Omständigheternas påverkan

Utifrån uppsatsens innehållsrika empiriska material i samklang med teoretisk koppling och analys står det klart att diverse inre och yttre omständigheter påverkar utfallet av outsourcingbeslutet av ekonomifunktionen. I vissa fall får omständigheterna runt omkring ta större plats för beslutet som fattas medan andra omständigheter snarare

“knuffar” beslutsfattarnas rationalitet åt ett givet håll. Att lyfta upp dessa fynd i analysen är viktigt för att skapa den helhetsbild som vi vill få för fenomenet outsourcing av ekonomifunktionen. Det kompletterar även de fynd som sammanfattats tidigare och ger oss en ökad förståelse för varför besluten som studerats i slutändan tagit en viss given form.

Av empirin framgår det hur olika händelser påverkar outsourcingbeslutet. Exempelvis får omständigheter som är omöjliga eller svåra för beslutsfattarna att påverka en stor effekt på beslutsfattandet. Till exempel går det lyfta upp Företag E för att förtydliga detta. I Företag E skedde stora och snabba interna förändringar när ägaren hastigt blev sjuk. Den ekonomiansvariga som tillhörde den nära familjen har därmed inte kunnat vara fullt aktiv i bolaget då det privata fick gå före åtaganden gentemot bolaget. Det står nu också klart att den ekonomiansvariga ska bosätta sig på en annan ort och den framtida närvaron kommer därmed vara begränsad. Detta var ingen omständighet som kunde förutses i förhand vilket medförde att företaget hastigt och lustigt ställdes inför en hel del styrningsproblem som behövde åtgärdas inom en kort tidsram. Genom att titta tillbaka på Respondent E:s tankebanor kring outsourcing av ekonomifunktionen står det även klart att beslutet i sig är en “quick-fix” för att lösa en akut situation och inte det primära beslutet som egentligen hade tagits om omständigheterna sett annorlunda ut.

Bolagets primära målbild är nämligen att sköta all ekonomisk administration internt och Respondent E kommer omvärdera sin ekonomifunktions struktur när de oklara omständigheterna klarnar upp.

Samtidigt visar det empiriska materialet att vissa omständigheter snarare öppnar upp möjligheter som ger beslutsfattarna indikationer att gå åt ett visst håll i sitt beslutsfattande. Norrebo Träindustri AB är ett tydligt exempel på där en given omständighet motiverade det rådande beslutet att insourca ekonomifunktionens arbete.

Av intervjun framkom det att Ottosson och styrelsen en längre tid funderat kring situationen med ekonomifunktionens roll i organisationen. Som framgått av tidigare material var han inte riktigt nöjd med det organisatoriska kapitlets struktur och värde.

Det vill säga, rapporteringsstrukturen och kommunikationen med byrån var inte optimal (Wernerfelt 1984; Barney 1991). Samtidigt fanns det strategiska tänket om att kunna avlasta annan personal i organisationen och lägga över några av deras ansvarsområden och arbetsuppgifter på en ny anställd. Beslutet togs dock med kort betänketid. Ottosson fick information om att deras tidigare konsult var på jakt efter ett nytt arbete. Denna information, i form av en mindre yttre omständighet, fick Ottosson att snabbt besluta sig för att erbjuda henne en anställning. Hade inte denna information framkommit är det inte säkert att strukturen vid intervjutillfället med Ottosson hade förändrats. Detta är ett bra exempel på hur mindre omständigheter “knuffar” beslutsfattaren i en viss riktning.

I kontrast till ovanstående exempel finns det även omständigheter som påverkar beslutsfattandet på ett mer hämmande sätt. Genom att studera Företag C kan detta på ett enkelt sätt exemplifieras. Respondent C är väldigt positiv till att integrera mer standardisering och effektivare rutiner i organisationen. Hen finner dock detta svårt till följd av företagskulturen som finns i organisationen, vilken också präglar bolagets ekonomiassistenter. Respondent C upplever att assistenterna, som tillhör den äldre generationen och närmar sig pensionsålder, har svårt att ta till sig förändrade och förbättrade rutiner. Denna problematik har medfört att bolaget inte kunnat implementera exempelvis outsourcing och aktiviteter kopplade till digitalisering i bolagets organisationsstruktur. Istället kommer hen vänta in respektive pensionsavgång för att kunna genomföra de förändringar som behövs för att förbättra ekonomifunktionens rutiner och effektivisering.

Nej, det är så på att ett sånt här företag där folk stannar i över 20 år, [...]

mycket av det här man vill göra kommer man få möjlighet till när folk slutar. Framförallt när de går i pension. Det är ofta de som är nära

pension som tyvärr inte vill ändra på saker som har varit på ett visst sätt de senaste 50 åren. Och alternativet är att vara hård och driva igenom det här ändå. Då blir det ett överflöd och då kanske man måste säga upp dem, och det vill man inte i den här typen av företag.

- Respondent C

Att det finns diverse omständigheter som kan påverka hur ett outsourcingbeslut faller ut växer fram på ett konkret sätt utifrån det empiriska materialet och våra exempel ovan.

