Organisationens bemötande - Ett inkluderande bemötande

6. DISKUSSION

6.1 Ett inkluderande bemötande

6.1.2 Organisationens bemötande

Alla intervjupersoner talade om ett återkommande praktiskt hinder i bemötandet av just transpersoner som kan kopplas direkt till New Public Management som jag presenterade i mitt teoriavsnitt. Det handlar om datasystemen och hur de är

utformade. Om en person kommer till socialtjänsten och det öppnas ett ärende eller utredning kring denna person måste personnummer skrivas in i databasen. I personnumret finns en siffra som avslöjar vilket biologiskt kön individen föddes med. Det finns inga rutor socialarbetaren kan kryssa i för att det inte ska bli det kön personnumret säger eller inget kön alls. I systemen kommer alltid individer inom socialtjänsten som är under utredning alltså stå som ett kön, vare sig den personen identifierar sig med just det könet eller inte. Detta är en konsekvens av att NPM har fått ta så stor plats inom den offentliga sektorn där metoden minskar socialarbetarens handlingsutrymme genom manualbaserat arbete. Det finns alltså ett tänk kring hur människor ska kategoriseras och för att organisationen ska fungera går detta inte att ändra på, så länge de använder sig av manualbaserat arbete (Hood, 1991). Det är alltså denna organisatoriska struktur som hindrar ett inkluderande och jämlikt bemötande av transpersoner. Om personen inte bytt sitt juridiska kön, vilket alla som identifierar sig med ett annat kön eller inget kön alls inte vill, så är en stämplad som ett kön i systemet och statistiken. Detta visar en brist på respekt för alla människors lika värde och värdighet. En av

intervjupersonerna talade även om den mall som finns i ett bemötande, hur mötet ska gå till och hur lång tid mötet får ta. Även detta kan kopplas till de metoder, främst NPM, som finns inom den offentliga sektorn som handlar om att tids- och kostnadseffektivisera verksamheten. Socialarbetaren betonade dock att det handlar mycket om vilken individ en träffar och att hen försöker anpassa mötet efter detta. Att notera är dock att om en socialarbetare tar mer tid till ett möte, så är det ett brott mot den effektivitetspraxis som NPM förespråkar, något som kan falla tillbaka på den enskilde socialarbetaren.

Med förbehåll för att jag själv som skrivit den här studien är cis-person, vilket förutsätter att jag antagligen missat flera normativa strukturer, eftersom jag själv inte blir utsatt för dem så kunde inga andra praktiska hinder inom organisationen för ett inkluderande bemötande hittas, förutom ovan nämnda om mans- och kvinnonormer. Det finns unisextoaletter på samtliga arbetsplatser, broschyrer och hemsidor på de verksamheter mina intervjupersoner arbetade på är riktade till alla kön. Det betyder att, som presenteras i tidigare forskning, att personer som

besöker dessa verksamheter inte behöver oroa sig för att inte passera, då de får besöka vilken toalett de vill och liknande. Detta underlättar för transpersoner i den mån att den ångest och oro som kan uppstå vid en så vardaglig sak som ett

toalettbesök elimineras. Den tidigare forskningen kring transpersoners upplevelser visar på att just toalettbesök är ett stort problem för många (Bremers, 2011).

6.2 Transkompetens

Nedan presenterar jag och diskuterar kring det eventuella ifrågasättandet av cis- normen och transkompetensen, både hos socialarbetare och inom organisationen. Jag avslutar detta avsnitt med att presentera det framtida arbete som bör göras på arbetsplatserna.

Som min problemformulering och tidigare forskning visar så är transpersoners misstro för myndigheter hög. Detta beror främst på rädslan för att transkompetens inte finns på platsen och för att förståelsen för deras livssituation är låg (RFSL rapport, 2013) (Siverskog, 2014). Alla intervjupersoner menar på att

organisationens arbete för att höja transkompetensen hos de anställda och ifrågasätta cis-normen är väldigt liten eller obefintlig. Några av dem menade på att de skulle söka sig utanför organisationen för ett få en större och bredare transkunskap vilket visar på var organisationens prioriteringar ligger. Något som också visar på en bristande transkompetens hos socialarbetarna i studien är exempelvis det faktum att en av dem var frågande i om huruvida det är ett val eller inte att identifiera sig som transperson. Rädslan hos transpersoner för okunskap inom myndigheter, som min tidigare forskning visar, är alltså inte helt obefogat (RFSL rapport, 2013).

