- vattenförsörjning, gemensam vattenplanering längs Umeälven/Vindelälven samt Bothniabanan.
Umeåområdet utgör därför på kort och medel- lång sikt det tillväxtområde, vid sidan av Göte- borgs-, Malmö/Köpenhamns- och Stockholm/ Uppsalaområdet, som kan klara en allsidig ut-
veckling som attraherar investeringar och sys- selsättning i större omfattning. För att klara denna utveckling måste en kraftsamling av de regionala resurserna ske för att i samverkan utnyttja alla möjligheter att klara den mellanregionala konkur- rensen om tillväxten.
ÖPL 98, sid 37
Exempel på planering på mellankommunal nivå:
1. En gemensam strategi för materialhushållning avseende berg och grus. Projektets mål är att åstadkomma en god hushållning med kvarva- rande naturgrus och ge förutsättningar för en långsiktig materialförsörjning.
2. Samordnade planeringsförutsättningar för ut- veckling av Umeåregionens
- älvdalar med avseende på turism och rörligt friluftsliv.
- fritidsbebyggelse i kustområdet.
ÖPL 98, sid 43
Umeå kommun vill också bidra till att öka en regio- nal samverkan över nationsgränserna både till Fin- land och Norge. Det berör bl.a. kommuner som sam- arbetar om turism, näringsliv och kommunikatio- ner längs de tvärgående vägarna.
Umeå har genom sin medverkan personellt och ekonomiskt försökt bidra till att öka förutsättning- arna för en utvecklad gränsregional samverkan. För kommande programperiod med Interreg III är det självklart att Umeå måste fortsätta att prio- ritera detta samarbete högt. Här finns såväl de många gemensamma konkreta intressena som exempelvis skärgården, kulturen, rekreationen och närturismen som många av de strategiska utvecklingsmöjligheterna på längre sikt.
ÖPL 98, sid 38