Det är därför viktigt att koppla det till hur olika logiker samspelar med besluten som tas.

Respondent C och Respondent E blir väldigt tydliga och intressanta att länka till då de på grund av omständigheterna tvingats ta besluts som de egentligen inte vill. Respondent E har tvingats till att outsourca leverantörsreskontran medan Respondent C inte kunnat digitalisera och automatisera i den utsträckningen hen vill. Dock motiverar och tvingar omständigheterna in dem i en viss beslutssituation. Att detta är en aspekt som rimligtvis ska få ta större del i hur vi förstår outsourcingbeslutet råder det ingen tvekan om.

Dessutom kompletterar det även logikerna på ett bra sätt då det finns ett tydligt samspel i hur logiken förhåller sig till beslutet och hur motiven till beslutet sedan spelas ut. Även Norrebo Träindustri AB blir intressant i hur omständigheterna påverkar beslutsfattarna i en viss situation där en liten bit information skapar incitament för en omstrukturering av ekonomifunktionens arbete. Att detta hänger samman med ekonomifunktionens roll i bolaget ger en djupare förståelse för outsourcingfenomenet som helhet. Det är empiriska fynd som visar att den teoretiska modellen kring outsourcing av ekonomisk administration är långt ifrån fullt utarbetad.

8 Slutsats

I detta kapitel återfinns studiens huvudsakliga slutsats. Därefter följer studiens teoretiska och praktiska implikationer. Avslutningsvis förs även ett resonemang om uppsatsens främsta begränsning följt av ett resonemang kring förslag för framtida forskning.

Syftet med studien var att utreda och skapa en större förståelse för vilken logik som ligger till grund för att beslutsfattare väljer att outsourca ekonomifunktionens arbete.

Med logik menas en viss typ av rationalitet som ligger till grund för ett givet beslut. I litteraturen för outsourcing har vi identifierat två logiker för att förstå denna typen av beslut - kostnadslogiken och den strategiska logiken. Dessa logiker bygger på två olika perspektiv som tidigare lyfts upp och diskuterats i litteraturen. Bland annat berör Redondo-Cano och Canet-Giner (2009) perspektiven på en integrerad nivå och benämner dem som dels som ett ekonomiskt förhållningssätt (kostnadslogiken) och dels som ett strategiskt förhållningssätt (den strategiska logiken). Det framkommer av vår studie att de beslutsfattare som driver sina beslut utifrån kostnadseffektiviserande åtgärder förhåller sig till en tydligare kostnadslogik. De beslutsfattare som däremot resonerar i form av ett långsiktigt värdeskapande manifesterar sig i en strategisk logik.

De två logikerna har sina grundstenar i teorierna Transaction Cost Economics (kostnadslogiken) och Resource-Based View (den strategiska logiken). Logikerna har i denna uppsats utvecklats med hjälp av idealtyper som metodverktyg och outsourcingfenomenet i förhållande till de rådande logikerna har studerats genom att intervjua sju beslutfattare.

De empiriska fynden har i samklang med den teoretiska referensramen har kunnat besvara uppsatsens frågeställning. Utifrån det empiriska resultatet går det se en indikation på att beslutfattare som outsourcar mer omfattande delar av den ekonomiska administrationen präglas av en mer betydande kostnadslogik. När outsourcingfenomenet växer får den transaktionsteoretiska tanken med andra ord ta större plats för att förklara beslutfattarnas typ av rationalitet i outsourcingbeslutet. Den strategiska logiken är istället nära sammankopplad med den rationalitet som föreligger hos en beslutsfattare som väljer att inte outsourca sin ekonomiska administration. Däremellan sker även ett möte mellan logikerna. De beslutsfattare som outsourcar mindre delar av den ekonomiska administrationen tar nämligen taktiska beslut vilket visar på ett yttrande

gentemot kostnadslogiken. Dock blir det tydligt att det samtidigt finns ett bakomliggande strategiskt tankemönster i hur beslutsfattarna resonerar kring outsourcingbeslutet. Logikernas möte med varandra visar att de centrala teorierna inte ska ses som motsatser till varandra utan snarare som komplementära, vilket även andra studier inom outsourcingforskningen påvisat (Madhok 2002; Redondo-Cano & Canet-Giner 2009). Genom att integrera de teoretiska synsätten kan vi i större utsträckning förstå helheten med outsourcing av ekonomisk administration.

Slutligen måste det även poängteras att omständigheterna och tankebanorna runt den givna kontexten samverkar med utfallet av de logiska tankebanorna till ett outsourcingbeslut. Av materialet blir det tydligt att såväl inre som yttre omständigheter påverkar beslutsfattarna till vilken logik som får ta plats i beslutet att outsourca den ekonomiska administrationen i företaget. Det är ytterligare ett fynd som visar att dessa teorier och logiker tillsammans hjälper oss att förstå outsourcingbeslutet av ekonomifunktionens arbete och att de inte kan studeras isolerat från varandra.