6.2.1 Jämlikt och med respekt

Trots den bristande transkompetensen inom organisationen, och den bristande kompetensen om hur cis-normen påverkar bemötandet hos socialarbetarna, visar dessa ändå på att de vill vara öppna i sinnet kring alla personer de möter i sitt yrke. En av respondenterna menar på att viljan att kategorisera människor är så stark att hen inombords skulle tycka det var ganska problematiskt att möta en transperson. Hen ville gärna veta vilket biologiskt kön personen har och ställa frågor kring det. Men respondenten betonade också att hen inte skulle försöka visa detta utåt utan att det bara är motstridiga känslor inombords. Detta är ett exempel på hur våra normer påverkar och kontrollerar de känslor socialarbetaren känner. Som queerteorin betonar måste detta ifrågasättas för att det ska förändras. Samhället och individer måste börja ifrågasätta varför vi måste ha två kön på människor (Berg & Wickman, 2010). Könet är en konstruktion som vi själva skapar och som vi lär oss när vi är små. Respondentens känslor kring att personen hen möter skulle vara könsöverskridande är lätta att förstå när en talar om de normer och föreställningar vi får redan i uppväxten. Där ska det vara feminint eller maskulint och detta beteende ska överensstämma med de utseendemässiga attribut som vi ser (Butler, 2006). Dessa normer måste förändras för att alla ska kunna få ett likvärdigt och respektfullt bemötande. Även om en har en ambition om att inte visa sina känslor utåt, så finns attityder och värderingar alltid med i bemötandet, och ”läcker” på olika sätt.

Tre av intervjupersonerna talade dock om hur det biologiska könet inte spelar så stor roll i mötet med transpersoner utan snarare det kön denna vill identifiera sig med. Den tidigare forskning jag presenterat visar på hur transpersoner ofta ser det problematiskt att bli omnämnda i skrift, då myndighetspersoner ofta kopplar samman klientens/brukarens personnummer eller de utseendemässiga attributen med ett antagande om ett socialt och biologiskt kön (Girschik, 2008).

det skulle vara nödvändigt för utredningen, det vill säga fråga rakt ut vad personen vill benämnas som i skrift för att kunna skriva journalen på ett värdigt sätt. Jag tolkar detta som att det visar på att socialarbetarna har ett öppet sinne kring bemötande av alla och att trots att en tydlig transkompetens på arbetsplatsen inte finns så vill de göra bemötandet så inkluderande som möjligt. Dock kan en ifrågasätta uttrycket ”lägga alla korten på bordet”. Detta skulle kunna ses som ett återskapande av att könsidentiteten är något som ska ”avslöjas”. Jag skulle hellre förorda en respektfullt ställd fråga, exempelvis: ”Vilket pronomen vill du att jag använder om dig i din journal?”. Och att denna fråga ställs till alla

brukare/klienter.

Genusperspektiv, där det problematiseras kring att kön skulle vara något bestämt, är alltså även något socialarbetarena tänker på och reflekterar kring. Som Butler (2006) talar om, att kategorisera och applicera normer på en människa för att kunna skapa sig en uppfattning om denna, är alltså något socialarbetarna försöker motarbeta och problematisera i sin professionalitet. Exempel på detta är hur de under intervjuerna menar på att inte fråga efter en pojk/flickvän utan partner för att inte förutsätta att alla lever i en heterosexuell relation. Några av dem menar också på att de vill öka på arbetet kring normkritiskt tänkande och organisationen borde arbeta på ett större plan för detta.

6.2.2 Framtida arbete

Som ovan nämnt krävs det ett vidare arbete inom Socialtjänsten och myndigheter för att höja transkompetensen. Hbt-perspektivet existerar inom organisationen men fokuserar som sagt mest på HB. För att transpersoner ska känna sig välkomna till att besöka myndigheter behövs det en uttalad transkompetens.

Som jag nämnde i resultatavsnittet fick jag ett mejl av en av respondenterna några dagar efter intervjun där enhetschefen hade skickat ut en kort redogörelse för transbegreppet och att de anställda alltid måste tänka på att bemöta människor med respekt oberoende könsidenitet, sexuell läggning eller härkomst. Detta visar på en vilja och en början till att tänka i ett bredare perspektiv. En av

