Organisation och utförande av kontrollen .1 Registrering av kontrollobjekt

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har 713 stycken registrerade livsmedelsanläggningar.

Typ av anläggning Antal

Butik och detaljhandel 116

Dricksvattenanläggningar 3

Grossister 8

Huvudkontor 62

Industriell tillverkning 19

Lager och transportörer 6

Storhushåll (restauranger, caféer, pizzerior etc) 354

Skol- och omvårdnadsverksamheter 145

Livsmedelsanläggningar är riskklassificerade enligt Livsmedelsverkets modell för riskklassning av livsmedelsanläggningar. I vissa fall har avsteg gjorts från modellen då kontrolltiden har blivit uppenbart orimlig, t.ex. för huvudkontor. Solna har tillsammans med Livsmedelsverket och Stockholm tagit fram en policy för riskklassificering av huvudkontoren.

Livsmedelsanläggningarna har vanligtvis mellan 0,5 och 16 kontrolltimmar. En del större huvudkontor samt stora anläggningar med flera enheter, t.ex. ICA Sverige AB (20 timmar) och Karolinska sjukhuset sjukhus (35 timmar) har fler timmar.

Livsmedelsverksamheter ska registrera sig hos kontrollmyndigheten när de startar eller förändrar sin verksamhet. Varje kontrollmyndighet ansvarar för att ha ett aktuellt register över livsmedelsanläggningarna. Fr.o.m. oktober 2020 registreras anläggningarna i verksamhetssystemet ECOS 2. Samtliga anläggningar finns även i ett planeringsdokument (Excel-fil). Krav för registrering finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien.

Registervård sker löpande, i samband med kontroll och vid debitering av årlig kontrollavgift.

Mindre inventeringsinsatser av anläggningar görs årligen. Kontrollmyndigheten får även information om nya verksamheter från andra enheter inom förvaltningen (hälsoskydd och bygglov) samt från tillståndsenheten på Socialförvaltningen.

Miljö- och byggnadsförvaltningen SID 16 (20)

5.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll

Prioritering mellan livsmedelsanläggningar sker i huvudsak baserad på deras risk- och erfarenhetsklassning enligt Livsmedelsverkets modell för riskklassning av livsmedelsanläggningar. Modellen är en metod för att prioritera var kontrollinsatser är mest angelägna.

I ett planeringsdokument (Excel-fil) finns samtliga anläggningar införda med uppgifter om t.ex. risk- och erfarenhetsklass, årlig kontrolltid, kontrollfrekvens samt vilket år anläggningen ska ha kontroll. Kontrollfrekvensen varierar, beroende på antalet årliga kontrolltimmar, från tre kontroller per år till en kontroll vart femte år. I dokumentet finns även information om vilka anläggningar som ska ingå i projekt eller i vissa operativa mål.

Inför varje nytt verksamhetsår bestämmer myndigheten vilka lagstiftningsområden (s k fokusområden) som ska prioriteras vid kontroll för olika typer av anläggningar. Samtidigt bestäms vilka operativa mål som ska utföras. Vid planeringen tar myndigheten i beaktande erfarenheter från tidigare kontroller och ny lagstiftning.

När det bedöms att en avvikelse är allvarlig utförs uppföljande kontroller och ibland kan beslut om sanktioner bli aktuellt.

För att säkerställa att den planerade kontrollen utförs görs regelbundna uppföljningar.

Omprioritering sker vid behov, se avsnitt 7 om uppföljning och utvärdering.

5.3 Rutiner för utförande av kontroll

Livsmedelsverkets kontrollwiki och kontrollhandböcker är ett stöd vid utförande av offentlig kontroll. Dessa finns på Livsmedelsverket webbplats www.Livsmedelsverket.se

Myndigheten har flertalet anvisningar och checklistor som används vid kontroll samt olika typer av mallar för beslut och tjänsteskrivelser. Anvisningar och mallar revideras årligen.

Ändringar som utförts kommuniceras till enheten på möten och via mejl.

Kontrollmetoder som används är inspektion, revision och provtagning. Val av metod varierar utifrån behov och erfarenhet. Majoriteten av kontrollerna som utförs är oanmälda inspektioner. Revisioner och kontroll i samband med att en livsmedelsanläggning har registrerats är i regel föranmälda. Vid klagomål och utredning av matförgiftningar är kontrollen oftast oanmäld.

5.4 Provtagning och analys

Miljö- och byggnadsförvaltningen har upphandlat avtal med Synlab för att utföra livsmedels- och dricksvattenanalyser. I de fall som laboratoriet inte kan utföra efterfrågade analyser brukar andra laboratorium användas t.ex. Livsmedelsverkets.

Miljö- och byggnadsförvaltningen SID 17 (20)

Provtagning och analys används bland annat för att kontrollera att gränsvärden inte överskrids eller för att kontrollera att innehållet överensstämmer med märkningen. Den provtagning som utförs är främst enligt ett länsgemensamt provtagningsprogram. Myndigheten brukar även utföra provtagning enligt Livsmedelsverkets provtagningsprogram samt vid utredning av misstänkt matförgiftning.

Proverna hanteras med utrustning från laboratoriet och enligt deras anvisningar.

Livsmedelsverkets handböcker om provtagning tillämpas. Interna anvisningar finns även för hur provtagning ska utföras.

5.5 Rapportering av kontrollresultat

Kontrollrapporter skickas till livsmedelföretagaren efter avslutad kontroll. Årligen rapporterar myndigheten in myndighets- och anläggningsuppgifter, kontroller samt kontrollresultat till Livsmedelsverket enligt krav i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter. Sammanställningen av rapporten sker dels manuellt till exempel när det gäller antalet årsarbetskrafter, dels med hjälp av rapportsammanställningen i verksamhetssystemet.

Varje tertial utförs en uppföljning av mål och resultat i Solna stads gemensamma IT-verktyg för verksamhetsstyrning och uppföljning, Stratsys. Delegationsbeslut redovisas löpande till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

5.6 Öppenhet i kontrollen

I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär det att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar.

Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens nämndsprotokoll, verksamhetsplan, taxa och delegationsordning publiceras på Solna stads webbplats, www.solna.se

Miljö- och byggnadsförvaltningen SID 18 (20)