respondenterna benämnde också jämställdhetsplaner och liknande där

transbegreppet ingick men att det behövdes mer kunskap och mer initiativ från chefer för att det skulle impliceras på allvar. Socialstyrelsens rapport (2013) visar denna problematik då det även där fastställs att det behövs mer kunskap kring transbegreppet. Regeringen har tagit ett krafttag och budgeterat pengar till att de anställda inom olika myndigheter, däri Socialtjänsten, ska få den utbildning som krävs för att alla ska känna sig välkomna till dessa myndigheter, främst då hbt- personer (regeringen.se). Respondenten talar om jämställdhetsarbete och att ett inkluderande och jämlikt bemötande av transpersoner ingår i detta men om en tittar på queerteorin och den kritik mot jämställdhetsbegreppet som teorin uttrycker så finns det en viss problematik i detta (Dahl, 2005). Strävan efter jämställdhet byggs på tanken om att det bara finns två kön vilket då genast exkluderar de transpersoner som varken definierar sig som kvinna eller man. Detta blir ett problem om socialtjänsten ser jämställdhetsarbetet som något som skulle kunna verka för ett inkluderande bemötande av transpersoner. Ett alternativ till jämställdhetsarbetet skulle kunna vara ett normkritiskt förändringsarbete där en höjer kunskapen om att det finns mer än två kön och börjar granska de exkluderande normer som existerar i verksamheten.

6.3 Slutsats

I denna slutsats besvarar jag mina frågeställningar sammanfattningsvis utefter mitt resultat och min diskussion. Det som kan ses är att socialarbetarna inte upplever att det finns en så stor transkompetens, eller ifrågasättande av cis-normen inom organisationen och att de inte heller upplever att det arbetas för att höja denna. De praktiska hindrena som uppstår handlar främst om datasystem och den enskilda socialarbetarens egna värderingar och åsikter vilket kan kopplas tillbaka till två huvudfaktorer, implementerandet av NPM samt de normer kring kön och sexualitet som är rådande i samhället.

De föreställningar som finns kring ett inkluderande och jämlikt bemötande av alla är att alla ska behandlas och bemötas med respekt. Det ska finnas en dialog mellan klient/brukare och socialarbetare som gör att individen känner sig delaktig i de beslut som tas och den utredning som bedrivs. Det ska inte spela någon roll vilken sexuell läggning, könsidentitet eller ursprung den uppsökande har. Detta är något alla socialarbetare är överens om. Hur detta ska uppnås känns dock oklart från socialarbetarnas håll. Det saknas tydlig styrning från organisatoriskt håll som socialarbetarna är missnöjda med.

Ingen av mina respondenter vet om att de mött en transperson i sitt yrke men de menar alla på att de skulle bemöta dessa med den respekt de visar alla andra. En av dem påpekar dock att det skulle skapa motstridiga känslor inombords och även detta kan kopplas tillbaka till de normer och värderingar som samhället skapar och upprätthåller genom könsroller och heteronormer. De menar dock på att det största hindret finns nog hos den uppsökande transpersonen, att besöka en myndighet där det inte finns någon uttalad transkompetens.

7. REFERENSER

7.1 Litteratur/Artiklar

Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur.

Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder att förstå och förklara samtiden. Enskede: TPB

Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Bremer, S. (2011). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.

Burdge, B. J. (2007). Bending gender, ending gender: Theoretical foundations for social work practice with the transgender community. Social Work, Volume 52 issue 3, 243-250.

Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.

Butler, J. (2006). Genus ogjort: kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Christensen, T., Lagreid, P., Roness, P.G., & Rövik, K.A. (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber

Dahl, Ulrika (2005). Scener ur ett äktenskap: jämställdhet och heteronormativitet.Queersverige. s. 48-71

Girshick, L.B. (2008). Transgender voices: beyond women and men. Hanover, N.H.: University Press of New England.

Halle, R. (2004). Queer social philosophy: critical readings from Kant to Adorno. Urbana, Ill.: University of Illinois Press.

Hood, C. (1991) A public management for all seasons? Public Administration, 69

Kulick, D. (1996). Queer Theory: vad är det och vad är det bra för? Lambda nordica. (1996(2):3/4, s. 5-22).

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Markman, E. (2011). Gender identity disorder, the gender binary, and

transgender oppression: Implications for Ethical Social Work. Smith College Studies in Social Work, Volume 81 issue 4, 314-327

Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.) (2008). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Mizock, L. & Lewis, T. K. (2008). Trauma in Transgender Populations: Risk, Resilience, and Clinical Care. Journal of Emotional Abuse, Volume 8 issue 3, 335-354

Pilcher, J. & Whelehan, I. (2004). Fifty key concepts in gender studies. London: SAGE.

RFSL Rapport (2013) Misstro – om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. Stockholm: RFSL Rapport RFSL Samspelet – en text om bemötande Stockholm: RFSL Broschyr

RFSL UngdomTransformering (projekt) (2009). Att göra synligt: om unga transpersoner och ett bra bemötande. Stockholm: RFSL Ungdom

Roch, A., m.fl. (2010) Scottish transgender alliance, Transgender people’s experiences of domestic abuse. LGBT Youth Scotland

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. (5., [omarb. och utök.] uppl.) Malmö: Liber.

Rubin, G. (1984). "Thinking sex: notes towards a radical theory of the politics of sexuality", The Routledge critical and cultural theory reader.

Siverskog, A. (2014). ”They just don’t have a clue”: Transgender aging and implications for Social Work. Journal of Gerontological Social Work, Volume 57 issue 2-4, 386-406

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Watson, K. (2005). Queer theory. Group Analysis, 38(1), 67-90

7.2 Webbplatser

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Transsexualism-och- utredning/ (hämtad 2014-12-09)

http://transformering.se/vad-ar-trans (hämtad 2014-12-09)

BILAGA 1

Intervjuguide

Öppningsfrågor

Hur länge har du arbetat på socialtjänsten?

Vad har du för utbildning?

Bemötande

Vad tänker du kring begreppet ”inkluderande bemötande”? Vilka associationer får du? Vad betyder det för dig?

Vi lever ju i ett system som är uppbyggt kring att vi ska definieras som och ”vara” antingen kvinnor eller män, hur tror du att detta påverkar dig i ditt arbete, i

bemötande och liknande?

Vad tror du händer om en person som varken definierar sig som kvinna eller man kommer till dig i din professionella roll/till din arbetsplats? Hur är praxis och rutiner anpassade? Vilken transkompetens finns?

Organisationen

Upplever du att din organisation aktivt arbetar för ett inkluderande bemötande, i så fall hur?

Upplever du att din organisation aktivt arbetar kring att höja kunskapen om transpersoners livssituationer, i så fall hur?

Vilka eventuella hinder finns det för ett inkluderande bemötande av transpersoner inom din organisation? I form av blanketter, toaletter, kommunikation på

hemsidan osv.

”En grundläggande tanke bakom socialtjänsten är att den ska vara tillgänglig och vara av god kvalitet för alla som har behov av den.” – ur Socialstyrelsens

definition av jämlik socialtjänst

BILAGA 2

Informationsbrev

- En kvalitativ studie om bemötandet av transpersoner inom

socialtjänsten

Du har blivit tillfrågad att delta i en undersökning om hur enskilda socialarbetare tänker kring ett inkluderande bemötande av transpersoner inom socialtjänsten och hur de upplever att organisationen aktivt arbetar för detta.

Uppsatsen kommer att handla om ett inkluderande och jämlikt bemötande av transpersoner i socialtjänsten. Det som undersöks är hur handläggare och

socialarbetares tankar kring bemötandet av alla går och specifikt hur de upplever att organisationen arbetar för ett inkluderande bemötande av transpersoner. Huvudbegreppen inom uppsatsen är transsexualitet och bemötande.

Transsexualitet kommer då innefatta de personer som upplever sig tillhöra ett annat kön än sitt biologiska och därmed bryter mot könsnormen.

Studiens frågeställningar är följande:

- Upplever den enskilda socialarbetaren att organisationen arbetar för ett bemötande av transpersoner, i så fall hur?

- Vilka föreställningar har personalen inom organisationen kring ett bemötande?

För att göra detta använder jag mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuar 3-4 socialarbetare, anställda inom socialtjänsten. Dessa har jag kontaktat genom personliga kontakter inom socialtjänsten. Intervjuerna spelas in och transkriberas sedan för att enklast kunna analyseras. Inspelningarna och transkriberingarna är det endast jag som hör och läser, detta material förstörs när uppsatsen har blivit publicerad. Din medverkan i studien kommer vara anonym, inga namn eller arbetsort kommer att publiceras då detta är irrelevant för studiens syfte.

Du kan också, närsomhelst fram till den 19 december, avbryta din medverkan utan motivering. Efter den 19 december ska studien vara klar och då går det inte längre att dra sig ur. Om du önskar finns det möjlighet att få den färdiga uppsatsen skickad till dig när den är opponerad på och godkänd. Det kommer tyvärr inte finnas utrymme för läsning av utkast på grund av den tidsplan studien befinner sig i. Godkännande av eventuella citat görs 15-17 december. Om ett citat från dig används i studien skickar jag ut detta den 15 december, om du har invändningar ska dessa påpekas innan senast 17 december.

Uppsatsen kommer att publiceras som en kandidatuppsats vid Malmö Högskola. Den kommer att vara tillgänglig på internet.

Vid frågor under studiens gång, vid avbrytande av medverkan eller övrigt, kontakta mig.

Johanna Åkesson Telefon: 0737160044

E-mail: akesson.johanna@gmail.com

In document "Vi har ju ett stort behov av att kategorisera människor..." - En kvalitativ studie om bemötandet av transpersoner inom socialtjänsten (Page 31-38)